Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
1
Nr 19.
Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1935 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande angående Kungl. Maj.-ts
proposition till riksdagen med förslag till lag om
kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning
av propositionen väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 12 mars
1935 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 184,
däri Kungl. Hajd föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
lag örn kommunalstyrelse i Stockholm.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för det av Kungl. Majit framlagda
lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till det till propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden den 1 mars 1935.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av propositionen väckta motioner:
inom första kammaren
nr 314 av herr Bagge m. fl.,
inom andra kammaren
nr 514 av herr Nyblom;
nr 523 av herr Carleson m. fl.;
nr 550 av herr Lindman m. fl.;
nr 566 av herr Ossbahr.
I de likalydande motionerna I: 314 och II: 550 hemställes, att riksdagen
ville i förslaget till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm vidtaga vissa
närmare angivna ändringar i fråga örn stadgandena rörande kvalificerad majoritet
vid visst skattetryck, i fråga örn val av kommunala revisorer, i fråga
örn fullgjord skattebetalning såsom villkor för valbarhet och i fråga örn obehörighet
för den att vara ledamot av nämnd eller styrelse, som innehar avlönad
anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.
I motionen II: 514 föreslås, att riksdagen ville för sin del besluta, att i
11 § i den föreslagna lagen fullgjord skattebetalning införes såsom ytterligare
behörighetsvillkor för stadsfullmäktige samt att 44 § i lagen så avfattades,
att därav klart framgår, att de för stadsfullmäktige gällande behörighets
Bihang
till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19.
lie» 36 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
villkoren även skola gälla för valda ledamöter av stadskollegiet och alla
stadens nämnder oavsett örn de i sagda lag i övrigt omförmälas eller icke.
I motionen II: 523 yrkas, att riksdagen vid behandling av det i propositionen
framlagda lagförslaget måtte dels besluta att bland behörighetsvillkoren
i 11 § införa ett stadgande av innebörd, att den ej kan vara stadsfullmäktig,
som häftar för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit
till betalning under något av de tre sistförflutna kalenderåren, dels i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa örn förslag till nästkommande års riksdag avseende
motsvarande ändringar i andra kommunalförfattningar.
Slutligen hemställes i motionen II: 566, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av det i propositionen framlagda lagförslaget, att den i gällande förordning
örn kommunalstyrelse i Stockholm stadgade allmänna underställningsplikten
bibehålies, att 28 § 1 mom. i lagförslaget erhåller den av den
sakkunnige föreslagna lydelsen, samt att ny paragrafering verkställes under
varje kapitel på sätt som av den sakkunnige föreslagits.
I fråga örn motiveringen för motionärernas hemställanden får utskottet
hänvisa till vederbörande motioner.
1. Frågan om allmän revision av kommunalförordningen för Stockholm.
Konstitutionsutskottet föreslog år 1930 i sitt utlåtande (nr 30) över de i
propositionen nr 99 framlagda förslagen till revision av kommunallagstiftningen
skrivelse till Kungl. Majit med anhållan örn skyndsam utredning
angående revision även av kommunalstyrelseförordningen för Stockholm i
anslutning till de riktlinjer, som av riksdagen uppdragits för revision av
övriga kommunalförfattningar. Vid utredningsarbetet borde jämväl beaktas,
att sådana sakliga ändringar i kommunalförfattningarna, som genomförts vid
den då föreliggande revisionen, även infördes i Stockholmsförfattningen.
Utskottet utgick ifrån, att vid utredningen hänsyn komme att tagas till de
förslag, som av stadskollegiet år 1928 tillkallade kommitterade (överståthållarämbeteskommittén)
kunde komma att uppgöra rörande överståthållarämbetets
och stadens inbördes förhållande. ^Riksdagen fattade beslut örn
skrivelse till Kungl. Majit (nr 330) i överensstämmelse med konstitutionsutskottets
hemställan.
Vid anmälan av riksdagens förevarande skrivelse anförde föredragande
departementschefen bland annat, att en revision av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm tydligen i första hand borde avse dels att i formellt
hänseende söka såvitt möjligt åstadkomma överensstämmelse mellan
de nya kommunallagarna och kommunalförordningen för Stockholm, dels
ock att undersöka, i vad mån de sakliga förändringar, som införts genom
kommunallagarna, borde erhålla giltighet även för Stockholms vidkommande.
Vid revisionsarbetet borde emellertid tillika beaktas ej mindre vissa av
Stockholms stadskollegium och stadsfullmäktige uttalade önskemål än även
de förslag, som kunde komma att innehållas i överståthållarämbeteskommitténs
betänkande i den mån dessa förslag berörde kommunalförordningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
3
I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Majit därefter
åt f. d. landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld såsom sakkunnig att
verkställa utredning och utarbeta förslag rörande bland annat den ifrågavarande
revisionen. Samtidigt bemyndigade Kungl. Majit föredragande departementschefen
att för beredande av tillfälle till samråd i berörda ämne
ytterligare tillkalla särskilda sakkunniga. I anledning härav tillkallades
borgarråden K. G. Ewerlöf, O. E. Larsson, C. G. Björklund och Y. G. R.
Larsson, f. d. borgmästaren C. A. Lindhagen och kanslichefen E. Hildebrand.
Till fullgörande av sitt uppdrag avgav den sakkunnige år 1933 yttrande
och förslag till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm m. m. (statens offentliga
utredningar 1933: 23).
Stockholms stadsfullmäktige anförde i avgivet remissyttrande över förslaget
till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm, att de ansåge detta utmärka
sig i jämförelse med gällande författning genom större överskådlighet,
klarhet och reda. Stadskollegiet hade emellertid till utredning genom
särskild av kollegiet tillsatt utredningskommitté upptagit frågan örn en omorganisation
av kommunaistyrelsen i huvudstaden. De med denna fråga
sammanhängande spörsmålen kunde självfallet icke i förevarande sammanhang
upptagas till behandling. Det vore likväl uppenbart, att omorganisationskommitténs
utredning komme att beröra åtskilliga frågor av väsentlig
betydelse för stadens författning och att den kunde komma att utmynna i
förslag till mer eller mindre omfattande ändringar i gällande kommunalförordning.
Sakkunnigförslaget har lagts till grund för propositionen i ämnet till
riksdagen. Föredragande departementschefen har ansett det icke vara nödvändigt
att avvakta resultatet av den av stadskollegiet tillsatta örn organisationskommitténs
arbete och de förslag från stadens sida, vartill detta må
kunna föranleda.
Det i propositionen framlagda förslaget till lag örn kommunalstyrelse i
Stockholm finner sig utskottet böra i princip tillstyrka. Frågan örn denna
revision har varit aktuell så länge, att ytterligare uppskov icke synes lämpligt.
Något sådant uppskov har för övrigt icke heller påkallats av staden.
I några hänseenden föreslår utskottet dock ändringar i förevarande lagförslag.
2. Paragrafföljden. Denna skulle enligt den sakkunniges förslag icke
såsom i 1930 års kommunallagar vara löpande; ny paragrafering hade verkställts
under varje kapitel. Såsom skäl för denna avvikelse anförde den sakkunnige
dels att eventuella ändringar lättare kunde företagas utan genomgående
rubbning av paragrafernas nummer, dels att konstitutionsutskottets
invändning mot denna princip år 1930, eller att systemet i praktiken under
en mycket lång övergångstid skulle medföra oreda och förvirring, icke ägde
någon som helst giltighet beträffande Stockholm.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
Löpande paragrafering har använts i det i propositionen framlagda lagförslaget.
Departementschefen har till stöd härför framhållit, att då i 1930
års kommunallagar enligt riksdagens beslut löpande paragrafering införts
redan av uniformitetshänsyn, samma princip borde iakttagas inom Stockholms
kommunallag.
I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås, att ny paragrafering verkställes
under varje kapitel på sätt av den sakkunnige föreslagits.
Utskottet, som prövade förevarande fråga år 1930 i samband med kommunallagsrevisionen,
finner skäl ej föreligga att frångå den då antagna ordningen
med löpande paragrafering och avstyrker alltså motionärens förslag.
