Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
1
Kr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1935 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 225 med förslag till vissa ändringar i gällande
tulltaxa m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
(Ira avd.)
Genom en den 30 mars 1935 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 225, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
Tull för 100 kg |
||
289 |
Fyrverkeriarbeten---— — — — — — — — Anin. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas vid livrädd-ningsstationerna eller för avgivande av nödsignal vid luft-fart, skall tull icke utgå. Mattor, ej särskilt nämnda: andra slag, även försedda med sömnadsarbete eller |
|
472 |
Alim. Till detta nummer skola icke hänföras plysch-artade mattor, i vilka jute ingår endast i bottenväv-naden eller eljest till obetydlig del. |
Bihang till riksdagens protokoll 19,15. 7 sami. Nr 42—45.
I
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Tull för 100 kg |
||
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda: |
||
andra slag: |
||
604 |
Anin. Klädespersedlar av stampad yllefilt tulltaxeras efter |
|
626 |
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga: Arbeten av sten: |
|
655 656 |
skivor och plattor av marmor: opolerade och oslipade ....................................... polerade eller slipade................................... N andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder in-begripna arbeten av konstgjord alabaster: |
fria 10: — |
658 |
andra slag: opolerade och oslipade: av mjuka stenåker............................ N |
1: — |
Kallvalsat eller kalldraget järn samt järn, som ge-nom annan behandling än kallvalsning eller kall-dragning bibragts en blank yta \ över 10 mm i |
||
758 |
mindre än 0.4 mm: överdraget med aluminium, bly eller tenn |
fritt |
1121 1125 |
Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och neces-särer, med eller utan inredning eller tillbehör, Väskor, vägande per stycke mer än 0.8 kg, med eller utan inredning eller tillbehör.......................... E Anin. till nr 1121—1125. Vid fastställandet---i vikten. |
150: — |
1 Angående tulltaxeringen av järn, som bibragts en blank yta, se anm. 1 till Avd. XV A..
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
dels besluta, att förordningen den 21 april 1933 (nr 168) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse
på sätt av det följande framgår:
Tulltaxe- nr |
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tilläggstull |
289 |
631 |
Fyrverkeriarbeten — — —---— — |
|
Anm. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas |
|||
vid livräddningsstationerna eller för avgivande av |
dels besluta att förordningen den 21 mars 1933 (nr 88) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad
lydelse på sätt av det följande framgår:
Tulltaxe- nr |
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tilläggstull |
1 1121 |
2049 |
Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och |
dels besluta att förordningen den 27 april 1934 (nr 92) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse
på sätt av det följande framgår:
Tulltaxe- nr |
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tilläggstull |
Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg, och |
|||
necessärer, med eller utan inredning eller |
|||
1123 |
2051 |
■ |
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
dels ock förklara, att de i det föregående omförmälda ändringarna skola
träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer.
I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft
två under motionstiden vid riksdagens början väckta motioner, nämligen:
motionen
nr 91 i andra kammaren av herr Nilsson i Karlstad m. fl., däri
hemställts,
»1. att tullen å takskiffer, stat. nr 1225, höjes från nuvarande 1 krona
för 100 kilogram till 5 kronor;
2. att den nuvarande tullpositionen ’för tekniskt bruk avsedda artiklar
av sten ej särskilt nämnda’, stat. nr 1226, utgår, varigenom artiklarna
ifråga skulle komma att tulltaxeras enligt de rubriker, till vilka liknande
arbeten av sten hänföras, samt
3. att oslipade och opolerade arbeten av skiffer och gnejs, hänförliga till
stat. nr 1239 och sålunda för närvarande tullfria, påläggas en tull av 5
kronor för 100 kilogram», samt
motionen nr 92 i andra kammaren av herr Nilsson i Karlstad m. fl., däri
hemställts, »att skivor och plattor av marmor, oarbetade, d. v. s. endast
sågade, beläggas med en tull av 5 kronor för 100 kilogram».
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i
ärendet och respektive motioner.
Vid behandlingen av propositionen och motionerna har utskottet anlitat
byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsén såsom sakkunnig.
Be i proposition-en framlagda förslagen avse i korthet följande.
