Statsutskottets memorial Nr 165.

1

Nr 165.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1935 kl. 11 f. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande
Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande
av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m. jämte åtskilliga
i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

1:°)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr
174, hade Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag under punkt
B. 4 c), första och andra styckena, föreslagit riksdagen att godkänna, att i
samband med statens övertagande av vissa kostnader för avlöning av lärare
vid folkskoleväsendet finge meddelas följande föreskrifter:

Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skall statens
vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skall angiva de
tre sökande, som enligt hans mening äro med hänsyn till befordringsgrunderna
mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan. Kommer skolrådet
vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören,
skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser om folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan
vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt
särskilt beslut av Kungl. Majit undantagits från den statliga inspektionen.

I samband härmed hade statsutskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. Sjödahl m. fl. (I: 320) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Hermansson m. fl. (II: 567), vari hemställts, bland annat, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Majits proposition nr 174 ville besluta, att beträffande
punkt B. 4 c) första stycket göra följande uttalande: Sedan preliminärt
förslag till återbesättande av lärartjänst av skolråd upprättats, skall
statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver. Kommer
skolrådet vid förelagets slutliga upprättande till ett resultat, som strider mot
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 165. 1

2

Statsutskottets memorial Nr 165.

folkskolinspektörens mening, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen,
som då har att upprätta förslaget;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Olsson i Mora m. fl. väckt
motion (II: 552), vari hemställts, att riksdagen vid antagande av Kungl.
Maj:ts proposition nr 174 och vid godkännande av allmänna grunder för
statsbidrag för avlöning av lärare vid folkskoleväsendet måtte besluta sådan
ändring av Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn proceduren för lärares tillsättning,
att förslag till återbesättande av lärartjänst skall upprättas av skolrådet
och att statens vederbörande folkskolinspektör skall över upprättat
förslag avgiva yttrande, innan valet äger rum.

I sitt utlåtande nr 142 hade statsutskottet i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition och nyssnämnda motioner i den del varom nu är fråga å sid.
78—79 anfört följande:

»Utskottet vill härefter till behandling företaga frågan örn formerna för
tillsättande av lärartjänster och överlärartjänster (punkt B. 4 c) i departementschefens
hemställan) samt gör härvid början med frågan örn tillsättande
av lärartjänster.

I sistnämnda hänseende gälla nu i huvudsak följande bestämmelser. Då
ordinarie tjänst skall återbesättas utan förflyttning, åligger det skolrådet att
i föreskriven ordning utfärda kungörelse om ledigheten. Skolrådet skall
efter viss tid på förslag uppföra tre av de sökande i den ordning, i vilken
de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma i åtanke.
Därefter företager kyrkostämma val bland de å förslaget uppförda. I kommun,
där folk- och fortsättningsskolväsendet handhaves av den borgerliga
kommunen, tillkommer det folkskolestyrelsen att tillsätta lärare. I Stockholm
ankommer det på folkskoledirektionen att antaga lärare. Biträdande
lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola tillsättas på i stort sett
samma sätt som ordinarie lärare. Vikarierande lärare antagas av skolrådet.
Några bestämmelser i övrigt örn ordningen för tillsättande av sistnämnda
lärare äro icke meddelade.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i nu förevarande avseenden följande förändringar.
Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skulle
statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skulle angiva
de tre sökande, som enligt hans mening vore med hänsyn till befordringsgrunderna
mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan.
Komme skolrådet vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören,
skulle ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då hade att
upprätta förslaget. Nu angivna bestämmelser om folkskolinspektörens och
domkapitlets medverkan vid förslags upprättande skulle ej tillämpas i skoldistrikt,
vilka enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t undantagits från den
statliga inspektionen.

I motionerna 1: 320 och II: 567 hava föreslagits vissa jämkningar i Kungl.

Statsutskottets memorial Nr 165.

