18

Statsutskottets utlåtande Nr lhä.

Nr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1935 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av en lånefond för lantarbetarbostäder.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 222,
har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag föreslagit riksdagen dels
besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för lantarbetarbostäder,
skall inrättas; dels medgiva, att lån av nämnda fond må utlämnas i
huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
förordats; dels såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936 bland
Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel;
dels ock böja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken
»F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »övriga lånemedel» med
200,000 kronor.

Vad som i propositionen föreslås utgör ett led i de åtgärder, som Kungl.
Majit föreslagit årets riksdag i syfte att åstadkomma förbättrade bostadsförhållanden
på landsbygden.

Propositionen bygger på ett av bostadsutredningen för landsbygden framlagt
förslag, som innebär, dels att en statens lånefond för lantarbetarbostäder
skulle inrättas med anlitande av de statsmedel, som redan disponerats för nybyggnadslån
för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, dels att
inflytande årliga räntor å lånen i fråga skulle för framtiden tagas i anspråk
för förbättringsbidrag. Den genom beslut av 1933 års riksdag inledda verksamheten
skulle med andra ord fullföljas i låt vara mera begränsad omfattning
men i realiteten utan nya direkta kapitaltillskott från statens sida.

Departementschefen har biträtt förslaget örn inrättande av en särskild
statlig lånefond för lantarbetarbostäder och förordar, att årligen såsom kapitaltillskott
till fonden å budgeten anvisas ett belopp, som ungefärligen motsvarar
summan av de beräknade amorteringarna å hittills utlämnade nybyggnadslån
ur anslaget till främjande av bostadsbyggande. Då lån ur fonden
skulle löpa med en ränta, motsvarande vad som kunde gälla i fråga örn amorteringsdelen
å lån ur egnahemslånefonden för jordbrukslägenheter, erfordrades
emellertid därjämte, att viss del av fondkapitalet härflöte av andra medel
än lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr l45.

19

Departementschefen har vidare i princip anslutit sig till förslaget att ränteavkastningen
å beviljade nybyggnadslån samt å de lån, som framdeles må
komma att utlämnas från statens lånefond för lantarbetarbostäder, skulle disponeras
för förbättringsbidrag. Då emellertid för budgetåret 1935/1936 anslag
äskats för ändamålet i vida större omfattning än av bostadsutredningen
förutsatts, har departementschefen ansett sig icke nu böra i vidare mån uppehålla
sig vid denna sida av förslaget och därför sakna anledning att till prövning
upptaga de riktlinjer, som borde bliva bestämmande för den av bostadsutredningen
föreslagna verksamheten.

Rätt att erhålla lån från fonden skulle tillkomma såväl ägare som brukare
av jordbruksfastighet för uppförande av nya lantarbetarbostäder å fastigheten
eller för ombyggnad av eller annat mera omfattande förbättringsarbete å dylika
bostäder. Låneverksamheten borde så handhavas, att därigenom främjades
uppförande eller inredande av ur sociala och hygieniska synpunkter
goda och ändamålsenliga bostäder för jordbrukets arbetare.

I fråga örn lånebeloppens storlek borde såsom maximibelopp för bostadslägenhet
stadgas 3,000 kronor, dock högst 70 procent av de för byggnadsföretaget
uppskattade kostnaderna. Räntesatsen för nu ifrågavarande lån borde
bestämmas lika med vad som gällde i fråga örn amorteringsdelen av egnahemslån
för jordbrukslägenheten för närvarande 3.6 %. Godtagbar säkerhet skulle
ställas för lånebeloppet, därvid i första hand borde ifrågakomma inteckningssäkerhet
liggande inom 6/6 av fastighetens värde. Lån skulle återbetalas genom
lika årliga amorteringar under en tid av högst tjugo år med början under
tredje kalenderåret efter det, då lånet beviljas.

Beträffande ansökningsförfarandet och vad därmed äger sammanhang
skulle den nu gällande ordningen i huvudsak kunna tillämpas, dock med den
avvikelsen, att prövningen skulle ske centralt och ankomma på egnahemsstyrelsen.

