Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

1

Är 47.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1935 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till
militärt tjänstepensionsreglemente m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.

I en den 8 mars 1935 dagtecknad proposition nr 192, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna vid propositionen fogat förslag till reglemente angående
tjänstepension för befattningshavare vid försvarsväsendet (militära
t jänstepensionsreglementet);

dels besluta, att nu tillämpade grunder för pensionering av bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och marinläkare av andra graden skola från
och med den 1 juli 1935 upphöra att gälla utom beträffande beställningshavare,
som vid nämnda tidpunkt åtnjuter pensionsrätt enligt berörda
grunder;

dels förklara att, där innehavare av befattning, som är förenad med
pensionsrätt i statens pensionsanstalt, tillika innehar tjänst, som är förenad
med rätt till tjänstepension från annan av staten inrättad eller understödd
pensionsanstalt eller pensionsfond eller av statsmedel, nedsättning
av det med den förra befattningen förenade tjänstepensionsunderlaget
icke skall äga rum, örn pensionen för den andra tjänsten reduceras
med hänsyn till pensionen från statens pensionsanstalt;

dels föreskriva, att å pensioner, som beviljas med tillämpning av militära
t jänstepensionsreglementet, ej må utgå pensionstillägg;

dels ock förklara, att med avlöningsbelopp, varå enligt gällande bestämmelser
dyrtidstillägg utgår, skall för befattningshavare, som har
att vidkännas pensionsavdrag jämlikt militära tjänstepensionsreglementet,
förstås lönens nettobelopp.

Det vid propositionen fogade författningsförslaget kommer att av utskottet
i det följande återgivas.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av densamma inom andra kammaren väckta motioner,
nämligen

nr 545 av herr Holmgren,
nr 548 av herr Eriksson i Stockholm,
nr 557 av herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.,

Bihang lill riksdagens protokoll 1935. 8 sami. Nr M.

1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

nr 558 av herr Holmgren m. fl.,
nr 559 av herr Holmgren m. fl.,
nr 560 av herr Holmgren m. fl.,
nr 561 av herr Holmgren,

nr 573 av herrar Holmgren och Holmström samt
nr 574 av herr Johanson i Hallagården m. fl.

1) I motionen II: 545 har herr Holmgren hemställt, »att riksdagen vid
fastställande av militärt tjänstepensionsreglenlente måtte bereda flaggkorpraler
och högbåtsman möjligheter att få detta reglemente å sig tilllämpat
utan att de f. n. åläggas att vidkännas pensionsavdrag».

2) I motionen II: 548 hemställer herr Eriksson i Stockholm, »att 5 § 2
mom. av reglementet angående tjänstepension för befattningshavare vid
försvarsväsendet må erhålla följande lydelse:

Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall i förekommande fall
iakttagas,

att hänsyn icke tages till pension, som utgår enligt gällande bestämmelser
angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och
civilmilitär personal».

3) I motionen II: 557 av herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl. har hemställts,
»att riksdagen måtte medgiva, att i övergångsbestämmelserna till
militärt tjänstepensionsreglemente, mom. 1 h) föreslagna pensionsbelopp
även skola tillkomma sådan redan pensionerad personal på övergångsstat,
som före uppnådd pensionsålder jämlikt bestämmelserna i 17 eller 28 §
i kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429) vunnit uppflyttning till närmast
högre löneklass inom vederbörlig löneplan».

4) I motionen II: 558 av herr Holmgren m. fl. har hemställts, »att riksdagen
med ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte besluta att
vid tjänstårsberäkningen för officerare och marinintendenturkårens personal
hänsyn tages till tid efter fyllda 21 år, varunder vederbörande varit
anställd vid krigsmakten såsom officers- eller reservofficersaspirant
eller innehaft motsvarande anställning vid marinen».

5) I motionen II: 559 av herr Holmgren m. fl. har hemställts, »att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 måtte besluta att
såsom beräkningsgrund för den militära personalens bidrag till pensioneringskostnaderna
godkänna 1934 års militärpensionssakkunnigas till
Kungl. Maj:t avgivna förslag angående pensionsavdrag».

6) I motionen II: 560 av herr Holmgren m. fl. har hemställts, »att riksdagen
med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 192 ville godkänna
1934 års militärpensionssakkunnigas förslag i avseende på formuleringen
av § 18, mom. 2, i Kungl. Maj:ts förslag till militärt tjänstepensionsreglemente».

3

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

7) I motionen II: 561 hemställer herr Holmgren, »att riksdagen måtte
besluta, att övergångsbestämmelserna i nu föreslaget militärt tjänstepensionsreglemente
måtte kompletteras med föreskrift, att icke-ordinarie befattningshavare
må såsom tjänstår jämväl tillgodoräkna tid, under vilken
han varit anställd vid marinens månads- och daglönarestater».

8) I motionen II: 573 av herrar Holmgren och Holmström har hemställts,
»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 192
ville godkänna 1934 års militärpensionssakkunnigas förslag i avseende på
formuleringen av övergångsbestämmelserna, punkt 6, i Kungl. Maj:ts förslag
till militärt tjänstepensionsreglemente».

9) I motionen nr II: 574 av herr Johanson i Hallagården m. fl. har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta att örn befattningshavare, vilken kommer
i åtnjutande av pension för i militära tjänstepensionsreglementet avsedd
tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller sedermera erhåller
lön eller arvode från statsunderstödd institution eller statligt monopolföretag
eller från dem underlydande företag eller uppbär avlöning
från statsanställning i form av taxeavgifter, pensionen skall reduceras
på sätt i 5 § av förslaget till omförmälda reglemente är föreskrivet».

Beträffande motiveringen för sålunda framställda förslag får utskottet,
i den mån redogörelse för förslagen ej lämnas i utskottets yttrande,
hänvisa till propositionen och motionerna.

I anledning av propositionen har utskottet från arméns fabrikers och
tyganstalters tjänstemannaförening m. fl. fått mottaga framställningar,
vilka avse ändringar i Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets yttrande.

Inledning. Vissa allmänna frågor.

Behovet av en ny pensionslag stiftning. Den militära pensioneringen
handhaves sedan gammalt av två pensionskassor, arméns pensionskassa
och flottans pensionskassa. I fråga örn pensionvillkoren gälla för vardera
kassan särskilda, från varandra delvis avvikande föreskrifter, vilka
i väsentliga delar härröra från 1870-talet.

De nuvarande pensioneringsbestämmelserna för försvarsväsendets ordinarie
personal äro formellt synnerligen komplicerade samt otidsenliga och
till sitt sakliga innehåll i många hänseenden otillfredsställande. Härtill
kommer, att efter genomförandet av senaste försvarsorganisation vissa på
pensioneringen inverkande spörsmål lämnats helt oreglerade. Frågan om
en nyreglering av det militära pensionsväsendet har emellertid länge stått
på dagordningen. Olika sakkunnigberedningar hava föreslagit genomgripande
omläggningar såväl av pensionsgrundernas innebörd som av
pensioneringens administration. Att dessa förslag icke blivit föremål för

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

slutlig prövning Ilar närmast haft sin grund däri, att en revision av det
civila pensionsväsendet ansetts böra gå före en nydaning av de militära
pensionsbestämmelserna. Sedan tjänstepensioneringen för civilförvaltningens
personal numera genom det av 1934 års riksdag antagna civila
tjänstepensionsreglementet ordnats efter nya principer, bör en omdaning
även av det militära pensioneringssystemet utan dröjsmål ske. Såsom föredragande
departementschefen framhållit, synes detta angeläget icke
blott med hänsyn till behovet i och för sig av en modernisering av
tjänstepensioneringen för försvarsväsendets ordinarie personal utan även
för att härigenom skapa grundval för en önskvärd förbättring av familjepensioneringen
för denna personal. Vidare måste det, såsom departementschefen
likaledes betonat, anses önskvärt, att pensionsfrågan för försvarsväsendets
icke-ordinarie befattningshavare med stadigvarande anställning
snarast möjligt vinner sin lösning.

Kungl. Majlis förslag till militärt tjänstepensionsreglemente överensstämmer
i stort sett med ett av 1934 års militärpensionssakkunniga i betänkande
den 5 december 1934 avgivet förslag i ämnet. De sakkunniga
hade vid uppgörande av sitt förslag i enlighet med dem lämnade direktiv
sökt anpassa de militära pensioneringsbestämmelserna efter de för
civilförvaltningen fastslagna nya grundsatserna i fråga örn tjänstepensioneringen.
På vissa betydelsefulla punkter ansågo dock de sakkunniga
särskilda förhållanden, hänförliga till den militära organisationen och
den militära pensioneringens speciella uppgift, påkalla avvikelse. I de
fall, där i propositionen intagits en från de sakkunnigas förslag avvikande
mening, har avsikten huvudsakligen varit att beträffande försvarsväsendets
ordinarie personal åstadkomma en ännu närmare anslutning
till det civila pensioneringssystemet än sakkunnigförslaget innebär.

Med hänsyn till att löneförhållandena för försvarsväsendets personal
äro ordnade efter samma system som för befattningshavare vid den nyreglerade
civilförvaltningen anser utskottet i likhet med departementschefen
det önskvärt och naturligt, att vid ett nyordnande av den militära
tjänstepensioneringen de för civilförvaltningen fastslagna grundsatserna
i möjligaste mån vinna tillämpning. Utskottet, som alltså delar
den principiella uppfattning, på vilken det föreliggande förslaget är uppbyggt,
finner detta förslag vara väl ägnat att läggas till grund för en revision
av det militära pensioneringssystemet samt för genomförande av
pensionering av försvarsväsendets icke-ordinarie personal. Endast på ett
par mindre väsentliga punkter ifrågasätter utskottet jämkning i Kungl.
Maj:ts förslag.

Innan utskottet övergår till behandling av särskilda med det föreliggande
förslaget sammanhängande detaljspörsmål, vill utskottet — i likhet
med vad som skett i propositionen — beröra ett par huvudfrågor av
mera allmän innebörd.

Pensioneringens omfattning. Enligt Kungl. Maj:ts förslag, som i förevarande
avseende sammanfaller med vad militärpensionssakkunniga för -

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

5

ordat, skall militära tjänstepensionsreglementet vinna tillämpning å samtliga
ordinarie beställningshavare med lön enligt löneplan i avlöningsreglementet
den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet.
I enlighet med vad som förutsatts i samband med 1925 års omorganisation
av försvarsväsendet har pensionsrätten ansetts böra omfatta
även motsvarande personal å övergångsstat. Vidare skulle enligt förslaget
beställningshavare vid flottans poliskår samt — under förutsättning
att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition nr 202 angående ändrade
grunder för tillsättande av beställningen såsom marinöverdirektör —
jämväl innehavare av marinöverdirektörsheställningen erhålla pensionsrätt
enligt reglementet. Detta skulle följaktligen erhålla tillämpning å
all ordinarie personal vid försvarsväsendet med undantag av bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och marinläkare av andra graden. Sistnämnda
båda befattningar hava ansetts böra lämnas utanför reglementet, då desamma
äro att betrakta såsom bisysslor.

Av det fast anställda manskapet vid försvarsväsendet skulle endast
flaggkorpraler och högbåtsmän erhålla pensionsrätt enligt reglementet.
Dessa beställningshavare åtnjuta för närvarande en mera summariskt
ordnad pensionsrätt jämlikt bestämmelserna rörande pensionering av
flottans gemenskap men äro berättigade att kvarstå i tjänst till en ålder,
som motsvarar pensionsåldern för underofficerare. Med hänsyn till att
tvekan ansetts kunna råda, huruvida nuvarande innehavare av dylika beställningar
äro skyldiga att underkasta sig ändrade pensioneringsföreskrifter,
hava emellertid dessa beställningshavare berättigats att efter anmälan
kvarstå å nuvarande pensioneringsgrunder.

Beträffande försvarsväsendets icke-ordinarie personal skulle enligt förslaget
sådana icke-ordinarie tjänstemän, som efter avslutande av pågående
revision av de vid kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare
vid försvarsväsendet fogade tjänsteförteckningarna komma
att intaga ställning såsom extra ordinarie tjänstemän eller kvinnlig ekonomipersonal,
erhålla pensionsrätt omedelbart på grund av reglementets
föreskrifter. Däremot skulle försvarsväsendets kvinnliga sjukvårdspersonal
åtminstone tills vidare undantagas från reglementets tillämpning
och bibehållas vid nuvarande pensionsrätt i statens pensionsanstalt. I
överensstämmelse med vad som skett i civila tjänstepensionsreglementet
skulle emellertid befogenhet lämnas Kungl. Majit att genom särskilt beslut
göra militära tjänstepensionsreglementet tillämpligt å andra ickeordinarie
anställningshavare vid försvarsväsendet än extra ordinarie befattningshavare
och kvinnlig ekonomipersonal. Av propositionen framgår,
att avsikten är att denna befogenhet skall begagnas endast i fall, då
anställningshavare av organisatoriska eller andra skäl anses ej lämpligen
kunna erhålla den anställnings- och löneform, som i förberörda kungörelse
avses, oaktat han i fråga om arbetsuppgifter och anställningens var -

6 Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

aktigliet är jämförlig med befattningshavare, som är underkastad kungörelsens
föreskrifter. Med hänsyn till att revisionen av ovannämnda
tjänsteförteckningar ännu icke avslutats föreslås i propositionen, att
pensionsbestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare skola träda
i kraft först å dag, som Kungl. Majit bestämmer.