3

Maj:ts nyssnämnda förslag. Dessa jämkningar innebära, att riksdagen skulle
besluta dels att, sedan preliminärt förslag till återbesättande av lärartjänst
av skolråd upprättats, statens vederbörande folkskolinspektör skulle avgiva
yttrande däröver, dels ock att, därest skolrådet vid förslagets slutliga upprättande
skulle komma till ett resultat, som strede mot folkskolinspektörens
mening, ärendet skulle hänskjutas till skolöverstyrelsen, som då hade att
upprätta förslaget.

I motionen II: 552 har föreslagits, att förslag till återbesättande av lärartjänst
skulle upprättas av skolrådet och att statens vederbörande folkskolinspektör
skulle avgiva yttrande över upprättat tjänsteförslag, innan val
ägde rum.

Enligt utskottets mening lärer det vara erforderligt att staten, i och med
att den ikläder sig avsevärt ökade ekonomiska förpliktelser för folkskoleväsendet,
jämväl tillser, att lärartjänsterna inom folkskoleväsendet tillsättas
med tanke på skolans bästa. De sakkunniga hava framhållit, att uppgiften
att uppgöra tjänsteförslag icke alltid av skolstyrelserna handhafts på
ett sätt, som med hänsyn till det allmännas intresse kan anses tillfredsställande.
En ändring till det bättre synes härutinnan icke kunna åvägabringas
på annat sätt än att staten förskaffar sig visst inflytande på förfarandet
vid tillsättande av lärartjänster. I likhet med departementschefen
anser utskottet därför goda skäl hava anförts för det nu föreliggande förslaget
örn ökat statsinflytande vid dessa ärendens behandling.

I nyssnämnda tre motioner hava anförts vissa betänkligheter mot den av
Kungl. Maj:t föreslagna ordningen, vilken anses på ett alltför ingripande
sätt förminska det kommunala inflytandet på lärares tillsättning. Det i motionerna
1:320 och II: 567 framlagda förslaget går ut på att bibehålla den
lokala skolstyrelsen vid initiativet till att upprätta tjänsteförslag men innebär
samtidigt en ytterligare centralisering utöver Kungl. Maj:ts förslag av
avgörandet av dessa ärenden, nämligen i de fall, då den lokala styrelsen
och folskolinspektören icke kunnat enas, i vilka fall förslag skulle upprättas
av skolöverstyrelsen och alltså ej, såsom enligt Kungl. Maj:ts förslag, av
domkapitlen. Motionen II: 552 går ett steg längre och ifrågasätter, att det
statliga inflytandet på lärartjänsters tillsättande skulle bliva av enbart rådgivande
natur.

Utskottet anser starka skäl hava anförts för det i motionerna 1:320 och
II: 567 framförda yrkandet. Såväl enligt propositionen som enligt förevarande
motioner skulle i de fall, då skolrådet och folkskolinspektören ej
kunnat enas örn utformningen av tjänsteförslag, proceduren bliva i det närmaste
densamma, i det enligt propositionen domkapitlet och enligt motionerna
skolöverstyrelsen i nämnda fall skulle upprätta förslaget. Vid ett bifall
till motionerna skulle staten sålunda få praktiskt taget samma inflytande
på tillsättning av lärartjänster, som avsetts i Kungl. Maj:ts förslag, men den
fördelen skulle dessutom vinnas, att kommunernas initiativrätt på ett kraf -

4

Statsutskottets memorial Nr 165.

tigare sätt markerades. Utskottet anser sig fördenskull böra i nu förevarande
avseende biträda det i motionerna 1:320 och II: 567 framlagda förslaget,
dock med den ändringen att fråga om upprättande av förslag bör vid oenighet
mellan skolråd och folkskolinspektör hänskjutas, ej till skolöverstyrelsen
utan, i likhet med vad i propositionen föreslagits, till vederbörande domkapitel.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande hänseende föreslagit har ej givit
utskottet anledning till erinran. Motionen II: 552 lärer få anses besvarad
med vad utskottet nu anfört. Till frågan örn förfarandet vid tillsättande
av lärartjänst, som är förenad med överlärartjänst, återkommer utskottet
här nedan.»

