Statsutskottets utlåtande Nr 115.

1

Nr 115.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående ändrade
grunder för anordnandet av rundradioverksamheten
i Sverige jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 164,
har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen
dels till förvärvande av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst under Utgifter för
kapitalökning och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936
anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 180,000 kronor, dels
ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken
»F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel» med motsvarande
belopp.

I anledning av Kungl. Majits förevarande proposition hava väckts följande
till statsutskottet hänvisade motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 313, inom första kammaren
av herr G. Tamm m. fl. och den andra, nr 547, inom andra kammaren av
herr C. Carleson m. fl. i vilka yrkats avslag på Kungl. Majits proposition
nr 164;

dels en inom andra kammaren av herr E. Lithander väckt motion, nr 512,
däri hemställts, att riksdagen i händelse av bifall helt eller delvis till Kungl.
Majits proposition nr 164 ville besluta, att avlönade uppdrag inom radiomonopolet
ej må innehavas av riksdagens ledamöter;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Meyerhöffer m. fl. väckt motion,
nr 528, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits proposition
nr 164.

I förevarande sammanhang har utskottet jämväl behandlat en inom andra
kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 184, däri föreslagits,
att riksdagen för budgetåret 1935/1936 beslutar anvisa ett förslagsanslag av

50,000 kronor, vilket belopp ställes till telegrafverkets förfogande för efterskänkande
av radioavgifter till personer, som genom företeende av intyg från
vederbörande kommunala myndigheter kunna visa sig på grund av arbetslöshet
sakna möjligheter betala radiolicens.

Genom beslut den 29 juni 1923 fastställde Kungl. Majit vissa riktlinjer
för anordnandet av rundradioverksamheten i landet. Den organisationsform,

Bihang till riksdagens protokoll 1085. 6 sami. Nr 115. 1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

som då till sina huvuddrag bestämdes och alltjämt är gällande, innebär, att
staten skall — genom telegrafstyrelsen — tillhandahålla för radiorörelsen erforderlig
teknisk utrustning, medan programmens anskaffning och utförande
överlämnats till den enskilda företagsamheten och anförtrotts ett för ändamålet
bildat bolag, aktiebolaget Radiotjänst, i enlighet med en särskild överenskommelse
mellan telegrafstyrelsen och bolaget. Sistnämnda överenskommelse
gäller numera, efter förlängning, intill utgången av år 1935 samt förlänges,
därest den icke minst sju månader före sagda tidpunkt blivit från någondera
sidan uppsagd, på ytterligare ett år och så allt framgent.

Nämnda bolags aktiekapital uppgår för närvarande till 180,000 kronor. Av
aktierna hava alltsedan bolagets bildande två tredjedelar innehafts av svenska
tidningsföretag och organisationer inom den svenska pressen samt en tredjedel
av företag inom den svenska radioindustrien och radiohandeln.

Bolagets styrelse skall bestå av sju ledamöter med det antal suppleanter,
som bolagsstämman beslutar. Kungl. Maj:t äger utse två styrelseledamöter
och en suppleant för dem. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter väljas å
bolagsstämma för ett år i sänder. Kungl. Maj :t äger att till ordförande i styrelsen
förordna en av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna. Styrelsen
utser inom eller utom sig en verkställande direktör.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola årligen
utses två revisorer jämte lika antal suppleanter. Kungl. Majit utser
den ene revisorn jämte suppleant för denne, medan den andre revisorn jämte
suppleant väljes å bolagsstämma.

Riksdagen hemställde i skrivelse den 7 juni 1933, nr 259, att Kungl. Majit
ville föranstalta om en allsidig utredning av rundradioverksamheten, omfattande
frågan huruvida och på vad sätt staten borde beredas ökat inflytande
över denna verksamhet.

De för detta ändamål tillkallade utredningsmännen, förste vice talmannen
Olof Olsson, ordförande, byråchefen i telegrafstyrelsen S. Ljungqvist, riksdagsmannen
G. A. Nyblom, verkställande direktören i aktiebolaget Radiotjänst
G. F. A. Reuterswärd samt riksdagsmannen R. Wagnsson, hava den 30
december 1934 avlämnat betänkande (Statens off. utredn. 1935110).

