Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den il april 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphäv ande av sekreterares
hos hushållningssällskap ställning såsom självskriven
ledamot eller suppleant i sällskapets förvaltningsutskott.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,
nr 388, av herr Osberg har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att sekreterare hos hushållningssällskap icke må vara självskriven ledamot
eller suppleant i sällskapens förvaltningsutskott, samt att det utskott,
som behandlar denna framställning, måtte vidtaga ändring i nu gällande
förordning, som ett bifall till ifrågavarande hemställan nödvändiggör.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, hänvisas
till motionen.

Över motionen har utlåtande i vederbörlig ordning inhämtats från
1 anthr uksstyrelsen.

Jämlikt förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst villkor
för statsbidrag åt hushållningssällskap skall sällskap, som vill komma i
åtnjutande av statsbidrag för sin verksamhet, äga stadgar, som fastställts
av Kungl. Maj:t. För att erhålla fastställelse skola stadgarna vara avfattade
i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Majit fastställda
allmänna grunder för hushållningssällskaps organisation. Dylika allmänna
grunder återfinnas i kungörelsen den 8 juni 1923 (nr 229) med däri
genom kungörelsen den 4 november 1932 (nr 492) gjord ändring. Hushållningssällskaps
styrelse utgöres av förvaltningsutskott. Jämlikt 17 § i
kungörelsen består förvaltningsutskottet av hushållningssällskapets ordförande,
vice ordförande och sekreterare, vilka utöva samma befattningar
inom utskottet, samt högst 9 därtill av hushållningssällskapet
bland dess ledamöter för en tid av högst fyra år valda ledamöter. Annan
hushållningssällskapets befattningshavare, än ovan nämnts, må icke
vara ledamot eller suppleant i utskottet. Sekreterare tillsättes av förvaltningsutskottet.
Ej må någon antagas till sekreterare, som icke med hänsyn
till teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet förklarats till platBihang
till riksdagens protokoll 1935. 10 sami. Nr 63—64.

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

sen kompetent av lantbruksstyrelsen eller, efter besvär över av lantbruksstyrelsen
meddelat beslut, av Kungl. Maj:t.

Enligt författning, som gällde innan 1923 års kungörelse trädde i kraft,
voro endast ordföranden oell vice ordföranden i hushållningssällskap
självskrivna ledamöter i förvaltningsutskottet. I femton sällskap voro
emellertid jämlikt föreskrift i stadgarna även tidigare sekreterarna självskrivna
ledamöter i utskotten, och kunde de eljest väljas till ledamöter,
vilket i en del sällskap var brukligt.

I ett av särskilda sakkunniga för utredning av frågan rörande omorganisation
av hushållningssällskapen den 8 juni 1921 avgivet betänkande,
som sedermera lades till grund för en år 1923 av statsmakterna
beslutad omorganisation av hushållningssällskapen, framhölls, att sekreterarna
innehade en så framskjuten plats, att de ej lämpligen kunde
lämnas utanför förvaltningsutskottet.

Under riksdagen år 193i hemställde motionären i en då väckt motion,
II: 311, att riksdagen måtte besluta, att samtliga befattningshavare hos
hushållningssällskap icke finge vara ledamot eller suppleant i sällskapens
förvaltningsutskott.

Jordbruksutskottet, dit motionen hänvisades, yttrade i utlåtande nr 2
under punkt 25, att i motionen framställt förslag närmast syntes avse att
utestänga hushållningssällskapens sekreterare från ledamotskap i respektive
sällskaps förvaltningsutskott, samt att erfarenheten torde hava
visat, att sekreterarnas självskrivenhet i förvaltningsutskotten varit till
fördel för hushållningssällskapens verksamhet. Utskottet kunde icke
finna, att i motionen anförts något skäl, som skulle kunna motivera en
förändring av gällande bestämmelser i förevarande hänseende, samt hemställde
därför, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid frågans behandling i riksdagen bifölls utskottets hemställan.

Lantbruksstyrelsen har i yttrandet över motionen huvudsakligen anfört
följande:

»Motionären motiverar icke närmare sitt förslag utan anför endast, att
det vore mindre lämpligt, att val till en befattning skulle medföra, att
befattningshavaren utan vidare tillträdde en annan uppgift.

Lantbruksstyrelsen anser sig till en början böra erinra, att det vid hushållningssällskapens
omorganisation ansågs lämpligt, att sekreterare hos
sällskap tillförsäkrades säte och stämma i sällskapets förvaltningsutskott.
Tidigare, då sällskapen saknade gemensamma grundstadgar, rådde i detta
avseende olika praxis. Vissa sällskap hade redan infört sådan bestämmelse
i stadgarna, att sekreteraren vore självskriven såsom ledamot av
förvaltningsutskottet. I vissa fall var förhållandet detsamma med sällskapens
skattmästare.

Det senare förhållandet ansågs emellertid mindre tillfredsställande, då
skattmästaren vore redogörare inför förvaltningsutskottet. Däremot ansågs
mycket tala för att generalisera bestämmelserna angående sekreterares
självskrivenhet såsom ledamot i hushållningssällskaps förvaltningsut -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63. 3

skott. Motivet härför torde i första hand hava varit en önskan att stärka
sekreterarens auktoritet. Sekreteraren hade nämligen att verkställa utskottets
beslut och vara chef för sällskapets befattningshavare. Han är
med andra ord att anse som sällskapets verkställande direktör.