Under punkt I. B. 4 c), första och andra styckena, i samma utlåtande
hade statsutskottet hemställt, att riksdagen måtte godkänna, att i samband
med statens övertagande av vissa kostnader för avlöning av lärare vid folkskoleväsendet
finge meddelas följande föreskrifter:

»Sedan preliminärt förslag till tillsättande av lärartjänst av skolråd upprättats,
skall statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver.
Kommer skolrådet vid förslagets slutliga upprättande till annat resultat än
folkskolinspektören, skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har
att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser örn folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan
vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt
särskilt beslut av Kungl. Maj:t undan tagits från den statliga inspektionen.»

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Johansson i
Fredrikslund m. fl. förklarat sig anse,

dels att det utskottets uttalande å sid. 79, som började med orden »Utskottet
anser» och slutade med orden »här nedan», bort hava följande lydelse
:

»Utskottet har för sin del icke kunnat finna, att den i propositionen föreslagna
ordningen skulle innebära risker ur kommunal synpunkt. Kommunernas
rätt att själva välja sina lärare skulle, såsom departementschefen
framhållit, alltjämt lämnas obeskuren. Enligt utskottets mening har i det
föreliggande förslaget intresset av att det allmänna får inflytande på upprättande
av förslag till lärartjänst på ett lyckligt sätt tillgodosetts samtidigt
med att primärkommunerna bibehållits vid ett avgörande inflytande på tillsättningen
av lärartjänsterna.

Utskottet anser sig fördenskull böra tillstyrka Kungl. Majda nu föreliggande
förslag och avstyrka det i motionerna 1:320 och II: 567 i förevarande
hänseende framförda yrkandet ävensom motionen II: 552. Till frågan
örn förfarandet vid tillsättande av lärartjänst, som är förenad med överlärartjänst,
återkommer utskottet här nedan.»

Statsutskottets memorial Nr 165.

5

dels ock att punkt I. B. 4 c), första och andra styckena, i utskottets hemställan
bort hava följande lydelse:

»Innan förslag till tillsättande av lärartjänst upprättas, skall statens vederbörande
folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skall angiva de tre
sökande, som enligt hans mening äro med hänsyn till befordringsgrunderna
mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan. Kommer skolrådet vid
förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören, skall ärendet
hänskjutas till domkapitlet, som då har att upprätta förslaget.

Nu angivna---statliga inspektionen.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
bifallit den vid punkten fogade reservationen, under det andra kammaren
bifallit vad utskottet hemställt.

I anledning av de olika meningar, som sålunda framkommit, finner sig
utskottet böra hemställa,

att första kammaren må, med frånträdande av sitt i förevarande
fråga tidigare fattade beslut, biträda andra kammarens
beslut i vad detsamma avser såväl utskottets yttrande
som dess hemställan.

2:6)

I en inom andra kammaren av herr J. Johansson i Tväråselet m. fl. väckt
motion (II: 37) hade hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla örn sådan ändring av kungörelsen den 18 september 1918,
nr 792, angående boställsordning för lärarpersonal vid folk- och småskolor,
att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller småskola å
samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för mer än en
tjänstebostad tillsammans.

I sitt utlåtande nr 142 hade statsutskottet i anledning av nyssnämnda
motion å sid. 71 anfört följande:

»I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra tillbehandling upptaga
det i motionen II: 37 framställda yrkandet därom, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av kungörelsen den
18 september 1918, nr 792, angående boställsordning för lärarpersonal vid
folk- och småskolor, att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid
folk- eller småskola å samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning
för mer än en tjänstebostad tillsammans.