3. Skärpt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag
m. m. Riksdagen anhöll år 1930 i skrivelse (nr 330) till Kungl. Maj :t,
att Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag till införande
av bestämmelser i kommunallagarna, att den, som häftar för honom
påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit till betalning under
de tre sistförfluten kalenderåren, skulle vara utesluten från valbarhet vid
val till kommunala förtroendeuppdrag. I konstitutionsutskottets av riksdagen
åberopade utlåtande i ämnet (nr 30 sid. 13 f.) anfördes, att det borde
anses såsom en rimlig fordran, att de, som erhölle kommunala förtroendeuppdrag
och åt vilka sålunda överlätes att disponera över kommunens och
skattebetalarnas medel ävensom, beträffande kommunalnämndens ledamöter,
att förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt handhava
dess drätsel, hade det samhällsintresse och det ekonomiska oberoende,
att de för egen del både ville och kunde fullgöra de åligganden till kommunen,
som de ålade och utkrävde av andra. Utskottet ansåg därför, att
den, som häftade för utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning
under något av de tre sista åren, borde vara utesluten från valbarhet vid
val till fullmäktige eller andra kommunala förtroendeuppdrag. I allmänhet
torde måhända denna fordran upprätthållas inom kommunerna, men då motsatsen
förekommit, borde lagbestämmelse härom införas. Utskottet ville
emellertid icke vid dåvarande tidpunkt förelägga riksdagen förslag till införande
av sådana lagbestämmelser utan hemställde allenast, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit ville begära utredning och framläggande för
riksdagen av förslag örn införande av bestämmelse i kommunallagarna om
fullgjord skattebetalning till kommunen i den utsträckning nyss angivits
såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag. — I samma
utlåtande (sid. 10) anförde konstitutionsutskottet vidare bl. a., att anledning
saknades att i kommunallagarna införa bestämmelser angående de särskilda
kommunala nämnder och styrelser, som reglerades i olika specialförfattningar,
eftersom bestämmelserna örn dessa i allt fall städse torde komma
att utformas i överensstämmelse med de i kommunallagarna givna grunderna
och hittills icke förelegat något behov att sammanföra dem inom kommunallagarnas
ram.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
5
Enligt förslag till lagbestämmelser i ämnet, uppgjorda av den sakkunnige,
skulle fullgjord skattebetalning till kommunen under de tre sista åren stadgas
såsom villkor för behörighet att bekläda förtroendeuppdrag, som i valbarhetsoch
behörighetshänseende omedelbart regleras i lagarna örn kornmunalstyrelse
på landet och i stad, förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm,
lagarna örn församlingsstyrelse och örn församlingsstyrelse i Stockholm
samt lagarna örn skolstyrelse i vissa kommuner och örn folkskoleväsendet i
Stockholm.
Förevarande spörsmål var i anledning av väckta motioner även föremål
för föregående års riksdags prövning. På förslag av konstitutionsutskottet
hemställde riksdagen i skrivelse (nr 292) till Kungl. Majit, att Kungl. Majit
efter verkställd allsidig utredning av frågan örn skärpt kommunalt utskyldsstreck
såsom villkor för valbarhet och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag
måtte för 1935 års riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser i
ämnet. Konstitutionsutskottet hade i sitt till grund härför liggande utlåtande
i ämnet (nr 21) anfört, att den verkställda utredningen, med hänsyn
till sin begränsade omfattning, icke syntes kunna läggas till grund för den
av riksdagen år 1930 begärda lagstiftningen. Den då gjorda framställningen
hade varken inneburit eller åsyftat en sådan begränsning av giltighetsområdet
för ifrågavarande lagstiftning, att ett skärpt utskyldsstreck endast
skulle komma att gälla för sådana kommunala förtroendeuppdrag, som i
valbarhets- eller behörighetshänseende omedelbart reglerades i kommunalförfattningarna
för de s. k. primärkommunerna. Lagstiftningen borde ej i
skilda kommuner få en olika verkan beroende på i vilken utsträckning förvaltningen
centraliserats hos drätselkammare eller kommunalnämnd. Föga
konsekvent vore det också att skärpa utskyldsstrecket såsom villkor för valbarhet
till stads- och kommunalfullmäktige eller drätselkammare och kommunalnämnd
men däremot icke till landsting eller landstings förvaltningsutskott.
Syftemålet med de begärda lagbestämmelserna kunde dessutom
endast delvis nås, örn desamma icke gällde även i fråga om sådana i särskilda
författningar omhandlade styrelser för självförvaltning som fattigvårdsstyrelse,
barnavårdsnämnd, sjukhusdirektion, hälsovårdsnämnd, nykterlietsnämnd,
byggnadsnämnd och braudstyrelse. Stadgandena angående dessa
styrelser eller nämnder vore av kommunalrättslig natur, och därför borde,
såsom ock förutsattes år 1930, frågan örn skärpt kommunalt utskyldsstreck
såsom villkor för valbarhet till desamma beredas och prövas i ett sammanhang
med frågan om införande i kommunallagarna av bestämmelser i motsvarande
hänseende. Det kunde ifrågasättas, örn icke därjämte övriga i
kommunallagarna upptagna villkor för behörighet till där omhandlade kommunala
förtroendeuppdrag borde utsträckas att gälla andra dylika uppdrag.
Till spörsmålet, örn de grundläggande reglerna angående de åsyftade behörighetsvillkoren
borde införas i kommunallagarna även i vad de anginge
sådana styrelser och nämnder, som reglerades i specialförfattningarna, ville
utskottet icke taga ståndpunkt före utredningens slutförande.
Föredragande departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
införande av de valbarhetsvillkor, varom riksdagen gjort framställning. En
skärpning av utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor vore enligt departementschefens
mening icke erforderlig eller lämplig. Tillräckliga skäl hade
icke heller anförts för införande av ett utskyldsstreck i de talrika fall då
för närvarande icke ens kravet på rösträtt blivit uppställt som valbarhetsvillkor.
Den uteblivna skattebetalningen kunde bero av sjukdom, oförvållad
arbetslöshet eller annan liknande orsak; att under sådana förhållanden förklara
uppdragsgivaren obehörig att fortfarande innehava sitt uppdrag vore
icke motiverat. Att bättre än det nuvarande utskyldsstrecket schematiskt
gör skilja på de fall då bristande vilja och de fall då oförvållad oförmåga
varit anledningen till den uteblivna skattebetalningen torde vara praktiskt
ogenomförbart. Beaktas borde också att skatten för närvarande först erlades
upp till två år i efterhand. Den skattskyldiges förhållanden kunde
då givetvis på grund av mellankommande omständigheter av den art, som
nyss berörts, vara helt förändrade.
Såväl i de likalydande motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och II: 550
av herr Lindman m. fl. som i motionen II: 514 av herr Nyblom och i motionen
II: 523 av herr Carleson m. fl. har i anslutning till riksdagens tidigare
framställningar föreslagits att fullgjord skattebetalning till kommunen
uppställes såsom behörighetsvillkor.
Då riksdagen såsom ovan nämnts redan vid tvenne tillfällen uttalat sig
för en skärpning av det kommunala utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor,
har utskottet funnit sig i anledning av motionerna böra vidtaga sådan ändring
i 11 § i lagförslaget, att den ej kan vara stadsfullmäktig, som häftar
för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning under
något av de tre sistförflutna kalenderåren. Konsekvensen fordrar, att motsvarande
ändring samtidigt vidtages i 3 § lagen örn folkskoleväsendet i
Stockholm, vilken därvid även i övrigt bör redigeras i anslutning till den
sakkunniges förslag.
Den sålunda förordade skärpta behörighetsregeln i 11 § i lagförslaget
kommer även att återverka på den i 44 § upptagna regeln för behörighet
till där åsyftade kommunala nämnder, då i den senare bestämmelsen principiellt
hänvisas till den förra. De allmänna behörighetsvillkoren böra emellertid
med hänsyn till särskilda förhållanden tills vidare kunna modifieras för
viss nämnd, varför utskottet föreslår, att huvudregeln icke skall gälla, där
annat är föreskrivet i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion.
Utskottet har nämligen funnit sig icke nu kunna föreslå fullgjord
skattebetalning såsom ovillkorlig förutsättning för valbarhet till de i specialförfattningarna
omförmälda förtroendeuppdragen. För utformningen av den
allmängiltiga -— såväl för Stockholm som för övriga kommuner tilliimpliga —
regel i ämnet, vilken riksdagen i sina framställningar åren 1930 och 1934
åsyftat, erfordras ytterligare utredning utöver den, som redan verkställts.
Härvid bör självfallet jämväl övervägas, örn icke övriga i kommunallagarna
upptagna villkor för behörighet till där omhandlade kommunala förtroende
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
7
uppdrag böra utsträckas att gälla även andra dylika uppdrag. Utskottet
föreslår därför, i anledning av motionerna II: 514 och 523, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit, under åberopande av vad riksdagen tidigare uttalat,
hemställer örn framläggande för 1936 års riksdag av förslag till fullgjord
skattebetalning såsom allmänt behörighetsvillkor i fråga örn kommunala
förtroendeuppdrag.