Till vad sålunda i propositionen föreslagits i fråga örn pensioneringens
omfattning vill utskottet giva sin anslutning. Utskottet får i detta sammanhang
erinra, att statsutskottet (utlåtande nr 92) numera enhälligt
tillstyrkt Kungl. Majits förutnämnda proposition nr 202 angående ändrad
anställningsform för marinöverdirektören. Därest propositionen vinner
riksdagens godkännande, möter icke hinder att göra reglementet tilllämpligt
jämväl å denne beställningshavare. Beträffande flottans polispersonal
har departementschefen — i samband med tillstyrkande att
denna personal, ehuru förordnad tills vidare, skulle erhålla pensionsrätt
enligt reglementet framhållit, att det avsteg från eljest vedertagna
principer, som detta innebure, endast borde betraktas såsom ett provisorium
samt att en förändrad anställningsform för polispersonalen kunde
ifrågasättas. Utskottet, som biträder departementschefens uppfattning,
vill uttala önskvärdheten av att frågan örn ändrad anställningsform för
polispersonalen snarast möjligt vinner sin lösning.

Enligt Kungl. Majits förslag skall den kvinnliga sjukvårdspersonalen
vid försvar sväsendet bibehållas vid nuvarande pensionsrätt i statens pensionsanstalt.
Då de pensioner, som enligt gällande föreskrifter tillkomma
den till pensionsanstalten anslutna sjuksköterskepersonalen, äro relativt
små, kunde anledning föreligga att göra militära tjänstepensionsreglementet
tillämpligt även å försvarsväsendets ifrågavarande personal. Med
hänsyn till vad i propositionen anförts rörande lämpligheten ur olika
synpunkter av att pensionsförhållandena äro desamma för alla sjuksköterskor,
oberoende av örn de äro anställda i statlig eller kommunal tjänst,
har utskottet emellertid icke ansett sig böra föreslå utvidgning av reglementets
tillämpningsområde i nu berört avseende. Utskottet inskränker
sig till att framhålla önskvärdheten av att den av Kungl. Majit genom
beslut den 9 november 1934 igångsatta utredningen i fråga örn beredande
av möjlighet till förbättrade pensionsvillkor för de med pensionsrätt i
statens pensionsanstalt förenade sjuksköterskebefattningarna påskyndas
och att förslag i ämnet snarast möjligt förelägges riksdagen.

Pensionsunderlag och pensionsavdrag. Vad till en början angår pensionsunderlagen
innebär förslaget, att dessa — i överensstämmelse nied
vad militärpensionssakkunniga förordat —— skola för försvarsväsendets
personal beräknas efter samma grunder som i civila tjänstepensionsreglementet,
d. v. s. till två tredjedelar av slutlönen å A-ort, dock med samma
jämkning för beställningshavare i de högsta lönegraderna inom löneplanerna
O och C i militära avlöningsreglementet, som gäller för civila tjänstemän
med samma löneställning. Denna beräkningsgrund medför någon
höjning av pensionsunderlagen för beställningar i samtliga lönegrader

Bankoutskottets utlåtande Nr 47. 7

utom fyra. Genom en övergångsbestämmelse har sörjts för att nuvarande
innehavare av sådana beställningar, beträffande vilka förslaget innebär
en sänkning av pensionsunderlaget, icke till följd därav skola behöva v idkännas
minskning i nu utgående pensionsförmåner.

Vad i propositionen föreslagits i fråga örn pensionsunderlag för försvarsväsendets
personal har icke givit utskottet anledning till erinran.

Den militära personalen bidrager för närvarande i betydligt mindre utsträckning
till pensioneringskostnaderna än civilförvaltningens tjänstemän.
Detta sammanhänger icke enbart med att på grund av de tidigare
avgångsåldrar, som i allmänhet tillämpas vid försvarsväsendet, a\ giftstiden
i regel blir kortare och pensionskostnaden större än för civila tjänstemän,
utan därtill kommer att den militära personalen hittills haft föimånen
av låga pensionsavgifter, i genomsnitt icke uppgående ens till hälften
så stora belopp, som civila tjänstemän i motsvarande löneställning
sedan lång tid tillbaka haft att erlägga. Anledningen till sistnämnda förhållande
är att söka däri, att pensionsavgifterna för försvarsväsendets
personal i stort sett bibehållits oförändrade sedan de militära pensioneringsgrundernas
tillkomst på 1870-talet, allenast med en år 1926 vidtagen
mindre jämkning. Samtidigt hava pensionsförmånerna — som ursprungligen
utgjordes av kassapension och fyllnadspension icke obetydligt
ökats, dels genom de pensionsförbättringar, som beslutats under åren 1919
och 1922, och dels genom tillkomsten år 1925 av pensionsförhöjning.

Militärpensionssakkunniga, som ansågo att man med hänsyn till de
militära beställningshavarnas låga pensionsålder icke kunde för dessa beställningshavare
ifrågasätta samma täckningskvot som antagits för civila
tjänstemän, stannade vid att föreslå olika pensionsavdragsskalor för den
ordinarie personalen, däri inberäknat flaggkorpraler och högbåtsmän, å
ena, samt den icke-ordinarie personalen, å andra sidan.

Beträffande den ordinarie personalen utmynnade de sakkunnigas förslag
i en avdragsskala, vilken genomsnittligt innebar en höjning med 58.7 procent
av nuvarande pensionsavgifter. Till jämförelse ma nämnas, att en
övergång till de civila avdragsgrunderna skulle innebära en ökning av i
genomsnitt 128 procent. Utgångspunkten för de sakkunnigas förslag var,
att de ordinarie beställningshavarnas pensionsbidrag borde höjas endast
i den utsträckning, som erfordrades för att någon kostnadsökning för
statsverket icke skulle uppkomma i anledning av de höjda pensionsunderlagens
tillämpning på nytillkommande personal. Såsom skäl för sitt
ståndpunktstagande åberopade de sakkunniga, att en avvikelse från de civila
avdragsreglerna kunde anses motiverad med hänsyn till de militära
beställningshavarnas nödtvungna tidiga avgång från aktiv tjänst och skyldighet
att därefter stå till statens förfogande såsom reservpersoual. Härför
talade enligt de sakkunnigas uppfattning även den omständigheten, att
de militära beställningsliavarna sedan de nuvarande avlöningsbestämmelsernas
genomförande eller alltså under 13 år vant sig vid att betrakta de
nu utgående lönebeloppen såsom dem tillkommande nettolöner. Därtill

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

kom, att enligt de sakkunnigas mening full överensstämmelse med civila
tjänstepensionsreglementets bestämmelser i fråga örn avdragstidens längd
icke lämpligen läte sig genomföra. Att i militära tjänstepensionsreglementet
införa den för civila tjänstemän fastslagna regeln örn avdragspliktens
begränsning till 30 år skulle nämligen te sig synnerligen irrationellt.
Då avsteg från civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser
beträffande pensionsavdrag alltså borde ske i ett avseende, syntes enligt
de sakkunnigas uppfattning några principiella betänkligheter mot avvikelse
även i ett annat hänseende icke böra resas.

Vad angår den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet, vilken hittills
icke haft pensionsrätt, ansågo de sakkunniga däremot anledning saknas
till avvikelse från civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser i
fråga örn pensionsavdrag. För denna personal borde alltså avdragen enligt
de sakkunnigas uppfattning såväl till belopp som till avdragstidens
längd bestämmas helt efter de civila grunderna.

En av de sakkunniga uttalade i förevarande hänseende avvikande mening.
Reservanten förordade, dels att pensionsavdragen i militära tjänstepensionsreglementet
skulle genomgående beräknas efter samma grunder
som i civila tjänstepensionsreglementet, dels ock att begränsning av avdragstidens
längd icke borde införas för någon personalgrupp. Emellertid
tillstyrkte reservanten, att för beställningshavare, som vid reglementets
ikraftträdande innehade med pensionsrätt och avdragsplikt förenad beställning,
de nya avdragsbeloppen skulle bliva gällande först då vederbörande
erhölle ökad avlöning genom befordran eller löneklassuppflyttning.

I de avgivna yttrandena över de sakkunnigas betänkande har sakkunnigmajoritetens
förslag tillstyrkts av flertalet militära myndigheter ävensom
av svenska officers- och underofficersförbunden, medan däremot riksräkenskapsverket
och statskontoret anslutit sig till reservantens mening,
Försvarsväsendets lönenämnd har förordat sakkunnigmajoritetens förslag,
såvitt angår den personal, som tillhör de i militära avlöningsreglementet
intagna löneplanerna för officerare och underofficerare, men föreslagit,
att övrig personal skulle i fråga örn pensionsavdrag helt likställas
med tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen.

I propositionen har Kungl. Majit biträtt den mening, som omfattats av
reservanten inom militärpensionssakkunniga. I sin motivering har föredragande
departementschefen anfört, bland annat, att han i likhet med reservanten
ansåge att, då beträffande försvarsväsendets personal såväl för
avlöningarnas som för pensionernas storlek valts samma utgångspunkt som
använts vid beräknande av motsvarande förmåner för de civila befattningshavarna,
konsekvensen måste bjuda, att samma grunder följdes även vid
bestämmande av pensionsavdragens belopp. Endast på detta sätt kunde
vinnas, att militär och civil personal i samma bruttolöneställning finge
uppbära samma nettolön. Vid frågans bedömande kunde man för övrigt
enligt departementschefens mening ej bortse från att, även örn pensionsavdragen
bestämdes till samma storlek som för civila tjänstemän, statsverkets

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

9

kostnader för försvarsväsendets pensionering likväl på grund av de låga
pensionsåldrarna bleve avsevärt större än för den civila pensioneringen.
Departementschefen har vidare ansett det ej böra förbises, att förslaget,
förutom höjning av pensionsunderlagen, även i vissa andra hänseenden —•
icke minst möjligheten till frivillig förtidspension och rätten till uppskjuten
livränta — innebure en allmän förbättring av pensionsvillkoren, till
vilken sakkunnigmajoriteten vid sin avvägning av pensionsavdragen icke
tagit hänsyn. Under förutsättning att särskilda övergångsbestämmelser
beträffande pensionsavdragen meddelades, syntes den omständigheten, att
den militära personalen hunnit vänja sig vid att betrakta de nu utgående
högre lönebeloppen såsom dem tillkommande nettolön, icke böra tillmätas
betydelse. Genom dylika övergångsbestämmelser kunde och borde enligt departementschefens
mening — på sätt som skett, då avgiftsplikt år 1907 infördes
för civila befattningshavare — den nuvarande ordinarie personalen
vid försvarsväsendet skyddas för minskning av utgående nettolöner. Kungl.
Maj:ts förslag går i detta avseende ett steg längre i tillgodoseende av personalens
intressen än vad reservanten ifrågasatt och medgiver, att de nuvarande
beställningshavarna icke skola behöva vidkännas högre pensionsavdrag
förrän efter vunnen befordran till högre beställning.

Till motivering av att i militära tjänstepensionsreglementet icke borde
införas begränsning av bidragsskyldigheten till 30 avdragsår har departementschefen
anfört, bland annat, att begränsningsregeln tillkommit i samband
med att pensionsavgifterna beräknats så, att de genomsnittligt för
hela personalbeståndet skulle täcka en tredjedel av pensionskostnaden, samt
att regeln syntes principiellt icke hava något berättigande, där en dylik
täckningskvot icke kunde uppehållas. Såsom 1921 års pensionskommitté
och 1934 års militärpensionssakkunniga utan meningsskiljaktighet framhållit,
skulle regeln beträffande den militära personalen te sig irrationell.
För denna personal skulle nämligen regeln i stort sett verka så, att alla
befattningshavare i de högsta graderna bleve helt befriade från avdragsplikt
i dessa grader, medan ingen befattningshavare i de lägsta graderna
någonsin under tjänstetiden kunde uppnå avdragsbefrielse. I civila
tjänstepensionsreglementet verkade regeln däremot i stort sett så, att de
flesta befattningshavarna, både i högre och lägre löneställning, finge vidkännas
avdrag under någon del av tjänstetiden i slutgraden men vinna avgiftsbefrielse
under en del av tjänstetiden i denna grad. Därtill komme,
att ett införande av begränsningsregeln skulle, vad ordinarie personal vid
försvarsväsendet beträffar, medföra vissa författningstekniska svårigheter
samt administrativa olägenheter i tillämpningen. För den icke-ordinarie
personalen ägde de principiella betänkligheterna mot begränsningsregeln
icke samma berättigande, och ej heller behövde här uppkomma samma författningstekniskai
och administrativa olägenheter. Departementschefen
funné dock för sin del övervägande skäl tala för att även på denna punkt
biträda reservantens förslag. Det syntes niimligen vara mindre lämpligt,

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

att i förevarande avseende olika bestämmelser meddelades för olika grupper
av den personal, som bleve underkastad reglementet.

I motionen II: 559 bar yrkats, att militärpensionssakkunnigas förslag
angående pensionsavdrag måtte godkännas såsom beräkningsgrund folden
militära personalens bidrag till pensioneringskostnaderna. Till stöd
härför hava motionärerna åberopat — förutom att försvarsväsendets personal
blivit i löneavseende missgynnad i förhållande till civilförvaltningens
tjänstemän — i huvudsak samma skäl, som i betänkandet anförts till
motivering av de sakkunnigas förslag.

