Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1935 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition nr 32 med
förslag till lag angående tillägg till lagen den 28 maj
1920 (nr 245) örn medling i arbetstvister, dels ock i ämnet
väckta motioner.

Genom en den 26 januari 1935 till riksdagen avlämnad proposition, nr 32,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga här nedan infört förslag
till lag angående tillägg till lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn medling i
arbetstvister.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda
lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen.

I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft
dels en i anledning av densamma inom andra kammaren väckt motion, nr 491,
av herr Lindman m. fl., dels ock tre i anledning av propositionen nr 31 till
innevarande riksdag väckta motioner, nämligen i första kammaren nr 280 av
herr Hamrin m. fl. samt i andra kammaren nr 495 av herr Sandberg och nr
499 av herr Andersson i Rasjön m. fl., de tre sistnämnda allenast i den mån
de hänföra sig till 6 och 22 §§ i trettonmannakommissionens förslag till lag
angående vissa ekonomiska stridsåtgärder.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande. I fråga örn de skäl,
motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den
mån redogörelse för desamma ej lämnas i detta utlåtande, hänvisa till motionerna.

Trettonmannakommissionen har i 6 § av sitt berörda lagförslag upptagit en
bestämmelse örn viss underrättelseplikt för förening, som vill vidtaga massåtgärd.
I 22 § i samma förslag stadgas straff för det fall, att massåtgärd vidtagits
av någon, som är därtill behörig, men föreskrifterna i 6 § blivit åsidosatta.
Nämnda bestämmelser äro av följande lydelse:

6 §•

Vill förening vidtaga massåtgärd, skall skriftlig underrättelse därom lämnas
till den, som åtgärden avser. Tillhör han förening, varom sägs i 2 §, må
underrättelsen lämnas till denna. Redogörelse för anledningen till åtgärden

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 9 sami. 3 avd. Nr 30. 1

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

skall samtidigt lämnas och jämväl intagas i meddelande, som är avsett att
sprida kännedom därom.

Underrättelsen skall utom i det fall, varom i 18 § är särskilt stadgat, lämnas
minst en vecka i förväg. Yad nu är sagt skall, ändå att meddelandet ej
rätteligen framkommer, anses fullgjort, därest underrättelsen under mottagarens
senast kända adress inlämnats för befordran med post eller telegraf så
tidigt, att den inom angivna tid bort framkomma till mottagaren.

22 §.

Vidtages, i annat fall än i 20 § sägs, massåtgärd utan iakttagande av bestämmelserna
i 6 §, skall envar, vilken sådan försummelse ligger till last,
straffas med dagsböter.

Kommissionens motivering till 6 § återfinnes å sid. 4 och 5 i förevarande
proposition.

Redogörelse för vad yttrandena över kommissionsförslaget innehålla beträffande
6 § lämnas å sid. 5 och 6 i propositionen.

Det till lagrådet remitterade förslaget hade samma lydelse som det vid propositionen
fogade lagförslaget.

Vid remissen till lagrådet anförde föredragande departementschefen, statsrådet
Möller:

I likhet med kommissionen och flertalet av de myndigheter och korporationer,
som yttrat sig i frågan, anser jag skäl föreligga för införande av underrättelseplikt
vid företagandet av vissa stridsåtgärder. Enligt kommissionens
förslag skulle den föreskrivna legala varningsfristen iakttagas ej blott vid
arbetsinställelser (strejk och lockout) utan även vid andra kollektiva stridsåtgärder.
Sålunda skulle alla slags bojkotter och blockader vare sig på arbetsmarknaden
eller inom andra områden, kräva tillkännagivande till motparten
minst en vecka i förväg, med den begränsningen dock att underrättelseplikten
blott skulle åligga föreningar. Ett annat undantag från huvudregeln stadgas
i 18 § av kommissionsförslaget. Vid sådan sympatiåtgärd, som består i vägran
att taga befattning med varor, som äro avsedda för eller härröra från rörelse,
som drives av part i primärkonflikten, skulle enligt kommissionens förslag
viss tid ej gälla för den i 6 § föreskrivna underrättelsen.

Kommissionens förslag synes vara i vissa avseenden mera vittgående än
som betingas av förhållandena. Sålunda kan det ifrågasättas huruvida särskild
underrättelsefrist lämpligen bör föreskrivas exempelvis i sådana fall
då stridsåtgärden riktas mot tredje man, som på grund av bestämmelserna i
16 § av kommissionsförslaget förverkat sin neutralitet och därför ej kan
göra anspråk på tredjemansskydd enligt lagförslaget. Att en arbetare, som
tagit anställning på en arbetsplats, där konflikt råder, skulle kunna begära
sju dagars frist, innan bojkottåtgärd mot honom får vidtagas, synes knappast
motiverat. I ett annat avseende torde kommissionens förslag ej vara
tillräckligt vittgående. Det kan icke finnas anledning att från underrättelseplikt
befria en enskild arbetsgivare, som ämnar verkställa lockout. Även oorganiserade
arbetare, som ämna igångsätta en strejk, torde böra förpliktas att
meddela sin avsikt i förväg.