Utredningsmännens — rundradioutredningens — majoritet har föreslagit bland
annat att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bibehålies vid sin
befattning såväl med den tekniska delen av rundradioverksamheten och vad
därmed sammanhänger som med licensrörelsen samt att ett statligt programbolag
bildas i enlighet med vad i betänkandet närmare preciserats samt att på
grund härav telegrafstyrelsen erhåller i uppdrag att före den 1 juni 1935
uppsäga den till och med den 31 december 1935 gällande överenskommelsen
med A.-B. Radiotjänst.

Herrar Ljungqvist och Reuterswärd hava föreslagit att förhandlingar upptagas
med aktiebolaget Radiotjänst i ändamål att åvägabringa en ombildning
av bolaget enligt följande linjer: Det nuvarande aktiekapitalet — 180 000
kronor — nedskrives till hälften genom återbäring till aktieägarna samt förvandlas
till ett preferensaktiekapital med rätt till 4 % utdelning. Staten hére -

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

3

des tillfälle att ingå i bolaget nied ett stamaktiekapital å 180 000 kronor. I styrelsen
insätter staten sex ledamöter jämte tre suppleanter och innehavarna av
preferensaktierna tre ledamöter jämte två suppleanter.

Departementschef en har för egen del inledningsvis framhållit, att, såsom av
utredningsmännens betänkande framginge, måste det sätt, varpå den svenska
rundradiorörelsen alltifrån dess första framträdande varit ordnad, sägas hava
varit i stort sett tillfredsställande. 0

I avseende å rundradioverksamhetens organisation anser departementschefen,
att telegrafstyrelsen i samma utsträckning som hittills bör bibehållas vid
sin befattning såväl med den tekniska delen av verksamheten och vad därmed
sammanhänger som med utfärdande av licenser och inkassering av licensavgifterna.

Däremot har departementschefen funnit, att staten bör övertaga programverksamheten.
Detta skulle kunna ske med ett tillämpande av i stort sett samma
principer för ledningens sammansättning och verksamhetens fria bedrivande
som örn den vore organiserad i ett blandat statligt-privat företag. Statens
övertagande av denna verksamhet syntes kunna ske på det sätt, att staten
genom inlösen av samtliga aktier i aktiebolaget Radiotjänst övertoge det nuvarande
bolaget och under oförändrad firma fortsatte dess verksamhet. Skulle
mot förmodan det visa sig, att aktierna icke stöde att förvärva, borde statens
övertagande av programverksamheten ske genom bildandet av en särskild styrelse.

Statens övertagande av aktierna skulle kunna ske på följande sätt. Genom
avtal mellan staten och aktieägarna tillförsäkrar sig staten rätt att till parikurs
inlösa samtliga aktier. Härför erfordras således ett anslag, som torde
böra utgå av lånemedel, å 180,000 kronor. Efter det aktierna därefter inlösts,
överlåter staten -— då densamma, såsom förut antytts, ej kan vara ägare till
samtliga aktier — å envar av fyra därtill av Kungl. Maj :t utsedda personer en
aktie. Å bolagsstämma beslutes därefter dels sådan ändring av bolagsordningen,
att aktierna kunna tillhöra endast staten samt högst fyra andra, vilka
Kungl. Maj :t godkänner såsom aktieägare, dels ock att aktiekapitalet skall nedsättas
till 30,000 kronor, fördelat på 300 aktier örn 100 kronor. Nedsättningen
torde böra ske sålunda, att fem sjättedelar av de nuvarande aktierna, eller
följaktligen 1,500 aktier till ett belopp av 150,000 kronor, inlösas och att därvid
allenast staten tillhöriga aktier bliva föremål för inlösen.

Departementschefen förordar, att styrelseledamöternas antal bestämmes till
sju och att de utses för en tid av tre år. Det borde eftersträvas, att i styrelsen
representanter för skilda uppfattningar och åskådningar erhölle säte.

Styrelsen skulle äga att, inom eller utom densamma, utse en verkställande
direktör, som borde helanställas.

Ett genomförande av den av departementschefen förordade anordningen för
programverksamhetens handhavande syntes, i likhet med vad för närvarande
vore fallet, förutsätta en överenskommelse mellan telegrafstyrelsen och bolaget.
Dep nu gällande överenskommelsen torde därutinnan i allt väsentligt kunna
givas fortsatt tillämpning.

4 Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Vidare skulle programrådet omdanas till ett radioråd med i viss mån vidgade
befogenheter.