Att döma av motionens ordalydelse åsyftar motionären icke blott ett
upphävande av statsmakternas beslut örn sekreterares självskrivenhet såsom
ledamot av hushållningssällskaps förvaltningsutskott utan även att
förhindra att ett sällskap självt stadgeenligt tillförsäkrar sill sekreterare
en sådan ställning. Att märka är emellertid, att motionären tydligen
icke avser förhud för att sekreterare genom val herodes ledamotskap i utskottet.

Som nämnts framför motionären inga egentliga motiv för sin framställning.
Några olägenheter av rådande förhållanden påvisas icke. LantIj
riik sstyr elsen har under sitt samarbete nied hushållningssällskapen aldrig
funnit, att bestämmelsen örn sekreterarens ställning i detta avseende
medfört olägenhet. Med hänsyn härtill och till de motiv, som ledde till
ifrågavarande bestämmelse, anser sig lantbruksstyrelsen höra avstyrka
bifall till motionen.»

Utskottet veterligt hava icke några olägenheter förmärkts av den år 1923
genomförda anordningen, att hushållningssällskapens sekreterare skola
vara självskrivna ledamöter i sällskapens förvaltningsutskott. Emellertid
förefaller det överflödigt att på dylikt sätt inskränka sällskapens självbestämmanderätt.
Frågan örn sekreterarens ställning gentemot förvaltningsutskottet
synes vara av elen natur, att den med fördel avgöres av
sällskapen själva. Det torde i varje fall icke kunna betecknas som ett
allmänt intresse att hindra de sällskap, som så finna lämpligt, att utesluta
sina sekreterare från medlemskap i förvaltningsutskottet. Att uppställa
förbud för sekreterarens självskrivenhet i förvaltningsutskotten,
finner utskottet emellertid icke befogat. Mot införandet av ett sådant förbud
talar enligt utskottets förmenande särskilt den omständigheten, att
statsmakterna år 1923 ålade sällskapen att i sina stadgar föreskriva, att
sekreterarna skola vara ledamöter i förvaltningsutskotten. Vid sådant
förhållande måste det nämligen synas föga konsekvent att 12 år senare,
utan att olägenheter i anledning av det tidigare beslutet påvisats, föranleda
sällskapen att ändra sina stadgar i rakt motsatt riktning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av motionen II: 388 må i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
beslutar sådan ändring i de allmänna grunderna för
hushållningssällskaps organisation, att föreskriften
örn sekreterarens självskrivenhet i sällskapens förvaltningsutskott
utgår.

Stockholm den 11 april 1935.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Utskottet.

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 63.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, August Nilsson, Carl Eriksson, Gabrielsson,
Tjällgren, Granath, Fritiof Gustafson och Elof Andersson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Gustafson i Kasenberg,
Andersson i Löbbo, Liedberg, Pettersson i Rosta, Ericsson i Sörsjön och Osberg.

Reservation

av herrar Gabrielsson och Fritiof Gustafson, som ansett, att utskottets
yttrande bort erhålla följande lydelse:

»Av den föregående redogörelsen framgår, att statsmakterna så sent
som år 1923 genomfört omorganisation av hushållningssällskapen. De
beslut, som därvid fattades, hade föregåtts av en utredning utav tillkallade
sakkunniga. I överensstämmelse med vad dessa sakkunniga
föreslagit beslöts, bland annat, att såsom villkor för att hushållningssällskapen
kunde erhålla statsbidrag stadgarna skulle innehålla föreskrift
att sekreteraren vore självskriven ledamot av sällskapets förvaltningsutskott.
Såsom utskottet vid behandling av nyssnämnda, utav
samme motionär under föregående års riksdag väckta motion yttrat, torde
erfarenheten hava visat, att sekreterarens självskrivenhet i förvaltningsutskotten
varit till fördel för hushållningssällskapens verksamhet.
Utskottet veterligt har icke å något håll olägenheter kunnat förmärkas
av nuvarande anordning. Ej heller motionären har såsom skäl för sin
framställning anfört och än mindre påvisat något sådant förhållande.
Av lantbruksstyrelsen infordrade yttrande framgår jämväl, att styrelsen
under sitt samarbete med hushållningssällskapen aldrig funnit, att
sekreterarens nuvarande ställning medfört olägenhet. Slutligen må här
framhållas, att det kan förefalla mindre konsekvent, örn statsmakterna
— sedan år 1923, efter verkställd sakkunnig utredning, genomförda bestämmelser
föranlett hushållningssällskapen att i sina stadgar intaga
föreskrift därom, att sekreterarna skola vara ledamöter i sällskapens
förvaltningsutskott — 12 år senare tvingade sällskapen att ändra stadgarna
därhän, att sekreterarnas självskrivenhet förbjödes. I varje fall
torde kunna fordras, att en dylik förändring icke genomföres utan att
starkt vägande skäl därtill föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 388 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.»