Vid den prövning, som utskottet ägnat frågan örn pensionsavdragens
storlek, har utskottet kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl
tala för att avdragen bestämmas i enlighet med reservantens inom militärpensionssakkunniga
av Kungl. Majit biträdda förslag. Utskottet anser
nämligen att, då beträffande den militära personalen såväl löner som
pensioner reglerats efter samma system som gäller för civilförvaltningens
tjänstemän, enahanda grunder böra tillämpas även vid bestämmande
av pensionsavdragens belopp. Enligt utskottets mening måste det framstå
såsom naturligt och riktigt, att militär och civil personal i samma
bruttolöneställning får uppbära samma nettolön. Att föreslå en lägre
avdragsskala för försvarsväsendets personal synes för övrigt så mycket
mindre motiverat, som personalen i genomsnitt icke bidrager till pensioneringskostnaden
ens tillnärmelsevis i så stor utsträckning som civilförvaltningens
tjänstemän. Då därtill kommer, att i propositionen genom
övergångsbestämmelse sörjts för att den nuvarande ordinarie personalen
vid försvarsväsendet skyddas från minskning av utgående nettolöner
och först vid befordran behöver vidkännas högre pensionsavdrag,
synas personalens befogade intressen hava blivit tillbörligen beaktade.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn pensionsavdragens
storlek och kan följaktligen icke biträda det i motionen 11:559
framställda yrkandet örn bifall till sakkunnigmajoritetens förslag i sådant
avseende.

Vad angår avdragstidens längd är utskottet ense med departementschefen
örn olämpligheten av att beträffande försvarsväsendets ordinarie
personal förorda införande av den i civila tjänstepensionsreglementet innefattade
regeln, att pensionsavdragen skola upphöra efter 30 avdragsår.
Med hänsyn till de särskilda befordringsförhållanden, som äro rådande
vid försvarsväsendet, och de mycket växlande pensionsåldrarna skulle
nämligen en dylik begränsningsregel komma att te sig synnerligen otillfredsställande.
Utskottet ansluter sig därför till Kungl. Maj:ts förslag i
förevarande hänseende. Med avseende å den icke-ordinarie personalen vid
försvarsväsendet föreligga icke lika starka skäl till avvikelse från civila
tjänstepensionsreglementets bestämmelser beträffande avdragstidens
längd som i fråga örn ordinarie beställningshavare. Den icke-ordinarie
personalen intager nämligen på det hela taget samma ställning som civilförvaltningens
tjänstemän. Under hänvisning härtill har också från

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

11

personalhåll yrkajts begränsningsregelns införande i reglementet beträffande
ifrågavarande personal. Enär det synes mindre tillfredsställande
att i samma reglemente införa olika regler beträffande avdragstidens
längd för olika personalgrupper, anser sig emellertid utskottet även i
detta hänseende böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra, att beträffande icke-ordinarie befattningshavare
begränsningsregeln skulle så gott som undantagslöst komma
att träda i tillämpning först 30 år efter reglementets ikraftträdande och
följaktligen i huvudsak få betydelse endast för nytillträdande personal.

Av departementschefen anförda synpunkter på frågan örn ordnande av
familjepensioneringen för försvarsväsendets personal föranleda icke till
särskilt uttalande från utskottets sida.

Till det i propositionen samt i motionen II: 545 berörda spörsmålet örn
skyldighet för flaggkorpraler och högbåtsmän att vidkännas pensionsavdrag
skall utskottet i det följande återkomma.

Detaljbehandling av reglementsförslaget.

Utskottet övergår härefter att beröra de detaljfrågor beträffande förslaget
till militärt tjänstepensionsreglemente, rörande vilka motionsvis
framställts yrkanden örn ändring i Kungl. Maj:ts förslag eller i fråga örn
vilka anledning till särskilt yttrande från utskottets sida eljest synts
föreligga.

5 §. I 5 § hava intagits regler rörande minskning av pensionsbelopp
vid förening av pension för i militära tjänstepensionsreglementet avsedd
tjänst med lön, arvode eller pension för annan statstjänst. Dessa bestämmelser
äro i allt väsentligt av samma innehåll som motsvarande föreskrifter
i 7 § civila tjänstepensionsreglementet. De avvikelser, som av
militärpensionssakkunniga och Kungl. Majit ansetts påkallade, avse
bland annat att stadga undantag från reduktionsregelns tillämpning vid
förening av pension med avlöning för gymnastiklärarbefattning, som tillträtts
före avgången från den militära beställningen, eller med arvode för
icke-ordinarie befattning vid försvarsväsendet eller vid sjökarteverket,
som är avsedd att uppehållas av pensionerad personal. Mot Kungl.
Maj:ts förslag i detta avseende har utskottet ingen erinran. Utskottet
har följaktligen icke kunnat tillstyrka det i motionen II: 548 framställda
yrkandet, vilket avser att göra reduktionsregeln tillämplig även i
fall, som nyss angivits. Vad särskilt angår de arvoden, varom här är
fråga, vill utskottet erinra, hurusom nuvarande försvarsorganisation förutsätter,
att för vissa befattningar vid försvarsväsendet skall anlitas pensionerad
personal samt att arvodena äro avvägda så, att de tillsammans
med pensionen ungefärligen skola motsvara den lön, som skulle hava tillkommit
vederbörande, om han kvarstått i aktiv tjänst. Vid sådant förhållande
synes det utskottet icke rimligt, att pensionstagareu på grund
av arvodet skall få vidkännas minskning i sina pensionsförmåner.

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

I motionen II: 574 har föreslagits utvidgning av reduktionsregeln att
avse även sådana fall, då pensionär åtnjuter lön eller arvode från statsunderstödd
institution eller statligt monopolföretag eller från dem underlydande
företag eller uppbär avlöning från statsanställning i form av
taxeavgifter. Även i motionen II: 548 hava sympatier uttalats för en
dylik utvidgning men har därvid framhållits, att föreskrifter i detta
hänseende syntes samtidigt böra genomföras beträffande hela det statliga
pensionsväsendet. Även örn vad motionärerna i detta avseende anfört
är värt beaktande, anser utskottet det icke vara möjligt att utan en mera
ingående utredning av frågan, än utskottet i detta sammanhang kunnat
verkställa, förorda införande i reglementet av en bestämmelse, som tillgodoser
det i motionen framställda yrkandet. Tillräckliga skäl synas
för övrigt icke föreligga att i förevarande avseende stadga strängare reduktionsregler
för den militära personalen än för civilförvaltningens
tjänstemän. Utskottet anser det dock önskvärt, att frågan av Kungl.
Majit göres till föremål för närmare undersökning i syfte att utröna, huruvida
och i vilken omfattning begränsningar i pensionsrätten av avsedd
innebörd böra vidtagas för såväl civila som militära befattningshavare.

10 §. Denna paragraf, som innehåller bestämmelser örn tjänstårsberäkningen
för försvarsväsendets ordinarie beställningshavare, har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet har sålunda icke funnit skäl
tillstyrka det i motionen 11:558 framförda yrkandet örn sådan komplettering
av stadgandena i 10 § 1 morn., att vid tjänstårsberäkningen för
officerare och marinintendenturkårens personal hänsyn skall tagas till
tid efter fyllda 21 år, varunder vederbörande varit anställd vid krigsmakten
såsom officers- eller reservofficersaspirant eller innehaft motsvarande
anställning vid marinen. Den omständigheten, att ett i förhållande
till kadrernas storlek relativt obetydligt antal officerare kan komma att
vid uppnådd pensionsålder brista i det för hel pension erforderliga antalet
tjänstår, innebär — såsom i propositionen framhållits — ingalunda att den
militära personalen blir sämre ställd i pensionshänseende än civila befattningshavare.
Till förebyggande av misstolkning av bestämmelserna i
1 mom. d) vill utskottet framhålla, att icke heller anställningstid såsom
officersvolontär enligt äldre härordning bör få tillgodoräknas såsom tjänstår,
även örn det möjligen rent formellt skulle kunna anses, att beställningshavaren
därvid innehaft fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.

Inom utskottet har fråga väckts, huruvida icke stadgandet i 10 § 6 mom.
ävensom i 26 § tredje stycket rörande avdrag vid tjänstårsberäkningen
för tid, under vilken beställningshavare hållits häktad för brott eller
varit avstängd från tjänstgöring, borde förtydligas med föreskrift örn
att avdrag icke skall ske, därest befattningshavaren blir frikänd för det
brott, för vilket häktningen eller avstängningen företagits. Mot den uppfattning,
varpå yrkandet grundats, har utskottet i sak intet att invända,
och det torde kunna antagas, att stadgandet varit avsett att erhålla denna

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

13

innebörd. Emellertid överensstämmer bestämmelsens avfattning med
motsvarande stadgande i civila tjänstepensionsreglementet. Att föreslå
jämkning i avfattningen utan att samtidigt motsvarande stadgande i sistnämnda
reglemente ändras synes icke vara lämpligt. Vid sådant förhållande
och då det ej torde vara nödvändigt att tolka bestämmelsen så, att
reduktion skall verkställas även i fall, då vederbörande frikänts för brottet,
har utskottet ansett sig ej böra föreslå avvikelse från Kungl. Maj:ts
förslag. Därest till förebyggande av en obillig tillämpning av stadgandet
ändrad avfattning skulle anses nödvändig — en fråga som i första
hand synes böra prövas av vederbörande myndigheter och Kungl. Majit
— förutsätter utskottet, att Kungl. Majit i detta avseende framlägger förslag
beträffande såväl civila som militära tjänstepensionsreglementet.

16 § innehåller bestämmelser örn förtidspension för försvarsväsendets
ordinarie personal och överensstämmer med 15 § i militärpensionssakkunnigas
förslag. I förhållande till motsvarande stadganden i civila tjänstepensionsreglementet
företer paragrafen vissa ej oväsentliga avvikelser.
Enligt 16 § 1 mom. må nämligen rätt till förtidspension av Kungl. Majit
beviljas, därest avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen
samt under förutsättning tillika beträffande beställningsliavare, för
vilken pensionsåldern bestämts till 50 år, att han innehar minst 20 tjänstår,
beträffande officer (musikdirektör) eller underofficer, för vilken pensionsåldern
bestämts till 55 år, att han innehar minst 25 tjänstår, och beträffande
annan beställningshavare att han innehar minst det antal tjänstår,
som erfordras för erhållande av hel pension. För befattningshavare, å vilken
civila tjänstepensionsreglementet äger tillämpning, utgör däremot en tjänstålder
av 30 år generell förutsättning för erhållande av rätt till förtidspension.
Enligt vad som framgår av propositionen har avvikelsen ansetts
påkallad med anledning av att ett oförändrat överflyttande till det militära
pensionsområdet av civila tjänstepensionsreglementets bestämmelser
örn förtidspension till följd av de låga avgångsåldrarna för de största militära
personalgrupperna skulle medföra, att frivillig förtidsavgång icke
kunde ifrågakomma för nämnda personalgrupper. Med hänsyn till de skäl,
som i propositionen och i militärpensionssakkunnigas betänkande anförts
till stöd för förslaget, har utskottet icke velat motsätta sig bifall till detsamma.
Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av att förevarande
bestämmelser tillämpas med försiktighet och att förtidspensionering
medgives endast när förtidsavgången är önskvärd eller utan skada ur
statens synpunkt; den enskildes intresse att i förtid lämna tjänsten med
pension bör följaktligen icke tillmätas avgörande betydelse vid prövning
av hithörande ärenden. Utskottet vill tillika framhålla vikten av att kostnadsfrågan
vederbörligen beaktas vid ärendenas behandling. Bland annat
i detta syfte bör, såsom departementschefen framhållit, gemensam beredning
mellan försvars- och finansdepartementen äga rum vid ärendenas
handläggning.

17 §. I denna paragraf meddelas bestämmelser om pensionsunderlag och

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

pensionsavdrag för försvarsväsendets ordinarie personal. Denna fråga har
i sin allmänna del ingående behandlats i det föregående.

För flaggkorpraler och högbåtsman föreslås i propositionen pensionsunderlag
av 1,776 kronor, respektive 1,764 kronor och pensionsavdrag av
54 kronor. I motionen II: 545 har på anförda skäl yrkats, att dessa beställningshavare,
vilka för närvarande åtnjuta en summariskt ordnad,
med avgiftsplikt icke förenad pensionsrätt, skulle — intill dess lönereglering
för dem genomförts — övergångsvis beredas möjlighet att få reglementet
på sig tillämpat utan att därmed följde skyldighet att vidkännas
pensionsavdrag. Utskottet, som anser anledning saknas att tillerkänna
flaggkorpraler och högbåtsmän pensionsrätt enligt reglementet utan egen
bidragsskyldighet, avstyrker motionen i vad den avser yrkande därom. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra, att nuvarande innehavare av ifrågavarande
beställningar enligt förslaget äga frihet att välja, huruvida
de vilja underkasta sig reglementets bestämmelser eller kvarbliva vid
nuvarande pensioneringsgrunder, vilka vid fullt antal tjänstår berättiga
dem till pension, flaggkorpral till belopp av 1,404 kronor och högbåtsman
till belopp av 1,368 kronor.

18 §. Med hänsyn dels till de krav på rörlighet och fysisk spänstighet,
som måste ställas på den ordinarie personalen vid försvarsväsendet, dels
till behovet av reserver gälla för närvarande i fråga örn flertalet militära
oell civilmilitära beställningar lägre pensionsåldrar än som i allmänhet
föreskrivits för befattningar vid civilförvaltningen. I sitt betänkande
tillstyrkte militärpensionssakkunniga ytterligare sänkning av pensionsåldern
för en del beställningar. Kungl. Maj:ts förslag i fråga om
pensionsåldrar bygger i stort sett på vad de sakkunniga i sådant avseende
förordat, dock med några betydelsefulla avvikelser, vilka avse höjning
av pensionsåldrarna för vissa beställningar i förhållande till vad de
sakkunniga föreslagit.