Därest överlåtelse av aktierna i det nuvarande bolaget ej komme till stånd,
borde enligt departementschefens mening programverksamheten handhavas av
en därför bildad, särskild styrelse, lämpligen benämnd radiostyrelsen. Dess
verksamhet och befogenhet skulle bestämmas i en av Kungl. Maj:t utfärdad
instruktion eller reglemente. Radiostyrelsen borde bestå av sju av Kungl.
Maj:t utsedda ledamöter.

Vare sig statens övertagande av programverksamheten skedde i form av
inlösen av aktierna i aktiebolaget Radiotjänst eller genom inrättande av en
särskild styrelse borde den nya ordningen vara genomförd den 1 januari 1936.
För sistnämnda fall borde den nu gällande överenskommelsen mellan telegrafstyrelsen
och bolaget uppsägas före den 1 juni 1935.

Vad angår licensmedlens fördelning anser departementschefen någon ändring
icke böra vidtagas i fråga örn de grunder, efter vilka för närvarande bestridas
telegrafstyrelsens utgifter för den tekniska organisationen samt för utfärdande
av licenser och inkassering av licensavgifter.

Departementschefen uttalar, att staten under tider, då rundradiorörelsen lämnar
överskott, bör äga att — sedan till rundradiorörelsen avsatts medel av den
storlek, som erfordras för att på ett tillfredsställande sätt handhava och utveckla
rörelsen — liksom nu tillgodogöra sig berörda överskott.

Beträffande den andel av licensavgifterna, som bör tillkomma programledningen,
förordar departementschefen den nu tillämpade ordningen, att en högre
andel per licens utgår intill ett visst antal licenser, varefter andelen per licens
minskas.

I anslutning härtill tillstyrker departementschefen, att medelstilldelningen
till programledningen bestämmes sålunda, att för de 600,000 första licenserna
utgår ett belopp av 3 kronor 50 öre per licens samt för överskjutande antal licenser
ett belopp av 1 krona 75 öre per licens. Härvid har räknats allenast
med avgiftsbelagda licenser. Med tillämpning av denna beräkningsgrund skulle,
efter ett medellicenstal av 760,000, tilldelningen för år 1935 uppgå till

2,380,000 kronor; för år 1936 skulle, därest medellicenstalet utgör 800,000,
tilldelningen stiga till 2,450,000 kronor.

Dessa grunder för medelstilldelningen skulle vinna tillämpning redan från
den 1 april 1935.

Beträffande utfärdande av fria licenser till obemedlade blinda och andra
.invalidkategorier förutsätter departementschefen, att en närmare utredning företages.

Departementschefen tillstyrker, att av de utav telegrafstyrelsen omhänderhavda
licensmedlen ett årligt belopp av högst 25,000 kronor skulle anslås till
inköp av mottagningsapparater för skolbruk. Fördelningen av det ifrågasatta
beloppet skulle ankomma på skolöverstyrelsen.

Departementschefen ansluter sig till förslaget, att telegrafstyrelsen skulle
erhålla rätt att i viss begränsad omfattning använda licensmedlen såsom bidrag

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

5

till kostnaderna för avhjälpande av radiostörningar, samt framhåller, att licensmedlen
även böra komma till användning för att, i väsentligt större omfattning
än nu är fallet möjliggöra bedrivandet av forskningar och undersökningar rörande
rundradions tekniska utveckling.

Rundradions programverksamhet har alltsedan år 1925 utövats av aktiebolaget
Radiotjänst. Bolaget, som på sin tid tillkom under samverkan med telegrafstyrelsen,
har satt som sitt mål »att av rundradioverksamheten skapa en
kulturell institution i folkbildningsarbetets och folkuppfostrans tjänst utan att
därför förbise det förströelsemoment, som givetvis också hade sin plats i rundradioprogrammen».
Att företaget i stort sett tillfredsställande lyckats lösa
denna sin vanskliga uppgift, därom synes en ganska enhällig mening råda inom
omdömesgilla och ansvariga kretsar. Såväl i de sakkunnigas betänkande
som i propositionen har givits uttryck för denna mening.