Vid den tidigare behandlingen av detta spörsmål ha de föreslagna bestämmelserna
hänfört sig endast till arbetsinställelser (eller därmed likställda
stridsåtgärder). Tillika har emellertid upptagits föreskrift om skyldighet

Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.

för part i sadan tvist att underrätta socialstyrelsen eller vederbörande förlikningsman
om den tillämnade arbetsinställelsen. Enligt min mening kan ett
förslag i ämnet lämpligen anknyta till dessa tidigare bestämmelser. Med hänsyn
till de anmärkningar, som i yttrandena gjorts mot kommissionens förslag,
torde bestämmelserna böra inskränkas till att avse allenast vidtagande av arbetsinställelse
(lockout eller strejk). Detta uttryck bör emellertid anses innefatta
även utvidgning till nya arbetsplatser eller nya fack av en tidigare vidtagen,
mera begränsad arbetsinställelse. Däremot avser jag med arbetsinställelse
ej sådana sympatiaktioner, som enligt 1911 och 1916 års förslag närmast
åsyftades genom uttrycket »därmed likställda åtgärder» men vilka enligt
kommissionens förslag uttryckligen skulle undantagas från regeln örn underrättelseplikt.
På sätt tidigare föreslagits synes underrättelse jämväl böra ske
till förlikningsmannen. I fall tvisten berör flera förlikningsmans distrikt synes
det vara tillräckligt örn underrättelse sker till en av förlikningsmannen. Enligt
11 § i medlingslagen är förlikningsmannen i ett sådant fall skyldig insända
underrättelse till socialstyrelsen som vidare förfar i enlighet med bestämmelserna
i nämnda paragraf.

Med hänsyn till vad i yttrandena anförts örn svårigheten att i vissa fall
fullgöra underrättelseplikten eller iakttaga varseltiden bör stadgas undantag
för det fall, att giltigt hinder däremot möter.

Bestämmelser om underrättelseplikt av det innehåll, jag nu förordat, synas
lämpligen böra införas i medlingslagen och kompletteras med straffbestämmelser
och processuella föreskrifter.

Lagrådet lämnade förslaget utan annan erinran än att, i händelse av bifall
till lagrådets hemställan örn intagande i förslaget till lag om vissa ekonomiska
stridsåtgärder av behörighetsregler i huvudsaklig överensstämmelse med
kommissionens förslag, de stadganden som skola motsvara 6 § i sistnämnda
förslag syntes böra erhålla ett sådant innehåll att de dels icke komma att omfatta
vad som enligt nu förevarande lagförslag regleras och dels i övrigt så
vitt lämpligen kan ske bringas i överensstämmelse med den där givna regleringen.

Departementschefen framhöll i anledning av lagrådets utlåtande, att han,
såsom framginge av hans anmälan av lagrådets utlåtande över förslaget till
lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder, icke ansett sig kunna förorda upptagande
i detta av behörighetsregler, samt att till följd därav lagrådets nu
ifrågavarande utlåtande icke föranledde något särskilt uttalande från departementschefens
sida.

I motionen II: 491 anföres:

I proposition nr 32 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga visst
tillägg till lagen^den 28 maj 1920 om medling i arbetstvister. Förslaget innebär
avvikelse från det av trettonmannakommissionen föreslagna stadgandet i
6 §_i kommissionens lagförslag så till vida, att underrättelseplikten enligt propositionen
allenast skall gälla arbetsinställelse och således icke jämväl blockad
eller bojkott samt att redogörelse för anledningen till stridsåtgärd icke behöver
intagas i meddelande, som är avsett att sprida kännedom angående åtgärden,
utan allenast i själva underrättelsen. Av skäl som kommissionen anfört synes

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottet.

det oss vara av vikt att föreskrifterna angående underrättelseplikten kompletteras
i dessa avseenden.

Motionen II: 491 utmynnar i en hemställan, att riksdagen måtte besluta
ändring i det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget i enlighet med vad i
motionen anföres.

I motionen II: 495 yrkas, att riksdagen måtte för sin del antaga det av
kommissionen avgivna förslaget.

I motionerna I: 280 och II: 499, vilka äro likalydande, hemställes, att riksdagen
måtte för sin del antaga bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse
med vad kommissionen föreslagit.

