Statsutskottets utlåtande Nr 137.

1

Nr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1935 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående lönetursberäkning
och lönetillägg för vissa lärare inom folkskoleväsendet.

{2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagiecknad proposition, nr
209, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att

dels medgiva, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor må för rätt
till uppflyttning i lönegrad kunna tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom ickeordinarie
lärare vid sådana skolor utöver tio lästerminer, med rätt för Kungl.
Majit att utfärda härutinnan erforderliga tillämpningsbestämmelser;

dels ock medgiva, att från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag
till avlöning åt lärare vid folkskolor må under budgetåret 1935/1936, på de
närmare villkor Kungl. Majit må äga bestämma, utgå provisoriskt lönetilllägg
åt sådana icke-ordinarie lärare vid folk- och småskolor, som innehaft
icke-ordinarie anställning med full tjänstgöring vid dylika skolor under sammanlagt
minst tio terminer, med för år räknat 300 kronor åt manlig och
200 kronor åt kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor åt småskollärare, anställd
vid småskola, mindre folkskola eller egentlig folkskola.

Upprinnelsen till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag är en framställning
från folkskollär arkår ens representantskap för lönefrågor, vari anhölls, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels att lärare vid folk- och småskolor
för rätt till uppflyttning i högre lönegrad måtte kunna tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare utöver tio lästerminer, dels ock
att icke ordinarie lärare vid folk- och småskolor, då de tjänstgjort vid nämnda
skolor sammanlagt minst tio lästerminer, måtte erhålla ett lönetillägg å 300
kronor för manlig och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150
kronor för småskollärarinna.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 137.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Som motiv för ifrågavarande framställning anfördes bland annat följande:

Rationaliseringsåtgärderna på folkskolans område, som bestode i indragning
av lärartjänster, förflyttning av lärare, begränsad ansökningsrätt till
lediga ordinarie lärartjänster m. m., innebure, att de vid rikets folkskolor
anställda icke ordinarie lärarna under den närmaste tiden vore helt eller
delvis uteslutna från möjligheterna att söka ordinarie befattning. Utöver
här omnämnda rationaliseringsåtgärder hade genom kungörelse den 30 december
1932 (nr 582) en väsentlig förändring inträtt beträffande kommunernas
rätt att anställa extra ordinarie lärare. Intill slutet av år 1932 gällde
en bestämmelse av innehåll, att »extra ordinarie lärare må anställas endast
i det fall, att växling i lärjungeantalet, förestående omorganisation av distriktets
skolväsen eller annan anledning gör sådant erforderligt.» Genom
nyss omnämnd kungörelse ändrades dessa bestämmelser därhän, att skolrådet
(skolstyrelsen) förpliktades under i stadgan angivna förhållanden anställa
lärare såsom extra ordinarie. Ändringen innebure en avsevärd försämring
i lärarnas anställningsvillkor. Medan det tidigare var en tillåtelse
för skoldistrikten att på nämnda grunder anställa lärare som extra ordinarie,
blev det efter angivna tidpunkt ett åliggande. Detta medförde uppenbarligen
en betydande ökning av de fall, då lärare anställdes på extraordinarie
i stället för på ordinarie stat, vilket i sin ordning måste få till följd en förlängning
av den tid, som läraren hade att tjänstgöra, innan ordinarie anställning
kunde vinnas. I sammanhang härmed erinrades om, att den lön,
som ännu utginge för extra ordinarie lärare, ursprungligen måste lia varit
avpassad med hänsyn till en relativt kort tjänstgöring på extra ordinarie
stat och sålunda även för ett åtskilligt lägre åldersstadium än det, som redan
nu utgjorde medelåldern vid befordran i flertalet större samhällen i vårt land
men jämväl ofta på rena landsbygden. Sålunda kunde nämnas, att vid
den utnämning till ordinarie lärare i Stockholm, vilken ägde rum närmast
före den tidpunkt, då kungörelsen av den 20 juli 1933 (nr 507) om begränsad
ansökningsrätt trädde i kraft, medelåldern hos de utnämnda var 35 år.
För vid Göteborgs folkskolor åren 1932—1933 till ordinarie befordrade lärare
utgjorde medelåldern för de manliga 31.5 år, för kvinnliga 32.7 år och för
småskollärarinnor 29.7 år. Vid motsvarande utnämning i Malmö hade de
utnämnda lärarna tjänstgjort, de manliga 20 terminer, de kvinnliga 26 terminer.
Dessa förhållanden hänförde sig till den tid, innan ännu den ovannämnda
ändringen av folkskolestadgan trädde i kraft. Förutom denna
stadgeändring hade nu därjämte bestämmelsen örn begränsad ansökningsrätt
ytterligare försämrat de extra ordinarie lärarnas ställning.

