Statsutskottets utlåtande Nr 133.

15

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn ytterligare anslag till
en andra avloppstunnel vid Porjus kraftverk.

(4:e avd.)

I två motioner, väckta den ena, nr 243, inom första kammaren av herr
C. I. Asplund och den andra, nr 305, inom andra kammaren av herr J. B.
Wiklund m. fl., har hemställts, att riksdagen ville, för tillgodoseende av
den större efterfrågan på Porjuskraft, som kan förväntas uppstå under de
närmaste åren dels inom Övre Norrland, dels, och framför allt, efter framdragandet
av den föreslagna högspänningsledningen från Porjus och Boden
genom Norrfors och södra Norrlands samt Centralblockets distributionsområden
ned till Västerås, vartill anslag nu begäres av Kungl. Maj:!, och
under förutsättning, att den andra avloppstunneln vid Porjus, vartill 1932
års riksdag i anledning av enskilda motioner beviljat som första anslag

150,000 kronor, utan att dock arbetet ännu påbörjats, i enlighet med dessa
motioner förlägges på cirka 20 meters djupare nivå än den första avloppstunneln,
så att Lillseleforsens och Långseleforsens fallhöjder kunna utnyttjas
i Porjus kraftstation genom turbinernas successiva förläggning å denna
lägre nivå i mån av ökad kraftavsättning, varigenom vinnes dels, utan
några ytterligare vattenregleringar, ett krafttillskott av maximalt 40,000
kW, dels ett längre uppskov med Harsprångets utbyggande, dels en mycket
lägre utbyggnadskostnad genom minskning av Harsprångsdammens höjd
med motsvarande tjugu meter, för sin del bevilja ett ytterligare anslag för
budgetåret 1935/1936 av förslagsvis 250,000 kronor att utgå av lånemedel eller
anslag till beredskapsarbeten.

I fråga örn de till stöd för berörda framställning åberopade skälen får
utskottet hänvisa till motion I: 243.

Ifrågavarande motioner avse att fallhöjden i Porjus kraftverk — för
närvarande 55 meter — skulle ökas med cirka 20 meter. Härför torde
komma att erfordras anläggande av maskinsal 20 meter under den nuvarande
och framdragande därifrån av ny avloppstunnel med en längd av
3 kilometer och en tvärsektion av 116 kvadratmeter. Härigenom skulle
utnyttjas, förutom nuvarande krafttillgångarna vid själva Porjusfallet, den
till cirka 20 meter uppgående fallhöjden i de nedanför Porjus och mellan

Utskottet,

16

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Porjus och Harsprång^ liggande Lillsele- och Långseleforsarna. Enligt
vattenfallsstyrelsens planer äro dessa båda forsar i stället avsedda att framdeles
användas i samband med Harsprångets utbyggnad genom en större
uppdämning därstädes.

Inledningsvis må erinras att kraftverket i Porjus för närvarande har ett
stort överskott av utbyggd kraft. Motionärernas förslag innebär, att stora
delar av de nuvarande anläggningarna vid Porjus skulle slopas och ersättas
med helt nya avsedda för den högre fallhöjden, något som uppenbarligen
måste draga med sig onödigt stor kapitalförbrukning.

Ett genomförande av motionärernas förslag erfordrar enligt från vattenfallsstyrelsen
under hand införskaffade upplysningar anskaffande av en helt
ny uppsättning turbiner och generatorer och beräknas kosta ej mindre än
17 miljoner kronor. Även örn, såsom gjorts gällande, dessa kostnader skulle
kunna nedbringas, måste dock självkostnaden för den ytterligare energi,
som skulle utvinnas, antagas komma att ställa sig ofördelaktigare än vid
fallen i Indalsälven, vilka alltså i första hand böra exploateras. Även i
Luleälven kan vid Harsprånget och andra staten tillhöriga vattenfall ny
vattenkraft utbyggas till pris, som väsentligt understiger kostnaden för ett
realiserande av motionärernas förslag.

I den mån framdeles ett ökat behov av elektrisk kraft i övre Norrland
behöver tillgodoses, är avsikten att i första hand erhålla tillskottet genom
successiv utbyggnad av Porjusverket, varvid som ett led ingår byggande
av den andra, ej Lillsele- och Långseleforsarna innefattande avloppstunnel
till vilken 1932 års riksdag anvisat medel.

Med avstyrkande alltså av motionerna hemställer utskottet,

att herrar Asplunds och Wiklunds m. fl. motioner
(I: 243 och II: 305) ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 21 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 131.