I samband med förevarande spörsmål har utskottet till behandling förehaft
det i motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och II: 550 av herr Lindman
m. fl. väckta förslaget örn införande i 44 § i lagförslaget av en bestämmelse
örn att den ej må vara ledamot av nämnd eller styrelse, som innehar
avlönad anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.
Skäl kunna anföras till stöd för den i motionerna anförda meningen.
Diskvalifikationsbestämmelsens innehåll har emellertid endast antytts av
motionärerna. Dess praktiska verkningar låta sig icke heller på frågans nuvarande
stadium överskådas. En regel i ämnet skulle erhålla en olika faktisk
betydelse i en stad som Stockholm, där god tillgång på kvalificerade
krafter är förhanden, och i en liten kommun, där de kommunala förtroendeuppdragens
rekrytering törhända skulle kunna äventyras. Förevarande fråga
står i ett visst samband med ett av föregående års riksdag prövat spörsmål
örn införande i kommunallagarna av vidgade jävsbestämmelser, vilken fråga
emellertid då icke ansågs mogen för upptagande. Utskottet vill vidare
erinra därom, att en kommunalrättslig diskvalifikationsgrund med hänsyn
till tjänst redan för närvarande finnes, i det att den icke får vara ledamot
eller suppleant i kommunalnämnd, som är anställd vid kommunens drätsel
eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.
För ett slutligt bedömande av det i motionerna berörda spörsmålet
kräves en mera ingående utredning än den, som nu kunnat av utskottet
företagas.
4. Valdag. Val av stadsfullmäktige i Stockholm skall för närvarande
förrättas i mars månad; stadsfullmäktiges tjänstgöringsår löper i följd härav
från den 1 april till den 31 mars.
Någon ändring i dessa regler har icke förordats av den sakkunnige och
ej heller föreslagits i propositionen. Föredragande departementschefen har
emellertid erinrat om att därest frågan om gemensam valdag vid kommunala
val över hela riket skulle erhålla en positiv lösning, denna även torde komma
att återverka på tjänstgöringsåret för Stockholms stadsfullmäktige (och alltså
även på valdagen). Frågan örn gemensam valdag borde emellertid lösas i
ett sammanhang för städerna. Införandet av institutet röstning å annan
ort även för de kommunala valens vidkommande skulle dessutom innebära
frågans lösning.
De förhållanden, som ursprungligen föranlett, att de kommunala valen i
Stockholm förlagts till mars månad, nämligen den sena tidpunkten för röstlängdens
justering, föreligga icke längre. Härtill kommer, att det ur allmän
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
synpunkt kan anses vara motiverat, att den för de kommunala valen i övrigt
genomförda principen, att de skola förrättas på hösten ett och samma år,
även vinner tillämpning å stadsfullmäktigevalen i Stockholm. En lösning
av förevarande spörsmål kan genomföras alldeles oberoende av om institutet
röstning å annan ort införes även för de kommunala valen. Då utskottet
dock icke nu föreslår, att stadsfullmäktigevalet i Stockholm förlägges till
september månad, sammanhänger detta därmed, att en dylik omläggning av
tiden för valet skulle kunna tänkas medföra vissa återverkningar på Stockholms
kommunalförvaltning, vilka för närvarande ej kunna överblickas. En utredning,
där Stockholms stadsfullmäktige och Överståthållarämbetet beredas
tillfälle uttala sig, bör därför föregå lagändringens genomförande. Utskottet
föreslår alltså en skrivelse med begäran örn särskild utredning i ämnet.
5. Kvalificerad majoritet vid vissa beslut. Det av den sakkunnige framlagda
förslaget innebar i förhållande till gällande kommunalförordning för
Stockholm en utvidgning av området för de beslut som tarva kvalificerad majoritet.
I likhet med vad som stadgas i lagen om kommunalstyrelse i stad skulle
sålunda enligt förslaget dels beslut örn anslag till ändamål eller behov, som
icke vore nytt men för vilket anslag ej utgått, under året näst före det, som
anslaget avsåge, kräva dylikt flertal, därest kommunalskatten överstege tio
kronor för skattekrona, dels ock enahanda majoritet fordras för beslut om
höjning av anslag vid visst skattetryck. Till stöd härför hade den sakkunnige
anfört, att anledningen till den hittillsvarande bristen på överensstämmelse
mellan stadgandena i Stockholms och övriga städers kommunallagar
torde hava varit dels den omständigheten, att man ansett att någon
egentlig risk för en sådan skattehöjning, som här vore i fråga, icke förelåg
i Stockholm, dels ock det förhållandet, att bestämmelsen örn att flertalet
stadsfullmäktigebeslut skulle underställas överståthållarämbetets prövning,
förmenats innebära en för huvudstadens förhållanden mera lämpad garanti
mot oklok och äventyrlig finanspolitik från stadsfullmäktiges sida än ett
utsträckande av de beträffande landet i övrigt föreslagna stadgandena till
att gälla även huvudstaden. Då förhållandena nu vore i viss mån ändrade
och i sammanhang därmed, att överståthållarämbetets uppsikt över kommunalförvaltningen
skulle ordnas efter regler liknande dem, som gällde
magistratens tillsyn över kommunalförvaltningen i landsortsstäderna, samt
enär någon olägenhet icke torde förorsakas därav, att för Stockholms vidkommande
samma bestämmelser tillämpades som de, vilka avsåge rikets
övriga städer och vid 1930 års kommunallagsrevision blivit gällande även
för församlingarna i huvudstaden, hade de allmänna kommunallagsbestämmelserna
i förevarande hänseende upptagits i lagförslaget.
Det av den sakkunnige framlagda förslaget med bestämmelse örn utvidgning
av området för kravet på kvalificerad majoritet har icke upptagits i
propositionen. Departementschefen har anfört, att något behov av en sådan
garanti för Stockholms vidkommande hittills icke förmärkts.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
9
I motionerna 1:314 av herr Bagge m. fl. och II: 550 av herr Lindman
m. fl. har däremot föreslagits, att överensstämmelse med den allmänna kommunallagen
för stad genomföres.
Utskottet finner de av den sakkunnige anförda skälen för införande i förevarande
hänseende av motsvarande regler örn kvalificerad majoritet vid visst
skattetryck vid beslut av stadsfullmäktige i Stockholm som vid beslut av
fullmäktige i annan stad avgörande. Någon anledning att för huvudstadens
vidkommande avvika från de för rikets övriga kommuner gällande bestämmelserna
lärer icke föreligga. Utskottet föreslår därför i anledning av motionerna
erforderliga ändringar i 26 § 2 mom.
6. Representationskostnader. Enligt den sakkunniges förslag skulle stadsfullmäktige
erhålla rätt att bevilja stadsfullmäktiges ordförande ersättning
för »representationsutgifter». Till stöd härför anförde den sakkunnige, att
den praxis förekomme i huvudstaden, att ordföranden erhölle ersättning »för
diverse utgifter i och för ordförandeskapet». Denna praxis syntes böra
legaliseras genom rätt för staden att utgiva ersättning för representationsutgifter;
samma regel torde böra gälla även i fråga örn vice ordförandena,
därest å dem skulle läggas utgiftskrävande representationsuppgifter. Att i
vidare män för Stockholms del avvika från den allmänna principen, att ordförandeskapet
skall vara oavlönat, syntes icke påkallat.
Stockholms stadsfullmäktige hava framhållit att förevarande bestämmelse
borde erhålla en allmännare avfattning än den som föreslagits av den sakkunnige.
Överståthållarämbetet har, örn än med tvekan, icke velat avstyrka
denna stadsfullmäktiges hemställan.
I propositionen har föreslagits en något vidare a vf atte ing av förevarande
stadgande, åsyftande att angiva, att staden skall äga rätt hålla presidiets
ledamöter skadeslösa för de kostnader, som de representativa uppgifterna
förorsaka dem. Föredragande departementschefen har härom framhållit
bland annat, att det av den sakkunnige använda uttrycket »representationsutgifter»
syntes väl snävt, då ordförandeuppdraget kunde förorsaka innehavaren
åtskilliga kostnader, vilka icke rätt väl kunde betecknas som representationsutgifter.
I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås att förevarande stadgande
erhåller den av den sakkunnige föreslagna lydelsen.
Stadsfullmäktiges ordförande i huvudstaden har i denna sin egenskap
omfattande representativa plikter utan motsvarighet i andra större städer.
