Statsutskottets utlåtande Nr 244.
11
Nr 144.
Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1935 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till främjande av bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer, jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936
har Kungl. Majit (punkt 3, sid. 3 och 4, av det vid propositionen under »Utgifter
för kapitalökning. Bil. 2» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
socialärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,
som kunde varda riksdagen förelagd, såsom kapital för Lånefonden
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer beräkna ett
reservationsanslag av 30,000,000 kronor.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit vidare (punkt 23, sid. 48, av
det vid propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till
Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer för
budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935
dagtecknad proposition, nr 221, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen
dels besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer;
dels medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av departementschefen förordats;
dels såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret 1935/1936 bland
Utgifter för kapitalökning under rubrik Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag
av 30,000,000 kronor, att utgå av lånemedel;
dels ock till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer anvisa för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln ett förslagsanslag
av 500,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av departementschefen förordats. I
I anledning av propositionen nr 221 hava inom riksdagen väckts följande
motioner, nämligen
12
Statsutskottets utlåtande Nr lhk.
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 326, inom första kammaren
av herr K. Petersson och den andra, nr 579 inom andra kammaren av herrar
G. Malmqvist och E. Åqvist, i vilka hemställts, dels att Kungl. Maj:ts
proposition nr 221, i vad den avser inrättandet av en statlig utlåningsfond,
benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer, icke måtte av riksdagen bifallas; dels att det i samma proposition
för budgetåret 1935/1936 under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget
å 500,000 kronor måtte höjas till 1,500,000 kronor, att med den vidgade omfattning,
som i motionerna angivits, utgå i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som i propositionen förordats;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 332, inom första kammaren
av herrar N. Arvedson och G. Rahmn och den andra, nr 584, inom andra
kammaren av herrar N. V. Sandström och E. Thorell, i vilka hemställts, att
riksdagen -— med avslag i övrigt å Kungl. Maj:ts proposition nr 221 ang.
anslag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer
— måtte till hyresbidrag åt dylika familjer i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna antydda grunder för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
förslagsanslag å 1,500,000 kronor.
Till grund för propositionen ligger ett förslag av bostadssociala utredningen.
Propositionen omfattar dels ett låneanslag på 30,000,000 kronor till en fond
för bostadsanskaffningslån, dels ock ett förslagsanslag —- under femte huvudtiteln
— på 500,000 kronor till hyresbidrag till barnrika familjer.
Bostadsanskaffningslån (kr. 30,000,000:—). Bostadsanskaffningslån skulle
beviljas kommun eller vissa allmännyttiga bostadsföretag för uppförande av
ny fastighet eller inköp och förbättring av äldre sådan samt utgår med högst
fyrtiofem procent av värdet å fastigheten, sedan därifrån avräknats värdet å
tomten. Säkerhet skall ställas i form av inteckning, liggande mellan lägst 50
och högst 90 % av fastighetsvärdet, tomtvärdet oräknat.
Med hänsyn till städernas intresse i bostadsfrågan förutsättes, att kommunen
åtager sig att i mån av behov bidraga till finansieringen av fastigheterna
med de översta 5 procenten. Att kommuner vid nybyggnad ställa tomt till
förfogande utan kostnad, har i allmänhet ansetts naturligt. Kommunen skall
likaledes täcka förlust, som kan uppkomma genom försummad hyresbetalning.
Räntan har av bostadssakkunniga föreslagits till 3 %. Departementschefen
har ansett räntan under hela lånetiden böra bestämmas till 1/4 % högre än medelräntan
för statens upplåning mot obligationer under budgetåret före låns beviljande.
Departementschefen har uttalat, att, när större flerfamiljshus med bostadsanskaffningslån
byggas, dessa icke borde, såsom de sakkunniga synas hava
avsett, till övervägande delen utan endast till exempelvis hälften disponeras av
flerbarnsfamiljer, som åtnjuta familjebidrag.
Familjebidrag (kr. 500,000:—). Familjebidrag må beviljas kommun eller
allmännyttiga bostadsföretag för att såsom hyresavdrag tillkomma vederbörande
familjer. Bidraget skall utgå under det antal år, inom vilket bostads
-
Statsutskottets utlåtande Nr lhh.