Ett påtagligt bevis för allmänhetens uppskattning av den nuvarande svenska
rundradion är dess starka utbredning bland befolkningen. Licensinnehavarnas
antal har växt i en utsträckning, som icke tidigare förutsetts. Från att
år 1925 hava utgjort 100,000 och år 1929 400,000 hava radiolicenserna nu stegrats
till cirka 775,000. På grund av landets ringa befolkningstäthet äro utsändnings-
och mottagningssvårigheterna stora här i Sverige. Trots detta företedde
licenstätheten den 1 oktober 1934 en så hög siffra som 115 licenser per

1,000 invånare. Motsvarande antal voro för Norge 53, Danmark 152, Finland
33, Schweiz 81, Nederländerna 104, Tyskland 85, Storbritannien 140 och
Frankrike 38.

Med hänsyn till den betydelse, radion, enkannerligen skolradion, tillmätes
för den allmänna folkuppfostran, förtjänar uppmärksammas, att skolöverstyrelsen
ej ansett någon organisationsförändring -behövlig.

Vid frågans bedömande måste avseende också fästas vid den trygghet, som
den nuvarande organisationen lämnar för största såväl inrikes- som utrikespolitiska
opartiskhet, något som också bestyrkes av den stränga försiktighet, som
härutinnan iakttagits under de gångna tio verksamhetsåren. Såsom erfarenheterna
från andra länder giva vid handen öppnar den vitt utbredda rundradion
utomordentliga möjligheter för statlig propaganda och utövning av politiskt
inflytande. Att den svenska rundradion allt framgent bör i detta hänseende
stå fullt oberoende överensstämmer helt visst med uppfattningen inom
vidsträckta svenska befolkningslager. Genom det förstatligande, som i propositionen
föreslås, kunna dock garantierna härför avsevärt försvagas.

Såväl av propositionen som av den utredning, utskottet därutöver införskaffat,
framgår, att den nuvarande ledningen icke blott på ett tillfredsställande
sätt handhaft verksamheten, utan även att den härför ej betingat sig mer
än skälig ekonomisk ersättning. Någon avsevärd merinkomst för statsverket
synes sålunda ej vara att vinna genom ett förstatligande, vilket tvärtom kan
medföra risker för ökade förvaltningskostnader, ökade inkomster till statskassan
torde endast kunna beredas genom ökning av licensavgifterna, en åtgärd
som ej från något håll ansetts lämplig eller ens förutsatts. Ej heller

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

synas i övriga hänseenden några fördelar för radioverksamheten stå att vinna
genom att staten övertager densamma. De anmärkningar, som från skilda håll
riktats bland annat mot Tidningarnas telegrambyrå av innebörd dels att avgiften
för levererat nyhetsmaterial vore oskäligt hög, dels att nyhetsmaterialet
ej tillhandahålles på ett fullt tillfredsställande sätt, hava efter närmare undersökning
visat sig sakna fog. Inför utskottet har vitsordats, att rundradion
haft en mycket stor fördel av samarbetet med tidningarna och med den av dem
ägda telegrambyrån. Sannolikt blir radioverksamheten även efter ett förstatligande
beroende av telegrambyrån som nyhetsförmedlare, varvid knappast
någon kostnadsminskning kan förväntas. En egen statlig nyhetsanskaffning
bleve synnerligen kostsam.

I betraktande av sålunda angivna förhållanden måste utskottet finna opåkallat
med en så genomgripande omläggning av rundradions organisation, som
ett bifall till propositionen skulle innebära.

Av kommittén ifrågasatta förändringar rörande verksamheten och den ekonomiska
förvaltningen kunna — såsom framgår av yttrandet av aktiebolaget
Radiotjänst -—- vid förnyandet av koncessionen genomföras inom den nuvarande
organisationens ram. Sålunda bör staten och statens organ erhålla ökad
representation i bolagets styrelse genom att Kungl. Maj:t utser två, telegrafstyrelsen
en och bolagsstämman fyra av styrelsens sju ledamöter. I fråga örn
styrelsens sammansättning bör även beaktas landsortens berättigade krav på
representation inom styrelsen. Lämpligen bör minst en av de av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöterna företräda landsorten. Vidare bör bolagets rätt till utdelning,
med hänsyn till nuvarande ränteläge, begränsas från nuvarande 7 till
högst 5 procent. Beträffande verkställande direktören bör med den stora omfattning,
som verksamheten nu erhållit, bolaget för detta ändamål förfoga över
en person, som helt ägnar sig åt denna uppgift.