Utskottet finner det med hänsyn härtill skäligt, att stadsfullmäktige erhålla
rätt att bevilja ersättning till ordförandena för de kostnader, som representationen
direkt eller indirekt förorsakar dem. Tillräckliga garantier mot missbruk
torde ligga i den för dylika beslut gällande föreskriften örn överståthållarämbetets
prövning. Utskottet avstyrker sålunda i denna del motionen
II: 566 och tillstyrker propositionens förslag.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
7. Kommunala förtroendemäns ansvar. I samband med 1930 års kommunallagsrevision
hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit (nr 330),
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring av bestämmelserna
örn skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän i överensstämmelse
med vissa närmare angivna riktlinjer samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Den sakkunnige upptog i tredje kapitlet i förslaget till lag örn kommunalstyrelse
i Stockholm en bestämmelse örn nämndledamöters ansvar
motsvarande de föreskrifter i detta ämne, som av den sakkunnige föreslagits
till införande i de allmänna kommunallagarna.
Det föreslagna stadgandet har icke upptagits i propositionen, då föredragande
departementschefen förklarat sig icke nu vara beredd att lösa
förevarande fråga, vilken tarvade ytterligare omprövning.
Utskottet förutsätter, att denna omprövning snarast företages och att förslag
i ämnet härefter framlägges för riksdagen.
8. Tidpunkten för val av revisorei''. Den sakkunnige föreslog, att i den
nya lagen örn kommunalstyrelse för Stockholm skulle intagas en bestämmelse
örn att revisorerna skulle utses i förväg för granskning av det nästföljande
årets förvaltning. Någon anledning syntes nämligen den sakkunnige
ej föreligga till annan ordning i huvudstaden än i övriga större städer.
Stockholms stadsfullmäktige ha framhållit, att det vore naturligt, att frågan
örn tiden för revisorsval reglerades i den av Kungl. Majit fastställda revisionsstadgan.
Överståthållarämbetet har åberopat vad stadsfullmäktige anfört.
Sakkunnigförslaget har i förevarande del upptagits i propositionen.
I motionerna I: 314 av herr Bagge m. fl. och lii 550 av herr Lindman m. fl.
föreslås, att förevarande fråga regleras genom stadens särskilda revisionsstadga.
Utskottet ansluter sig till det i propositionen uti ifrågavarande hänseende
framlagda förslaget. Det kan icke vara lämpligt att överlämna en kommunalrättslig
fråga av denna betydelse till reglering i annan ordning än i kommunallag.
Någon svårighet att omlägga Stockholms revisionsväsen efter
samma linjer som redan allmänt gälla i riket i övrigt bör icke vara för
handen. Utskottet tillstyrker alltså i förevarande hänseende propositionen
och avstyrker det i de föreliggande motionerna väckta förslaget.
9. Statsuppsikten över kommunalstyrelsen i Stockholm. Stadsfullmäktiges
beslut skola för närvarande underställas Kungl. Majit i en omfattning, som
nära överensstämmer med de allmänna kommunallagarnas föreskrifter, utom
däri, att nämndinstruktioner och skattedifferentieringsbeslut tarva Kungl.
Majlis godkännande. Övriga stadsfullmäktigebeslut skola underställas Överståthållarämbetet,
dock med några undantag, bland vilka det viktigaste utgöres
av anslagsbeslut, såframt de ej avse påläggande av avgifter, vilka
erfordra uttaxering för längre tid än fem år.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
11
Enligt sakkunnigeförslaget skulle — utom beträffande nämndinstruktioner
— i avseende å statsuppsikten över Stockholms kommunalförvaltning gälla
i huvudsak samma regler som för rikets övriga städer. Overståthållarämbetets
stadfästelse av stadsfullmäktiges beslut skulle alltså begränsas till samma omfattning
som länsstyrelsernas och magistraternas prövning av stadsfullmäktiges
beslut i andra städer. Ämbetets allmänna befogenhet att pröva de
kommunala besluten skulle upphöra, men fortfarande komme dess stadfästelse
att erfordras för beslut örn ersättning eller arvode åt kommunal förtroendeman,
örn utgifter, som påkallade uttaxering under längre tid än fem år,
samt, till viss skillnad från övriga städer men i anslutning till landstingslagens
stadganden, även för beslut örn skattedifferentiering. Denna begränsning
av overståthållarämbetets prövningsrätt hade, i överensstämmelse med
vad som gällde i fråga örn magistraten i övriga städer, kompletterats med
skyldighet för ämbetet att löpande kontrollera lagligheten av stadsfullmäktiges
beslut och i förekommande fall förbjuda verkställigheten av sådant
beslut. I fråga örn Kungl. Majlis prövning av stadsfullmäktiges beslut
innebure förslaget icke någon annan ändring av betydelse än den som betingades
av att prövningen av beslut örn skattedifferentiering skulle överflyttas
från Kungl. Majit till Överståthållarämbetet.
Den sakkunniges förslag har i förevarande del upptagits i propositionen.
I motionen II: 566 av herr Ossbahr föreslås bibehållande av den allmänna
underställningsplikten.
Då det i propositionen framlagda förslaget allenast innebär, att statsuppsikten
över huvudstadens kommunala förvaltning anordnas i möjligaste
anslutning till de principer, som vunnit tillämpning vid 1930 års kommunallagsrevision,
avstyrker utskottet motionärens förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte
i anledning av propositionen samt motionerna I: 314 och II: 514,
523 och 550 för sin del antaga följande
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
a) Förslag
till
Lag
om kommunalstyrelse i Stockholm.
{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Härigenom förordnas som följer:
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
Stockholms stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt
stadgat.
Häder osäkerhet beträffande gränsen för kommunens område, förordnar
Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
2 §•
Medlem av kommunen är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var
och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger
eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt att
utgå till staden.
3 §•
Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.
Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
är särskilt stadgat.
4 §''
Vad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande
rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma
behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter av
sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller eljest,
skall anses såsom inkomst till täckande av stadens gemensamma utgifter.
5 §•
För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna
erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt
enligt vad i denna lag stadgas.
6 §•
Om utfärdande för staden av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden
och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt
stadgat.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
13
[Kungl. Maj.ts förslag.) [Utskottets förslag.)
7 §•
Kommunens beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige. Ej må stadsfullmäktige
med verkställighetsåtgärder av något slag eller med förvaltning av
penningar eller andra tillgångar för kommunens räkning samfällt och omedelbart
sig befatta.
Förvaltning och verkställighet tillkomma, under överinseende av Överståthållarämbetet
och ledning av stadskollegiet, stadens nämnder (styrelser, direktioner,
utskott) eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda personer.
2 kap. Om stadsfullmäktige.
. . 18 §.
Stadsfullmäktiges antal är etthundra.
9 §•
Kösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven
man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under
nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad
äger en röst.
Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera
än två av dessa år; eller
e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.
Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är från
dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer den
andra maken.
10 §.
Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan
stadgas i kommunala vallagen.
11 §•
Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom
staden och uppnått tjugufem års ålder.
Stadsfullmäktig kan ej den vara, Stadsfullmäktig kan ej den vara,
Som: sorn:
a) är omyndig; a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd; b) är i konkurstillstånd;
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj:ts förslag.)
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
[Utskottets förslag.)
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) häftar för honom påförda utskylder
till staden, vilka förfallit till betalning
under något av de tre sistförflutna
kalenderåren;
e) på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till
påföljd, som nu är sagd; eller
f) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu
icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.
Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: överståthållaren, underståthållaren
och polismästaren, annan ämbetsman, tjänsteman eller betjänt vid
Överståthållarämbetet, stadsfogde och hans biträden samt allmän åklagare i
staden, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel
eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.
Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
d) vid valet den som de fyra senaste tjänstgöringsåren, det år då valet
sker inberäknat, tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.
12 §.
Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med
den 1 april det år, då valet skedde.
Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat.
13 §.
För val av stadsfullmäktige skall staden indelas i valkretsar. Valbarhet
är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal
motsvarande en hundradel av stadens folkmängd; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling,
där så ske kan, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än
två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån det utan
olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.
Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
15
[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
äga, efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning
hos Överståthållarämbetet. Utan föregående framställning må Överståthållarämbetet
förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar
skall meddelas senast två månader före ingången av kalenderåret näst före
det, under vilket val skall enligt indelningen äga rum.
14 §.
Val av stadsfullmäktige skall förrättas i mars månad å dag, som magistraten
utsätter.
Kallelse till valförrättningen skall utfärdas av magistraten och kungöras
minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens
införande i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kallelsen skola, jämte antalet av dem som skola väljas inom
varje valkrets, dagen och tiderna för valet angivas samt, särskilt för varje
valdistrikt, valstället noggrant utsättas.
Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande så ock örn förfarandet,
när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i kommunala vallagen.
15 §.
Stadsfullmäktige välja varje år vid första sammanträdet bland sig en ordförande
samt en förste och en andre vice ordförande för tjänstgöringsåret.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet för intagande
i ämbetets kungörelser.
Aro både ordföranden och vice ordförandena hindrade att inställa sig vid
stadsfullmäktiges sammanträde, äga stadsfullmäktige utse annan ledamot att
för tillfället föra ordet.
