Statsutskottets utlåtande Nr 15

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 29 januari 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
frågor rörande folkundervisningen i rikets nordligaste
gränsorter jämte i ämnet väckta motioner.

,(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 9 januari 1935 dagtecknad proposition,
nr 17, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
medgiva, att Kungl. Majit må — utan hinder av utav riksdagen givna bestämmelser
rörande statsbidrag för längre undervisningstid vid folk- och
småskolor än åtta månader örn året ävensom rörande fortsättningsskolans
organisation -— utfärda föreskrifter i nämnda hänseenden i huvudsaklig
anslutning till vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar 0. Bergqvist och C. Fr. Carlström
väckt motion (I: 38), vari hemställts, att riksdagen ville, med avslag
å Kungl. Majlis proposition nr 17, medgiva, att Kungl. Majit må äga att
utfärda föreskrifter om anordnande av kurser i huvudsaklig anslutning till
vad i motionen anförts för undervisning i finska språket inom de i nyssnämnda
proposition avsedda skoldistrikt;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Meyerhöffer m. fl. väckt
motion (lii 272), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits
proposition nr 17 rörande folkundervisningen i rikets nordligaste gränsorter.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån de ej framgå av vad nedan anföres,
till ifrågavarande motioner.

Kungl. Majits förslag innebär bland annat följande. Den årliga lästiden
i vissa svagare skolformer (tredje B-formen och första D-formen) skulle i
vissa skoldistrikt inom rikets nordligaste gränsorter något utsträckas för att
Bihang till riksdagens protokoll 1935. (i sami. Nr 15. 1

Utskottet.

- Statsutskottets utlåtande Nr 15.

bereda en stärkt undervisning särskilt för nybörjare. En dylik utsträckning
av Jästiden skulle dock vara beroende på skoldistriktets eget beslut.
Overtidsläsningen skulle bekostas med statsmedel.

I fortsättningsskolan inom samma skoldistrikt skulle, där fortsättningsskolpliktiga
av vederbörande målsmän anmäldes till erhållande av undervisning
i finsk läsning och skrivning, möjlighet till sådan undervisning för
dem beredas. Läroämnena i fortsättningsskola med undervisning i finsk
läsning och skrivning skulle utom det nu nämnda ämnet vara de i fortsättningsskolstadgan
angivna; dock skulle ämnet naturkunnighet kunna uteslutas.
At finsk läsning och skrivning skulle anslås lägst Ve, högst 1U av
undervisningstiden. På grund härav skulle erforderlig jämkning äga rum
i den fördelning av undervisningstiden, som föreskrives i § 18 fortsättningsskolstadgan.

Eör nu omförmälda ändamål erforderliga medel hava av departementschefen
förutsatts skola utgå ur förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter. Någon höjning av det belopp,
vartill berörda anslag beräknats i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/
1936, har icke ansetts erforderlig.

1 motionen I: 38 har ifrågasatts, att undervisningen i finska skulle meddelas
genom ambulerande frivilliga s. k. bygdekurser.

Utskottet har funnit sig icke böra motsätta sig, att möjligheter beredas
ungdomen i de i statsrådsprotokollet omförmälda skoldistrikten att erhålla
undervisning i finsk läsning och skrivning, och avstyrker förty motionen
II: 272.

I fråga örn sättet för berörda undervisnings anordnande har utskottet
funnit skäl kunna anföras både för den av departementschefen och för den
i motionen I: 38 förordade anordningen. Då det här gäller en fråga, där
erfarenhet örn det lämpligaste tillvägagångssättet saknas, anser sig utskottet
emellertid böra tillstyrka den anordning, som förordats av den sakkunniga
myndigheten, skolöverstyrelsen, och till vilken jämväl departementschefen
anslutit sig. Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka
motionen I: 38.

Förslaget örn utsträckning av lästiden i vissa svagare skolformer för beredande
av en stärkt undervisning särskilt för nybörjare har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bergqvists och Carlströms samt
herr Meyerhöffers m. fl. ovannämnda motioner (I: 38 och
II: 272), medgiva, att Kungl. Maj:t må — utan hinder av
utav riksdagen givna bestämmelser rörande statsbidrag för

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

3

längre undervisningstid vid folk- och småskolor än åtta
månader om året ävensom rörande fortsättningsskolans organisation
— utfärda föreskrifter i nämnda hänseenden i
huvudsaklig anslutning till vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 9 januari
1935 anfört.

Stockholm den 29 januari 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Nilsson i Malmö, Bergqvist, Nilsson i
Gränebo, Oscar Olsson, Svensson i Kompersmåla, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad,
Thelin, Petrén och Pauli, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Strindlund, Törnkvist i Karlskrona,
Holmgren, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik,
Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl och Olofsson i Digernäs.

Reservationer:

1) av herrar Sorell och Holmgren, som ansett att utskottet bort, med bifall
till herr Meyerhöffers m. fl. motion (II: 272), avslå såväl Kungl. Maj:ts
förslag som herrar Bergqvists och Carlströms motion (I: 38);

2) av herr Bergqvist.