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

17

Reservation

av herrar Asplund och Bergström, vilka ansett att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:

»Sedan huvudmotionären i första kammaren beretts tillfälle att ytterligare
framlägga sina synpunkter har denne inkommit nied följande utredning: Såsom

av motionerna framgår, avse såväl dessa som de liknande vid
1932 års riksdag framlagda motioner, på grund av vilka beviljades ett
annu icke i anspråk taget första reservationsanslag å 150,00(1 kr., att den
andra avloppstunneln vid Porjus kraftstation, med utökning av dess
tvärsektion till cirka 100 kvm., förlägges i nivå nied vattenytan nedanför
Långseleforsen, varigenom kan ernås ett successivt, i takt med avsättningsmöjligheterna
gående utnyttjande av, förutom nuvarande kraft
tillgångarne vid själva Porjusfallet den till 22 meter uppgående fallhöjden
i de mellan Porjus och Harsprånget liggande Lillsele- och Långseleforsarne.
Dessa båda forsars fallhöjd skulle eljes, enligt den vid 1918
års riksdag framlagda propositionen nr 315 angående anslag för påbörjande
av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget, tillgodogöras
genom uppdämning vid Harsprångets fallnacke genom en''mycket
stor damm med icke mindre jin omkring 40 meters högsta höjd över
marken och erni kims längd. Kostnaden för densamma beräknades enligt
propositionen uppgå till 12,000,000 kr. med användande av 1913 års pris
vid Porjus. Med våren 1918 gällande priser räknades med 96,r. % förhöjning
för hus- och vattenbyggnader, vilket för dammen skulle motsvara
en till 23,570,000 kr. förhöjd kostnad. I en i statsverkspropositionen till
1920 års riksdag (U. P. K. bil. 1, sid. 285) citerad skrivelse har vattenfallsstyrelsen
anfört, att genom uppfattning av dammläget e:a 1 km. längre
upp i vattendraget än tidigare varit förutsatt, vilket visserligen medför
förlängning av och därigenom större kostnad för avloppstunnlarna,
såväl kostnaden som byggnadstiden för själva dammbyggnaden likväl
samtidigt i väsentligt högre grad nedbringas. Men även med en viss reduktion
av ovan angivna kostnadssumma torde den ytterligare minskning
på 22 meter av dammhöjden vid Harsprånget betyda åtminstone omkring 10
miljoner kronor lägre dammkostnad, då även dammens liingd samtidigt
blir reducerad till en bråkdel av den först föreslagnas.

Med hänsyn till att kraftverket i Porjus för närvarande har ett stort
överskott av utbyggd kraft, i första hand förorsakat av den under flera
år til] en bråkdel av det normala reducerade malmbrytningen, torde, till
dess med någorlunda säkerhet kan bedömas, i vad mån ytterligare’ avsättning
av Porjuskraft kan erhållas dels söderut efter färdigställandet
av den av årets riksdag beslutade högspänningsledningen å 00,000 kW
från Porjus till Indalsälven och vidare till Västerås, dels även till industriföretag
i livré Norrland, arbetena huvudsakligen böra inriktas på turn
nel- och andra arbeten, som flir sitt utförande kräva lång tid, medan kost
naderna samtidigt till största möjliga del utgöras av arbetslöner, vange
noin det blir möjligt att sysselsätta en del av det stora antal gruvarbetare,
som ännu en lång tid framåt sakna möjlighet att få arbete. Anskaffande
och inmontering av turbiner, elektrisk utrustning m. m. borde därlliliang
till riksdagens protokoll 19311. G sami. Nr 131 — 134. o

18

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

emot få anstå till dess säkerhet vunnits om avsättningsmöjligheterna folden
däremot svarande kraftproduktionen.

Enligt från vattenfallsstyrelsen under hand införskaffade upplysningar
skulle lämpligaste lösningen av det av motionärerna framförda problemet
vara att övergå från det nuvarande maskiner med horisontala axlar till
»Norrforsuppställningen», d. v. s. i nuvarande maskinsal installera generatorer,
vilka med vertikala axlar skulle förbindas med turbinerna,
som skulle förläggas nere i särskilda turbinkammare 20 meter under nuvarande
maskinsgolv. Till dessa lägre liggande turbiner skulle vattnet
föras med nuvarande tilloppstuber, som för detta ändamål skulle dragas
ned 20 meter.