Fyrverkeriarbeten äro i gällande tulltaxa upptagna under nr 289 med
tull av 200 kronor för 100 kilogram. Härtill kommer en tilläggstull av 300
kronor för 100 kilogram enligt förordningen den 21 april 1933 (nr 168) med
ytterligare tillägg till gällande tulltaxa. Enligt anmärkningar vid förenämnda
tulltaxenr och i förordningen utgår dock icke tull eller tilläggstull
för fyrverkeriarbeten, avsedda att användas vid livräddningsstationerna.
Ku föreslås sådan ändring av dessa båda anmärkningar att tullfrihet
skulle komma att gälla även beträffande fyrverkeriarbeten, avsedda
att användas för avgivande av nödsignal vid luftfart.
Gällande tulltaxa upptager under nr 472 mattor, helt eller delvis av jute,
utan inblandning av silke, ull eller andra djurhår eller kokostågor, med
tull av 40 kronor för 100 kilogram. I propositionen föreslås, att till tulltaxenr
472 skall fogas en anmärkning av innehåll, att till sagda nummer
icke skola hänföras plyschartade mattor, i vilka jute ingår endast i bot
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42. 5
tenvävnaden eller eljest till obetydlig del. Vid bifall härtill komma dylika
plyschartade bomullsmattor att liksom andra bomullsmattor hänföras
till tulltaxenr 473 med tull av 100 kronor för 100 kilogram.
I syfte att åvägabringa en enhetlig tullbeskattning av klädespersedlar,
tillverkade av stampad yllefilt, och persedlar av yllevävnad föreslår
Kungl. Majit införande under tulltaxenr 604 av en anmärkning av innehåll,
att klädespersedlar av stampad yllefilt skola tulltaxeras enligt vad
för klädespersedlar av yllevävnader, hänförliga till tulltaxenr 483—485,
är stadgat.
Hattar av strumpstolsarbete äro i gällande tulltaxa undantagna från
tillämpningen av de vid tulltaxenr 626—632 (statistiskt nr 1190 1203) för
hattar fastställda tullsatserna per stycke och skola sålunda i tullhänseende
likställas med andra persedlar av nämnda material, i regel tulltaxenr
557 (statistiskt nr 1102 eller 1104), med tull av 175 kronor för 100 kilogram.
Nu föreslås att orden »eller strumpstolsarbete» skola utgå ur
Överrubriken till tulltaxenr 626—632. Vid bifall till detta förslag skulle
en sådan omläggning beträffande tulltaxeringen av ifrågavarande artiklar
åvägabringas, att huvudbonader av strumpstolsgods komme att tulltaxeras
efter samma grunder, som tillämpas för huvudbonader av annat
material.
Enligt gällande tulltaxa åtnjuta skivor och plattor av marmor tullfrihet,
örn de äro opolerade (tulltaxenr 655), men äro belagda med en tull av
10 kronor för 100 kilogram, örn de äro polerade (tulltaxenr 656). För ej
särskilt nämnda opolerade och oslipade arbeten av sandsten eller kalksten
utgår tull med 1 krona för 100 kilogram (tulltaxenr 658), varemot dylika
arbeten av andra mjuka stenarter, hänförliga till tulltaxenr 659 (statistiskt
nr 1239), äro tullfria. Nu föreslås dels sådan ändring av tulltaxenr
656 att slipade men icke polerade skivor och plattor av marmor skulle beläggas
med samma tull som de polerade eller 10 kronor för 100 kilogram,
dels ock beträffande tulltaxenr 658 den ändringen att detta tulltaxenr
skulle avse — icke blott opolerade och oslipade arbeten av sandsten eller
kalksten — utan alla sådana arbeten av mjuka stenarter. Genom sistnämnda
ändring skulle vissa för närvarande till tulltaxenr 659 (statistiskt
nr 1239) hänförliga opolerade och oslipade arbeten av skiffer m. fl. mjuka
stenarter komma att åsättas en tull av 1 krona för 100 kilogram eller samma
tull som dylika arbeten av sandsten eller kalksten.