Den tillstädesvarande stadsfullmäktig, som längsta tiden innehaft uppdraget,
eller, där två eller liera stadsfullmäktige lika länge tjänstgjort i befattningen,
den av dem, som är till levnadsåren äldst, för ordet, till dess
ordförande blivit vald.
16 §.
Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas i stadshuset eller å annat ställe,
som för sådant ändamål blivit av stadsfullmäktige särskilt bestämt.
17 §.
Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i april månad
å första helgfria dag samt i övriga månader med undantag av juli och
augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.
Vid sammanträde i december månad fastställes stadens utgifts- och inkomststat
och anställas val till de befattningar inom kommunen, vilka vid
årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och, där så finnes erforderligt,
revisorssuppleanter.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Extra sammanträde hålles, när Överståthållarämbetet därom förordnar
eller stadskollegiet eller de flesta av stadsfullmäktige sådant äska eller ordföranden
finner det nödigt.
18 §.
Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller vid
hinder för honom av förste eller, örn jämväl han är hindrad, av andre vice
ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd
uppgift örn tid och ställe samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämnen
för sammanträdet, skall senast söckendagen före sammanträdet
delgivas envar stadsfullmäktig.
En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast
söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift
å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den tidning, vari överstathållarämbetets
kungörelser vanligen intagas. Den omständigheten, att
tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
Överståthållarämbetet skall särskilt skriftligen underrättas örn sammanträde.
19 §.
Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i 51 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör
ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt
hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa två
kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de
närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
20 §.
Varje stadsfullmäktig äger en röst.
Vid stadsfullmäktigsammanträde äger överståthållaren eller, vid hinder
för honom, underståthållaren att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl revisor vid granskning av
den av honom avgivna revisionsberättelsen.
Borgarråd skall, ändå att han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges
sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes, föreligger>
°°h äger därvid att deltaga i överläggningarna och framställa förslag
samt få sin mening i protokollet antecknad, men ej att deltaga i besluten.
21 §.
Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela
yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre myndighet
eller av magistraten hänskjuta till dem.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
17
(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag.)
Det tillkommer ock stadsfullmäktige att meddela beslut i ärenden, som
av stadens nämnder blivit på grund av deras uppdrag underställda fullmäktiges
prövning, ävensom i fråga, som väckts genom motion av borgarråd
eller fullmäktig.
22 §.
De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av stadskollegiet och den stadens nämnd, dit
ärendet efter sin beskaffenhet hör, samt, örn ytterligare beredning prövas
erforderlig, av en eller flera särskilt utsedda personer.
Där ärende, som beretts annorledes än av drätselnämnden, avser avhändande
eller inköp av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet
eller eljest är av särskild vikt för stadens ekonomi, skall tillfälle lämnas
nämnden att avgiva yttrande däröver, innan ärendet företages till avgörande
av stadsfullmäktige.
Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Fordrar ärende skyndsam handläggning, är beredning ej heller nödig beträffande
förslag, i vilket samtliga tillstädesvarande fullmäktige instämma.
23 §.
För varje stadsfullmäktigsammanträde upprättas och anslås i sammanträdesrummet
en föredragningslista, som upptager främst de frågor, örn vilka
Konungen infordrat fullmäktiges yttrande; därnäst de ärenden, som uppskjutits
från ett föregående sammanträde; vidare de av Överståthållarämbetet
eller magistraten framställda förslag; och slutligen övriga på fullmäktiges
handläggning eller beslut ankommande ärenden, i den ordning ordföranden
med avseende å ärendenas vikt eller behovet av deras skyndsamma avgörande
finner skäligt bestämma.
Uppstår fråga örn visst ärendes föredragande i annan ordning än den på
listan angivna, gäller därom vad stadsfullmäktige besluta.
24 §.
Kan ärende, som handlägges å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den
utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.
Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kallelse
i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden
att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
tid för det fortsatta sammanträdet.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom,
skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma
och i vanlig ordning kungöra.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19.
1109 35 2
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
25 §.
Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.
Fråga, som fordrar skyndsam handläggning och vars upptagande samtliga
närvarande fullmäktige medgiva, må, ändå att den ej angivits i kallelsen,
med iakttagande av vad i 22 § är stadgat företagas till avgörande å
sammanträdet.
26 §.
1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja
eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.
Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall annorledes stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika
meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men verkställes i övriga
fall ny omröstning med slutna sedlar, varvid, före dessas öppnande, en sedel
avlägges, för att, där rösterna även nu bliva lika, bestämma beslutet. Vid
omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.
Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,
såvida någon ledamot det äskar, till stadsfullmäktiges avgörande hänskjuta
frågan, örn yrkandet må till prövning upptagas.
Örn val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i
15 §, örn val av borgarråd i 39 §. Val i stadsfullmäktige av övriga ledamöter
i stadskollegiet, jämte ersättare för dem, samt av ledamöter och suppleanter
i drätselnämnden eller i annan stadens nämnd, för vilken sådant är
särskilt föreskrivet, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses
i 51 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden,
som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det
antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
2 mom. För beslut erfordras två 2 mom. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen del- tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser: tagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller a) avhändande av fastighet eller där -
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
19
{Kungl. Marits förslag.)
därifrån kärflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet
eller inköpet avser genomförande av
fastställd stadsplan, tomtindelning eller
stomplan;
b) beviljande av anslag till nytt
ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag, vartill medel
skola anskaffas genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande av
lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande; eller
e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder,
där fråga ej är om antagande
av ackord.
(Utskottets förslag.)
ifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet, där ej avhändandet eller
inköpet avser genomförande av fastställd
stadsplan, tomtindelning eller
stomplan;
b) beviljande av anslag till nytt
ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål
eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget
avser, anslag ej utgått, därest
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt
överstiger tio kronor för skattekrona;
d)
höjande av visst under året närmast
före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1)
mera än tjugufem procent av förutvarande
anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger
tio kronor för skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande
anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger
tretton kronor för skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande
anslaget, därest högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger
sexton kronor för skattekrona;
e) beviljande av anslag, vartill medel
skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån,
därunder inbegripet ingående av borgen,
eller förlängning av tiden för erhållet
låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder,
där fråga ej är örn antagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i
c) oell d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige eller av kyrkofullmäktige
eller församlingsdelegerade.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
3 mom. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
27 §.
Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må, där fråga ej är örn antagande
av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning
av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.
28 §.
1 moni. Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äro icke i
denna sin egenskap berättigade att uppbära arvode eller ersättning för andra
med uppdraget förenade kostnader än för sådana, som förorsakas av representationsuppgifter,
där dylik ersättning finnes erforderlig och av stadsfullmäktige
medgives. Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att ersättningen
skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med
hänsyn till beräkneliga kostnader av nämnda art.
2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,
att annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd, ävensom vald ledamot av
drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av beredning, så ock revisor
skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom staden i stadens
angelägenhet åtnjuta gottgörelse av stadens medel i form av dagtraktamente
med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige
må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant
kräva och väglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes-
eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning
skall utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke
överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller
hästskjuts, där icke järnväg, spårväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet
begagnas, ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg
eller plats i spårvagn eller omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel
finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker.
Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages
utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige
så besluta, utgå efter annan grund, än nu är sagt.
3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stadsfullmäktiges
bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode till
annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd ävensom till ledamot av drätselnämnden
eller annan stadens nämnd eller av beredning, där han efter särskilt
uppdrag utför arbete av väsentligt större omfattning än övriga ledamöter,
så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år
i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och
art kan anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av
tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande
går förlustig.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
21
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
4 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode
eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda
finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.
29 §.
Framställningar och utlåtanden, vilka från stadsfullmäktige avgivas till
Konungen, skola insändas till Överståthållarämbetet, som dem, åtföljda av
eget utlåtande, vidare befordrar.
30 §.
Finna stadsfullmäktige sig vid behandlingen av något ärende vara i behov
av upplysningar från andra myndigheter inom staden än stadens nämnder
eller beredningar, må fullmäktige vända sig till Överståthållarämbetet med
begäran örn sådana upplysningars meddelande eller infordrande.
31 §.
Stadsfullmäktige skola antaga sekreterare, vilkens åligganden bestämmas
i de föreskrifter, som fullmäktige för honom utfärda.
32 §.
Vid stadsfullmäktigsammanträde skall föras protokoll, av vilket framgår,
vilka fullmäktige varit närvarande, och som upptager för varje ärende överläggningsämnet
och beslutet, med angivande huruvida och i vilken ordning
omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,
av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige
utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige
antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives,
med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen
eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet
närvarande ledamöter.
Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen
uppläsas.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola bevaras på sätt
och å ställe, som fullmäktige bestämt, med iakttagande av föreskrifterna i
arkivstadga, som utfärdas av Konungen.
33 §.
Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende
äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas
skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
34 §.
Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen
delgivas Överståthållarämbetet. För övrigt äger envar att taga avskrift av
protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.
35 §.
Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.
Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller
sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger
han upplösa sammanträdet.
3 kap. Om stadskollegiet och stadens nämnder.
36 §.
I staden skall finnas ett stadskollegium.
37 §.
Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen av
stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:
att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;
att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige
eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;
att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller
beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade erforderlig
utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda
dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt
att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.
Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänstemän
infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande
erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom
att hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddedelande
eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.
Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige
därtill uppgjort förslag.
38 §.
Stadskollegiet utgöres av
a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,
b) minst tre, högst sex borgarråd samt
c) ytterligare nio ledamöter.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
23
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
39 §.
Borgarråden väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år. Till borgarråd
må allenast utses personer med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala
förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv. Skola samtidigt flera
borgarråd tillsättas, anställes, där så äskas eller omröstning begäres, särskilt
val av varje borgarråd.
Begäres omröstning, skall sådan verkställas, och är den vald, som därvid
erhållit minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ej någon
sagda rösttal, skall valet uppskjutas till en följande dag. Vid den nya
omröstning, som då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid
första omröstningen erhållit de flesta rösterna, eller, örn flera än två erhållit
högsta rösttalet eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera
än en erhållit näst högsta rösttalet, samtliga dessa, och är den vald, som
vid den nya omröstningen erhållit flesta rösterna; mellan lika rösttal avgör
lotten.
Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen
så snart ske kan återbesättas; för tiden intill dess nytt val skett
ävensom vid tjänstledighet för borgarråd åge stadskollegiet utse någon bland
sina ledamöter att uppehålla tjänsten.
Borgarråd åtnjuter årsarvode, som av stadsfullmäktige bestämmes. Med
befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges medgivande
förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt
allmänt eller enskilt uppdrag.
De i 38 § c) omförmälda ledamöterna av stadskollegiet jämte lika många
ersättare för dem skola stadsfullmäktige årligen bland sig välja å första
sammanträdet i april månad för tiden intill nästa val. Sker ej valet proportionellt,
skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas
till tjänstgöring.
Om skyldighet för borgarråd och i 38 § c) omförmälda ledamöter av
stadskollegiet att vid varaktigt förfall avgå samt örn ersättares inkallande
gäfle vad i kollegiets instruktion är stadgat.
40 §.
Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva i denna
egenskap enahanda befattningar i stadskollegiet.
Överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren äger övervara
stadskollegiets sammanträden och deltaga i överläggningarna, men ej i
besluten.
Den hos stadsfullmäktige anställde sekreteraren tjänstgör i sådan egenskap
jämväl hos stadskollegiet.
41 §.
Borgarråden föredraga i stadskollegiet de ärenden, som på kollegiets
handläggning ankomma; dock må kollegiet, där särskilda omständigheter
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
{Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
föranleda undantag beträffande visst ärende eller viss grupp av ärenden, bestämma
annan ordning för föredragningen. Angående ärendenas fördelning
mellan borgarråden gällö vad i stadskollegiets instruktion stadgas. Att
borgarråd utses till ordförande i vissa nämnder sägs i 43 §.
42 §.
I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom
instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill
uppgjort förslag, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och
suppleanter.
För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,
förslag till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas överståthållarämbetets
prövning.
Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståthållarämbetet
sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.
43 §.
1 mom. Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande i drätselnämnden
och fattigvårdsnämnden samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga
stadens nämnder.
Till ordförande i drätselnämnden och fattigvårdsnämnden utses de borgarråd,
vilkas föredragningsskyldighet skall omfatta de till dessa nämnder
hörande ärenden. Vid val av borgarråd till ordförande jämväl i övriga
nämnder skall stadskollegiet taga hänsyn till stadgad fördelning av borgarrådens
föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 39 § blivit av stadskollegiet
utsedd att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar jämväl hans
befattning såsom ordförande i nämnd.
Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänstgör
i sadan egenskap den tid han innehar borgarrådsbefattningen eller den
kortare tid, som kollegiet må hava vid valet bestämt.
2 mom. De ledamöter i nämnd, vilka icke utses av stadskollegiet efter
ty i 1 mom. sägs, ävensom fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens
instruktion eller eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.
De av stadsfullmäktige valda ledamöternas eller suppleanternas tjänstgöringstid
är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot
eller suppleant kan återväljas.
44
I avseende å valbarhet till ledamot
eller suppleant i nämnd ävensom
beträffande obehörighet och rätt till
avsägelse skall, där ej annat är i instruktion
eller eljest särskilt föreskrivet,
vad örn stadsfullmäktige är stadgat äga
motsvarande tillämpning.
I avseende å valbarhet till ledamot
eller suppleant i nämnd ävensom beträffande
obehörighet och rätt till avsägelse
skall, där ej annat är föreskrivet
i lag eller särskild författning eller i
nämndens instruktion, vad örn stadsfullmäktige
är stadgat äga motsvarande
tillämpning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
25
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
45 §.
Närmare föreskrifter i fråga om föremålen för nämnds verksamhet, dess
befogenhet samt ordningen och sättet för ärendenas behandling m. m. meddelas
i nämndens instruktion.
46 §.
Örn stadens drätsel samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i 4 kap.; örn debitering och uppbörd av kommunalskatt stadgas
i 5 kap.
4 kap. Om stadens drätsel.
47 §.
Kommunen skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det
nästföljande kalenderåret.
Å statens utgiftssida skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutits för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även
ett anslag för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på
annan grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp,
som ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Kommunen må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning
enligt avslutade räkenskaper uppgått.
48 §.
Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång
varje år uppgöras av stadskollegiet. För detta ändamål skola stadens
nämnder inom tid, som stadskollegiet utsätter, dock senast den 15 oktober,
till stadskollegiet ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för
det nästföljande året.
Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna specialförslag
företagas till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen
inhämtas från drätselnämnden.
49 §.
Stadskollegiets statförslag upptages till granskning och fastställelse på
stadsfullmäktigsammanträde i december månad. Därvid skola de anslag,
som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande frågor
särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag.)
Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till stadskollegiet,
som för det1 i 57 § angivna ändamål överlämnar utdrag av densamma
till Överståthållarämbetet.
50 §.
Stadens räkenskaper skola föras för kalenderår.
Närmare föreskrifter örn stadens kassa- och räkenskapsväsen meddelas i
särskilt reglemente, som fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige
därtill uppgjort förslag.
51 §.
Av stadsfullmäktige skola årligen utses revisorer och, där så finnes erforderligt,
revisorssuppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av stadskollegiet eller av någon stadens
nämnd eller eljest är redovisningsskyldig till staden, må icke väljas till
revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken
han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av
granskningen.
Över verkställd revision skall berättelse avgivas så tidigt, att ärendet
efter inhämtande av vederbörandes förklaringar och utlåtanden kan företagas
senast vid det ordinarie sammanträdet i november månad.
52 §.
Närmare bestämmelser örn revisionen meddelas i revisionsstadga, som
fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill uppgjort förslag.
53 §.
På beslut av stadsfullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning
skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga
åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å
den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen
framlades a stadsfullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet
blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan
föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen
avsett även den handlingen.
5 kap. Om uttaxering och uppbörd.
54 §.
För täckande av stadens medelsbehov, i den mån det ej fylles genom
andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och
skogsaccismedel enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt
och lagen om skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
27
(.Kungl. Majis förslag.) [Utskottets förslag.)
genom uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor
och skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast
fastställda taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.
55 §.
1 mom. Är i lag eller författning stadgat, att skatt till staden skall utgå
efter andra grunder än i 54 § angivas, gäller till efterrättelse vad sålunda
är förordnat.
Stadsfullmäktige äga ej i annan mån än i 2 mom. medgives besluta avvikelse
från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts
utgörande.
2 mom. Skulle i andra fall än dem, som i 1 mom. bestämmas, hos stadsfullmäktige
väckas förslag, att viss utskyld skall till staden utgöras efter
annan än den i 54 § angivna allmänna grund, skall först avgöras, huruvida
ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande av personlig eller
efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare prövning. Skall
sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan det av stadsfullmäktige
företages till slutligt avgörande, överlämnas till stadskollegiet,
som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.
56 §.
De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till
utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras
av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses
för det löpande årets utskylder.