Att använda sig av nuvarande turbiner med horisontala axlar och
flytta ned dem till en ny maskinsal, förlagd 20 meter djupare ned, låter
sig av drifttekniska skäl under utförandet icke lämpligen göra, vartill
komma olägenheterna av de stora vattenståndsvariationerna nedom
kraftstationen vid den (Skade tunnellängden för en station med horisontala
axlar.

Den 3 km. långa avloppstunneln är beräknad utförd av Krångedetyp
med en tvärsektion av 116 kvm. Kostnaden för en dylik anläggning skulle,
då helt ny uppsättning av turbiner oell generatorer måste anskaffas, i
runt tal uppgå till ej mindre än 17 miljoner kr.

Huvudmotionären har inkommit med följande på uppgifter från olika
sakkunnige grundade överslagskalkyl, utgående från bibehållande, av den
nu befintliga Porjusanläggningen i dess nuvarande skick och innefattande
förutom avloppstunneln utförande av nya tilloppstuber från Porjus
nuvarande vattenintag till två under maskinsalens golv förlagda turbinkammare
med var sin vertikalturbin av Krångedetyp för (0 sek.-kbm.
och 75 meters nettofallhöjd samt 59,000 hkr. kapacitet med tillhörande trefasgeneratorer,
vardera å 53,000 KVA samt trefastransformator upp till

220,000 volt, vardera å 53,000 KVA.

Vad först beträffar kostnaden för själva avloppstunneln kan enligt erfarenheterna
från Krångede, där arbetsförtjänsten torde vara ungefär
densamma som vid Vattenfallsstyrelsens verk i Porjus, cirka 11 å 12 kr.
per skift, beräknas till i runt tal 1,500 kr. per sträckmeter vid 100 kvm.
area, alltså för 3,000 meter ine!, tunnelinslaget .............. kr. 4.500,000

Då tunneln har samma bredd, 11 meter, som Porjus nuvarande
maskinsal och dess takhöjd är 13 meter, behövs ingen
särskild utsprängning för turbinkamrarne, som kunna läggas
i tunnelns innersta del, örn bottnen här ges lämplig höjd över
avloppstunnelns bottennivå.

Till ovannämnda kostnad bör läggas dels kostnaderna för
utsprängning av två turbinaxelschakt från taket av turbinkamrarne
upp till golvet i nuvarande maskinsal, där generatorerna
skola placeras, tillsammans högst 20 meter, och för
inbyggnad med förstärkningsarbeten för två turbiner; dels
ock, då de nuvarande tilloppstuberna torde vara för trånga
för en vattenmängd av 70 sek.kbm. för vardera tuben och
även kunna behövas för nuvarande turbiner, kostnaderna för
två nya tilloppstuber, som i likhet med tilloppstuberna vid
Krångede torde behöva hava en inre diameter av 5.5 meter;

Statsutskottets utlåtande Nr 133. 19

sammanlagda längden av båda tuberna skulle bliva 140 ä
150 meter. Kostnaderna för dessa arbeten torde ej behöva
överstiga .................................................. kr. 500,000

Summa kostnad för sprängnings- och inbyggnadsarbeten kr. 5,000,000

Beträffande kostnaderna för maskinell utrustning m. m. hava från en
av landets största turbintillverkare erhållits följande uppgifter:

En vertikal spiralturbin med regulator i ung. samma utförande och
med samma utrustning, som utföras för Krångede kraftverk, dock med
cirka 17.5 m. lång vertikal turbinaxel och utförd för en nettofallhöjd av
75 meter och cirka 70 kbm. vatten per sekund, kostar för närvarande cirka
kr. 360,000 incl. järnvägsfrakt och sedvanlig montageledning. Det föreslås
ett varvtal av 187.5 v/min., varvid turbinen skulle utveckla. 59,000
hkr. En liknande turbin, men utförd för 53.o meters nettofallhöjd och
cirka 70 kbm. vatten per sekund kostar cirka kr. 400,000. För denna föreslås
ett varvtal av 167 v/min., varvid turbinen skulle utveckla 42,000 hkr.
På grund av den lägre fallhöjden blir denna turbin större.

De nämnda priserna äro endast ungefärliga till ledning för Edert bedömande.

Med anledning av Eder skrivelse hava vi undersökt det i bifogade skrivelse
omnämnda fallet och få meddela, att de enda upplysningar vi kunna
lämna äro:

1) För 59,000 hkrs-turbinen: Rusningsvarvtal c:a 375 v/min.

Axialbelastning ........................................................................ c:a 200,000 kg.

2) För 42,000 hkrs-turbinen: Rusningsvarvtal c:a 340 v/min.