Sålunda har Kungl. Majit icke funnit sig böra biträda de sakkunnigas
förslag till sänkning av nu gällande pensionsålder, 55 år, för kaptener viel
arméns intendenturkår och för underofficerare av andra och tredje graden
vid marinen. Vidare har Kungl. Majit ansett nuvarande pensionsålder
av 63 år böra bibehållas för förste marinläkare och marinläkare av
första graden, som är sjukhusläkare, medan de sakkunniga förordat tre
år lägre pensionsålder för dessa beställningshavare. Beträffande marinintendenter
av första och andra graden samt marinunderintendent innebär
Kungl. Majits förslag en sänkning av nuvarande pensionsålder från
65 till 60 år, under det att de sakkunniga förordat en avgångsålder för
dessa beställningshavare av 55 år. I vissa fall, där de sakkunniga tillstyrkt
bibehållande av nuvarande pensionsålder, förordas i propositionen
en höjning av pensionsåldern. Detta gäller bland annat beträffande
samtliga civilmilitära beställningshavare vid fabriks-, förråds- och tygstaten,
tillhörande högre lönegrad än C 3 (motsvarande lönegraden B 12
vid civilförvaltningen), ävensom i fråga om överläkare vid garnisons -

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

15

sjukhuset i Stockholm. Med avseende på dessa beställningar skulle den
till 60 år nu bestämda pensionsåldern enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas
till 63 år. Av de beställningshavare, beträffande vilka Kungl. Majit i
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag tillstyrkt sänkning av nu
gällande pensionsåldrar, må här nämnas brigadchefer (från 62 till 60 år)»
förrådsförvaltare vid marinen (från 63 till 60 år), överstelöjtnanter och majorer
vid arméns intendenturkår, vissa skol- och kårchefer, musikdirektörer
samt överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen (från 60 till
55 år) ävensom kaptener och subalternofficerare vid marinen (från 55 till
50 år.)

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn pensionsåldrar för försvarsväsendets
ordinarie personal har icke givit utskottet anledning till erinran.
Visserligen anser utskottet skäl kunna tala för att, på sätt militärpensionssakkunniga
föreslagit, vidtaga sänkning av pensionsåldern för underofficerare
av andra och tredje graden vid marinen till 50 år. Såvitt utskottet
har sig bekant torde nämligen den tjänstgöring, som dessa beställningshavare
hava att fullgöra, i allmänhet icke vara av mindre ansträngande
art än den som åvilar fanjunkare och sergeanter vid armén. Med hänsyn till
de olägenheter för personalen, som en nedsättning av pensionsåldern för
underofficerare av andra och tredje graden vid marinen under rådande befordringsförhållanden
skulle medföra, har utskottet emellertid funnit sig icke
böra ifrågasätta avvikelse från vad Kungl. Majit i förevarande avseende föreslagit.
Utskottet förutsätter dock att, därest vid genomförande av ny försvarsorganisation
eller eljest förbättrade befordringsförhållanden inträda för
här avsedd personal, frågan örn lämplig pensionsålder för denna personal
upptages till förnyat övervägande.

Från personalhåll har gjorts framställning örn bibehållande av nuvarande
pensionsålder, 60 år, för överkonstaplar och konstaplar vid fästningspolisen.
Såsom skäl härför har anförts, bland annat, att dessa beställningshavare,
därest pensionsåldern sänkes till 55 år, icke kunna uppnå
den tjänstålder av 30 år, som enligt Kungl. Majits förslag erfordras för
erhållande av hel pension. Med hänsyn till de omständigheter, som i
propositionen anförts till stöd för sänkning av pensionsåldern för dessa
beställningshavare, anser utskottet sig icke böra biträda nämnda ändringsförslag.
Utskottet vill i stället föreslå en sänkning av tjänståldern
för ifrågavarande personal till 25 år. Detta förslag — som överensstämmer
med vad arméns fullmäktige i yttrande över militärpensionssakkunnigas
betänkande förordat -— förutsätter, att beställningarna såsom överkonstapel
och konstapel vid fästningspolisen uppföras å den såsom Bilaga
A vid reglementet fogade förteckningen.

Enligt 18 § 2 mom. inträder pensionsåldern för ordinarie personal vid
utgången av mars månad, där stadgad levnadsålder uppnås under förra
halvåret, men eljest vid utgången av september månad. Jämlikt militärpensionssakkunnigas
förslag skulle däremot — i anslutning till motsvarande
bestämmelse i civila tjänstepensionsreglementet — pensionsåldern inträda

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

vid utgången av den månad, under vilken föreskriven levnadsålder uppnåtts.
I motionen II: 560 har yrkats godkännande av militärpensionssakkunnigas
berörda förslag. Såsoml skäl för ändringsyrkandet hava motionärerna
i huvudsak anfört, att vid bifall till Kungl. Majits förslag praktiskt
taget halva antalet beställningshavare skulle komma att tvångsvis pensioneras
i förtid, något som av dessa beställningshavare måste betraktas
såsom en orättvisa vid jämförelse med övrig personal.

Då Kungl. Majits förslag torde medföra betydande fördelar ur statens
synpunkt, särskilt när det gäller att begränsa statsverkets utgifter för flyttningsersättning
samt att rationellt ordna befordringarna för den högre
personalen, har utskottet ansett sig icke böra biträda ändringsyrkandet. Utskottet
är emellertid såtillvida ense med motionärerna, att det i sådana fall,
när befattningshavaren icke innehar för hel pension erforderligt antal
tjänstår, kan vara obilligt, örn vederbörande nödgas avgå före uppnående
av stadgad levnadsålder. Fördelarna med Kungl. Majits förslag torde kunna
bevaras samtidigt med att personalens berättigade intressen tillgodoses genom
att bestämmelsen — på sätt arméns fabrikers och tyganstalters tjänstemannaförening
i skrivelse till utskottet föreslagit — ändras därhän, att
pensionsåldern inträder vid utgången av mars månad, där stadgad levnadsålder
uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, men eljest vid utgången av
september månad. I förhållande till Kungl. Majits förslag innebär utskottets
förslag i realiteten en höjning av pensionsåldern med några månader för
ungefär halva antalet beställningshavare. Enligt vad utskottet under hand
inhämtat, torde ur militär organisationssynpunkt intet vara att erinra mot
den förordade jämkningen av 2 mom.

21 § innefattar regler örn uppskjuten livränta och överensstämmer med
mi litärpension ssakkunnigas förslag utom på en punkt. I tredje stycket av
1 mom. hade de sakkunniga upptagit ett stadgande av innehåll, att vid tjänstårsberäkningen
för bestämmande av uppskjuten livränta föreskrifterna i 10 §
(8 § i sakkunnigförslaget) skulle äga tillämpning, dock att tid, under vilken
beställningshavare icke haft att vidkännas pensionsavdrag eller för vilken
pensionsavgift icke erlagts, skulle få tillgodoräknas endast till två tredjedelar.
Såsom anledning till att stadgandet uteslöts i Kungl. Maj:ts förslag
angav departementschefen, att i civila tjänstepensionsreglementet frågan örn
grunderna för beräkning av intjänt pension lämnats öppen för Kungl.
Majits avgörande samt att i denna fråga påginge utredning, vid vilket förhållande
det icke vore lämpligt att i reglementet fastslå någon regel i detta
hänseende. Utskottet, som delar departementschefens uppfattning rörande
möjligheterna för Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser beträffande
tjänstårsberäkning för bestämmande av uppskjuten livränta i den
mån uttryckliga stadganden icke inrymts i reglementet, anser sig emellertid
böra uttala sin anslutning till den mening, varpå militärpensionssakkunnigas
förslag grundats, nämligen att tjänstetid, för vilken bidragsplikt till
egen pensionering ej förelegat, vid livränteförmånens bestämmande ej bör

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

17

få tillgodoräknas utan avkortning. Att i förevarande hänseende medgiva
oavkortat tillgodoräknande av tjänstgöring exempelvis i manskapsbeställning,
som icke varit förenad med på avgiftsplikt grundad pensionsrätt,
torde icke böra ifrågakomma.

23—25 §§. Dessa paragrafer, vilka innehålla bestämmelser örn marinöverdirektörens
pensionsförhållanden, hava icke föranlett erinran från utskottets
sida. Ehuru vissa skäl kunna tala för att beträffande marinöverdirektörsbeställningen
fastställa ett något högre pensionsunderlag än vad i
propositionen föreslagits, anser sig utskottet — med hänsyn särskilt till de
konsekvenser, som ett dylikt beslut kunde medföra inom andra områden av
det statliga pensioneringssystemet — icke för närvarande böra tillstyrka en
sådan höjning.

26 § innefattar regler angående tjänstårsberäkningen för icke-ordinarie
personal. Beträffande tolkningen av uttrycket »hållits häktad för brott
eller varit avstängd från tjänstgöring» hänvisas till vad därom anförts
under 10 §.

33 §. I fråga örn reglementets ikraftträdande biträder utskottet Kungl.
Maj:ts förslag. Detta innebär bland annat, att för den, som den 30 juni
1935 innehar beställning såsom flaggkorpral eller högbåtsman, äldre pensioneringsföreskrifter
skola lända till efterrättelse, där bestäilningshavaren
inom viss av Kungl. Majit bestämd tid anmäler, att han icke vill vara
underkastad reglementets bestämmelser. Såsom omnämnts under 17 § har
i motionen II: 545 föreslagits, att flaggkorpraler och högbåtsmän, intill dess
lönereglering för dem genomfördes, skulle befrias från skyldighet att bidraga
till pensioneringskostnadernas täckande. Därest en sådan anordning icke
skulle befinnas lämplig, borde enligt motionärens mening i vart fall föreskrivas,
att flaggkorpraler och högbåtsmän, som anmält sin önskan att
kvarstå på nuvarande pensioneringsgrunder, utan hinder därav skulle äga få
reglementet på sig tillämpat, sedan beslut i fråga örn löneförbättring för
dem meddelats. Utskottet — som icke funnit sig böra tillstyrka förslaget,
att ifrågavarande beställningshavare skulle övergångsvis beredas möjlighet
att få reglementet på sig tillämpat utan att därmed följde skyldighet att
vidkännas pensionsavdrag — har ej heller kunnat ansluta sig] till det i
motionen alternativt framförda förslaget. Genom den valfrihet, som enligt
33 § tillerkänts dessa beställningshavare, synas nämligen deras berättigade
intressen i förevarande avseende hava blivit vederbörligen tillgodosedda.

Övergångsbestämmelserna. Punkten 1. Vad i denna punkt föreslagits
beträffande pensionsrätt för personal på övergångsstat vid försvarsväsendet
har icke givit utskottet anledning till erinran. I motionen II: 557 har
yrkande framställts, att de i punkten 1 b) föreslagna särskilda pensionsunderlagen
för vissa officerare och underofficerare, vilka vid tiden för överföringen
till övergångsstat uppnått högsta löneklassen inom vederbörlig
lönegrad och som jämlikt 17 § eller 28 § i kungörelsen den 23 oktober
1925 (nr 429) vunnit uppfattning till närmast högre löneklass inom veder IUhang

lill riksdagens protokoll 10.15. S sami. Nr lil. o

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

börlig löneplan, skulle erhålla tillämpning jämväl å redan pensionerad
personal på övergångsstat. Detta yrkande har utskottet icke kunnat biträda.
En dylik retroaktiv tillämpning av reglementet synes nämligen ur principiell
synpunkt och med hänsyn till konsekvenserna icke vara tillrådlig.

Punkten 2 innehåller övergångsregler i anledning av de föreslagna sänkningarna
av pensionsåldrarna för vissa personalgrupper. Kungl. Maj:ts
förslag, vilket uppbyggts efter samma system som motsvarande övergångsbestämmelser
i civila tjänstepensionsreglementet men möjliggör något mjukare
övergång till de nya pensionsåldrarna, synes innebära en ur olika synpunkter
tillfredsställande lösning av frågan. Utskottet tillstyrker alltså
Kungl. Maj:ts förslag. Nämnas må, att de av utskottet förordade ändrade
bestämmelserna i 18 § 2 mom. beträffande tidpunkten för avgångsskyldighetens
inträde i viss mån komma att medverka till att göra övergången än
mjukare beträffande personal, å vilken övergångsbestämmelserna i punkten
2 erhålla tillämpning. För de beställningshavare, som vid utgången av
mars 1936, då äldre bestämmelser i fråga örn tidpunkten för avgångsskyldighetens
inträde upphöra att gälla, redan överskridit den nya pensionsåldern
och beträffande, vilka övergångsbestämmelserna icke vinna giltighet, komma
däremot de ändrade avgångsreglerna icke att erhålla någon betydelse; fordessa
beställningshavare inträder nämligen, såsom fallet är enligt Kungl.
Maj:ts förslag, avgångsskyldighet vid utgången av mars 1936.

Enligt sista stycket i punkten 2 skall såsom förutsättning för tillämpning
av vad i denna punkt stadgas gälla, att beställningshavare före den
1 januari 1936 hos vederbörande myndighet anmält sin önskan att kvarstå
i tjänst efter uppnåendet av den i reglementet stadgade pensionsåldern. Då
övergångsbestämmelserna i punkten 2 med hänsyn till sin avfattning få
anses äga tillämpning endast å beställningshavare, som pensioneras i den
beställning han vid reglementets ikraftträdande den 1 juli 1935 innehar,
kan fullgjord anmälan givetvis icke få betydelse för den, som efter sagda dag
tillträtt högre beställning. Däremot synes det rättvist och billigt, att anmälan
bör få gälla för beställningshavare, som utan egen ansökan eller
därom uttryckt önskan förflyttas till beställning i samma eller lägre lönegrad,
örn pensionsåldern för denna beställning blivit sänkt genom reglementets
bestämmelser. Därest särskilda föreskrifter rörande tillämpning av
övergångsbestämmelserna i nu berörda eller andra hänseenden skulle befinnas
erforderliga, lärer Kungl. Maj:t med stöd av bemyndigandet i 34 §
kunna meddela dylika föreskrifter.

