Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

19

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående
vissa ändringar i arvsbeskattningen.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Jacobsson m. fl. väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 9, har föreslagits, att riksdagen hos
Kungl. Maj:t måtte hemställa örn utredning rörande lindring i arvsbeskattningen
för barnrika familjer och att de förslag, vartill utredningen
kart föranleda, framläggas för riksdagen.

I motionen har anförts att inom arvsbeskattningens område åtgärder
kunna företagas, som vore ägnade att leda till ökad nativitet. Oron för
de efterlevandes framtid i ekonomiskt hänseende motverkade nämligen
ofta nativiteten och denna känsla ökades genom en hög arvsskatt. Särskilt
inom den självägande jordbrukarklassen framträdde en sådan tendens
ej minst med hänsyn till jordbrukets skuldbörda och därav följande
räntebelastning, vilken ju i hög grad ökades, örn det funnes flera arvingar
och dessa måste utlösas av den, som övertagit fädernegården. Motionärerna
ansåge därför att till nuvarande fyra arvsskattetariffer borde komma
en ny, vilken skulle omfatta till nuvarande första arvsklassen hänförliga
kategorier, nämligen efterlevande make och bröstarvingar, men
vilken tariff skulle komma till användning, endast under förutsättning
att arvlåtaren efterlämnat minst tre barn, varvid dock avlidet barns
bröstarvingar skulle representera det avlidna barnet. Det skattefria beloppet
borde höjas från 1,000 kronor, vartill det belöpte sig enligt nuvarande
klass I, till 2,000 kronor. Tariffen, som nu började med 1 och steg
till högst 20 procent, borde lämpligen börja med 0.5 och högst utgöra 15
procent.

Normerande för storleken av det arvsskattebelopp, som uttages, äro enligt
gällande arvsskatteförordning allenast sådana omständigheter, som
hänföra sig till arvtagaren, nämligen i fråga örn fysiska personer storleken
av den honom tillkommande arvsandelen och det skyldskapsförhållande,
vari han stått till arvlåtaren. Enligt det i motionen skisserade
förslaget åter skulle hänsyn jämväl komma att tagas till ett förhållande,
som närmast avser arvlåtaren, vadan detta förslag komme att innebära ett

Utskottet.

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

avsteg från nyss nämnda princip. Sannolikt skulle det också för det allmänna
medvetandet komma att framstå såsom en orättvisa, att för lika
stora arvslotter tillkommande bröstarvingar skulle utgå arvsskatt med
skilda belopp, på den grund att den ena arvingen har flera syskon än
den andra.

Motionärernas syfte bar emellertid icke varit att åstadkomma större
rättvisa i beskattningen utan att genom medgivande av skattelindringar
motverka den sjunkande nativiteten. Den föreslagna lindringen torde
emellertid i det övervägande flertalet fall bliva så betydelselös, att man
icke kan räkna med att de av motionärerna förutsatta verkningarna skulle
uppnås. I fråga örn de jämförelsevis fåtaliga större förmögenhetsägarna
skulle visserligen lindringen bliva mera avsevärd, men någon egentlig betydelse
för lösandet av det utav motionärerna vidrörda problemet skulle
detta enligt utskottets mening icke hava. Utskottet har på nu anförda
skäl icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion 11:9 av herr Jacobsson
m. fl., angående vissa ändringar i arvsbeskattningen,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1935.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Larson i Lerdala,
friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund,
Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl,
Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Blomquist, Brännström i Skellefteå
och Hagberg i Malmö.

3 51530. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.