Axialbelastning ........................................................................ » 150,000 »

Kostnaden för två st. 59,000 hkrs turbiner, förbrukande

tills. 140 sek. kbm., incl. järnvägsfrakt och montageledning
skulle alltså bliva 2 x 360,000 = ............................... e:a kr. 720,000.

Med angivande av dessa data för 59,000 hkrs-turbinen hava begärts och
av en av landets förnämsta elektriska firmor erhållits följande uppgifter
angående kostnaderna för mot densamma svarande trefasgenerator och
transformator upp till 220,000 volt, av firman betecknade såsom mycket
approximativa:

2 st. GS 3016, synkrona trefasgeneratorer med vertikal axel, vardera
upptagande 59,000 hk och därvid avgivande 53,000 kV A vid cos<p=0.8,
187.5 r/m 50 p/s, 11,000 V. Svängmoment GD2 = 3,600,000 kgm2. Magnetisering
440 V, 240 kW. Rusningsvarvtal 375 r/m.

Generatorerna förses med ett bär- och ett styrlager ovanför rotorn samt
ett styrlager nedanför rotorn. Axeln kärnborras och förses nedtill med
smidd fläns för direktkoppling till vattenturbin (spiralturbin). Bärlagret
utföres att uppbära generatorns egen roterande vikt samt dessutom
200 ton från turbinen. Vardera generatorn förses med direktkopplad
matare, placerad på generatorns översida. Pris per aggregat cirka kr.
750,000.

2 st. TCOS, oljeisolerade trefastransformatorcr med cirkulerande olja,
för utoinliusmontage, ä 53,000 kVA, cos <p =0.8, 11000/220000 volt, 50 p/s,
D/Y-O-kopplade, incl. erforderlig olja och separata pressluftkylare med
motorpump för oljecirkulationen, men exel. rörledningar. Pris per aggregat
c:a kr. 300,000.

20

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Priserna äro avsedda att gälla incl. emballage, järnvägsfrakt till Porjus
samt montage, utfört i enlighet med S. E. lis allmänna leveransbestämmelser.

Kostnaderna för maskinell och elektrisk utrustning för två turbinaggregat,
tagande 140 sek.kbm. vatten och lämnande 118,000 hkr., som från generatorerna
avgiva 106,000 kV A, motsvarande 84,000 kW utgöra sålunda:

2 turbiner å 360,000 kr. 720,000

2 trefasgeneratorer å 750,000 ................................ » 1,500^000

2 transformatorer 11000/220000 V å 300,000 .................. » ’600^000

Summa kostnader för turbiner och elektrisk utrustning kr. 2,820,000

Då upptransformering för högspänningslinjen Porjus—Västerås under
åtskilliga år framåt torde komma att gå endast till 132,000 volt finnes
alltså en viss marginal för kostnadsberäkningen däri, att man räknat med
transformatorer upp till 220,000 volt.

Lägges till kostnaden för nämnda maskinella utrustning, som behöver
anskaffas endast i den mån avsättning för kraften uppstår, kr. 2,820,000
förut angivna kostnad för sprängningsarbeten m. m., som
under de närmaste åren skulle anskaffa en hel del kvalificerat
arbete för ortdrivare m. fl. arbetslösa gruvarbetare.. » 5,000,000

så blir totala kostnaden för utbyggnad av 84,000 kW kr. 7,820,000

Årskostnaden beräknad — liksom av vattenfallsstyrelsen — efter 6 %
härå utgör kr. 469,200 eller pr kW kr. 5:59.

Efter en fullständig sjöreglering, som skulle nå upp till normala medelvattenmängden,
250 sek.-kbm. pr år, så skulle, örn därav 110 kbm. pr sek.
reserveras för den nuvarande turbinanläggningen för de två nya aggregaten
kunna disponeras återstoden 150 sek.-kbm. året runt. Före ny sjöreglering
skulle man då vara hänvisad till oreglerad vattenmängd under ett
begränsat timantal per år. Årsproduktion och kostnad per kWh skulle då
uppgå till följande belopp

Vid utnyttjningstid av:

en årsproduktion av:

för en kostnad per kWh av

1,000 timmar årligen

84 miljoner kWh

0.56 öre;

2,000 » »

168 » »

0.2 8 »

3,000 » »

252 » »

0.1 9 »

4,000 » »

336 » »

0.14 »