Därest här angivna önskemål kunna förverkligas synes från riksdagens sida
ej böra resas invändningar mot att Kungl. Maj :t träffar överenskommelse med
aktiebolaget Radiotjänst örn rundradioverksamhetens fortsatta utövning. Även
i övrigt har Kungl. Maj:t vid koncessionens förnyande möjligheter att bevaka
statens intressen. Härvid bör särskilt tillbörlig hänsyn tagas till radioverksamhetens
stora betydelse för landsorten. Vid programmens utformning
bör all möjlig uppmärksamhet ägnas åt de olika landsdelarnas behov och önskemål,
utan att därför riksprogrammet sönderbrytes. Utskottet vill överhuvud
understryka betydelsen av att kontakten mellan rundradions ledning och
landsorten upprätthålles och effektivt organiseras. Ett önskemål är likaledes
ett i än högre grad vidgat samarbete med offentligt understödda musikoch
folkbildningsinstitutioner samt andra sammanslutningar och företag,
som utöva konsert- och föreläsningsverksamhet. Förutom den ökade omväxling
för lyssnarna, som följer med dylika utsändningar, utgör närvaron
av en publik en den bästa kontroll över programmens kvalitet och underhållningsvärde.
Överhuvud bör ett sådant samarbete såväl kulturellt —- i detta
ords vidsträcktaste mening -—- som ekonomiskt kunna vara till ömsesidig
båtnad.

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

7

Sammanfattningsvis må alltså framhållas, att några ökade garåntier för en
god framtida programtjänst lika litet som för en ytterligare förbättrad ekonomi
ej lära stå att vinna genom svenska rundradions förstatligande. Stora
organisatoriska vanskligheter måste tvärtom bliva förbundna med det nuvarande
företagets avlösning av ett nytt statligt rundradiobolag eller en radiostyrelse
efter propositionens riktlinjer. Detta gäller särskilt under själva
övergångstiden. På sätt utskottet här ovan utvecklat böra alla berättigade
önskemål örn ökat statsinflytande över radioverksamheten kunna tillgodoses
utan att verksamheten förstatligas.

Herr Lithanders motion II: 512 örn att avlönat uppdrag inom det av Kungl.
Maj:t föreslagna nya radiomonopolet ej må innehavas av riksdagsman påkallar
vid sådant förhållande intet utskottets yttrande. Beträffande den av herr
Kilbom väckta motionen 11:184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa
vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning
för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.
Den i sistnämnda motion gjorda hemställan, att riksdagen nu skulle anvisa
anslag för licenser till arbetslösa, kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) 1) att, i anslutning till de i ämnet väckta motionerna
1:313 samt 11:528 och 547, Kungl. Maj:ts förevarande proposition
ej må av riksdagen bifallas;

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet härovan anfört i anledning av Kungl.
Maj:ts förevarande proposition;

b) att motionen II: 184 ej må av riksdagen bifallas;

c) att motionen II: 512 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.

Stockholm den 10 maj 1935.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Walles,
Gustafsson i Benestad, Bergström, Thelin, Pauli och Jonsson i Lycksele.

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist
i Karlskrona, Holmgren, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Svensson i Grönvik,
Andersson i Prästbol, Norsell, Norling, Skoglund och Andersson i Ovanmyra.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Reservation

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Walles, Herg ström, Pauli, Anderson
i Råstock, Törnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson i Prästbol,
Norsell och Norling, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:

»Den utredning örn rundradions fortsatta organisation, som 1933 års riksdag
tann påkallad, har numera slutförts och resultaten av densamma föreläggas
riksdagen i nu förevarande proposition. Samtliga de tillkallade utredningsmännen
liksom ock telegrafstyrelsen samt programrådet hava, örn än från
skilda utgångspunkter, funnit motiverat med en förändring i nuvarande organisationsform,
så att statens inflytande över rundradioverksamheten förstärkes.

Behovet av en annan framtida organisation för rundradioverksamheten än den
nuvarande förutsågs redan i samband med radiomonopolets ursprungliga upplåtande
till Radiotjänst. I detta avseende kan åberopas telegrafstyrelsens yttrande
den 21 februari 1923 över ett flertal inkomna ansökningar örn rätt till
radioutsändningar. Telegrafstyrelsen uttalade som sin uppfattning att en upplåtelse
till privata företagsamheten visserligen kunde vara den lämpligaste
under första åren, då verksamheten så gott som uteslutande antoges innebära
''underhållning av förströelsekaraktär’; då det emellertid vore att motse att det
nya kommunikationsmedlets utveckling skulle gå mot en användning i undervisningens
och folkupplysningens tjänst, vore det klokt att staten redan från
början gåves en sådan ställning till verksamheten, att en övergång till rundradions
användning för sådana ändamål underlättades.

