Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1935 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av löneoch
arbetstidsförhållanden för ungdom i icke-industriellt
arbete.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 336,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Henrikson m. fl. hemställt,
1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta undersöka och utreda möjligheterna för en lagstiftning syftande
till bestämmelser örn minimilön samt till effektivisering av redan befintliga
bestämmelser angående maximalarbetsdag och semester för ungdom
i icke-industriellt arbete, samt
2) att, i händelse riksdagen funne skäligt bifalla en annan av samma
motionärer väckt motion (nr 337) örn arbetstidens reglering, vid arbetstidslagens
utformning måtte tillses, att i nu förevarande motion avsedda grupper
icke komme »utan dess verkningskraft».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionen.
Beträffande arbetstiden för minderåriga (personer under 18 år) gäller enligt
14 § 1 mom. första stycket i lagen den 29 juni 1912 örn arbetarskydd
(såsom detta lagrum lyder enligt lag den 12 juni 1931), att minderårig
icke får användas till arbete, varå arbetarskyddslagen helt äger tillämpning
— d. v. s. praktiskt taget all yrkesmässigt bedriven verksamhet utom jordbruket
— mer än tio timmar av dygnet eller sextio timmar i veckan. Angående
minderårigs arbetstid i arbete, varå arbetstidslagen äger tillämpning,
gäller givetvis vad där är stadgat, dock att dylikt arbete i varje fall är underkastat
de tidsbegränsningar, som nyss nämnts. En maximering av arbetstiden
för minderåriga till tio timmar örn dygnet och sextio timmar i veckan
kan således numera sägas vara allmänt genomförd. Från denna begränsning
kan undantag ifrågakomma allenast, örn natur- eller olyckshändelse
eller annan omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags
drift eller ock medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada
å liv, hälsa eller egendom.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avd. Nr 17.
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
Bestämmelser örn arbetar semester återfinnas i 5 § m) av arbetarskyddslagen,
enligt vilket stadgande semesterledighet omfattande minst fyra söckendagar
bör beredas åt arbetare, som utan avsevärt uppehåll användes till arbete
året runt och varit anställd hos arbetsgivaren eller företaget någon längre
tid. Denna ledighet bör i allmänhet utgå under den varmare årstiden samt i
regel vara sammanhängande och förlagd i omedelbar anslutning till söneller
helgdag. Stadgandet äger tillämpning å alla arbetare, som omfattas av
arbetarskyddslagen, sålunda även minderåriga sådana — dock ej å jordbrukets
arbetare.
Lagstiftning rörande fastställande av minimilöner finnes icke i vårt land.
Å internationella arbetsorganisationens konferens år 1928 i Genéve antogs
ett förslag till konvention angående införande av metoder för fastställande
av minimilöner samt en rekommendation angående tillämpningen av metoder
för fastställande av minimilöner.
I proposition nr 185 år 1929 anhöll Kungl. Maj:t örn riksdagens yttrande
angående nämnda konventionsförslag och rekommendation. I propositionen
uttalades den meningen, att konventionen då ej borde biträdas av vårt land.
Rekommendationen ansågs ej heller böra föranleda någon åtgärd från svensk
sida. Till denna uppfattning anslöt sig även riksdagen på förslag av andra
lagutskottet (utlåtande nr 41).
Ovannämnda konvention har intill 1935 års början ratificerats av 16 stater,
nämligen Australien, Chile, Colombia, Frankrike, Irland, Italien, Kina,
Mexiko, Nicaragua, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tyskland, Ungern
och Uruguay. Beslut örn ratifikation föreligger i Bulgarien och Nederländerna
samt förslag därom i Belgien, Kuba och Tjeckoslovakien.
Vid 1934 års riksdag framställde herrar Henrikson och Ström i en motion,
II: 71, samma yrkande som under punkten 1) i nu förevarande motion.
På begäran av andra lagutskottet avgav socialstyrelsen yttrande över motionen
II: 71. Vid detta yttrande fanns fogad en av t. f. aktuarien J. Richert
upprättad promemoria angående kollektivavtalens bestämmelser om löner,
arbetstid och semester i fråga örn minderårig personal inom vissa icke-industriella
yrken. Nämnda två handlingar äro intagna såsom bilagor i utskottets
utlåtande nr 34 år 1934, och får utskottet hänvisa till innehållet i desamma.
