Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
1
Nr 59.
Ankom till riksdagens kansli den ii maj 1935 kl. 1. e. m.
Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående beräknandet
av pension åt efterlevande barn till vissa kvinnliga befattningshavare
i statens tjänst.
I två till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 169 av herr
Löfgren och herr Larsson, Sam, och den andra inom andra kammaren under
nr 326 av herr Arnemark, har hemställts, »att riksdagen måtte för sin del
besluta ett sådant förtydligande av Kungl. Maj:ts kungörelse den 18 juni
1925 angående pensionering av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare
i statens tjänst, att pension till sådant barn beräknas till samma
belopp som pension till barn av motsvarande manlig befattningshavare, varvid
i pensionen skall ingå jämväl sådan förhöjning å densamma, som må
hava tillkommit efter särskilt medgivande.»
Enligt kungörelsen den 18 juni 1925 angående pensionering av efterlevande
barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst (nr 279) äger barn
efter kvinnlig innehavare av ordinarie befattning i statens tjänst med avlöning
enligt grunder, som fastställts år 1925 eller senare, åtnjuta pension
enligt de bestämmelser, som i vederbörande pensionsinrättnings reglemente
finnas stadgade för barn efter manlig innehavare av samma befattning eller
befattning i samma lönegrad vid det verk eller den stat, den kvinnliga befattningshavaren
tillhört; skolande pensionen beräknas till det belopp, som,
då änka ej finnes, utgår från vederbörande pensionsinrättning till barn
efter sådan manlig befattningshavare.
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört följande (se motionen
I: 169):
»På grund av ovannämnda bestämmelse i kungörelsen nr 279/1925 skall i
fråga örn pensionering av efterlevande barn till ordinarie kvinnliga befattningshavare
inom allmänna civilförvaltningen och vid postverket tillämpas
de i reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa givna föreskrifterna.
Pensionstagare från nämnda kassa äger enligt av Kungl. Majit den 17 mars
1933 lämnat medgivande uppbära förhöjning med tio procent å enligt reglementet
för kassan utgående pensioner. Då jämlikt berörda kungörelse pension
till kvinnlig befattningshavares barn skall beräknas till det belopp, som,
då änka ej finnes, utgår från vederbörande pensionsinrättning till barn efter
manlig befattningshavare, och avsikten med ifrågavarande kungörelse varit,
att med avseende å såväl avgifter som pupillpension likställa kvinnliga och
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr 59—60.
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 59.
Utskottet.
manliga befattningshavare, bör rimligtvis även den år 1933 medgivna förhöjningen
tillkomma efterlevande barn efter kvinnlig befattningshavare.
Vid bestämmandet av pension till barn efter kvinnlig befattningshavare, å
vilken reglementet för civilstatens änke- och pupillkassa är tillämplig, har
emellertid omförmälda kungörelse tolkats så, att barnet förklarats berättigat
att uppbära allenast den årliga pension, som skall utgå enligt reglementets
bestämmelser, men icke den förhöjning med tio procent därå, som enligt
särskilt medgivande tillkommer barn efter manlig innehavare av befattning
i samma lönegrad som den avlidna kvinnliga befattningshavaren.
Denna tolkning synes oss stå i strid med kungörelsens andemening och
leder till orättvisa konsekvenser. Manliga och kvinnliga befattningshavare
erlägga lika stora familjepensionsavgifter. Härför erhålla de manliga tjänstemännen
pension för såväl änkor som barn men de kvinnliga allenast
för sina barn. Då de manliga befattningshavarnas avgifter förslå till en förhöjning
med tio procent å pensionen, äro de kvinnligas avgifter i ännu högre
grad tillräckliga för en sådan förhöjning. De största kostnaderna för familjepensionering
utgöras av änkepensionerna. Pensionerna till kvinnliga befattningshavares
barn uppgå däremot till mycket små belopp, på intet sätt motsvarande
de stora värden, som genom kvinnornas avgiftsskyldighet tillförts
civila pensionsfonden. Denna fond har, sedan den år 1925 bildades, växt på
ett i förhållande till utgifterna oproportionerligt sätt.
Inga sakliga skäl kunna alltså åberopas till stöd för beslutet att tilldela
kvinnlig befattningshavares barn lägre pension än den, som skulle tillkomma
barn av manlig befattningshavare i samma lönegrad. Den formella orsaken
lill beslutet torde hava varit den formulering, som ifrågavarande, även i
andra hänseenden bristfälliga kungörelse fått, en formulering, som givit
möjlighet att tolka bestämmelserna på ett för de kvinnliga befattningshavarna
oförmånligt sätt.»
Utskottet har inhämtat, att föreningen kvinnor i statens tjänst hos Kungl.
Majit i en den 20 december 1934 dagtecknad skrift gjort framställning om
åtgärders vidtagande i syfte att kvinnliga befattningshavares barn måtte tillerkännas
rätt till samma pensionsförmåner som de manliga befattningshavarnas
barn. Denna framställning avser, att å pension till barn efter
kvinnlig befattningshavare vid verk, vilkas manliga tjänstemän äro delägare
i civilstatens änke- och pupillkassa, skulle utgå förhöjning med 10 procent
i likhet med vad fallet är beträffande pension åt barn efter sådan manlig
tjänsteman. Statskontoret har i avgivet yttrande i ärendet den 5 mars
1935 anfört, att ämbetsverket erkände det berättigade i föreningens
framställning. Statskontoret ansåge sig likväl i avvaktan på statsmakternas
ståndpunkttagande till 1930 års pensionssakkunnigas förslag till lösning av
familjepensionsfrågan för såväl manliga som kvinnliga befattningshavare
icke för närvarande kunna tillstyrka bifall till föreningens ifrågavarande
framställning. Denna är fortfarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Med hänsyn härtill och då frågan örn införande av likartade familjepensionsbestämmelser
för manliga och kvinnliga befattningshavare synes
komma att inom en nära framtid bringas till sin lösning, har utskottet icke
funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka motionärernas förslag örn
Bankoutskottets utlåtande Nr 59. 3
ändring av nu gällande grunder för beräkning av pension till barn efter
kvinnliga befattningshavare.
Åberopande det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 169 och 11:326 icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 14 maj 1935.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindgren, Lindley, Johansson i
Friggeråker, Ehrnberg*, Berling, Bjurström* och Swartling;
från andra kammaren: herrar Leffler*, Bäcklund*, Lovén, Paulsen, Svedman*,
Hammarlund, Hilding och Gustavson i Västerås*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
i