57 §.
Överståthållarämbetet åligger att på grund av den fastställda utgifts- och
inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering, som enligt lagen örn församlingsstyrelse
i Stockholm delgivas ämbetet genom kyrkoråd, skolråd eller
biblioteksstyrelse, oförtövat låta genom sin avdelning för uppbördsärenden
förrätta debitering ävensom verkställa uppbörden i enlighet med reglemente,
som av Konungen fastställes för uppbördsverket i Stockholm.
58 §.
De utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda, låter vederbörande
uppbördsman i laga ordning uttaga. id indrivandet av sådana
medel uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av det oguldna
utskyldsbeloppet, dock ej mindre än tjugufem öre. Örn användningen av
dessa medel stadgas särskilt.
De utskyldsbelopp, som under uppbördsstämma ingå eller sedermera
indrivas, skola insättas i bank enligt närmare bestämmelser i reglementet
för uppbördsverket i Stockholm.
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag.)
59 §.
Förmenar någon, att utskyld blivit genom fel vid debiteringen obehörigen
eller med oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse hos
Överståthållarämbetet genom besvär, vilka inom natt och år efter det utskylden
blivit klaganden avfordrad skola till ämbetets avdelning för uppbördsärenden
ingivas; dock må klaganden på eget äventyr med posten till
avdelningen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.
Drätselnämnden samt kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden äga hos Överståthållarämbetet göra framställning örn
rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett
till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till Överståthållarämbetet
under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen
avser.
Den som hos Överståthållarämbetet klagat över sin debitering är icke dess
mindre pliktig att i stadgad ordning gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,
med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få
det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.
60 §.
Har, efter det den allmänna debiteringen blivit förrättad, sådan taxering,
som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden, blivit
verkställd, ändrad eller undanröjd, skall Överståthållarämbetet låta genom
sin avdelning för uppbördsärenden göra därav föranledd ändring i debiteringen,
utan hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,
och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger
återbekomma såsom för mycket erlagt.
Beträffande åtgärd av Överståthållarämbetet, som nu är sagd, äger 59 §
första stycket motsvarande tillämpning, skolande tiden för besvärs anförande
räknas från det klaganden erhållit vetskap örn åtgärden.
61 §.
Skola efter det att den allmänna debiteringen blivit förrättad utskylder
påföras skattskyldig, åligger det Överståthållarämbetet att låta genom sin
avdelning för uppbördsärenden tillställa de skattskyldiga deras debetsedlar.
Uppbörd må ej förrättas tidigare än trettio dagar efter det debetsedel kommit
den skattskyldige till handa. Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 58 §
äga motsvarande tillämpning.
62 §.
1 mom. Avkortning av kommunalutskylder, beslutade av stadsfullmäktige,
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade, skall verkställas av Överståthållarämbetet
:
a) då vederbörande i laga ordning beslutit efterskänka påförda utskylder
eller då, utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
29
(Kungl. 3Iaj:ts förslag.) ( Utskottets förslag.)
av ackord i konkurs eller i ackordsförliandling utan konkurs icke längre
föreligger, eller
b) då någon genom ändring i taxering eller debitering vunnit nedsättning
i eller befrielse från honom påförda utskylder.
Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas
indrivande icke vidare företagas.
2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder, som i 1 mom. avses, må
beslutas av Överståthållarämbetet:
a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas
gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta
icke kan äga rum,
b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas
eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade
upplysningar antagits uppehålla sig, eller
c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna
på den grund ej förefinnes.
Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår
den skattskyldiges betalningskyldighet. I händelse framdeles anledning
föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola
åtgärder å nyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.
3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits, skall Överståthållarämbetet
vid varje års slut upprätta och vederbörande tillställa särskild
avkortnings- och avskrivningslängd med angivande tillika av avkortnings-
eller avskrivningsorsaken.
6 kap. Om underställning och besvär.
63 §.
För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Konungens prövning och fastställelse, då de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,
som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden
genom gåva eller testamente, eller som till bestridande av något bland stadens
allmänna behov blivit bestämd, ävensom överenskommelse, som medför
ändring i någon stadens rättighet till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,
å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor
och skatteören, varefter stadsutskylder skolat utgöras för sistförflutna året,
och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i staden
anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas de
belopp, som avse folkskoleväsendet; eller
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av
de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda
till dess betjänande.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till
Överståthållarämbetet, som har att överlämna handlingarna, jämte eget yttrande,
till Konungen.
64 §•
Överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande kraft åt
beslut, vilka:
a) avse ersättning eller arvode enligt 28 § 1 eller 3 morn., där beslutet
ej allenast innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen
gällande beslut;
b) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år; eller
c) avse åläggande enligt 55 § 2 mom. av ny kommunalskatt, att utgå
efter annan än den i 54 § bestämda allmänna grund.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.
65 §.
Finner Överståthållarämbetet, att av stadsfullmäktige fattat beslut icke
tillkommit i laga ordning eller att det står i strid mot allmän lag eller författning
eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,
eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är Överståthållarämbetet
pliktigt att förbjuda verkställighet av samma beslut.
66 §.
Medlem av kommunen, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges beslut, äger,
där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse däri genom besvär, örn
beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till Överståthållarämbetet
före klockan tolv å fjortonde dagen efter den dag, då stadsfullmäktiges
protokoll offentligen upplästes, dagen då det skedde likväl oräknad.
Det åligger klaganden därjämte att vid besvären foga bevis örn dagen, då
sådan uppläsning ägde rum.
67 §.
Gå besvären ut därpa, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller
att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes över
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
31
[Kungl. Maj:ts förslag.) [Utskottets förslag)
skrider deras befogenhet, som fattat beslutet, och finnas besvären böra godkännas,
vare lag, som i 65 § sägs.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån folden
som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes
strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då
Överståthållarämbetet må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
68 §.
• För besvärs anförande mot stadskollegiets eller någon stadens nämnds
beslut i sådana mål och ärenden, vilka stadskollegiet eller nämnden på
grund av föreskrifter i särskilda författningar har att handlägga, gäller vad
i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, med iakttagande av vad i tredje stycket föreskrives, medlem
av kommunen, vilken ej nöjes åt stadskollegiets eller stadens nämnders
beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, äga däröver
anföra besvär, och skall därvid vad i 66 och 67 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning, dock att tiden för anförande av besvär skall räknas från
det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad.
rRan enligt särskilda av Konungen meddelade föreskrifter beslut, varom
nu är sagt, överklagas hos stadskollegiet eller hos nämnd, må besvär hos
Överståthållarämbetet anföras allenast över beslut, som i anledning av sådant
överklagande meddelas. Anföras sådana besvär, vare det klaganden obetaget
att, i den mån anledning därtill finnes, till stöd för sina besvär åberopa
jämväl, att förstnämnda beslut icke tillkommit i laga ordning eller att det
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller kränker hans enskilda rätt eller
eljest vilar på orättvis grund.
69 §.
Överståthållarämbetets utslag i mål, varom i 65, 66 eller 68 § sägs, utgives
efter anslag, som skall vara två dagar förut anslaget å dörren till dess
kansli och senast samma dag, då utslaget utgives, meddelas i den tidning,
där överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.
I utslaget må, där icke för vissa frågor annorlunda är stadgat, ändring
sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde dagen efter den,
då utslaget gavs, dagen då det skedde likväl oräknad.
70 §.
Finner Överståthållarämbetet vid prövning av besvär eller framställning
av drätselnämnden eller kamreraren vid ämbetets avdelning för uppbo rdsärenden
rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen
verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger Överståthållarämbetet,
efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse i
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
[Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
debiteringen. Jämväl må, örn någon av Överståthållarämbetet befrias från
honom påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort
uppföras till utgörande av desamma, Överståthållarämbetet, efter vederbörandes
hörande, överflytta debiteringen på denne.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.
Genom denna lag upphäves förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) örn
kommunalstyrelse i Stockholm, tillika med alla de särskilda stadganden,
vilka innefatta ändring av vad nämnda förordning innehåller eller tillägg
därtill, så ock vad i övrigt finnes i lag eller i särskild författning stridande
mot denna lags bestämmelser.
Denna lag äger tillämpning i avseende å val av stadsfullmäktige samt
ledamöter och suppleanter i stadens nämnder för tid, som helt och hållet
infaller efter den 31 december 1935, men föranleder ej rubbning i beståndet
av sådana val som eljest företagits före samma dag.
Revisorer för granskning av kommunens förvaltning under år 1936 samt
suppleanter, där det finnes erforderligt att utse sådana, skola med tillämpning
av de nya bestämmelserna utses under år 1935.
