Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 8 februari 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående en
modern hyreslagstiftning.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 72,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ström m. fl. hemställt, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
låta utreda, huruvida och på vilket sätt gällande bestämmelser, som reglera
förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst ■—- hithörande delar av lagen av
år 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom samt lagen av den 10 mars 1923
med vissa bestämmelser rörande hyra m. m. — måtte sammanföras i en modern
hyreslag, som utformas under hänsynstagande till nutida förhållanden
på detta område, i en social och humanitär anda efter de grundsatser, som i
motionen anförts.

Uti motionen hava motionärerna i fem punkter angivit de önskemål, som en
reformerad hyreslagstiftning främst borde tillgodose. Motionärerna hava
därvid anfört, bland annat, att den socialt betonade hyreslagstiftning, som
borde komma till stånd, vars detaljbestämmelser skulle vara av tvingande
natur, enligt motionärernas förmenande främst borde syfta till att åstadkomma:

1) att bostaden vore sund, vilket skulle kunna uppnås genom tillfredsställande
bostadsinspektion, samt genom införande i hälsovårdsstadgan, byggnadsstadgan
eller hyreslag av effektivare bestämmelser för undvikande av hälsofarlighet
i bostadslägenheter;

2) att bostaden alltid vore med avseende på underhåll i ett tillfredsställande
skick, vilket bland annat skulle kunna uppnås genom tillkomsten av bestämmelser,
som bland annat fastsloge vissa grunder för hyresgäst att vid hyras
betalning avdraga vad som utlagts för reparationer eller för bostadens förbättrande,
samt i övrigt införde rätt till hyresprisreglering nedåt vid konstaterande
av en bostads mindervärdiga beskaffenhet;

3) att den ständigt skeende hyresprisfördyring — som i vårt land resulterat
i att en större procent av den samlade inkomsten uppslukas av hyran än i
något annat land — kunde hållas tillbaka och att framför allt oskäliga hyrespris
(hyresocker) kunna beivras, varför en effektiv bestämmelse om åtgärder
mot orimliga hyrespriser borde ingå i den planerade lagstiftningen, vilken
bestämmelse även borde gälla för de mycket ofta förekommande rent vanvettiga
hyror, som uttagas för butiker med gott läge;

4) att lagen förhindrade intagande i kontrakt av bestämmelser, som inskränkte
hyresgästens rörelsefrihet på ett orimligt sätt eller i övrigt vore
olämpliga; samt

5) att bestämmelser om optionsrätt infördes, så att hyresgästen skyddades
mot ohemula krav från fastighetsägarnas sida och hemmets säkerhet garanterades
genom lagstiftningsåtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. S avd. Nr 9.

1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Beträffande de skäl i övrigt, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.

Huvudstadgandena för den rättsliga regleringen av avtalsförhållandet mellan
hyresvärd och hyresgäst återfinnas i 3 kapitlet lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom samt i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser
rörande hyra.

Efter den jämförelsevis ingående prövning, som ägnades åt hyreslagstiftningen
vid tillkomsten av sistnämnda lag under 1923 års riksdag, hava olika
frågor på detta område därefter motionsvägen bragts å bane vid upprepade
tillfällen.

Redogörelse för huvuddragen av vad i sådant hänseende förekommit under
tiden till och med 1933 års riksdag har lämnats i utskottets utlåtande nr 33
vid 1934 års riksdag samt, såvitt angår frågan örn optionsrätt, i utskottets
utlåtande nr 29 vid 1930 års riksdag, sid. 7 och 18. Till nämnda två utlåtanden
anhåller utskottet att få hänvisa.

Vid 1934 års riksdag gjorde herr Ström m. fl. i motionen II: 70 samma hemställan
som i den nu förevarande motionen II: 72.

Andra lagutskottet lämnade i utlåtande nr 33 redogörelse för olika åtgärder,
som under de senaste åren av statsmakterna vidtagits på bostadsfrågans område.
Vidare omnämndes, bland annat, att hyresgästernas riksförbund den
7 maj 1934 ingivit en framställning till Kungl. Maj :t, däri uttalats önskvärdheten
av att de frågor, som hade sammanhang med hyreslagstiftningen, måtte
upptagas till snabb behandling genom utredning av sakkunniga.