Som framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen hava vid olika
tillfällen förslag framställts örn införande i lagstiftningen av föreskrifter örn
s. k. varseltid vid vissa arbetsinställelser. Utskottet finner uppenbart att dylika
bestämmelser skulle kunna bliva av icke ringa värde för strävandena att
befrämja arbetsfreden och förordar därför att frågan härom nu bringas till sin
lösning. Kommissionen har emellertid gått längre än tidigare ifrågasatts och
föreslagit varseltid även vid andra kollektiva stridsåtgärder än arbetsinställelser,
alltså vid bojkotter och blockader vare sig de företagas å arbetsmarknaden
eller inom andra områden av det ekonomiska livet.

I likhet med departementschefen anser utskottet att föreskrifter i ämnet
böra anknyta till de tidigare framlagda förslagen. Utskottet hemställer fördenskull,
att varselbestämmelserna allenast må avse vidtagande av arbetsinställelse
(lockout eller strejk). Utskottet kan således ej tillstyrka de i motionerna
upptagna längre gående yrkandena i detta hänseende. Emot den utformning,
som i förevarande proposition givits bestämmelserna örn varseltid,
har utskottet ingen erinran att framställa. Det torde vara klart, att stadgandet
icke avser det fall, då arbetsnedläggelsen består i en vägran från arbetarnas
sida att tillhandahålla sin arbetskraft, därför att arbetsgivaren gjort
sig skyldig till ett avtalsbrott, t. ex. underlåtit att utbetala arbetarnas
löner. Ej heller åsyftas med stadgandet sympatiåtgärd som icke består i
arbetsinställelse utan allenast i vägran att taga befattning med varor, vilka
äro avsedda för eller härröra från rörelse som drives av part i primärkonflikten.

I likhet med vad utskottet föreslagit i sitt utlåtande nr 29 i anledning av
propositionen nr 31 med förslag till lag örn vissa ekonomiska stridsåtgärder
föreslår utskottet att förevarande lag måtte träda i kraft först den 1 oktober
1935.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition
ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del
antaga följande

Andra lagutskottets utlåtande Nr 80.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående tillägg till lagen den 28 maj 1920 (nr 245) örn
medling i arbetstvister.

Härigenom förordnas, att i lagen den 28 maj 1920 örn medling
i arbetstvister skall införas en ny paragraf, betecknad
3 a §, av följande lydelse:

3 a §.

Innan arbetsinställelse vidtages skall, därest giltigt binder
icke möter, underrättelse örn åtgärden lämnas motsidan ävensom
förlikningsmannen eller, örn tvisten berör flera förlikningsmäns
verksamhetsområden, en av förlikningsmännen sist
å sjunde dagen före den dag, då åtgärden skall taga sin början.
Finnas å motsidan oorganiserade arbetare, må underrättelsen,
i vad den avser nämnda arbetare, ske genom allmänt
synliga anslag å arbetsplatsen. Underrättelsen skall innehålla
redogörelse för anledningen till åtgärden.

Förseelse mot bestämmelserna i första stycket straffes med
böter, högst 300 kronor. Åtal för förseelsen anhängiggöres vid
allmän domstol och utföres av allmän åklagare. Ådömda böter
tillfalla kronan. Saknas tillgång till deras gäldande, skola
de förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1 ok1935.
toler 1935.

B) att den i anledning av förevarande proposition väckta
emotionen II: 491 måtte anses besvarad genom vad utskottet

ovan under A) hemställt; samt

C) att motionerna I: 280, II: 495 och II: 499, i den mån de
hänföra sig till 6 och 22 §§ i trettonmannakommissionens förslag
till lag angående vissa ekonomiska stridsåtgärder, matte
anses besvarade genom vad utskottet ovan under A) hemställt.

Stockholm den 21 maj 1935.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 9 sami. 2 avd. Nr 30.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 30.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, Sigfrid Hansson, Frändén,
Sam Larsson, Hagman, Gustaf Tamm, P. Sandström och Forslund;

från andra kammaren: herrar Osterström, Magnusson i Kalmar, Linnér, Hage,
Johanson i Hallagården, Johanson i Stockholm, Olovson i Västerås och Sandström
i Sollefteå.

Reservationer;

1) av herrar Frändén, Gustaf Tamm, P. Sandström, Linnér och Sandström
i Sollefteå, vilka anfört:

__ »Under hänvisning till den reservation, som vi avgivit vid utskottets utlåtande
angående propositionen med förslag till lag örn vissa ekonomiska
stridsåtgärder, hemställa vi,

att Kungl. Maj :ts nu förevarande proposition icke måtte av
riksdagen bifallas.»

2) av herrar Österström och Sam Larsson, vilka hemställt, att förevarande
proposition icke måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

351982