I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1936, samt angående sökande av ändring i
sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av kommunalskatt
för tidigare år än 1936 samt besvär i anledning därav skola förut
gällande föreskrifter tillämpas.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till stadgande,
som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna bestämmelse i
stället tillämpas.
b) Förslag1)
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58).
Härigenom förordnas som följer:
3§-
1 mom. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst
nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads kon
*)
Något förslag till ändrad lydelse av förevarande paragraf har ej framlagts i propositionen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
33
sistorium, en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden,
samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval
röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder och icke jämlikt
11 § andra stycket lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm sakna behörighet
att vara stadsfullmäktige.
2 mom. Den av stadskollegiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör
under den tid, han tillhör kollegiet, eller den kortare tid, som kollegiet
må hava vid valet bestämt. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,
avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,
skall den, som jämlikt 39 § lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm blivit
av stadskollegiet utsedd att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, utöva
jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.
Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1 januari.
Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken han blivit utsedd, väljes
annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.
3 mom. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde
ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter
till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år, räknat
från den 1 januari.
Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.
4 mom. Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så
stort antal som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och direktionen
sålunda, att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast
under hälften, och direktionen övriga ledamöter. För ledamöter i särskild
fortsättningsskolestyrelse må ock fullmäktige och direktionen utse erforderligt
antal suppleanter. Vid val av ledamöter och suppleanter i sådan styrelse
skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig
mån i styrelsen företrädda.
Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.
Denna lag äger tillämpning i avseende å val av ledamöter och suppleanter
i folkskoledirektionen för tid, som helt och hållet infaller efter den 31 december
1935, men föranleder ej rubbning i beståndet av sådana val som
eljest företagits före samma dag.
2) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit måtte föranstalta om särskild utredning av
frågan örn stadsfullmäktigevalens i Stockholm förläggande till
september månad samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen giver anledning;
3) att riksdagen ville med anledning av motionerna lii 514
och 523 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
i anslutning till riksdagens i skrivelser åren 1930 (nr 330) och
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 5 sami. Nr 19. 1169 35 3
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
1934 (nr 292) gjorda uttalanden efter verkställd allsidig utredning
av frågan om fullgjord skattebetalning såsom villkor för
valbarhet och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag
måtte för 1936 års riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser
i ämnet;
4) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt,
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1935.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Stendahl,
Bergman, Sandegård*, Källman, 0. Fredrik Ström, Hagström, Rahmn*, Fast,
Olsson i Mora, Vougt*, Ewald Lindmark*, Wiklund*, Ossbahr, Eriksson i Tolered,
Svensson i Landskrona och Lundell.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) Yid punkten 2 örn paragrafföljden:
av herr Ossbahr, som ansett, att utskottet på de av den sakkunnige anförda
skäl bort hemställa, att riksdagen i anledning av motionen II: 566 i
nu ifrågavarande hänseende måtte för sin del besluta ny paragrafering under
varje kapitel på sätt, som av den sakkunnige föreslagits.
2) Yid punkten 3 örn skärpt utskyldsstreck såsom villkor för valbarhet till
kommunala förtroendeuppdrag m. m.:
a) av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, 0. Fredrik
Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som ansett, att utskottet
bort uttala följande:
»Utskottet har icke kunnat biträda de krav, som motionsledes framförts
örn fullgjord skattebetalning som valbarhetsgrund vid val av kommunala
förtroendemän. Att på detta område lagstifta för undantagsfallen är icke
påkallat. I likhet med vad som reservationsledes uttalades år 1930, känner
sig utskottet övertygat därom, att utvecklingen går i den riktningen, att
såväl de valda förtroendemännen som de politiska partierna skola bemöda
sig om att utan lagstiftningens ingripande ytterligare nedbringa antalet av
här påtalade undantagsfall. Såsom departementschefen framhållit i propositionen,
kan i vissa fall en dylik valbarhetsgrund komma att visa sig både
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19. 35
olämplig och obillig. Att i kommunallagen för Stockholm nu inskriva valbarhetsvillkor,
som icke — åtminstone omedelbart — komma att gälla för
landet i dess helhet, finner utskottet synnerligen olämpligt och icke av behovet
påkallat. Utskottet vill därför med avstyrkande av motionerna I: 314
och II: 550 i här berörda delar samt II: 514 och II: 523 tillstyrka bifall till
Kungl. Maj:ts förslag rörande 11 §.»
b) av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, 0. Fredrik
Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som anfört:
»Under hänvisning till vad vi anfört i reservation a) under denna punkt
hemställes örn avslag å utskottets framställning örn skrivelse till Kungl.
Maj''t örn införande i lagen om kommunalstyrelse i stad och i lagen om
kommunalstyrelse på landet av skärpta bestämmelser om fullgjord skattebetalning
som valbarhetsgrund vid val av kommunala förtroendemän.»
c) av herrar Stendahl, Hagström, Ossbahr och Lundell, som ansett, att utskottet
bort i anledning av motionerna I: 314 och II: 550 föreslå riksdagen
att avlåta skrivelse till Konungen med anhållan örn förutsättningslös utredning
angående frågan, huruvida den må vara ledamot av nämnd eller styrelse,
som innehar avlönad anställning inom nämndens eller styrelsens arbetsområde.
d) av herrar Bjöy leman, Halmin och Ewald Ijindmavlc i anledning av utskottets
uttalande rörande motionerna I: 314 och II: 550 i vad dessa avse
fragan örn ledamotskap av nämnd eller styrelse.
3) Vid punkten 4 örn valdag:
av herrar Oscar Gottfrid Karlsson, Vougt och Svensson i Landskrona, som
inom utskottet yrkat, att utskottet måtte framlägga förslag örn att stadsfullmäktigevalen
i Stockholm skola förrättas i september månad å söndag,
som magistraten utsätter.
4) Vid punkten 5 örn kvalificerad majoritet vid vissa beslut:
av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, O. Fredrik
Ström, Fast, Vougt, Wiklund och Svensson i Landskrona, som ansett, att
utskottet bort uttala följande:
»Det i motionerna I: 314 och II: 550 framförda kravet örn införandet i
lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm av motsvarande bestämmelse, som
gäller för landet i övrigt rörande kvalificerad majoritet vid beslut i vissa
fall, har utskottet icke ansett sig böra biträda. De lättnader som härvidlag
beredas at Stockholm äro huvudsakligen av formell natur och kunna icke
medföra några äventyrliga verkningar. Utskottet tillstyrker därför Kungl.
Maj:ts förslag rörande 26 § 2 mom.»
5) Vid punkten 6 om representationskostnader:
a) av herr Ossbahr, som med instämmande av herrar Björkman och Stendahl
anfört följande:
»Det må vara riktigt, att den i Stockholm förekommande praxis, att ord -
36
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 19.
föranden erhåller ersättning ''för diverse utgifter i och för ordförandeskapet’,
legaliseras genom rätt för staden att utgiva ersättning för representationsutgifter,
men att i vidare mån avvika från den allmänna principen, att ordförandeuppdraget
skall vara oavlönat, torde icke vara pakallat. Ändrar
man uttrycket utgift’ till uppgift’ upphör därmed all verklig gränsdragning,
och i realiteten kommer detta att för stadsfullmäktige möjliggöra att till
sitt presidium erlägga ett visst arvode. Skillnaden emellan arvode och ersättning
för exempelvis en högre levnadsstandard blir i själva verket många
gånger ingen, och ett stadgande i enlighet med propositionens förslag kommer
att leda till ett kringgående av den utav departementschefen själv understrukna
och ovan återgivna principen örn ordförandeskapets karaktär av oavlönat
förtroendeuppdrag. Därtill kommer att de representativa plikterna i
huvudstaden i väsentlig grad åvila överståthållaren, varför redan av denna
orsak verklig anledning saknas till ett farligt avsteg från en riktig princip.
Ett beslut av nu föreliggande natur för Stockholms vidkommande måste
även så småningom leda till en betänklig efterföljd pa andra hall. Jag
anser alltså att utskottet bort på ovan anförda skäl hemställa, att riksdagen
i anledning av motionen U: 566 i nu ifrågavarande hänseende måtte för sin
del antaga den av den sakkunnige föreslagna lydelsen av 28 § 1 morn.*
b) av herrar Stendahl och Ossbahr, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
den sakkunniges formulering av 28 § 3 mom.
6) Vid punkten 9 örn statsuppsikten över kommunalstyrelsen i Stockholm:
av herrar Björkman, Bahmn, Ewald Lindmark, Ossbahr och Lundell, som
i anslutning till motionen II: 566 av herr Ossbahr hemställt, att den i §£}
31 och 32 i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm angivna
un derställningsplikten måtte bibehållas.
Stockholm 1935. K,. L. Beckmans Boktryckeri