Ytterligare kunde nämnas en annan omständighet, som motiverade vidtagandet
av stödjande åtgärder, nämligen det förhållandet att lärare från
privata skolor och från nedlagda småskoleseminarier kunde erhålla anställning
vid folkskolorna och därigenom i viss utsträckning fördröja de icke
ordinarie lärarnas befordran.

Skolöverstyrelsen har rörande frågan om särskilda lönetillägg åt icke-ordinarie
lärare vid folk- och småskolor anfört bland annat följande:

De försämrade befordringsmöjligheter, som genom rationaliseringsåtgärderna
drabbat de icke-ordinarie lärarna, vilka för en tid framåt blivit utestängda
från rätten att söka lediga ordinarie lärartjänster, medförde givetvis
för dessa betydande ekonomiska förluster. Detta måste kännas så mycket
hårdare, som många av dem just nu, innan sådant förbud inträdde, efter

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

3

mångå års väntan på befordran stöde inför utsikten att snarast kunna erhålla
ordinarie tjänst. Att statsmakterna tidigare behjärtat de extra ordinarie
lärarnas vid allmänna läroverk m. fl. statliga läroanstalter bekymmersamma
läge och på sätt närmare framginge av kungörelsen den 15 maj
1931 (nr 112) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare
beviljat extra eller vikarierande ämneslärare vid ifrågavarande läroanstalter
provisoriska lönetillägg efter vissa tjänstår, syntes överstyrelsen utgöra ett
ytterligare skäl till att även folkskolans icke-ordinarie lärare må komma i
åtnjutande av dylik arvodesförhöjning.

Med hänsyn till lönetilläggens föreslagna storlek skulle det erforderliga
anslagsbehovet för ändamålet utgöra 198,150 kronor. Ehuru den jämförelsevis
betydande kostnad, som ett bifall till framställningen således skulle
komma att medföra, under rådande förhållanden kunde vara ägnad att framkalla
vissa betänkligheter, ansåge dock överstyrelsen, att så starka skäl talade
till förmån för densamma, att överstyrelsen funne sig böra tillstyrka det
gjorda yrkandet om provisoriskt lönetillägg åt vissa icke ordinarie lärare
vid folk- och småskolor.

Det syntes ligga i sakens natur, att det nu föreslagna lönetillägget skulle
få rent provisorisk karaktär och utgå endast, så länge de nuvarande abnorma
förhållandena i fråga örn de icke-ordinarie lärarnas befordringsförhållanden
vore rådande. Tilläggets utgående skulle sålunda årligen böra prövas
av riksdagen.

Med hänsyn till ändamålets provisoriska karaktär kunde det måhända
befinnas lämpligast, atto i riksstaten för ändamålet uppfördes ett särskilt
extra förslagsanslag. A andra sidan kunde det möjligen befinnas mera
praktiskt, att bidragen till dessa lönetillägg finge utgå ur det anslag, från
vilket redan avlöning till extra ordinarie och vikarierande lärare bestredes,
nämligen ur anslaget till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I avseende å framställningen i vad rör frågan om rätt för lönetursberättigade
lärare att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tjänstgöring
såsom icke-ordinarie lärare utöver 10 terminer har överstyrelsen anfört
bland annat följande:

Överstyrelsen hade verkställt en utredning angående de ekonomiska konsekvenserna
av ett bifall till framställningen i nu förevarande punkt.