Det var från dessa utgångspunkter aktiebolaget Radiotjänst bildades, och det
måste under sådana förhållandena vara förståeligt örn bolaget ej kan bära
prägeln av en organisation, helt lämpad att för framtiden omhänderhava den
svenska rundradion. Bolaget utgör ett privat företag med ett aktiekapital av för
närvarande 180,000 kronor, fördelat med två tredjedelar å olika svenska tidningsföretag
och en tredjedel å företag inom den svenska radioindustrien och
radiohandeln. Fabrikant- och radiohandlarintresset konkurrerade ursprungligen
med pressföretagen örn rätten till programtjänsten men efter förhandlingar
ordnades sedermera med en samverkan på nyss angivet sätt. Statens
direkta inflytande i aktiebolaget Radiotjänst inskränker sig till rätten för
Kungl. Maj:t att av bolagets sju i övrigt av bolagsstämma i vanlig ordning
valda ledamöter utse två ledamöter (och en suppleant), av vilka den ena ledamoten
skall vara styrelsens ordförande; därjämte äger Kungl. Maj:t utse den
ene av bolagets revisorer (jämte en reviorssuppleant). Den samhälleliga kontrollen
över verksamheten kan i övrigt endast utövas indirekt, främst genom
programrådet, som är sammansatt av representanter, utsedda av Kungl. Majit,
telegrafstyrelsen, musikaliska akademien, stadskollegiet i Stockholm, folkbildningsförbundet
och arbetarnas bildningsförbund.

Den insats för svenska rundradions utveckling som bolaget — under sam -

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

9

verkan nied telegrafverket — gjort under de sålunda gångna tio försöks- och
genombrottsåren är värd allt erkännande. Rundradion har emellertid numera
växt ut till en mäktig samhällsinstitution, och dess framtida förvaltning måste
enligt utskottets mening byggas på en fastare och mera betryggande organisation
än den nuvarande kan erbjuda. Förutnämnda förutsägelser örn rundradions
allmän kulturell a betydelse hava i högsta grad gått i uppfyllelse. Rundradion
har numera utvecklat sig till ett nytt, samhällslivets skilda områden vitt
omspännande kommunikationsmedel. Grundad anledning måste då föreligga
till ett förnyat övervägande örn formerna för dess fortsatta förvaltning. Den
allmänna meningen lärer i stort sett vara ense därom att den svenska radioverksamlieten
bör utövas enhetligt för hela landet och med ensamrätt för ett
enda företag. Härigenom skärpes ytterligare betydelsen av en betryggande
organisation med ett avgörande statligt inflytande, pa sätt redan nu är fallet
ej endast med monopolföretagen och våra större kommunikationsanstalter utan
även med ett stort antal kulturinstitutioner av skiftande slag.

I flertalet europeiska länder har rundradion ansetts böra göras till en statlig
institution eller i varje fall en institution, över vilken staten så gott som
helt har det omedelbara inflytandet. I Danmark handhaves utsändningsverksamheten
av statsradiofornen under ledning av ett radioråd på 15 medlemmar,
utnämnda av ministern för offentliga arbeten. Norsk rikskringkasting
utgör en liknande organisation. I Aktiebolaget Finlands rundradio har staten
den ovillkorliga bestämmanderätten.

Då det nu gäller att för Sveriges del på liknande sätt trygga åt det allmänna
ett tillbörligt inflytande över rundradion, synas i frågans nuvarande läge
endast två alternativ föreligga till övervägande. Det ena är att rundradioverksamheten,
på sätt utredningsmännens majoritet och med dem departementschefen
förordat, helt övertages av staten. Det andra är det som en minoritet
bland dem framhållit som eventuellt lämpligt, nämligen en ombildning av aktiebolaget
Radiotjänst så att staten tillförsäkras majoriteten i företaget varvid
dock de nuvarande aktieägarna skulle kvarstå i minoritetsställning. I likhet
med departementschefen måste utskottet hysa tvekan örn vilket av dessa alternativ
som bör väljas.