13
anskaffningslån för fastigheten skall vara slutamoxterat. Har sådant lån ej
erhållits, skall bidraget utgå för den tid, som av det centrala organet prövas
skälig, dock i allmänhet högst under 10 år.
Tre barn skulle vara det minsta antal, som skulle berättiga till hyresavdrag.
Vid urvalet av hyresgäster skulle företräde principiellt ges åt en mindre bemedlad
familj framför en mera bemedlad under vissa fastställda inkomststreck.
Hyresavdragen skulle bestämmas till 30 % för familj med 3 barn, 40 % för
familj med 4 barn och 50 % för familj med 5 eller flera barn. Vid hyressättningen
skulle staten på förslag av kommunen eller bostadsföretaget fastställa
standardhyror för de skilda lägenheterna. Redan dessa standardhyror skulle
sannolikt komma att ligga lågt tack vare bostadsanskaffningslånet, som bortsett
från ett visst risktagande icke skulle innebära egentlig subvention från
statens sida. Standardhyrorna lia beräknats kunnat sättas i en nivå, som med
10—30 % understiger hyrorna för motsvarande nybyggda lägenheter i den
allmänna marknaden. Därefter skulle den egentliga statssubventionen utgå
som årliga bidrag till fastighetsförvaltande kommun eller allmännyttigt bostadsföretag.
Antalet av de familjer med 3 eller flera barn, som för närvarande äro såväl
trångbodda som mindre bemedlade, skulle enligt den av bostadssociala utredningen
föranstaltade bostadsstatistiska undersökningen utgöra drygt 20,000
i rikets samtliga städer och stadsliknande samhällen, örn som mindre bemedlad
räknas familj med mindre än 1,000 kronors inkomst per personenhet (=1
vuxen eller 2 barn) i dyrortsgrupp G. Dessa familjer skulle med hänsyn till
barnantal fördela sig på sådant sätt, att de för att icke vara trångbodda till omkring
60 % kräva 2 rum och kök och till omkring 40 % minst 3 rum och kök.
Enligt verkställda beräkningar över nuvarande byggnadskostnader skulle dylika
lägenheter kunna uppföras för en genomsnittlig kostnad av c:a 9,000 resp.
11,000 kronor. Därest för alla nu trångbodda, mindre bemedlade flerbarnsfamiljer
nybyggdes lägenheter, tillräckliga för familjernas behov, skulle med
nuvarande byggnadskostnader det totala byggnadsvärdet utgöra omkring 200
miljoner kronor. Härav skulle högst 45 % finansieras genom statskredit eller
90 miljoner kronor. Enligt de sakkunnigas beräkningar är barnfrekvensen
inom de familjer, som här äro att räkna med, sadan, att enligt de föreslagna
procentavdragen den genomsnittliga arliga hyresrabatten skulle utgöra c .a
37 %. Det samlade årliga subventionsbeloppet skulle således uppgå till något
under 51/» miljoner kronor, när hela det antagna byggnadsprogrammet genomförts.
Jämsides med de statliga åtgärder, som på senare åren vidtagits för att Utskottet.
förbättra landsbygdens bostadsbestånd, hava jämväl övervägts möjligheterna
till liknande stöd åt städer och med dem jämförliga samhällen. I förevarande
proposition har särskilt tagits sikte på att genom en nyproduktion av fastigheter
eller förbättring av äldre sådana lindra de barnrika familjernas svårigheter
att finna lämpliga bostäder. Detta spörsmåls stora samhälleliga betydelse
är uppenbar, och av den utredning, varå propositionen grundats, framgår
också tydligt, att staten ej bör undandraga sig att lämna sitt stöd för att
minska den trångboddhet som råder inom vissa stadssamhällen och som beklagligen
hårdast drabbar just de barnrikare, mindre bemedlade familjerna.
14
Statsutskottets utlåtande Nr lbb.