Genom folkskolinspektörerna hade inhämtats, att den 1 januari 1934 funnes
i någon av de tre lägsta lönegraderna 921 lärare, vilka tidigare i mera
än 10 terminer tjänstgjort såsom icke ordinarie lärare vid folkskoleväsendet.
Överstyrelsen hade tillika undersökt, hur dessa lärares uppflyttning i högre
lönegrad allenast av den anledningen, att icke-ordinarie tjänstår utöver fem
finge medräknas, komme att fördela sig under de närmaste fem åren, under
förutsättning att nytt ålderstillägg av nu ifrågavarande anledning finge tillträdas
den 1 januari något av åren 1936—1940.

Med hänsyn till ålderstilläggens storlek för de olika lärarkategorierna hade
beräknats, att kostnaderna för de sålunda intjänade ålderstilläggen komme
att under femårsperioden uppgå till följande belopp: för folkskollärare
56,100 kronor, för folkskollärarinnor 88,400 kronor och för småskollärare
42,900 kronor, eller sammanlagt 187,400 kronor. Dessa kostnader komme
att fördela sig på de särskilda åren sålunda: år 1936 77,250 kronor, år
1937 29,250 kronor, år 1938 30,350 kronor, år 1939 28,250 kronor och år
1940 22,300 kronor.

4

Statsutskottets utlåtanne Nr 137.

tskottet.

Såsom nyss framhållits grundade sig dessa beräkningar av medelsbehovet
på det antal ordinarie lärare med mera än 10 terminers tjänstgöring såsom
icke ordinarie, som den 1 januari 1934 befunne sig i någon av de tre lägre
lönegraderna. Givetvis tillsattes även efter nämnda tidpunkt år för år ordinarie
lärare, som skulle kunna bliva berättigade till ålderstillägg på grund
av långvarig icke-ordinarie tjänstgöring. Kostnaderna komme därigenom
att stiga utöver de nu beräknade.

Vad slutligen beträffade kostnadsfrågan från budgetsynpunkt ville överstyrelsen
erinra örn följande. Därest frågan avgjordes vid 1935 års riksdag
i sådan riktning, att den fördelaktigare lönetursberäkningen började att tilllämpas
den 1 januari 1936, bleve medelsåtgången för den senare delen av
budgetåret 1935/1936 (sålunda tiden 1 januari—30 juni 1936) endast hälften
av ovannämnda för det första året beräknade summa av 77,250 kronor,
eller 38,625 kronor. Men då enligt nu gällande bestämmelser rekvisition
av avlöningsmedel för budgetåret 1935/1936 skulle ske först i juli månad
1936, då nytt anslag för budgetåret 1936/1937 stöde till förfogande, syntes
man icke behöva för ändamålet räkna med någon särskild anslagsförhöjning
under budgetåret 1935/1936.

Statskontoret har i avgivna utlåtanden avstyrkt föreliggande förslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»I likhet med statsutskottet vid 1934 års riksdag finner jag förhållandena
på folkskoleväsendets område giva fog för åtgärder i ovan angiven riktning.
Jag har intet att erinra mot de framlagda förslagen och tillstyrker
sålunda, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor för rätt till uppflyttning
i högre lönegrad måtte kunna tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom ickeordinarie
lärare utöver tio lästerminer ävensom att icke-ordinarie lärare vid
folk- och småskolor måtte, då de tjänstgjort vid nämnda skolor sammanlagt
minst tio lästerminer, erhålla ett lönetillägg å 300 kronor för manlig
och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor för småskollärare.
Skäl torde icke föreligga att låta dyrtidstillägg utgå å sistnämnda
särskilda lönetillägg. De av överstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna
giva mig icke anledning till särskilt uttalande. Kostnaderna torde böra
bestridas ur förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt
lärare vid folkskolor. Detta anslag torde på grund härav, med hänsyn till
gällande utanordningsgrunder, icke behöva höjas utöver det belopp, som av
mig beräknats i förutnämnda proposition örn statens övertagande av vissa
kostnader för folkskoleväsendet.»