Utskottet anförde därefter:

Vid behandling under förra årets riksdag av väckt motion örn reformering
av gällande hyreslagstiftning anförde utskottet bland annat, att bostadsfrågan
vore ett av de betydelsefullaste samhällsspörsmålen, förtjänt av statsmakternas
oavlåtliga uppmärksamhet, samt att vid övervägandet av åtgärder i denna
fråga hyreslagstiftningen intoge en framstående plats. Utskottet ansåg emellertid
tillräckliga skäl icke anförda för att frågan örn en revidering av hyreslagstiftningen
då skulle upptagas till behandling. Under föregående år hava
förekommit flera omständigheter av beskaffenhet att i avsevärd mån inverka
pt: hyresmarknaden. Utskottet vill därutinnan erinra örn, förutom den svåra
hyreskonflikten i Göteborg, den långvariga allmänna byggnadskonflikten samt
åtgärder från statsmakternas sida till understödjande av bostadsproduktion.
Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet
följer läget å hyresmarknaden och vidtagit flera åtgärder för att
åstadkomma en gynnsam utveckling därav. Utskottet har anledning antaga,
att Kungl. Maj:t även i fortsättningen kommer att vidtaga de åtgärder irambostadsfrågans
område, vartill förhållandena samt den sist nämnda framställningen
kunna giva anledning. Utskottet finner under sådana omständigheter
icke i år — i likhet med utskottets ståndpunkt i fjol — att tillräckliga
skäl anförts för att utskottet skulle i anledning av den föreliggande motionen
förorda en hemställan till Kungl. Maj :t att under nu rådande förhållanden
upptaga spörsmålet rörande djupt ingripande ändringar i gällande hyreslagstiftning
till ytterligare omprövning.

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet hemstad de, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.

Reservation anfördes av en ledamot i särskilt yttrande till utskottets utlåtande.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Vid 1934 års riksdag väcktes vidare en motion, II: 492, av herr Flyg m. fl.
angående uppställande av lokala bostadsprogram.

På hemställan av andra kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 3)
blev motionen av nämnda kammare avslagen.

I detta sammanhang vill utskottet omnämna, att särskilda sakkunniga, som
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1933 tillkallats för att
biträda med vissa bostadsstatistiska utredningar av betydelse för dyrortsgrupperingsarbetet,
den 13 februari 1933 överlämnat redogörelse för verkställd
undersökning rörande behovet av en utvidgning av bostadsstatistiken jämte
vissa därmed förbundna bostadspolitiska frågor (statens offentliga utredningar
1933:14).

De utredningsmän, som tillkallats jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
6 februari 1931 för att inom socialdepartementet biträda med utredning rörande
åtgärder till förbättring av lantarbetarnas bostadsförhållanden och därmed
sammanhängande ämnen — »bostadsutredningen för landsbygden» —- avgåvo
den 8 februari 1933 promemoria angående möjligheterna att till förhindrande
av arbetslöshetens utbredning vidtaga åtgärder för förbättring av bostadsförhållandena
på landet.

På grundval av förslag, som framlagts i denna promemoria, hemställde
Kungl. Maj:t i proposition nr 211 till 1933 års riksdag örn anslag för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden. I enlighet med förslag av särskilda
utskottet (utlåtande nr 17) beviljade riksdagen till lån och bidrag för
nämnda ändamål för budgetåret 1933/1934 ett anslag av 10,000,000 kronor.

De utredningsmän, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december
1932 tillkallats för att inom socialdepartementet biträda med utredning,
huruvida och på vilket sätt staten skulle kunna, till förhindrande av arbetslöshetens
utbredning, vidtaga åtgärder till bostadsproduktionens främjande —•
»bostadsproduktionssakkunniga» — avgåvo den 8 februari 1933 en promemoria
angående främjande av bostadsbyggande till motverkande av arbetslöshet
(fogad som bilaga I till propositionen nr 211 år 1933).

Till främjande av bostadsbyggande i städerna och stadsliknande samhällen
i huvudsaklig överensstämmelse med förslag därom i bostadsproduktionssakkunnigas
promemoria hemställde Kungl. Maj:t i propositionen 211/1933 örn
anslag. Riksdagen beviljade på hemställan av särskilda utskottet (utlåtande
nr 17) för budgetåret 1933/1934 för ifrågavarande ändamål ett anslag av
5,000,000 kronor.

Framställningar örn anslag för främjande av bostadsbyggande förelädes av
Kungl. Majit jämväl 1934 års riksdag (se propositionerna nr 230 under av -

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

delning Utgifterna, IV. 9., och nr 234, sid. 47—60, samt statsutskottets utlåtanden
nr lil, 166 och 173). Riksdagen beviljade dels å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1933/1934 8,000,000 kronor, dels ock för budgetåret 1934/
1935 likaledes 8,000,000 kronor. Båda beloppen skulle användas till främjande
av bostadsbyggande å landsbygden.