För det senare av minoriteten bland de sakkunniga framförda och av telegrafstyrelsen
tillstyrkta alternativet talar tvivelsutan att på detta sätt kunde
åt de nuvarande intressenterna bevaras möjligheterna att kvarstå i företaget, låt
vara med förminskat inflytande. Som skäl för en dylik anordning kan främst
åberopas den insats de under de gångna genombrottsåren gjort för den svenska
rundradions utveckling. Styrelsen för aktiebolaget Radiotjänst har emellertid
avrått från en omorganisation efter dessa riktlinjer och framhållit att någon
förändring av rundradions ledning icke vore betingad av erfarenheterna och
att en sådan ej kunde av styrelsen tillstyrkas. Detta uttalande bör väl dock ej
betraktas som ett slutgiltigt uttryck för bolagets ståndpunkt till frågan. Utskottet,
som måste finna önskligt med en omorganisation under fortsatt samverkan
mod bolagets nuvarande intressenter, förutsätter att bolaget, innan den J3ihang

till riksdagens protokoll 1935. 6 sami. Nr 115.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

na fråga från statens sida definitivt avgöres, beredes tillfälle att ånyo angiva
sin ståndpunkt till en sådan lösning av frågan.

Skulle en fortsatt samverkan enligt reservanternas alternativ avvisas av bolaget,
lärer få väljas alternativet med rundradioverksamhetens fullständiga
övertagande av staten. Enligt propositionen skulle då samtliga aktier i nuvarande
aktiebolaget Radiotjänst inköpas till parikurs, varefter bolaget under
oförändrad firma ombildas till ett statligt aktiebolag. Kan en dylik ombildning
av nuvarande bolaget ej genomföras, anser utskottet ej erinran vara att
framställa mot den av departementschefen för sådant fall förordade organisationen
med en av Kungl. Maj :t särskilt utsedd styrelse.

Först sedan klarhet vunnits i dessa olika avseenden, lära de närmare normerna
för rundradioverksamhetens framtida utövning kunna prövas och fastställas.

De av departementschefen förordade grunderna beträffande fördelningen under
närmaste tiden av licensavgifter har ej givit utskottet anledning till erinran.

För inlösen av samtliga aktier i nuvarande aktiebolaget Radiotjänst har
Kungl. Maj :t äskat ett anslag av 180,000 kronor, vilket belopp torde böra av
riksdagen anvisas. Yid en omorganisation i enlighet med kommittéreservanternas
riktlinjer (ett aktiekapital på 270,000 kronor, varav 180,000 kronor tecknas
av staten och 90,000 kronor efter nedskrivning innehaves av nuvarande intressenterna)
bör nyssnämnda anslag i stället få disponeras för fullgörande av
statens aktieteckning i ett sålunda ombildat bolag.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej kunnat biträda de motionsvis
framställda yrkandena örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag. Herr Lithanders
motion 11:512 örn att avlönat uppdrag inom radiomonopolet ej må innehavas
av riksdagsman avstyrkes likaledes av utskottet; att för dylika uppdrag
lämpliga personer ej böra göras obehöriga på grund av riksdagsmannaskap är
en uppfattning som tidigare av riksdagen hävdats. Beträffande den av herr
Kilbom väckta -motionen II: 184 örn kostnadsfria radiolicenser för arbetslösa
vill utskottet endast erinra, att en utsträckning av nuvarande frilicensgivning
för obemedlade blinda till vissa andra invalidkategorier är under övervägande.
Härvid lärer jämväl få tagas under omprövning i vad mån licensavgifterna
kunna efterskänkas även i andra synnerligen ömmande undantagsfall. Motionens
hemställan att riksdagen nu skulle anvisa anslag för licenser till arbetslösa
kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 313 samt II: 528 och 547, må till
aktieteckning i aktiebolaget Radiotjänst eller förvärvande av
aktierna i bolaget under utgifter för kapitalökning och rubrik
Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisa ett
reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av lånemedel;

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

11

b) att motionen II: 184 må anses besvarad med vad utskottet
sålunda anfört;

c) att motionen 11:512 ej må av riksdagen bifallas.

Beträffande Kungl. Maj :ts förslag örn höjning av inkomsttiteln övriga lånemedel
avgives yttrande framdeles.»