Skulle, genom tillgänglighållande av kraft i större kvantiteter efter
relativt kort frist, en större malmförädlings- eller någon annan mera
kraftslukande industri lia erhållit tillfälle att växa fram, komme säkerligen
de nya turbinaggregaten i Porjus, för vilka nu föreslås förberedande
arbeten, som kräva lång tid, att ganska snart efter genomförd sjöreglering
kunna till fullo utnyttjas. Årsproduktion och kostnad per
kWh skulle da, oberäknat belöpande ränta å de nya regleringskostnaderna,
uppgå till:

Vid utnyttjningstid av:

5.000 timmar årligen

6.000 » »

7.000 » »

8.000 » »

en årsproduktion av:

420 miljoner kWh
504
588
672

för en kostnad per kWh ar:

0.11 öre;

Ö.0 9 »

0.08 »

O.o 7 »

»

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

21

Då hela den Porjus kraftstationsanläggningar (sjöregleringar oell distributionsledningar
ej medräknade) påförda anläggningskostnaden ännu vid
1926 års början ej uppgick till fullt 17 miljoner kr. (incl. icke driftfärdiga
till 16.» milj. kr.), måste man vid Vattenfallsstyrelsens kalkyl, som
beräknar nämnda summa som kostnad för nu ifrågasatta nyanläggningen,
hava utgått ifrån att densamma skulle utföras md motsvarande anordningar,
en mängd små aggregat, delvis med dubbeluppsättning av generatorer
för såväl enfas som trefas nied både 15, 25 och 50 perioder m. m.,
vilka kommit till utförande vid Porjusverkets successiva utbyggnad, samt
att alla äldre anläggningar, dammbyggnad, vattenintag, ställverk m. fl.
byggnader, som bleve till nytta liven för den nya anläggningen, skulle påföras
denna med hela sin kostnad, ehuru den nuvarande anläggningen
fortfarande skulle bestå och hava företräde vid utnyttjandet.

Huru osäkra och ofullständiga de uppgifter, som här lämnats än må
vara, torde dc dock ge fullgod anledning till en detaljerad och noggrann
utredning örn uppslagets lämplighet för en kontinuerlig utbyggnad av
såväl Porjus och närmast nedanför liggande fallsträckor som Harsprånget,
på vars förut föreslagna och i viss mån betänkligt tilltagna dammbyggnad
en besparing, knappast understigande ett tiotal miljoner kronor
torde kunna göras, när en gång detta fall skall utbyggas. Denna utredning
borde göras innan dubbleringen av avloppstunneln företages, vilket
skulle förhindra en rationell, successiv utbyggnad av nämnda kraftkällor.

Utskottet finner vad i motionen anförts och under dess behandling av
ärendet framkommit motivera, att innan man tager i bruk det anslag å

150,000 kronor till påbörjande av en andra avloppstunnel i Porjus, som
av 1932 års riksdag beviljades på grund av i samma syfte som nu föreliggande
väckta motioner, en undersökning verkställes, i vad mån tunnelns
förläggning på i motionerna föreslagen nivå kan bättre främja en
kontinuerlig och ekonomisk förmånligare utbyggnad av Porjus och Harsprånget
samt mellanliggande kraftkällor än enligt den ursprungliga
planläggningen.

Särskilt med hänsyn till av detta års riksdag fattat beslut om anläggning
av en högspänningsledning på 60,000 kVa från Porjus till Centralblockets
kraftledningsnät vid Västerås, vilken beräknas kräva en anläggningskostnad
av 11,775,000 kronor, är det av vikt, att möjlighet beredes
till fullt utnyttjande av denna dyrbara anläggning genom överloringav
så mycket kraft till sydligare delar av landet, som där kan finna användning
och samtidigt kunna hålla kraft tillgänglig även för malmförädlings-
och annan industri i Norrland, för vilken övriga förutsättningar
äro tillfinnandes. Det lilla tillskott av 4,000 kW, som skulle vinnas
genom utförande av den andra avloppstunneln i Porjus enligt den
ursprungliga planen, synes utskottet i dessa hänseenden alltför obetydligt.

Utskottet hemställer alltså,

22

Stattut skottets utlåtande Nr 133.

att riksdagen ville, i anledning av herrar Asplunds
och Viklunds m. fl. motioner (1:243 och II: 305) hos
Kungl. Maj:t anhålla, att, innan arbetet med en
andra avloppstunnel vid Porjus igångsattes, en mera
ingående undersökning verkställes, i vad mån tunnelns
förlängning på i motionerna föreslagen nivå
kan bättre än det ursprungliga förslaget främja en
kontinuerlig och ekonomisk förmånligare utbyggnad
av Porjus och Harsprånget samt mellanliggande
kraftkällor.»