I bilaga till årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 48, föreslår
Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
befrämjande av bostadsbyggande för budgetåret 1935/1936 beräkna ett anslag
av 5,000,000 kronor.

Bostadsutredningen för landsbygden har vidare den 15 december 1933 avgivit
betänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan,
anordnande av bostadsinspektion på landsbygden m. m. (statens offentliga
utredningar 1933: 37). Sedan vissa yttranden över de framlagda
förslagen infordrats, äro desamma för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts
prövning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 tillkallade chefen
för socialdepartementet sakkunniga för att inom departementet biträda
med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers och stadsliknande
samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder ägnade att
undanröja missförhållanden i sådant hänseende — »bostadssociala utredningen».
Den 19 februari 1934 överlämnade de sakkunniga en promemoria angående
vissa omedelbara åtgärder för förbättring av slumbostadsbeståndet i städer
och stadsliknande samhällen. Den 17 sistlidne januari avgåvo de sakkunniga
betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för
främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte
därtill hörande bostadsstatistiska, byggnadstekniska och bostadshygieniska utredningar
(statens offentliga utredningar 1935: 2). De sakkunniga hava för
avsikt att under den närmaste tiden avgiva ett betänkande med förslag rörande
ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande av förbättrad
bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. ävensom längre
fram en utredning om bostadssaneringen i dess sammanhang med sociala och
ekonomiska samt stadsplane- och byggnadstekniska frågor.

I förevarande sammanhang må omnämnas, att Kungl. Majit i bilaga till
årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 48, föreslår riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer beräkna ett anslag av 1,500,000
kronor.

Bostadsproduktionssakkunnig a hava för närvarande i uppdrag att biträda
med utarbetande av förslag till åtgärder för främjande av viss organiserad
sparverksamhet. Därvid torde avses bl. a. sparande för finansiering av eget
hem. Enligt uppgift i årets riksdagsberättelse beräknas betänkande i ämnet
komma att framläggas under förra hälften av år 1935.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

5

Här må vidare anföras, att bostadsutredningen för landsbygden den 18 september
1934 avgivit förslag angående dels inrättande av en statens fond för
lantarbetarbostäder, dels ock bidrag av statsmedel till förbättring av bostadsförhållandena
på landsbygden.

Dessa utredningsmän hava slutligen även behandlat frågan örn tryggare besittningsrätt
för lantarbetarna i avseende pa at dem upplatna lönebostäder.
Förslag i denna fråga beräknas kunna framläggas under våren innevarande år.

Därjämte må omnämnas, att jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
september 1934 särskilda sakkunniga — 1934 års byggnadsindustrisakkunniga
— tillkallats med uppdrag att utreda, vilken inverkan på byggnadsindustriens
produktionskostnader, som utövas av byggnadsverksamhetens säsongkaraktär,
sättet för finansiering av under byggnad varande fastigheter, monopolistiska
tendenser i fråga örn tomtpolitik m. m. De sakkunniga hava planlagt vissa
statistiska utredningar samt därjämte till preliminär behandling upptagit frågan
om fardagar. Vid fullgörandet av uppdraget ämna 1934 års byggnadsindustrisakkunniga
samverka med de sakkunniga eller kommittéer, som pa
offentligt eller enskilt uppdrag hava att eljest taga befattning med hithörande
spörsmål.

Några uppgifter må här lämnas örn svenska bostadskreditkassan, som bedriver
sin verksamhet med stöd av kungl, förordningen den 3 augusti 1929 örn
svenska bostadskreditkassan och örn bostadskreditföreningar. För kassan och
föreningarna gäller vidare Kungl. Maj :ts reglemente den 18 oktober 1929. Det
kreditinstitut, som svenska bostadskreditkassan med därtill anslutna föreningar
utgör, tillhandahåller lån mot inteckningar i bebyggda, huvudsakligen för
bostadsändamål anordnade fastigheter i städer och stadsliknande samhällen.
Kreditinstitutet består dels av ett centralorgan, svenska bostadskreditkassan,
dels av lokala anstalter, bostadskreditföreningarna, vilka i regel organiserats
länsvis. Beträffande kassans verksamhet får utskottet lämna följande uppgifter
(anmärkas må, att två bostadskreditföreningar under år 1934 sammanslagits
till en):

Antal bostads- Sammanlagd utlåningskreditforeningar
summa omkring

31 dec. 1931..............15 35,500,000 kr.