Utskottet anförde i anledning av motionen II: 71 vid förra årets riksdag:
Såsom framgår av socialstyrelsens till utskottet avgivna yttrande förefinnas
i gällande lag vissa bestämmelser rörande arbetstid och semester, vilka
gälla jämväl beträffande ungdom med annan anställning än i industriellt
arbete. Lagbestämmelser örn fastställande av minimilöner hava icke ansetts
böra antagas i vårt land, sålunda ej ens i fråga om vuxna anställda i allmänhet.
Att i lagstiftningen införa bestämmelser härutinnan beträffande ungdom
varom nu är fråga torde ännu mindre vara anledning, då möjligheten
för dem att överhuvud erhålla sysselsättning ofta är beroende just därpå,
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
3
att deras arbetskraft kan erhållas mot en billigare ersättning än som betalas
till vuxna. Vad i förevarande motion anförts finner utskottet därför
icke böra föranleda riksdagen att hos Kungl. Majit anhålla om utredning i
ämnet.
Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd. Denna hemställan bifölls av riksdagen.
Här må anmärkas, att de utredningsmän, som jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande
den 19 juni 1931 tillkallats för att inom socialdepartementet
biträda med verkställande av utredning och utarbetande av förslag rörande
frågan om rättslig reglering av de i enskild tjänst anställdas arbetsavtal och
vad därmed äger samband — kommittén angående privatanställda — torde
komma att i viss utsträckning behandla de i förevarande motion berörda
spörsmålen.
I det utlåtande, innefattande förslag till lag angående arbetsavtal, vilket
inom kort torde komma att offentliggöras, har — enligt vad utskottet erfarit
— frågan örn semester behandlats. Specialbestämmelser beträffande minderåriga
i förevarande hänseende torde dock icke komma att föreslås.
I ett senare sammanhang torde kommittén komma att behandla frågan örn
övertidsersättning, avseende även minderåriga.
Med anledning av den i förevarande motion, II: 336, under punkt 2) gjorda
hemställan får utskottet här omnämna, att utskottet förut denna dag i utlåtande
nr 16 behandlat en av herr Karlson i Grängesberg m. fl. (samma
motionärer som i fråga om motionen II: 336) väckt motion, II: 337, angående
vissa ändringar i lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens begränsning.
I sitt nämnda utlåtande nr 16, vartill utskottet anhåller att få hänvisa,
har utskottet hemställt, att motionen II: 337 icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
De förhållanden, som äro av betydelse för bestämmandet av arbetstid, Utskottet.
semester och avlöningsförhållanden för ungdom i icke-industriellt arbete, äro
av vitt skiftande natur inom olika yrkesgrenar. För att räckvidden av hithörande
problem skola bliva närmare belysta, synes enligt utskottets mening
böra avvaktas de erfarenheter, som vinnas genom en pågående reglering
av dessa spörsmål i kollektivavtal på olika arbetsområden. Med hänsyn
härtill finner utskottet sig icke böra tillstyrka riksdagen att för närvarande
hos Kungl. Majit begära utredning i förevarande ämne.
Utskottet har förut denna dag i utlåtande nr 16 hemställt, att i motionen
11:337 framställda yrkanden angående ändringar i gällande lag örn arbetstidens
begränsning icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Härav
följer, att utskottet icke kan tillstyrka den hemställan, som gjorts under
punkt 2) i den nu förevarande motionen II: 336.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.
På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
a) att det under punkt 1) i motionen 11:336 framställda
yrkandet icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd;
samt
b) att det under punkt 2) i samma motion framställda yrkandet
icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1935.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, Bagge1, Frändén1, Gustaf
Tamm2, P. Sandström2*, Norman, Karl Bodin*, Knut Petersson2*, Olof Carlsson,
Forslund och Elof Andersson1*;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar2, Hage1*, Johanson i Hallagården2,
Petersson i Lerbäcksbyn2*, Olovson i Västerås2, Pettersson i Hällbacken..
Hansson i Trollhättan*, Gardell i Gahns1, Sandström i Sollefteå, Johanson i Huskvarna1*,
Hermansson1, Olsson i Staxäng1 och Sandberg2.
1 Ej närvarande vid behandlingen av punkt 1) i motionen.
2 * » » » a »2)» »
* » » » utlåtandets justering.
Iduns tryckeri aktiebolag
Esselte ab. Stockholm 1935