Även inom vissa brukssamhällen med sammanträngd befolkning är bostadsbeståndet
allt fortfarande delvis så undermåligt att behovet av en statlig insats
för dess förbättring måste rent humanitärt sett framstå som trängande.
Enligt propositionen, som är grundad på bostadssociala utredningens förslag,
skall för att bereda billiga hyresbostäder i städer och stadsliknande
samhällen kunna lämnas dels bostadsanskaffningslån, dels ock årliga familjebidrag.
Hjälpen skall helt vara knuten till fastigheter, ägda av kommuner
eller allmännyttiga bostadsföretag.
Utskottet ansluter sig till de riktlinjer, som sålunda uppdragits för stödets
lämnande. Med hänsyn till att fråga är örn en stödaktion efter nya och i stort
sett oprövade former anser utskottet det för bostadsanskaffningslån avsedda
fondkapitalet böra begränsas till 10,000,000 kronor. Det begärda anslagsbeloppet
för familjebidrag, 500,000 kronor, synes utskottet lämpligt avvägt.
Gentemot den motionsvis framförda tanken på att familjebidrag även skulle
få lämnas vid förhyrning i enskildas fastigheter vill utskottet erinra, att en
sådan utsträckning av hjälpaktionen måste bliva synnerligen vittutseende, vartill
komma svårigheterna för en kontroll över att de lämnade hyresbidragen
helt bliva till ett stöd för de hjälpbehövande familjerna och ej i stället utnyttjas
för att upprätthålla en onaturligt hög hyresnivå, varigenom uppenbarligen
åtgärdens allmänna syfte skulle omintetgöras.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och
med avslag å motionerna 1:326 och 332 samt 11:579 och
584, må
I. a) besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd
lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer;
b) medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
förordats;
II. såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret
1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik Statens
utlåningsfonder ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel;
III. till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer anvisa för budgetåret 1935/1936
under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av 500,000 kronor,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
av departementschefen förordats.
Stockholm den 24 maj 1935.
På statsutsköttets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 143.
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
15
Reservation
av herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,
Thelin, Nylander, Magnusson i Skövde, Skoglund, Aronson och Danielsson,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Det nära sammanhanget mellan de olika propositionerna 215 och 221 framträder
i många av de yttranden, som från olika myndigheter inkommit beträffande
bostadssociala utredningen, i det att såsom lämpliga åtgärder för beredande
av större lägenheter för barnrika familjer förordats nybyggnad av egna
hem och småstugor samt modernisering och uppdelning av äldre fastigheter
med alltför stora, numera icke begärliga våningar. Ett klart framträdande
önskemål är även, att de åtgärder, som kunna bliva vidtagna, icke medföra anstaltskaraktär
i de fastigheter, som för de barnrika familjerna kunna bliva
nybyggda eller omändrade. Från åtskilliga håll har dessutom uttalats, att
behov av åtgärder för de barnrika familjerna förefinnes icke endast i städer,
köpingar och municipalsamhällen utan även i åtskilliga andra mer eller mindre
tättbebyggda samhällen, såsom exempelvis gamla brukssamhällen. Slutligen
har framhållits önskvärdheten av att kunna lämna hyresbidrag även vid förhyrning
i redan befintliga för ändamålet lämpliga fastigheter.
Med beaktande främst av möjligheterna att kunna underlätta de barnrika
familjernas bostadsanskaffning utan några störande verkningar för den nu
livligt pågående privata byggnadsverksamheten vill utskottet föreslå följande
åtgärder.
A''. Lån för ny- och ombyggnad. En fond benämnd lånefonden för bostäder
åt barnrika familjer inrättas, från vilken fond lån må kunna utlämnas till
ny- och ombyggnad av bostadshus under beaktande av att därigenom tillskapas
bostadslägenheter, som beträffande storlek, läge och anordning
passa för barnrika familjer. För länens storlek och förhållande till övrig
i fastigheterna beviljad kredit skola gälla de regler, som angivits i propositionen
nr 215. (Lån intill 90 % av fastighetsvärdet enligt ''femtedelsregeln’
och med avsättning till säkerhetsfond.) Förräntningen avväges i
förhållande till riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta under
olika år. De blivande ny- och ombyggnadsföretagen skola anpassas efter
det för olika orter hävdvunna byggnadssättet och anordnas med den storlek
och med de bekvämligheter, som å respektive orter enligt vederbörande
kommunala myndigheters bedömande kunna anses betingade, varvid
särskild hänsyn tages till lägenheternas lämplighet för barnrika familjer.