Då fonden skulle stå under statskontorets förvaltning, borde såväl utbetalning
av lånebelopp som inbetalning av amorteringar och räntor handhavas av
detta ämbetsverk. Prövningen av lånesäkerheten borde dock verkställas av
egnahemsstyrelsen.

Kar amorteringsskyldighet inträder beträffande nybyggnadslån, utlämnade
av de hittills till främjande av bostadsbyggande anvisade medlen, kan det årliga
amorteringsbeloppet uppskattas till omkring 230,000 kronor. I anslutning
härtill förordas i propositionen, att såsom kapital till fonden för nästa
budgetår anvisas 250,000 kronor, varav 50,000 kronor av skattemedel och
200,000 kronor av lånemedel.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser inrättande av en bestående lånefond Utskottet.
med speciellt syfte att möjliggöra en förbättring av lantarbetarnas bostäder.

Behovet av förbättrade bostadsförhållanden på landsbygden har från skilda
håll vitsordats. Åtgärder i detta syfte hava också på senare år bedrivits med
statsmakternas stöd. Utskottet har i utlåtande nr 143 tillstyrkt anvisande av
medel för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Såsom ett led i dessa strävanden föreslås i förevarande proposition åtgärder
avseende förbättring av beståndet av lantarbetarbostäder.

På sätt tidigare inom riksdagen framhållits och av den nu framlagda utredningen
bekräftas måste detta ändamål anses behjärtansvärt. Lantarbetarnas
bostäder äro mångenstädes av en beskaffenhet, som icke på långt när tillfredsställer
rimliga sociala och hygieniska krav. Ofta mötas fastighetsägarna av
svårigheter att uppbringa nödiga medel för utförande av erforderliga ny- eller
ombyggnader eller förbättringsarbeten. Skäl synas därför föreligga för att
staten härvid lämnar sitt ekonomiska stöd. Av de i arbetslöshetssyfte anvisade
anslagen till främjande av bostadsbyggande hava också medel avsetts för
åvägabringande av bättre lönebostäder.

Då genom inrättande av den i propositionen föreslagna lånefonden ifrågavarande
syftemål skulle erhålla ett mera stadigvarande stöd, ansluter sig utskottet
till förslaget.

De av departementschefen förordade villkoren och bestämmelserna för lån
ur fonden, vilka i huvudsak grunda sig på bostadsutredningens i ämnet framlagda
förslag, tillstyrker utskottet.

I likhet med departementschefen finner utskottet tveksamt, huruvida ersättning
bör utgå till egnahemsnämnderna för deras medverkan vid prövning av
låneansökningarna. Innan slutligt avgörande i detta avseende träffas, synes
emellertid först erfarenhet böra vinnas rörande omfattningen av egnahemsnämndernas
bestyr med dessa angelägenheter.

Det såsom kapital till fonden äskade beloppet 250,000 kronor motsvarar ungefärligen
vad som beräknas under närmaste tiden inflyta i amortering å de
för bostadsförbättring å landsbygden redan utlämnade nybyggnadslånen. Under
kommande budgetår skulle därefter ytterligare anvisas till fonden belopp,
motsvarande vad som i amorteringar beräknas inflyta å nybyggnadslån, utlämnade
från de anslag som av 1933 och 1934 års riksdagar anvisats till bostadsbyggnadsföretag
å landsbygden.

Med hänsyn till att räntan å lån ur fonden skulle utgöra 3.6 % (samma procentsats
som beträffande amorteringsdelen av egnahemslån för jordbrukslägenheter)
och alltså understiga medelräntan å statens upplånade kapital bör i
enlighet med Kungl. Majrts förslag 50,000 kronor av det äskade lånebeloppet
utgå av skattemedel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden
för lantarbetarbostäder, skall inrättas;

b) medgiva, att lån av nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
förordats;

c) såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/
1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Sta -

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

21

tens utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 250,000 kronor,
därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomstposten »Övriga
lånemedel» kommer utskottet att framdeles avgiva yttrande.

Stockholm den 24 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 143.