Punkten 3. Denna punkt innefattar bestämmelser rörande rätt för befattningshavare,
å vilken reglementet med ikraftträdandet erhåller tillämpning,
att tillgodoräkna viss anställningstid i statens tjänst utöver vad som
följer av huvudstadgandena i 10 och 26 §§. I motionen II: 561 har
yrkats, att ifrågavarande bestämmelser måtte kompletteras med föreskrift,
som berättigade icke-ordinarie befattningshavare att såsom tjänstår tillgodoräkna
hela den tid, under vilken han må hava varit anställd såsom månads -

Bankoutskottets utlåtande. Nr 47.

19

tonare eller daglönare vid marinen. Denna framställning anser sig utskottet,
icke böra tillstyrka. Genom de särskilda övergångsbestämmelserna i andra
stycket av förevarande punkt har sörjts för att de till icke-ordinarie personal
utgående pensionerna ej under den närmaste tiden bliva för låga i
jämförelse med vad hittills plägat beviljas efter särskild prövning av Kungl.
Maj:t och riksdagen. Bifall till motionen skulle innebära, att viss ickeordinarie
personal, som avgår omedelbart vid reglementets ikraftträdande
eller under den närmaste tiden därefter, finge samma pensioner som de,
vilka hela tjänstetiden vidkänts pensionsavdrag. Enligt utskottets uppfattning
kan det ej vara befogat att på en gång avsevärt höja de pensionsförmåner,
som hittills i praxis plägat utgå. För sådana förutvarande befattningshavare
vid marinens månads- och daglönarstater, som någon längre
tid kvarstå i tjänst efter reglementets ikraftträdande, torde tjänståldern i
allmänhet komma att uppgå till eller närma sig vad som erfordras för hel
pension. Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn att enligt tjänstepensionsreglementet
för arbetare tillgodoräknande av hela anställningstiden
såsom daglönare vid marinen icke medgives.

För civilmilitära beställningshavare har det däremot synts utskottet
skäligt att övergångsvis föreslå förbättrade möjligheter till tjänstårsberäkning.
Enligt hittills gällande militära pensioneringsgrunder hava dessa beställningshavare
varit berättigade att helt tiljgodoräkna tjänstetiden såsom fast
anställt manskap vid försvarsväsendet, men enligt reglementets bestämmelser
får dylik tjänstetid av dem beräknas endast i den mån densamma
infaller efter fyllda 21 år och allenast till två tredjedelar. Från personalhåll
har gjorts gällande, att till följd av dessa ändrade grunder för tjänstårsheräkningen
vissa beställningshavare skulle få vidkännas en avkortning
i pensionen, som hittills icke behövt ifrågakomma. Med hänsyn till att de
största personalgrupperna, som beröras av frågan, nämligen vapenhantverkare,
tyghantverkare, hantverkare och fortmaskinister, bibehållits vid nuvarande
pensionsålder, medan samtidigt — i motsats till vad som skett beträffande flertalet
militära beställningshavare — kravet på 30 tjänstår för fulla pensionsförmåner
uppehållits, synes billigheten tala för att dessa beställningshavare medgivas
rätt att utan hinder av bestämmelserna i 10 § 1 mom. d) tillgodoräkna
hela anställningstiden såsom manskap efter fyllda 21 år. Punkten 3 i övergångsbestämmelserna
har kompletterats med en bestämmelse härom. Vissa
andra från personalhåll gjorda framställningar örn förmånligare övergångsstadganden
rörande tjänstårsberälmingen bar utskottet däremot ansett sig
icke böra biträda.

Punkten 6. Stadgandet i denna punkt avser att tillförsäkra beställningshavare,
för vilken till följd av reglementets bestämmelser skyldighet att
med ålderspension avgå från vid reglementets ikraftträdande innehavd beställning
inträder tidigare än enligt äldre föreskrifter och som på grund
härav icke kunnat uppnå tre tjänstår i beställningen, rätt att komma i
åtnjutande av pension på grundval av pensionsunderlaget. för beställningen

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

utan sådan medeltalsberäkning, varom stadgas i 13 § 2 mom. I motionen
II: 573 har gjorts framställning i syfte att motsvarande rätt skulle tillkomma
varje nuvarande beställningshavare med pensionsrätt, alltså även
dem, som efter reglementets ikraftträdande befordras till högre beställning.
Motionen utmynnar i hemställan örn att militärpensionssakkunnigas formulering
av nu ifrågavarande övergångsbestämmelse skulle godkännas. Utskottet
vill med anledning härav framhålla, att det av de sakkunniga föreslagna
övergångsstadgandet — vilket i allt väsentligt överensstämmer med
punkten 4 i övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet
— torde i sak vara av samma innebörd som föreskrifterna i förevarande
punkt. Då tillräcklig anledning att föreslå mera vittgående övergångsregler
för försvars väsendets personal icke synes, föreligga, avstyrker utskottet
motionen.

Med hänsyn till den av utskottet förordade ändringen av stadgandet i
18 § 2 mom. kan bestämmelsen i punkten 6 andra stycket utgå.

Bilaga A till reglementet. I enlighet med vad utskottet ovan under
18 § föreslagit hava beställningarna såsom överkonstapel och konstapel
vid fästningspolisen tillagts i den såsom Bilaga A vid utskottets förslag
fogade förteckningen över beställningar, beträffande vilka det för hel
pension erforderliga antalet tjänstår skall utgöra 25 i stället för 30.

*

Vad i övrigt i propositionen anförts och föreslagits beträffande militära
tjänstepensionsreglementet, fondering och därmed sammanhängande frågor
m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.

På grund av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och den i ämnet väckta motionen
II: 560 ävensom med avslag å motionerna II: 545, 548,
557, 558, 559, 561, 573 och 574, må

1) för sin del godkänna följande såsom utskottets förslag
betecknade

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

21

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

F örslag

till

reglemente angående tjänstepension för befattningshavare vid
försvarsväsendet (militära tjänstepensionsreglementet).

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §. .

1. Detta reglemente skall äga tillämpning å följande beställningshavare: a)

ordinarie innehavare av beställning, vid vilken utgår lön enligt löneplan
i avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet;

b) marinöverdirektören;

c) beställningshavare vid flottans poliskår; samt

d) innehavare av beställning såsom flaggkorpral eller högbåtsman.

2. Reglementet skall jämväl tillämpas å extra ordinarie tjänsteman
samt kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Majit fastställd
löneplan för civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid
försvarsväsendet.

3. Kungl. Majit äger, när särskilda skäl därtill äro, besluta, att reglementet
skall i tillämpliga delar bliva gällande jämväl för icke-ordinarie
anställningshavare vid försvarsväsendet, som icke avses i 2 mom.

4. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, är från reglementets
tillämpning undantagen befattningshavare, vilken vid statens övertagande
av enskilt företag övergått till befattning, som avses i reglementet.

2 §.

Från och med den dag, befattningshavare erhåller pensionsrätt enligt
detta reglemente, och intill dess han inträder i pensionsåldern, skall honom
tillkommande lön (arvode) minskas med pensionsavdrag i enlighet
med bestämmelserna i detta reglemente.

3 §.

1. Pension till belopp för år räknat, som framgår av detta reglemente,
utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med dagen näst
efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en
månad förflutit efter pensionstagarens frånfälle.

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Vid tillämpning av detta stadgande iakttaga, att det för tiden efter
pensionstagarens frånfälle utgående pensionsbeloppet icke må överstiga
femhundra kronor.

2. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet
likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala
återstående pensionsbelopp.

4 i

1. Varder befattningshavare dömd till avsättning eller till följd av
tjänstefel skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.

2. Har pensionstagare blivit för förbrytelse i sin tidigare innehavda
tjänst dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 §
strafflagen, må han från och med månaden näst efter den, under vilken
utslaget vunnit laga kraft, åtnjuta allenast en tredjedel av pensionen,
där ej Kungl. Majit finner skäl tillerkänna pensionstagaren större del,
dock ej mera än två tredjedelar av pensionen.

3. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är
föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,
eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast
en tredjedel av pensionen.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av
honom, må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan
anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

5 §.

1. Örn befattningshavare, vilken kommer i åtnjutande av pension för i
detta reglemente avsedd tjänst, vid avgång från den tjänsten åtnjuter
eller sedermera erhåller lön eller arvode för annan statstjänst eller ock
pension för annan tjänst, som avses i detta reglemente, eller pension
iör annan statsanställning, å vilken civila tjänstepensionsreglementet
eller lagen den 11 oktober 190/ (nr 85) angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension icke äger tillämpning, och de sammanlagda
förmånerna uppgå till sadant belopp, att de för år räknat överstiga femtusenfyra
kronor, ma befattningshavaren, så länge sådan annan förmån
åtnjutes, av pensionen enligt detta reglemente uppbära allenast en tredjedel,
med iakttagande likväl dels att i förekommande fall därutöver må
utgå så mycket av den återstående delen, att vad vederbörande äger behålla
ej understiger summan av den större förmånen och en tredjedel av
den mindre eller, örn båda äro lika, den ena av dem ökad med en tredjedel,
dels ock att minskning skall ske endast i den mån så erfordras för
att förmånernas sammanlagda belopp ej må överstiga femtusenfyra
kronor.

Bankoutskottets utlåtande Nr 47. 23

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Yad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning vid förening av
pension enligt detta reglemente med lön eller pension för icke-statlig
anställning, med vilken är förenad delaktighet i statens pensionsanstalt.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 mom. skall i förekommande
fall iakttagas, att hänsyn icke tages till lön för gymnastiklär ar befattning,
som tillträtts före avgången från den tjänst, för vilken pension enligt
detta reglemente åtnjutes, eller till pension, som utgår enligt gällande
bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver av
befäl och civilmilitär personal, och ej heller, där icke Kungl. Majit annorlunda
förordnar, till i stat upptaget eller av Kungl. Majit fastställt
arvode för icke-ordinarie befattning vid försvarsväsendet eller vid sjökarteverket.

6 §.

1. Fråga örn rätt till pension enligt detta reglemente prövas

a) beträffande befattningshavare, som avses i 11 § 3 morn., av Kungl.
Majit; samt

b) beträffande annan befattningshavare av statskontoret.

2. Avsked må ej meddelas befattningshavare, innan frågan örn bans
rätt till pension, där sådan fråga förekommer, blivit vederbörligen avgjord.
Vad nu sagts bar dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla
enligt § 35 regeringsformen.

3. Då pension beviljas, skall den pensionsberättigade erhålla skriftligt
bevis därom.

7 *.

Till ledning vid prövning av befattningshavares pensionsrätt skall bos
vederbörande myndigheter föras tjänstematrikel enligt de närmare föreskrifter,
som utfärdas av Kungl. Majit.

8 §.

Därest beloppet av pension, som beräknats enligt bestämmelserna i
detta reglemente, icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma
jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

2 kap.

Ordinarie bestäilningshavare i allmänhet.

9 $.

Bestämmelserna i detta kapitel skola äga tillämpning å bestäilningshavare,
som avses i 1 § 1 mom. a), c) och d).

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

10 §.

L I fråga om beställningshavare, som avses i detta kapitel, beräknas
tjänstår för tid, under vilken beställningshavaren

a) före uppnående av den för hans tjänst stadgade pensionsåldern varit
innehavare av beställning, pa vilken detta reglemente äger tillämpning;

b) innehaft med pensionsrätt förenad icke-ordinarie befattning vid försvarsväsendet; c)

varit surnumerär officer eller marinintendent; eller

d) efter fyllda 21 år innehaft med pensionsrätt icke förenad fast anställning
såsom manskap vid försvarsväsendet; dock att annan beställningshavare
än officer (musikdirektör), underofficer (musikunderofficer),
flaggkorpral eller högbåtsman må av sådan tid tillgodoräkna endast två
tredjedelar.

2. Beställningshavare, som från reservstat övergått till beställning på
aktiv stat, må av tid, varunder han tillhört reservstaten, såsom tjänstår
tillgodoräkna därunder fullgjord tjänstgöring ävensom så stor del i
övrigt, som Kungl. Majit bestämmer.

3. Beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet
eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av
andra graden eller marinläkarstipendiat, må såsom tjänstår tillgodoräkna
tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i sådan anställning.

Beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid
såsom lönlös kvarstå över stat, må såsom tjänstår tillgodoräkna därunder
fullgjord tjänstgöring vid försvarsväsendet.

4. Såsom tjänstår må vidare tillgodoräknas tid, under vilken beställningshavare
innehaft med pensionsrätt förenad befattning vid den civila
statsförvaltningen eller för vilken avgift för tjänstepensionering i civil
statlig eller icke-statlig tjänst erlagts till av staten upprättad eller
understödd pensionsanstalt eller pensionskassa eller under vilken beställningshavare
haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelserna i
tjänstepensionsreglementet för arbetare, allt i den mån sådan tid ej tillgodoräknas
jämlikt bestämmelserna i 1—3 mom.