> > 1932 .............. 18 60,000,000 »

, » 1933 18 78,000,000 »

, , 1934.'' 17 83,000,000 ,

Sociala meddelanden 1934, nr 12, innehåller å sid. 827 o. f. en artikel örn
bostadsmarknaden i rikets städer vid oktober flyttning en 1934. Ur denna artikel
tillåter sig utskottet anföra följande brottstycken, därvid bör märkas att
med större städer i artikeln avses städer med över 10,000 innevånare.

Större städer. Följande sifferrader utgöra en sammanfattning av inkomna
uppgifter angående bostadstillgangen i 39 större städer vid 1934
års oktoberflyttning:

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

I nedanstående antal större städer Ilar tillgången uppgivits vara:

för smålägenheter
(t. o. m. 2 ram o. kök)

god tillr. knapp otillr.

för medelstora lägenheter
(3—5 ram o. kök)

god tillr. knapp otillr.

för större lägenheter
(6 o. fl. rum o. kök)

god tillr. knapp otillr.

Äldre lag. ... 9 15 10 5

Nybyggda lag. .10 16 10 2

25 13 — 1

15 21 1 1

27 11

14 20

1

1

Medan tillgången på större och medelstora lägenheter nästan överallt anses
motsvara eller^ överstiga behovet, synas förhållandena vara mera växlande i
fråga örn tillgången på smålägenheter. I några av de större städerna (Uppsala,
Nyköping, Jönköping, Trälleberg och Borås) uppgives brist på äldre
smålägenheter vara radande, och i en av dessa (Borås) uppgives även tillgången
på nybyggda smålägenheter vara otillräcklig. — Det bör anmärkas,
att i vissa större städer enligt ortsmyndigheternas uppgifter god eller tillräcklig
tillgång förefinnes på lägenheter om 2 rum och kök, medan tillgången på
enrumslägenheter samt enkelrum uppgives vara knapp eller otillräcklig.

I fråga örn bostadsmarknadens utveckling från och med den 1 oktober 1924
anmärkes, att den fortgående förbättring av bostadstillgången, som ägt rum
under det senaste årtiondet, synes hava fortsatt även under år 1934 i fråga
om smålägenheter, ehuru till synes i långsammare tempo än under tidigare år.
I fråga örn medelstora och större är bostadstillgången något försämrad, vilket
dock kan bero° på tillfälligheter. Tillgången på samtliga nybyggda lägenheter
är också något mindre än tidigare, vilket torde sammanhänga med den inskränkning,
som byggnadsverksamheten företett på grund av arbetskonflikt
m. m. En stegrad efterfrågan på nybyggda, modernt inredda lägenheter kan
mö,jligen även hava gjort sig gällande på grund av den under år 1934 inträffade
förbättringen av läget på arbetsmarknaden.

Beträffande hyresnivåns utveckling i de större städerna under de
senaste fem åren nm nämnas, att den hyressänkning, som under åren 1932 och
1933 rapporterats fran flertalet städer beträffande medelstora och större lägenheter
av äldre typ, synes ha fortgått, om än i något mindre omfattning, såväl
beträffande äldre som nybyggda lägenheter. Så är även förhållandet med avseende
pa nyare smålägenheter, medan däremot i fråga örn äldre smålägenheter
ett större antal städer än vid föregående undersökningstillfälle (1933) uppgivit,
att hyrorna äro fallande. Fortfarande anses hyresnivån för lägenheter med
1—2 rum och kök i det övervägande antalet fall vara stillastående. Stillastående
hyresnivå för äldre smålägenheter rapporteras endast från en stad (Trälleberg)
och för nybyggda smålägenheter från två (Västervik och Mölndal).
I detta, sammanhang bör framhållas, att i städer, där hyresnivån genomgående
VPPfiTvits vara fallande, hyrorna för smålägenheter ej sällan synas ha undergått
endast obetydlig sänkning. Hyressänkningen för äldre smålägenheter
sammanhänger med ökad tillgång på nybyggda, moderna dylika, vilka äro
mest efterfrågade. Modernisering av.äldre lägenheter har företagits i rätt stor
omfattning, ^varigenom (Jossa kommit att betinga väsentligt högre hyror än
tidigare. Pa grund därav torde tillgången på billiga smålägenheter för
de i ekonomiskt avseende sämst lottade familjerna på sina håll ha blivit
knappare.