Vid beviljandet av ifrågavarande lån skall särskild hänsyn tagas till läget
på bostadsmarknaden å ifrågavarande ort samt till konjunkturförhållandena
inom byggnadsverksamheten i landet. Såsom kapital för fonden anvisas
för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under
rubrik ''Statens utlåningsfonder’ ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor
att utgå av lånemedel.
16
Statsutskottets utlåtande Nr lik.
B. Bostadsbidrag till barnrika familjer. (Statsbidrag för hyresnedsättning
och bostadssubvention för egna hem.) Hyresbidrag för mindre bemedlade
barnrika familjer må kunna utgå enligt de riktlinjer, som angivits i
motionerna I: 332 och II: 579, varvid möjligheten att erhålla hyresbidrag
icke skall vara beroende av den omständigheten huruvida lägenheterna
kommit till stånd enligt åtgärderna under A, utan skall hyresbidrag även
kunna utgå vid förhyrning i redan befintliga fastigheter i den mån hyresbeloppet
efter vederbörlig prövning befinnes skäligt och bostaden ur sociala
och hygieniska synpunkter befinnes tillfredsställande. Beträffande hyresbidragens
storlek skola de procentsatser tills vidare tillämpas, vilka angivas
i propositionen nr 221, med de jämkningar, som kunna betingas av
individuella sociala och ekonomiska förhållanden. I intet fall bör hyresbidraget
sättas högre än till 50 procent av den betingade hyran. Det bör
även kunna försöksvis prövas huruvida, där det gäller att bereda barnrika
familjer bostad i eget hem (en- eller tvåfamiljshus), hyresbidraget må
kunna utgå såsom engångsbidrag — utan återbetalningsskyldighet — med
belopp motsvarande intill 10 procent av byggnadens värde. Bidrag till de
olika ändamålen under denna rubrik bestrides med 2/3 av statsmedel och
med återstående 1/3 av vederbörande kommun. För utgivande av bostadsbidrag
under denna rubrik anvisas för budgetåret 1935/1936 ett reservationsanslag
under femte huvudtiteln av 1,000,000 kronor.
Såväl beträffande den under A) föreslagna byggnadslånefonden som de under
B) föreslagna bostadsbidragen förutsattes samverkan med vederbörande
kommuner, vilka självfallet hava det största intresse av samt också möjligheter
— genom hälso- och barnavårdsnämnder och andra lokala organ — att
tillse, att anvisade medel få en lämplig användning. Härigenom möjliggöres
också en önskvärd förenkling av den erforderliga statliga förvaltningsverksamheten,
vilken lämpligen synes kunna i huvudsak anförtros åt den redan nu
befintliga statens byggnadslånebyrå. Å Kungl. Maj :t bör ankomma att meddela
närmare föreskrifter för ifrågavarande lånefond och för anslagens användning.
Utskottet tillstyrker alltså anvisande dels av ett lånemedelsanslag å
10,000,000 kronor till en ''lånefond för bostäder åt barnrika familjer’, dels ock
ett reservationsanslag å 1,000,000 kronor till ''bostadsbidrag till barnrika familjer’-.
^
Utskottet hemställer,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:326 och 332 samt 11:579 och 584, må
I. a) besluta inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd
lånefonden för bostäder åt barnrika familjer;
b) såsom kapital för samma fond anvisa för budgetåret
1935/1936 bland Utgifter för kapitalökning under rubrik Sta
-
Statsutskottets utlåtande Nr lhh.
17
tens utlåningsfonder ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel;
II. till bostadsbidrag till barnrika familjer anvisa för budgetåret
1935/1936 under femte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 143—lh5.
2