5. Har beställningshavare eljest i eller utom statens tjänst förrättat
arbete eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder
sådant arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis tillgodoräknas
honom såsom tjänstår, beror på prövning i den ordning
Kungl. Majit föreskriver, örn och i vad mån dylikt tillgodoräknande må
äga rum.

6. Vid tjänstårsberäkning skall iakttagas, att avdrag göres för tid, under
vilken beställningshavare undergått straffarbete eller fängelse eller
hållits häktad för brott eller varit avstängd från tjänstgöring eller utan
giltigt förfall avhållit sig från tjänstgöring. Vid tillämpning av bestämmelserna
i 1 mom. a)—c) samt 4 mom. skall avdrag vidare göras för tid
omfattande minst 15 dagar i följd, under vilken beställningshavare åt -

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

25

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

njutit tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet 7.

Tid, som tagits i beräkning såsom tjänstår för grundläggande av
rätt till pension, må sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas
såsom tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring
än den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

8. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar
del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

11 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänsten inträder för beställningshavare:

a) då han uppnått den för hans beställning stadgade pensionsåldern,
den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, likväl obetaget att,
då särskilda omständigheter därtill föranleda, låta med avskedet anstå,
så länge heställningshavaren är fullt tjänstduglig, dock icke i något fall
längre tid än sammanlagt två år;

b) då han träffats av olycksfall eller skada i tjänsten och det behörigen
styrkes, att han på grund härav är för framtiden oförmögen att på
tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen
kunna tjänstgöra i annan befattning vid försvarsväsendet, till vilken
han må vara pliktig att låta förflytta sig;

c) då det behörigen styrkes, att han till följd av sjukdom, vanförhet
eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga
är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta
sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i annan
befattning vid försvarsväsendet, till vilken han må vara pliktig att låta
förflytta sig.

2. Har beställningshavare, för vilken enligt 1 mom. inträtt skyldighet
att avgå från tjänsten, underlåtit att söka avsked, ankommer det på
den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, att entlediga beställningshavaren.

3. Befinnes beställningshavare urståndsatt att på tillfredsställande sätt
fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom
i 1 mom. b) eller c) sägs, må Kungl. Maj:t, därest heställningshavaren
uppnått en levnadsålder, som med högst fem år understiger den för hans
beställning stadgade pensionsåldern, på därom av vederbörande myndighet
gjord framställning, förklara honom skyldig att avgå från tjänsten
och entlediga honom.

Framställning, som nyss sagts, må icke avlåtas, utan att beställningshavaren
erhållit tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet. Avgives
yttrande, skall detsamma åtfölja framställningen till Kungl. Maj:!

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

12 $.

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer: a)

beställningskavare, som uppnått den för hans beställning stadgade
pensionsåldern (ålderspension);

b) beställningshavare, som enligt bestämmelsen i 11 § 1 mom. b) är
skyldig att avgå (invalidpension);

c) beställningshavare, som enligt bestämmelsen i 11 § 1 mom. c) är
skyldig att avgå eller som med tillämpning av bestämmelsen i 11 § 3
mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

13 §.

1. Ålderspension bestämmes i förhållande till antalet tjänstår enligt
följande grunder. Kan beställningshavare räkna minst trettio eller, örn
han är innehavare av i bilaga A till detta reglemente omförmäld beställning,
minst tjugufem tjänstår, utgår hel pension. Är tjänstårens antal
mindre än nu sagts, utgår avkortad pension.

2. Hel pension sammanfaller till beloppet med det för beställningen
stadgade pensionsunderlaget; dock att för beställningshavare, som under
kortare tid än tre år innehaft den beställning, från vilken avgång äger
rum, beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de högsta pensionsunderlag,
vilka varit gällande för honom under vart och ett av de
före avgången senast förflutna tre år, under vilka han innehaft med pensionsrätt
förenad beställning. För beställningshavare, som inom loppet
av de senast förflutna tre åren före avgången haft avsked med tillstånd
att kvarstå lönlös över stat, må dock beloppet av hel pension icke överstiga
pensionsunderlaget för den beställning, från vilken avgången äger
rum.

3. Avkortad pension motsvarar beloppet av hel pension, minskat med
V«o eller, där för hel pension erfordras allenast tjugufem tjänstår, med
Vioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger
trettio respektive tjugufem.

14 §.

Invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för beställningshavaren
vid avgången gällande pensionsunderlaget.

15 $.

Sjukpension bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna men utgår
med lägst sjuttiofem procent av hel pension. Beloppet av sjukpension
må dock icke överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit
beställningshavaren, därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått
i sin beställning till pensionsålderns inträde.

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

27

Kungl. Maj-.ts förslag: Utskottets förslag:

16

1. Beställningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet av pensionsåldern
frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas
rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, därest avgången
finnes icke vara stridande mot statens intressen samt under förutsättning
tillika

a) beträffande beställningshavare, för vilken pensionsåldern bestämts
till femtio år, att lian innehar minst tjugu tjänstår;

b) beträffande officer (musikdirektör) eller underofficer, för vilken
pensionsåldern bestämts till femtiofem år, att han innehar minst tjugufem
tjänstår; och

c) beträffande annan beställningshavare att han innehar minst det
antal tjänstår, som erfordras för erhållande av hel pension.

2. För beställningshavare, som avses i 1 mom. a), motsvarar förtidspension
beloppet av hel ålderspension, minskat med dels Vioo för varje
full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger tjugufem, och
dels för tiden intill dess beställningshavaren uppnår pensionsåldern med
‘/i.™ för varje full fjärdedel av år, varmed beställningshavarens levnadsålder
vid avgången understiger pensionsåldern.

För beställningshavare, som avses i 1 mom. b), motsvarar förtidspension
beloppet av hel ålderspension, minskat med dels Viso för varje full
fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio, och dels för
tiden intill dess beställningshavaren uppnår pensionsåldern med Viso för
varje full fjärdedel av år, varmed beställningshavarens levnadsålder vid
avgången understiger pensionsåldern.

Förtidspension för annan beställningshavare motsvarar hel ålderspension
men skall, för tiden intill dess beställningshavaren uppnår pensionsåldern,
för varje full fjärdedel av år, varmed beställningshavarens levnadsålder
vid avgången understiger pensionsåldern, vara minskad med Vibo,
där för hel pension erfordras trettio tjänstår, och med ‘/iso, där för hel
pension erfordras tjugufem tjänstår.

3. Varder beställningshavare, vilken innehar förtroendesyssla enligt
§ 35 regeringsformen, entledigad utan egen ansökning och utan att på
grund av bestämmelse i 11 § detta reglemente skyldighet att avgå från
tjänsten föreligger, må han kunna efter Kungl. Maj:ts beprövande komma
i åtnjutande av förtidspension. Förtidspension till sådan beställningshavare
bestämmes enligt de i 13 § angivna grunderna men utgår
med lägst sjuttiofem procent av hel pension.

17 §.

1. Beträffande de i detta kapitel avsedda beställningar, vid vilka utgår
lön eller arvode motsvarande lön enligt viss lönegrad i avlöningsreglementet,
skola tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som här
nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. May.ts förslag: Utskottets förslag:

a) Beställningar, vid vilka lön utgår enligt löneplanen för officerare (O).

Lönegrad

Pensions-

underlag

kr.

Pensions-avdrag för år
kr.

Lönegrad

Pensions-

underlag

kr.

Pensions-avdrag för år
kr.

i........................

1,800

57

6...................

6,036

354

2........................

3,036

129

6....................

7*296

438

3........................

4,644

246

7..........

7,896

474

4........................

5,640

324

8........................

8,496

510

b) Beställningar, vid vilka lön utgår enligt löneplanen för underofficerare (Vo).

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Lönegrad

underlag

kr.

avdrag för år
kr.

Lönegrad

underlag

kr.

avdrag för år
kr.

•.......................

1,836

57

3........................

2,604

99

2

2,196

78

4........................

3,000

126

c) Beställningar, vid »ilka lön eller arvode utgår enligt löneplanen för civilmilitär personal

m. fl. (C).

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Lönegrad

underlag

kr.

avdrag för år
kr.

Lönegrad

underlag

kr.

avdrag för år
kr.

1

2

3

4

5

6

7

8

1,824

2,160

2,436

2,844

3,036

3,444

3,684

3,924

57

75

90

114

129

156

174

192

9

10

11

12

13

14

15

16

4,476

5,076

5,724

6,036

6,360

6,996

7,296

8,496

234

279

330

354

378

420

438

510

2. För högbåtsman och flaggkorpral skola tillämpas följande pensionsunderlag
och pensionsavdrag:

för högbåtsman: pensionsunderlag 1,764 kronor och pensionsavdrag 54
kronor, samt

för flaggkorpral: pensionsunderlag 1,776 kronor och pensionsavdrag 54
kronor.

18 §.

1. Där ej för viss beställning annan pensionsålder angives i den såsom
bilaga B till detta reglemente fogade åldersförteckningen, skall såsom
pensionsålder gälla nedan angivna levnadsålder:

Bankoutskottets utlåtande Nr 47. 29

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

För beställning shav are med lön enligt löneplanen för officerare (O):

beställningshavare, tillhörande lönegraderna 1—3 ................ 50 år

» » »4 och 5 ................ 55 »

» » »6 och 7 ................ 60 »

» » lönegraden 8 ................ 65 ».

För beställningshavare med lön enligt löneplanen för underofficerare

(Vo):

beställningshavare, tillhörande lönegraderna 1—3 ................ 50 år

» '' » lönegraden 4 ................ 60 ».

För beställningshavare med lön eller arvode enligt löneplanen för civil -

militär personal m. fl. (C):

beställningshavare, tillhörande lönegraderna 1—3 ............ 60 år

» » » 4—14 ............ 63 »

» » » 15 och 16 ............ 65 ».

För högbåtsman .................

För flaggkorpral ...............

2. Pensionsåldern inträder vid
utgången av mars månad, där
stadgad levnadsålder uppnås under
förra halvåret, men eljest vid
utgången av september månad.

............................. 55 år.

............................. 50 år.

2. Pensionsåldern inträder, dår
stadgad levnadsålder uppnås under
tiden 1 oktober—31 mars, vid
utgången av mars månad, men eljest
vid utgången av september
månad.

19 i

Nedflyttas beställning till lägre lönegrad och sänkes till följd därav
det för tjänsten dittills gällande pensionsunderlaget, skall i pensionshänseende
icke inträda någon förändring för den, som vid nedflyttningen innehade
beställningen.

20 §.

För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava sådan
i reglementet avsedd icke-ordinarie befattning, för vilken gäller ett högre
pensionsunderlag än det för hans ordinarie tjänst fastställda, skola tilllämpas
de för icke-ordinarie befattningshavare i reglementet givna bestämmelserna,
under iakttagande likväl att han härigenom icke må lida
inskränkning i de pensionsförmåner, som tillkomma honom i hans egenskap
av ordinarie tjänsteman.

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

21 §.

1. Beställningshavare, som avgår från tjänsten utan rätt att komma
i åtnjutande av pension, är från och med avgången försäkrad till erhållande
av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som enligt
försäkringsteknisk beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension
av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för beställning,
beträffande vilken pensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor, samt
65 år för annan beställning. Därest antalet tjänstår vid avgången understiger
trettio, minskas den intjänta pensionen med två procent för
varje felande helt tjänstår. För beställningshavare, vilken blivit dömd till
avsättning på grund av förbrytelse i tjänsten eller som till följd av
tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid den intjänta pensionen
minskas med två tredjedelar, där ej Kungl. Maj:t finner skäl tillerkänna
beställningshavaren större del, dock ej mera än två tredjedelar av
den intjänta pensionen.

2. Beställningshavare skall erhålla skriftligt bevis över honom vid avgång
ur statens tjänst tillkommande rätt till uppskjuten livränta.

3. Därest livränteförsäkrad person ånyo tillträder med pensionsrätt
förenad befattning i statens tjänst eller erhåller sådan befattning med
pensionsrätt i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller
pensionskassa, i vilken tjänstår för pension må räknas för statstjänsten,
eller kommer i åtnjutande av pension enligt gällande bestämmelser i
fråga örn pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär
personal, upphör hans rätt till livränta. Är jämväl den nya befattningen
underkastad bestämmelserna i detta reglemente, skall — där
ej föreskrifterna i 1 mom. ånyo träda i tillämpning — vid bestämmande
av pension för befattningen hänsyn tagas till den tid, under vilken beställningshavaren
förut innehaft sådan anställning, som enligt bestämmelserna
i detta reglemente må räknas honom till godo såsom tjänstår
för pension.

4. Livränta utbetalas enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl.
Majit, från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande
uppnått den ålder, som tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av
intjänt pension, till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

22 §.

1. Den, som är att hänföra till militär eller civilmilitär personal, är
efter avgång från tjänsten med ålderspension eller förtidspension pliktig
att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda 70 år,
örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av 65 år,
och i annat fall intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra i krig.

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

31

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar eller säkerhet ävensom
vid sådan övning eller större rustning, som till utrönande av arméns,
marinens eller flygvapnets krigsberedskap eller för utbildning av beväringens
andra uppbåd eller landstormen eller eljest kan bliva anbefalld.

2. Har pensionstagare, som i 1 mom. avses, under den tid, då han är
skyldig kvarstå i reserv, upphört att vara svensk medborgare eller utan
vederbörligt tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, är rätten till
pension förverkad från och med månaden näst efter den, varunder han
förlorat svenskt medborgarskap eller gått i främmande tjänst.

3 kap.

Ordinarie beställningshavare, som tillsättes genom förordnande på

viss tid.

23 $.