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, blevo de frågor, beträffande vilka
nu framställning gjorts av Kungl. Majit, på grund av enskilda motioner
föremål för prövning av 1934 års riksdag. Statsutskottet fann därvid (utlåtande
nr 8, punkt 134) visst fog föreligga för de gjorda framställningarna,
särskilt vad angick förslaget örn rätt att för uppflyttning i högre lönegrad
få tillgodoräkna viss tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare. Under hänvisning
till dels bristen på erfarenhet rörande verkningarna för lärarkåren

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

5

av de såsom skäl för motionerna anförda rationaliseringsåtgärderna på folkskolans
område, dels frågornas ekonomiska räckvidd, dels ock att en förändring
av gällande avlöningsbestämmelser i en uti motionerna avsedd utsträckning
knappast torde böra ske utan föregående prövning av Kungl.
Majit, avstyrkte utskottet berörda motioner; och beslöt riksdagen i överensstämmelse
härmed.

Utredning och förslag i frågorna föreligga nu från Kungl. Majit.

Redan statsutskottet vid 1934 års riksdag uttalade sympatier för förslaget
örn rätt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna viss tjänstgöring
såsom icke-ordinarie lärare. Dylik rätt förekommer redan såväl för
andra lärarkategorier som inom den civila statsförvaltningen. Med den utformning,
Kungl. Majits förslag här erhållit, torde det knappast kunna
antagas komma att föregripa en eventuell lönereglering för folkskolans
lärare. Kostnaderna hava av skolöverstyrelsen för femårsperioden 1936—
1940 beräknats till 187,400 kronor. Även om dessa kostnader efter hand
komma att ökas, har utskottet dock icke funnit dem avskräckande. Med
hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag
i denna del.

De skäl, som i statsrådsprotokollet anförts för de föreslagna lönetilläggen,
kunna enligt utskottets mening icke frånkännas ett visst berättigande,
och utskottet har därför icke velat motsätta sig att, på sätt föreslagits, dylika
lönetillägg må utgå för budgetåret 1935/1936. Utskottet vill härvid understryka
vad skolöverstyrelsen anfört därom, att ifrågavarande lönetillägg hava
en rent provisorisk karaktär och böra utgå endast så länge de nuvarande abnorma
förhållandena i fråga örn de icke-ordinarie lärarnas befordringsförhållanden
äro rådande. Tilläggens utgående skall sålunda årligen prövas av
riksdagen. Något dyrtidstillägg å lönetilläggen skall icke utgå.

Förslaget, att här förevarande lönetillägg — av skolöverstyrelsen med
ledning av siffrorna vid slutet av läsåret 1933/1934 för nämnda år beräknade
till 198,150 kronor — skola utgå från förslagsanslaget till Folkskolor
m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, vill utskottet icke motsätta
sig. En förutsättning härför är emellertid, att kostnaderna för lönetilläggen
redovisas för sig, så att de lätt kunna överblickas. Beträffande
det belopp, med vilket berörda anslag torde behöva uppföras för nästkommande
budgetår, avgiver utskottet senare denna dag utlåtande.

I anslutning till vad i här förevarande utlåtande anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor
må för rätt till uppflyttning i lönegrad kunna tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom icke-ordinarie lärare vid sådana
skolor utöver tio lästerminer, med rätt för Kungl. Majit att
utfärda härutinnan erforderliga tillämpningsbestämmelser;

Bihang filt riksdagens protokoll 1935. ti sami. Nr 137. 2

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

b) medgiva, att från förslagsanslaget till Folkskolor m. m.:
Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor må under budgetåret
1935/1936, på de närmare villkor Kungl. Maj:t må
äga bestämma, utgå provisoriskt lönetillägg åt sådana ickeordinarie
lärare vid folk- och småskolor, som innehaft ickeordinarie
anställning med full tjänstgöring vid dylika skolor
under sammanlagt minst tio terminer, med för år räknat 300
kronor åt manlig och 200 kronor åt kvinnlig folkskollärare
samt 150 kronor åt småskollärare, anställd vid småskola,
mindre folkskola eller egentlig folkskola.

Stockholm den 23 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Carlsson i Gävle, Johansson i Fredrikslund, Bergqvist,
Oscar Olsson, Borell, Walles, Gustafsson i Benestad, Bergström, Thelin, Nilsson i Fredriksfelt,
Sandén och Larsson i Varberg, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist i
Karlskrona, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Ward, Skoglund, Andersson i Ovanmyra, Weijne och Danielsson.

Stockholm 1935, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

361713