Mindre städer. Uppgifter angående läget på bostadsmarknaden ha ingått
fran 73 städer med mindre än 10,000 invånare. Följande sifferrader utgöra en
sammanställning av ortsmyndigheternas omdömen angående bostadstillgången
på dessa orter:

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

7

T nedanstående antal mindre städer har tillgången nppgivits vaxa:

för smålägenheter
(t. o. m. 2 rum o. kök)

god tillr. knapp otillr. god tillr. knapp otillr. god tillr. knapp otillr.

för medelstora lägenheter
(3—5 ram o. kök)

för större lägenheter
(6 o. fl. ram o. kök)

Äldre läg. . . . 21 33 12 7 35 35 2 1

Nybyggda läg. . 11 32 21 8 21 41 7 2

28 39 3 1

16 40 5 2

1 flertalet mindre städer synes bostadstillgången alltjämt vara relativt god,
ehuru på sina håll någon försämring i jämförelse med föregående år inträffat.
Brist på smålägenheter av såväl äldre som nyare typ uppgives vara rådande
i sju städer mot i endast en vid föregående undersökningstillfälle. Denna brist
synes åtminstone i ett par fall vara att tillskriva det förhållandet, att inflyttningen
under året nått en relativt stor omfattning.

En minskning av bostadstillgången i förhållande till tidigare år synes ha ägt
rum 1934. Minskningen synes vara störst i fråga örn smålägenheter samt i
allmänhet nybyggda lägenheter.

Beträffande hyresnivåns utveckling i de mindre städerna under
åren 1930—1934 framhålles, att antalet städer, som uppgivit hyresnivån
vara fallande, är mindre än vid föregående undersökningstillfälle (1933),
medan de städer, från vilka hyrorna meddelats vara i stigande, genomgående
äro flera till antalet än år 1933.

Ur sociala meddelanden 1934, nr 1 (sid. 47), inhämtas bland annat följande
uppgifter angående levnadskostnadsindex 1914—1935.

Livsmedel

Bostad

Summa

utg.

juli 1914.......

.......100

100

100

1 jan.

1918......

.......214

112

192

1 »

1920 ......

.......307

130

259

1 »

1925 ......

.......171

186

178

1 »

1930 ......

.......145

200

167

1 »

1932 ......

.......127

206

157

1 »

1933 ......

.......123

206

154

1 »

1934 ......

.......120

202

153

1 »

1935 ......

.......124

201

155

Till jämförelse med sistnämnda siffror meddelas by g gnadskostnadsindex för
Stockholm enligt Handelsbanken (per sept.):

1912/1915 .
1924 . . .
1928 . . .
1930 . . .

100 1931 199

215 1932 191

210 1933 193

207 1934 190.

Utskottet anhåller vidare att få hänvisa till artiklar i sociala meddelanden
örn »Byggnadsverksamheten år 1933» (nr 11 år 1934, sid. 713—735) och
»Hyresräkningen år 1933, I» (nr 1 år 1935, sid. 3—22).

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Den ovan omförmälda framställningen den 7 maj 1934 av hyresgästernas
riksförbund är, enligt vad utskottet inhämtat, fortfarande beroende på Kungl.
Maj :ts prövning.

Utskottet får slutligen omnämna, att olika spörsmål rörande bostads- och
hyresfrågor behandlats i åtskilliga andra vid innevarande års riksdag väckta,
till statsutskottet, jordbruksutskottet eller tillfälligt utskott hänvisade motioner.

Bostadsfrågan är enligt utskottets mening ett av de betydelsefullaste samhällsspörsmålen.
Kör dess gynnsamma gestaltning är givetvis tillgången på
goda bostäder av grundläggande betydelse. Av vad ovan i utskottets utlåtande
anförts framgår även, att statsmakterna vidtagit omfattande åtgärder för
att främja bostadsproduktionen. Vid sidan härav hava lagstiftningsfrågor på
olika hithörande områden upptagits till behandling. Enligt den plan, som
framlagts för lagberedningens arbete, skall därjämte en allmän revision av
jordabalken påbörjas redan under innevarande vår. Vid detta arbete kommer
givetvis hyreslagen att underkastas omprövning.

Med hänsyn till vad ovan sagts finner utskottet, att tillräckliga skäl
icke förebragts för att riksdagen i anledning av motionen II: 72 skulle göra
framställning till Kungl. Maj :t att upptaga frågan örn djupt ingripande ändringar
i gällande hyreslagstiftning till särskild prövning.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 72, icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 februari 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar E. G. Westman, Bagge, Sigfrid Hansson,
Sam Larsson*, Hagman*, Gustaf Tamm*, P. Sandström och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Linnér*, Hage, Johanson i Hallagården, Pettersson
i Hällbacken, Hansson i Trollhättan och Sandström i Sollefteå, fru Nordgren*
samt herr Sandberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets jnstering. •

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

350577