1. Marinöverdirektören är skyldig att efter beslut av Kungl. Majit
frånträda sitt förordnande, därest han till följd av sjukdom befinnes oförmögen
att i fortsättningen på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

2. I sammanhang med beslut örn förordnandes upphörande, så ock då
meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande,
skall frågan örn marinöverdirektörens rätt till pension, där sådan fråga
förekommer, avgöras.

24 §.

1. Har marinöverdirektören under minst tolv år innehaft förordnande
å sin beställning eller har han, oavsett tjänstetidens längd, befunnits på
grund av olycksfall i tjänsten vara oförmögen att i fortsättningen på
tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, är han berättigad att vid avgång
ur statens tjänst komma i åtnjutande av hel pension, vilken till beloppet
motsvarar det för befattningen gällande pensionsunderlaget.

2. Därest marinöverdirektören, innan han under tolv år innehaft förordnande
å beställningen, avgår ur statens tjänst antingen på grund av
att förordnandet utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande eller
på grund därav, att han befunnits vara till följd av sjukdom, som ej
föranletts av olycksfall i tjänsten, oförmögen att i fortsättningen på tillfredsställande
sätt sköta sin tjänst, så ock därest han eljest dessförinnan
utan egen begäran nödgas avgå ur statens tjänst, äger han uppbära avkortad
pension till belopp, som med ettusen kronor understiger det för
befattningen gällande pensionsunderlaget.

3. Vid tillämpning av vad i 1 och 2 mom. stadgas iakttages, att pensionen
för marinöverdirektör, som vid tillträdande av förordnandet inne -

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

hade tjänst, vilken tillsättes genom fullmakt, konstitutorial eller förordnande
på viss tid, icke må beräknas till lägre belopp än den pension, som
skulle hava tillkommit honom, örn han intill tiden för avgången kvarstått
i sin förra tjänst.

4. Övergår marinöverdirektören vid förordnandes upphörande till annan
beställning med pensionsrätt enligt detta reglemente, skall i pensionshänseende
gälla vad för den beställningen finnes stadgat. Har förordnandet
fortgått under minst tolv år, må dock med avseende å pensionsunderlag
och pensionsavdrag kunna för honom allt fortfarande tillämpas de
stadganden, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

25 $.

För marinöverdirektör skola tillämpas ett pensionsunderlag av 7,500
kronor och ett pensionsavdrag av 450 kronor.

4 kap.

Icke-ordinarie befattningshavare.

26 $.

Icke-ordinarie befattningshavare må såsom tjänstår tillgodoräkna tid,
under vilken befattningshavaren före uppnående av den för hans tjänst
stadgade pensionsåldern innehaft annan med pensionsrätt förenad befattning
i statens tjänst än beställning å reservstat vid försvarsväsendet eller
haft att vidkännas pensionsavdrag enligt bestämmelserna i tjänstepensionsreglementet
för arbetare eller för vilken erlagts avgift för tjänstepensionering
till av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt
eller pensionskassa.

Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas två tredjedelar av den tid,
under vilken befattningshavare efter fyllda 21 år innehaft med pensionsrätt
icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.

Vid tjänstårsberäkningen skall avdrag göras för tid, under vilken befattningshavare
undergått straffarbete eller fängelse eller hållits häktad
för brott eller varit avstängd från tjänstgöring eller utan giltigt förfall
avhållit sig från tjänstgöring. Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna
i första stycket skall vidare avdrag göras för tid, omfattande
minst 15 dagar i följd, under vilken befattningshavare åtnjutit tjänstledighet
för svag hälsas vårdande, för havandeskap eller barnsbörd eller
för enskild angelägenhet.

I övrigt skola i fråga örn tjänstårsberäkningen för icke-ordinarie befattningshavare
bestämmelserna i 10 § 5, 7 och 8 mom. äga motsvarande
tillämpning.

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

33

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

27 $.

Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension tillkommer
icke-ordinarie befattningshavare:

a) då befattningshavaren entledigas vid eller efter uppnådd pensionsålder
(ålderspension);

b) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd
av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring (invalidpension);

c) då befattningshavaren entledigas på grund därav, att han till följd
av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till
följd av nedsatt arbetsförmåga blivit oförmögen till fortsatt tillfredsställande
tjänstgöring, dock under förutsättning'' att han vid avgången kan
räkna minst tio tjänstår (sjukpension).

28 §.

I fråga örn beräkning av pension för icke-ordinarie befattningshavare
gäller, att

a) ålderspension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §, dock
att för hel pension alltid erfordras minst trettio tjänstår;

b) invalidpension fastställes till ett belopp, motsvarande det för befattningshavaren
vid avgången gällande pensionsunderlaget;

c) sjukpension bestämmes enligt de grunder, som angivas i 13 §, varvid
emellertid iakttages, å ena sidan, att pensionen utgår med lägst sjuttiofem
procent av hel pension samt, å andra sidan, att sjukpensionen icke
må överstiga den ålderspension, som skulle hava tillkommit befattningshavaren,
därest han med oförändrat pensionsunderlag kvarstått i sin befattning
till pensionsålderns inträde.

29 §.

Icke-ordinarie befattningshavare, som tidigast fem år före uppnåendet
av pensionsåldern frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Majit
medgivas rätt att komma i åtnjutande av förtidspension, under förutsättning
att han innehar minst trettio tjänstår samt att avgången finnes
icke vara stridande mot statens intressen.

Förtidspension motsvarar hel ålderspension men skall för tiden intill
dess befattningshavaren uppnår pensionsåldern vara minskad med Vibo
för varje full fjärdedel av år, varmed befattningshavarens levnadsålder
vid avgången understiger pensionsåldern.

30 $.

1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt
av Kungl. Majit fastställd löneplan, skola tillämpas de pensionsunderlag
och pensionsavdrag, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas: -

nihang till riksdagens protokoll 19.15. S sami. Nr 47.

3

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions-avdrag
för år
kr.

Lönegrad

Pensionsunderlag

Pensions-avdrag
för år
kr.

man

kr.

kvinna

kr.

man

kr.

kvinna

kr.

1

1?236

1,164

33

16.....................

3,036

2,844

129

2. .

1,320

1,236

36

17.....................

3,240

3,036

141

3..................

1,404

1,320

39

18...................

3,444

3,240

156

4.....

1,476

1,404

42

19....................

3,684

3,444

174

5...

1,560

1,476

20.....................

3,684

3,444

174

6..

1,644

1,560

48

21.....................

3,924

3,684

192

7..

1,716

1,644

5!

22.....................

4,200

3,924

213

8

1,324

1,716

57

23....................

4,476

4,200

234

9.....................

1,920

1,824

63

24.....................

4,764

4,476

255

10

2*040

1,920

69

25.....................

5,076

4,764

279

11

2,160

2,040

75

26.....................

5,400

5,076

303

12

2,304

2,160

84

27....................

5,724

5,400

330

13...

2,436

2,304

90

28.....................

6,036

5,724

354

H.....................

2,640

2,436

102

29...................

6,360

6,036

378

15.....................

2,844

2,640

114

30...................

6,684

6,360

399

2. För kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj :t fastställd
löneplan skola tillämpas de pensionsunderlag och pensionsavdrag,
som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Lönegrad

Pensions-

underlag

kr.

Pensions-avdrag för

kr.

1........................

1,056

30

O

1,236

36

3........................

1,320

39

4.......................

1,404

42

I

Pensions-

Pensions-

| Lönegrad

underlag

avdrag för år

kr.

kr.

5......................

1,560

48

6........................

1,644

51

7 ..................

1,716

57

3. I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 1 och 2 mom. sägs
äger Kungl. Majit bestämma den lönegrad, till vilken befattningen är
att i pensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt pensionsunderlag
och pensionsavdrag för densamma.

31 $.

1. Där ej Kungl. Majit för viss icke-ordinarie befattning fastställer
annan pensionsålder, inträder pensionsåldern vid utgången av den månad,
under vilken befattningshavare uppnår nedan angivna levnadsålder:

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

35

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

för extra ordinarie befattningshavare, tillhörande lönegraderna

1—12 ........................................................ 60 år

» extra ordinarie befattningshavare, tillhörande lönegraderna

13—30 ...................................................... 65 »

» kvinnlig ekonomipersonal .................................... 60 » .

2. Befattningshavare må icke i något fall bibehållas i tjänst längre tid

än två år utöver pensionsåldern.

32 $.

Icke-ordinarie befattningshavare, som avgår från tjänsten utan rätt att
komma i åtnjutande av pension, är från och med avgången försäkrad
till erhållande av uppskjuten livränta till det belopp för år räknat, som
enligt försäkringsteknisk beräkning svarar mot den intjänta pensionen.

Vid beräkning av intjänt pension tillämpas en tjänstålder för hel pension
av trettio år och en pensionsålder, utgörande 63 år för befattning,
beträffande vilken pensionsunderlaget ej överstiger 2,436 kronor för man
och 2,304 kronor för kvinna, samt 65 år för annan befattning. Därest antalet
tjänstår vid avgången understiger trettio, minskas den intjänta
pensionen med två procent för varje felande helt tjänstår. För befattningshavare,
vilken blivit dömd till avsättning på grund av förbrytelse i
tjänsten eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten, skall emellertid
den intjänta pensionen minskas med två tredjedelar.

I övrigt skola beträffande icke-ordinarie befattningshavares rätt till
uppskjuten livränta bestämmelserna i 21 § 2—4 mom. äga motsvarande
tillämpning, dock att rätt till uppskjuten livränta icke skall upphöra,
därest befattningshavare kommer i åtnjutande av pension enligt gällande
bestämmelser i fråga örn pensionering av försvarsväsendets reserver av
befäl och civilmilitär personal.

5 kap.

Reglementets tillämplighet m. m.

33 §.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1935, dock med iakttagande
av följande begränsningar, nämligen
att i fråga örn skyldighet för ordinarie beställningshavare att nied
ålderspension avgå från tjänsten äldre bestämmelser skola äga tillämpning
intill utgången av mars månad 1936,
att reglementets stadganden beträffande icke-ordinarie befattningshavare
skola träda i kraft först från och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer,
samt att för den, som den 30 juni 1935 innehar beställning såsom flagg -

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

korpral eller högbåtsman, så ock för icke-ordinarie befattningshavare,
vilken vid nämnda tidpunkt är delägare i flottans pensionskassa, äldre
pensionsföreskrifter skola lända till efterrättelse, där befattningshavaren
inom viss av Kungl. Majit bestämd tid hos den myndighet, som äger att
från tjänsten avskeda, anmäler, att han icke vill vara underkastad reglementets
bestämmelser.

I och med reglementets ikraftträdande för befattningshavare, som blir
underkastad reglementet, skall vad i författning eller annan av Kungl.
Majit utfärdad föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser
upphöra att gälla, såvitt angår sådan befattningshavare.

34 $.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen
av reglementet, meddelas av Kungl. Majit.

Övergångsbestämmelser.

1. I detta reglemente givna stadganden skola jämväl äga tillämpning
å beställningshavare, vilken är underkastad föreskrifterna i kungörelsen
den 23 oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns
och marinens övergångsstater. Härvid skall dock iakttagas följande.

a) För beställningshavare, vilken frivilligt överförts till övergångsstat,
skall, där det för motsvarande beställning på aktiv stat fastställda pensionsunderlaget
överstiger det belopp, som jämlikt 7 § 1 mom. nämnda
kungörelse skulle hava utgått till beställningshavaren såsom lön vid hans
avgång från beställningen, tillämpas ett pensionsunderlag, som är lika
med sagda belopp.

b) För löjtnant, underlöjtnant, sergeant eller underofficer av andra
eller tredje graden, som vid tiden för överföringen till övergångsstat uppnått
högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad och som jämlikt bestämmelserna
i 17 eller 28 § nämnda kungörelse den 23 oktober 1925 (nr
429) vunnit uppflyttning till närmast högre löneklass inom vederbörlig
löneplan, skola tillämpas följande pensionsunderlag och pensionsavdragi

för löjtnant i pensionsunderlag 3,444 kronor och pensionsavdrag 108
kronor;

för underlöjtnant i pensionsunderlag 2,076 kronor och pensionsavdrag 54
kronor;

för sergeant och underofficer av andra graden i pensionsunderlag 2,400
kronor och pensionsavdrag 66 kronor; samt

för underofficer av tredje graden; pensionsunderlag 2,016 kronor och
pensionsavdrag 51 kronor.

c) För marinläkare av första graden å övergångsstat utgör pensionsåldern
55 år.

37

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kanyl. Murits förslag: Utskottets förslag:

2. Har ordinarie beställningshavare genom reglementets bestämmelser
fått den för honom omedelbart före reglementets ikraftträdande gällande
pensionsåldern nedsatt med två år eller mera och är han enligt reglementet
skyldig att avgå från tjänsten före den 1 juli 1938, skall för honom
gälla en pensionsålder, som med följande antal år överstiger den
i reglementet stadgade pensionsåldern, nämligen
med ett år, örn den förutvarande pensionsåldern nedsatts med två år,
med två år, örn pensionsåldern nedsatts med tre år,
med tre år, örn pensionsåldern nedsatts med fyra år, samt
med fyra år, örn pensionsåldern nedsatts med fem år eller mera.

Har beställningshavare, som i denna punkt avses, fått pensionsåldern
nedsatt med tre år eller mera och är han skyldig att avgå från tjänsten
under tiden 1 juli 1938—31 december 1939, skall för honom gälla en pensionsålder,
som överstiger den i reglementet stadgade med ett år örn
nedsättningen uppgår till tre år, med två år örn nedsättningen uppgår till
fyra år samt med tre år örn nedsättningen uppgår till fem år eller mera.