Utskottet har sig väl bekant, att de i motionen II: 37 påtalade förhållandena
givit anledning till missnöje i skoldistrikten. Den fria tjänstebostaden
eller ersättningen därför måste emellertid betraktas såsom en del av den
enligt gällande lönereglering fastställda lönen, och cn ändring härutinnan

6

Statsutskottets memorial Nr 165.

torde enligt utskottets uppfattning icke böra ske utan i samband med en
allmän lönereglering för folkskollärarkåren. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra, att såväl de sakkunniga som departementschefen ansett, att
frågorna örn en allmän revision av boställsordningen icke böra upptagas
till prövning i nu förevarande sammanhang utan anstå till en blivande ny
lönereglering för lärarpersonalen. Ett bifall till motionen skulle vidare innebära
ett ståndpunktstagande från statsmakternas sida till den invecklade
frågan örn gift kvinnas avlöningsförmåner. Med hänsyn till nu angivna
förhållanden anser sig utskottet böra avstyrka vad i motionen II: 37 hemställts.
»

Under punkt IV i samma utlåtande hade statsutskottet hemställt, bland
annat, att vissa motioner, däribland förevarande inom -andra kammaren av
herr Johansson i Tväråselet m. fl. väckta motion nr 37, måtte, i den mån
de icke kunde anses besvarade genom vad utskottet under I—III i utlåtandet
hemställt, icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation hade herr Nilsson i Gränebo
m. fl. förklarat sig anse,

dels att det utskottets uttalande å sid. 71 med anledning av motionen
II: 37, som började med orden »Utskottet har» och slutade med orden »II: 37
hemställts», bort hava följande lydelse:

»De i motionen II: 37 påtalade förhållandena hava, enligt vad utskottet
har sig bekant, flerstädes väckt ett enligt utskottets uppfattning berättigat
missnöje i skoldistrikten. Rätten till fri bostad eller ersättning därför kan
visserligen principiellt anses vara en löneförmån. En orsak till att denna
förmån införts torde emellertid hava varit nödvändigheten att, särskilt på
landsbygden, tillförsäkra lärarpersonalen möjlighet att erhålla bostad i närheten
av vederbörande skola. I de i motionen II: 37 avsedda fallen har
emellertid detta skäl bortfallit, och bostadsförmånen har här, på sätt i motionen
framhållits, övergått till att bliva ett extra lönetillägg i form av en
icke behövlig hyresersättning. På grund av vad sålunda anförts finner utskottet
sig böra tillstyrka vad i motionen II: 37 yrkats och hemställer alltså,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring
av gällande boställsordning för lärarpersonal vid folk- och småskolor, att
äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller småskola å
samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för mer än en
tjänstebostad tillsammans.»

dels oek att utskottet bort föreslå riksdagen att, med bifall till herr Johanssons
i Tväråselet m. fl. motion (II: 37), i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla
om sådan ändring av gällande boställsordning för lärarpersonal vid folk- och
småskolor, att äkta makar, som båda innehava lärartjänster vid folk- eller
småskola å samma plats, icke må äga rätt att uppbära hyresersättning för
mer än en tjänstebostad tillsammans.

Statsutskottets memorial Nr 165.

7

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit
vad utskottet hemställt, under det andra kammaren bifallit reservationen.

Då de skiljaktiga beslut, vari kamrarna sålunda stannat, icke synas kunna
samman] ämkas och ärendet icke är av beskaffenhet att kunna avgöras genom
gemensam omröstning, finner utskottet den nu föreliggande frågan örn
avlåtande till Kungl. Maj:t av skrivelse örn viss ändring av gällande boställsordning
för lärarpersonal vid folk- och småskolor hava för denna riksdag
förfallit; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 juni 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i
Kompersmåla, Asplund, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Thelin, Nilsson i Fredriksfält,
Sandén och Lindström, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,
Jonsson i Eskilstuna, Persson i Fritorp, Ward, Norsell, Andersson i Ovanmyra, Weijne och
Danielsson.