Statsutskottets utlåtande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1935 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»
gjorda framställning angående avlöningsförhållandena
för föredragande i regeringsrätten,
(3:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1935/1936 har Kung. Majit under punkt 4 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, avseende »Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor» föreslagit riksdagen
att godkänna de av chefen för finansdepartementet i sagda statsrådsprotokoll
förordade grunderna i fråga örn rätt till lönetursberäkning för föredragande
i regeringsrätten.
Bland centralförvaltningens icke-ordinarie personal intaga föredragandena
i regeringsrätten beträffande anställningsform och avlöningsförhållanden
en särställning. Enligt 1926 års riksdags beslut skall föredragande
tillhöra visst departement, men Kungl. Majit är oförhindrad att
till uppdraget förordna vilken tjänsteman som helst inom eller utom
departementet. Föredragande i regeringsrätten innehar — med undantag
av ett ordinarie kansliråd i finansdepartementet — icke i sådan egenskap
befattning å departementets avlöningsstat; för beredande av avlöningsmedel
för bestridande av föredragningen har emellertid i staterna
för vissa departement uppförts en ordinarie förste kanslisekreterartjänst,
och vidare hava för vissa departement anvisats avlöningsmedel för en
eller flera extra föredragande. . -
Enligt riksdagens beslut äga föredragandena i regeringsrätten, med
undantag för nyssnämnda kansliråd i finansdepartementet, alltefter den
löneställning, de vid uppdragets erhållande intaga, för uppdragets fullgörande
åtnjuta avlöning såsom ordinarie befattningshavare i endera av
lönegraderna B 26 eller B 28 i enlighet med grunder, som av riksdagen
(skrivelse nr 245/1926 sid. 9—10) angivits i följande punkten
1) Befattningshavare i någon av lönegraderna B 26—B 28, däri inräknade
även befattningshavare å extra stat, som förordnas såsom föredragande
i regeringsrätten, erhåller under tiden för sådant förordnande avlöning
enligt B 28.
Pihang lill riksdagens protokoll 1035. 6 samt. Nr 22.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 22.
Utskottet.
2) Befattningshavare i lönegrad under B 26, däri inräknade befattningshavare
å extra stat oell övrig icke-ordinarie personal, erhåller avlöning
enligt B 26.
3) Därest lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna B 28 och B
26 är minst två löneklasser högre än den löneklass befattningshavaren
förut tillhör, placeras han i denna lägsta löneklass. I annat fall äger
han åtnjuta lön enligt löneklass, som är två löneklasser högre än den,
han skulle hava innehaft, örn han kvarstått i sin förutvarande befattning,
dock ej utöver högsta löneklassen i de respektive lönegraderna.
4) För uppflyttning i löneklass i de båda nämnda lönegraderna tillämpas
de vanliga reglerna.
5) Därest Kungl. Maj:t till föredragande förordnar befattningshavare
i lönegrad över B 28, skall denne, utan hinder av ovan angivna avlöningsgrunder,
under förordnandet uppbära sin redan innehavande lön
eller arvode motsvarande denna lön.
Till dessa bestämmelser har riksdagen anknutit vissa föreskrifter till
förebyggande av avlöningsminskning för de vid bestämmelsernas tillkomst
förordnade föredragandena. Vidare har riksdagen medgivit, att
föredragande i regeringsrätten vid befordran till tjänst i lönegraden B 30
må för lönetur i denna grad tillgodoräkna sig förordnandetiden såsom
föredragande.
I samband med den revision av avlöningsstaterna, som ansetts böra ske
i anslutning till den beslutade omläggningen av riksstatens uppställning,
Ilar, såsom statsrådsprotokollet utvisar, regeringsrättsföredragandenas
ställning lämpligen synts böra regleras på ett sätt, som närmare överensstämmer
med eljest tillämpade regler. Med hänsyn till de kvalifikationer,
som erfordras för arbetets fullgörande, har det förefallit naturligt,
att därvid för de föredragande, vilka beräknas mera varaktigt bliva helt
tagna i anspråk för denna tjänstgöring, tillämpas en anställningsform,
som möjliggör beredande åt dem av pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet.
I sådant syfte har det ansetts lämpligt, att ifrågavarande
föredragande — i socialdepartementet 2, i kommunikationsdepartementet
1, i finansdepartementet 3, i ecklesiastikdepartementet 1 och i jordbruksdepartementet
1 — erhålla ställning av tjänstemän å extra stat med
placering i lönegraden B 29.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att samtliga nyss avsedda
föredragande skulle — frånsett löneminskning på grund av pensionsavdrag
— erhålla samma lön, som hittills tillkommit föredragande
med placering i den högre av de nu tillämpade båda lönegrupperna. För
föredragande, tillhörande den lägre av de nuvarande lönegrupperna,
skulle förslaget medföra en löneförhöjning motsvarande högst två löneklasser.
Med beaktande av att de befattningshavare, varom fråga är, i
verkligheten kommit att erhålla en annan ställning än som vid 1926 års
riksdags beslut för dessa befattningshavare förutsattes, i det att innehavet
av tjänsterna icke. såsom tänkt var, blivit av kortfristig natur och
Statsutskottets utlåtande Nr 22.
3
då föredragandena faktiskt utföra likartat arbete, har utskottet därför
ansett sig böra förorda, att samtliga föredragandena hänföras till samma
lönegrad. Den föreslagna lönegradsplaceringen har utskottet ansett kunna
godtagas.
Med avseende å rätt till lönetursberäkning för den, som vid utgången
av budgetåret 1934/1935 innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten
och från och med den 1 juli 1935 i sådan egenskap erhåller
ställning såsom tjänsteman å extra stat, har, bland annat, för att förebygga
försämring i nuvarande lönevillkor ansetts böra föreskrivas
dels att de nya bestämmelserna skola så tillämpas, som örn de varit gällande
under hela den tid, tjänstemannen innehaft förordnande såsom föredragande,
dels ock att sådan tjänsteman icke skall lida minskning i den
rätt att uppflyttas i löneklass, som tillkommit honom enligt hittills gällande
bestämmelser. Beträffande föredragandes rätt till lönetursberäkning
vid befordran till tjänst i lönegraden B 30 har det av 1926 års riksdag
i sådant hänseende gjorda medgivandet ansetts böra gälla även för
framtiden. Anledning till erinran i avseende å lönetursberäkningen kar
ej heller synts utskottet förefinnas i annan mån än att utskottet, vad de
för närvarande i lönegraden B 26 placerade föredragandena angår, icke
kunnat godtaga förslaget därom, att de nya bestämmelserna skulle så tilllämpas,
som örn de varit gällande under hela den tid, tjänstemännen innehaft
förordnande såsom föredragande i regeringsrätten. Följaktligen
böra de för ordinarie befattningshavare gällande reglerna för löneklassplacering
vid befordran till högre lönegrad i detta fall tillämpas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må med av utskottet föreslagen ändring
godkänna de av chefen för finansdepartementet
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari
1935 förordade grunderna i fråga örn rätt till
lönetursberäkning för föredragande i regeringsrätten.
Stockholm den 8 februari 1935.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit:
från törsta kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, .Vilsson i Malmö, Bergqvist,
Sasson i tiränebo. Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Gastafsson i Benestad, Bergström,
Thelin, Petrén, Pålsson och Sandén samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Persson i Fritorp, Högström och Andersson i Ovanmyra.