Har beställningshavare fått pensionsåldern nedsatt med fyra år eller
mera och är han skyldig att avgå från tjänsten under tiden 1 januari 1940
—30 juni 1941, skall för honom gälla en pensionsålder, som överstiger den
i reglementet stadgade med ett år örn nedsättningen utgör fyra år och
med två år örn nedsättningen utgör fem år eller mera.

Har beställningshavare fått pensionsåldern sänkt med fem år eller
mera och är han skyldig att avga fran tjänsten under tiden 1 juli 1941
31 december 1942, skall för honom gälla en pensionsålder, som med ett år
överstiger den i reglementet stadgade.

För beställningshavare, som enligt äldre bestämmelser varit berättigad
att kvarstå i tjänst utöver den för honom enligt nämnda bestämmelser
gällande pensionsåldern, skola föreskrifterna i denna punkt äga motsvarande
tillämpning. Därvid skall den levnadsålder, vid vilken enligt
de äldre bestämmelserna avgångsskyldighet skolat inträda, anses såsom
för honom omedelbart före reglementets ikraftträdande gällande pensionsålder.

Därest vid uträkning av skillnaden mellan å ena sidan den ålder, vid
vilken avgångsskyldighet enligt de äldre bestämmelserna skolat inträda,
samt å andra sidan den i reglementet bestämda pensionsåldern uppkom
mer del av år, skall del, som uppgår till sex månader eller mera, räknas
såsom helt år men mindre del bortfalla.

Såsom förutsättning för tillämpning av vad i denna punkt stadgas
gäller, att beställningshavare före den 1 januari 1936 hos vederbörande
myndighet anmält sin önskan att kvarstå i tjänst efter uppnåendet av
den i reglementet stadgade pensionsåldern.

8. Beställningshavare, å vilken reglementet med ikraftträdandet erhåller
tillämpning, må såsom tjänstår för pension eller uppskjuten livränta

38

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Martts förslag: Utskottets förslag:

tillgodoräkna, förutom tid som i 10 § angives, jämväl två tredjedelar av
den tid, varunder han eljest före reglementets ikraftträdande men efter
fyllda 21 år innehaft icke-ordinarie befattning eller arbetaranställning
i statens tjänst. Motsvarande tillgodoräkningsrätt tillkommer icke-ordinarie
befattningshavare, som med reglementets ikraftträdande för sådana
befattningshavare blir underkastad reglementets bestämmelser.

Icke-ordinarie befattningshavare, som nu sagts, må, örn han avgår med
rätt till pension före den 1 juli 1945 och därvid med tillämpning av de i
26 § och första stycket av denna punkt innefattade bestämmelserna icke
kan räkna tjugufem tjänstår, av tid, varunder han innan reglementet
blivit å honom tillämpligt men efter fyllda 21 år innehaft icke-ordinarie
befattning eller annan statsanställning, såsom tjänstår för pension tillgodoräkna,
i den mån så erfordras för att uppbringa antalet tjänstår till
tjugufem, fyra femtedelar örn avgången äger rum före den 1 juli 1940
samt tre fjärdedelar örn avgången äger rum under tiden 1 juli 1940—30
juni 1945.

Utan hinder av bestämmelsen i
10 § 1 mom. d) må civilmilitär beställningshavare,
å vilken reglementet
med ikraftträdandet erhåller
tillämpning, såsom tjänstår
för pension tillgodoräkna hela den
tid, varunder han efter fyllda 21
år innehaft med pensionsrätt icke
förenad fast anställning såsom
manskap vid försvarsväsendet.

4. För beställningshavare, vilken vid reglementets ikraftträdande tillhör
någon av nedannämnda lönegrader, skall, så länge han kvarstår i
samma lönegrad, tillämpas det pensionsunderlag, som här nedan angives:

för lönegraden 0 1.......................................................................... 1 872 kronor

» » Uo 1............................................................................ 1 884 »

» » C 1............................................................................ 1 872 »

» » C 9........................................................................... 4 512 » .

För den, som den 30 juni 1935 är innehavare av beställningen såsom
marinöverdirektör, skall tillämpas ett pensionsunderlag av 7,896 kronor.

5. För den, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehar
med pensionsrätt och avgiftsplikt förenad beställning, å vilken reglementet
erhåller tillämpning, skall, så länge han kvarstår i den beställningen
eller innehar annan beställning i samma eller lägre lönegrad, såsom pensionsavdrag
tillämpas det belopp, vilket enligt äldre föreskrifter skulle
hava gällt såsom pensionsavgift för honom.

6. Har beställningshavare, för vilken till följd av reglementets bestäm -

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

39

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

meker skyldighet att med ålderspension avgå från tjänst, som innehafts
före reglementets ikraftträdande, inträder tidigare än enligt de omedelbart
före ikraftträdandet gällande stadgandena, under kortare tid än tre
år innehaft beställningen, skall för honom, utan hinder av vad i 13 §
2 mom. föreskrives, beloppet av hel pension vara lika med det för beställningen
stadgade pensionsunderlaget.

Vad i denna punkt stadgas skall
dock icke äga tillämpning i fall,
där den tidigare av g äng sskyldigheten
föranletts allenast av vad i
18 § 2 morn. föreskrives angående
tidpunkten för pensionsålderns inträde.

7. Därest vid tillämpning av stadgandet i 13 § 2 mom. hänsyn skall
tagas till befattningshavares pensionsunderlag eller pension för tid innan
reglementet blivit gällande för honom, skall därvid så anses, som örn
för befattningshavaren gällt det pensionsunderlag, som vid pensioneringstillfället
är fastställt såsom pensionsunderlag för den tjänst, han under
nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast jämförlig tjänst.

8. Örn den, som är berättigad till pension enligt detta reglemente, tilllika
är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund
av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt stadgande i tidigare gällande
författning rörande pensionering av i statens tjänst anställd personal,
räknas sistnämnda pension såsom del av den honom enligt detta reglemente
tillkommande pensionen, vilken alltså skall minskas med det- belopp,
som pensionstagaren sålunda äger utbekomma från pensionsförsäkringsfonden.

40

Bankoutskottets utlåtande Ni 47.

Kungl. Marits förslag:

Bilaga A.

Förteckning''

angivande de i 13 § 1 moni. militära tjänstepensionsreglementet avsedda
beställningar, beträffande vilka det för hel pension erforderliga
antalet tjänstår utgör tjugufem.

Beställningar

Beställningar

i

1. Armén.

Flaggkorpral

; Kapten, annan än vid intendenturkåren

Marindirektör av 1. graden

j Ryttmästare

Marindirektör av 2. graden

; Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Mariningenjör av 1. graden 1. löneklassen

! Underlöjtnant

Mariningenjör av 1. graden 2. löneklassen :

| Fänrik

Mariningenjör av 2. graden

| Fanjunkare (styckjunkare,)

Specialingenjör av 1. graden

j Musikfanjunkare (musikstyckjunkare)

Specialingenjör av 2. graden

j Sergeant

Specialingenjör av 3. graden

| Musiksergeant

Förste marinläkare

j Överfältläkaren
| Fältläkare

Marinläkai''e av 1. graden

i Regementsläkare

3. Flygvapnet.

| Överläkare vid garnisonssjukhuset i Stock-holm

Kapten, annan än i intendenturbefattning

) Bataljonsläkare

Löjtnant, annan än i intendenturbefattning
Underlöjtnant

2. Marinen.

Fänrik

Kapten

Fanjunkare

Löjtnant

Sergeant

Underlöjtnant

Förste flygläkare

Fänrik

Flygläkare av 1. gradan

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

41

Utskottets förslag: 1

Bilaga. A.

Förteckning

angivande de i 13 § 1 moni. militära tjänstepensionsreglementet avsedda
beställningar, beträffande vilka det för bel pension erforderliga
antalet tjänstår utgör tjugufem.

Beställningar

Beställningar

1. Armén.

Fänrik

Kapten, annan än vid intendenturkåren

Flaggkorpral

Ryttmästare

Marindirektör av 1. graden

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Marindirektör av 2. graden

Underlöjtnant

Mariningenjör av 1. graden 1. löneklassen

Fänrik

Mariningenjör av 1. graden 2. löneklassen

Fanjunkare (styckjunkare)

Mariningenjör av 2. graden

Musikfanjunkare (musikstyckjunkare1

Specialingenjör av 1. graden

Sergeant

Specialingenjör av 2. graden

Musiksergeant

Specialingenjör av 3. graden

Överfältläkaren

Förste marinläkare

Fältläkare

Marinläkare av 1. graden

Regementsläkare

Överläkare vid garnisonssjukhuset i Stock-

3. 2 Flygvapnet.

holm

Bataljonsläkare

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Polisöverkonstapel

Löjtnant, annan än i intendenturbefattning

Poliskonstapel

Underlöjtnant

Fänrik

2. Marinen.

Fanjunkare

Kapten

Sergeant

Löjtnant

Förste flygläkare

Underlöjtnant

Flygläkare av 1. graden

1 Utskottets förslag skiljer sig iråu Kungl. Maj:ts förslag endast såtillvida, att under rubriken
»Armén» tillkommit beställningarna såsom polisöverkonstapel och poliskonstapel.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. H sami. Nr i7.

4

42

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Bilaga B

Åldersförteckning, tillhörande 18 § 1 moni. militära tjänstepensions reglementet.

För innehavare av följande beställningar skall såsom pensionsålder gälla

nedan angivna levnadsålder:

I

Beställningar

Lev-

nadsår

Beställningar

Lev-

nadsår

1. Armén.

Underofficer av 2. graden ...............

55 j

Fälttygmästare!! ...........................

60

Underofficer av 3. graden..............

55 j

Styresman vid artilleriets fabriker ••

60

Marindirektör av X. graden ............

60 j

Tygmästare av 1. klassen ...............

60

Marindirektör av 2. graden ............

60 j

Tygmästare av 2. klassen ...............

60

Mariningenjör av 1. graden 1. löne-

1

Kapten vid intendenturkåren .........

55

klassen ....................................

60

Löjtnant vid intendenturkåren.........

55

Mariningenjör av 1. graden 2. löne-

BO i

Musikdirektör ..............................

55

Överfältläkaren..............................

60

Mariningenjör av 2. graden ............

60 !

i

Specialingenjör av 1. graden............

60

60

Specialingenjör av 2. graden............

60 [

Regementsläkare ..........................

60

Specialingenjör av 3. graden............

t

60 \

j Bataljonsläkare..............................

60

Marinläkare av 1. graden, annan än

'' Överfältveterinären .......................

60

sjukhusläkare.............................

60

Fältveterinär.................................

60

Överkonstapel, tillika polishommis-

.r, j

i Regementsveterinär........................

60

sane..........................................

60

i Bataljonsveterinär ........................

60

3. Flygvapnet.

Poliskommissarie...........................

60

Överstelöjtnant i intendenturbefatt-

i Polisöverkonstapel .......................

55

Ding..........................................

60 t

■ Poliskonstapel ... ..........................

55

Major i intendenturbefattning .........

60

Kapten i intendenturbefattning.........

55

3» IVltlt Auelia

Löjtnant i intendenturbefattning......

55

Flygöveringenjören ........................

60 ;

i Förste marinintendent av 1. löne-

klassen ....................................

60

Förste flygingenjör ........................

60 [

i Förste marinintendent av 2. löne-

Flygingenjör av 1. graden...............

60

klassen.......................................

60

Flygingenjör av 2. graden ...............

60 j

Marinintendent av 1. graden...........

60

Flygingenjör av 3. graden ................

60 |

Marinintendent av 2. graden...........

60

Förste flygläkare...........................j

60 j

Marinunderintendent .....................

60

Flygläkare av 1. graden..................

60 i

Musikdirektör ..............................

55

Verkmästare av 1. klassen ..............j

60 I

Flaggunderofficer ...........................

55

Verkmästare av 2. klassen...............

60

Bankoutskottets utlåtande Nr 47.

43

2) besluta, att nu tillämpade grunder för pensionering
av bataljonsläkare vid fältläkarkåren och marinläkare
av andra graden skola från och med den 1 juli
1935 upphöra att gälla utom beträffande beställningshavare,
som vid nämnda tidpunkt åtnjuter pensionsrätt
enligt berörda grunder;

3) förklara att, där innehavare av befattning, som
är förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt,
tillika innehar tjänst, som är förenad med rätt till
tjänstepension från annan av staten inrättad eller understödd
pensionsanstalt eller pensionsfond eller av
statsmedel, nedsättning av det med den förra befattningen
förenade tjänstepensionsunderlaget icke skall
äga rum, örn pensionen för den andra tjänsten reduceras
med hänsyn till pensionen från statens pensionsanstalt; 4)

föreskriva, att å pensioner, som beviljas med tillämpning
av militära tjänstepensionsreglementet, ej
må utgå pensionstillägg; samt

5) förklara, att med avlöningsbelopp, varå enligt
gällande bestämmelser dyrtidstillägg utgår, skall för
befattningshavare, som har att vidkännas pensionsavdrag
jämlikt militära tjänstepensionsreglementet,
förstås lönens nettobelopp.

Stockholm den 2 maj 1935.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg. Lindgren, Lindley*, Ernfors, Hansén*, Ehrnberg,
Nilsson i Mölndal och Bodin;

från andra kammaren: herrar Leffler, Bäcklund, K. A. Westman*, Andersson i Falkenberg,
Ahl, Andersson i Lindome, Hilding och Elmroth*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.