Band järn med en tjocklek av mindre än 0.4 millimeter hän föres, därest
det är överdraget med bly, till tulltaxenr 758, som stadgar tullfrihet, meri
eljest till tulltaxenr 759, som upptager en tull av 8 kronor för 100 kilogram.
Med rent eller blyhaltig! tenn överdragen järnplåt är särskilt
nämnd i tulltaxenr 777 (statistiskt nr 1416) och åtnjuter tullfrihet. Denna
gäller emellertid icke sådan plåt, som förekommer i mindre bredd, d. v. s.
i form av band. Såsom framgår av överrubriken till tulltaxenr 756—761
samt anmärkningen efter tulltaxenr 761 skall nämligen kallvalsat eller
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
kalldiaget plattjärn av högst 250 millimeters bredd hänföras antingen till
något av numren 756—759 eller, örn bredden icke överstiger 10 millimeter,
till tråd. I syfte att bereda lättnad åt tillverkarna av s. k. kuhloledning
samt åt bleckkärlsindustrien föreslår Kungl. Majit sådan ändring av tulltaxenr
<58, att dit komme att hänföras även med aluminium eller tenn
överdraget bandjärn med en tjocklek av mindre än 0.4 millimeter, för vilka
varuslag tullfrihet därigenom skulle inträda.
Sedan vissa slag av väskor m. fl. artiklar belagts med tilläggstull genom
förordningarna den 21 mars 1933 (nr 88) och den 27 april 1934 (nr 92), utgör
tullen för läderväskor, vägande per stycke högst 0.5 kilogram, örn varan
är försedd med sidenfoder, 10 kronor, eljest 7 kronor för kilogram, under
det att av nämnda materialier tillverkade väskor med en vikt överstigande
0.5 kilogram per stycke, draga en tull av endast 1 krona 50 öre för
kilogram (tulltaxenr 1122—1123 och 1125). Det förhållandet, att en
avsevärd spänning sålunda uppkommit mellan tullsatserna för väskor örn
högst 0.5 kilograms vikt, å ena, samt tyngre väskor, å andra sidan, har visat
sig leda till en tendens att i fråga örn damväskor på konstlad väg höja
väskornas normala vikt för att därigenom få den lägre tullen för tyngre
väskor tillämplig. I syfte att förebygga dylika försök att undandraga varorna
stadgad tullavgift föreslås i propositionen -—- på förslag av generaltullstyrelsen,
som ansett sig kunna räkna med, att vikten av ifrågavarande
väskor icke lämpligen kan ökas i allt för hög grad — en höjning av
omförmälda, i överrubriken till tulltaxenr 1121—1124 samt i tulltaxenr
1125 angivna viktgräns från 0.5 till 0.8 kilogram ävensom motsvarande ändring
i förordningarna den 21 mars 1933 och den 27 april 1934 angående tilllägg
till gällande tulltaxa.
Det i motionen nr 92 i andra kammaren framställda förslaget att oarbetade,
d. v. s. endast sågade, skivor och plattor av marmor skulle åsättas
en tull av 5 kronor för 100 kilogram har, såsom framgår av propositionen,
på grund av framställning från två företag i branschen varit föremål för
Kungl. Maj:ts prövning. I utlåtande över framställningen har kommerskollegium
bland annat anfört, att av de kostnader för framställning av
visst slag av marmorplattor vid ett svenskt företag, som meddelats kollegium,
ej framginge, att de från utlandet importerade sågade men ej ytterligare
bearbetade marmorplattorna med nuvarande tullfrihet skulle erbjuda
någon i prishänseende besvärande konkurrens. Kollegium har därför
icke funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka den föreslagna tullen
å oslipade och opolerade skivor och plattor av marmor. I anslutning
härtill Ilar Kungl. Maj:t i propositionen allenast upptagit det här ovan
omförmälda förslaget att slipade skivor och plattor av marmor skall
å sättas samma tull som utgår för polerade skivor och plattor eller 10 kronor
för 100 kilogram.
Bevillning sutskottets betänkande Nr 42. 7
Yrkandet i motionen nr 91 i andra kammaren går ut på dels sådan
ändring av tulltaxenr 653, att tullen å takskiffer liöjes från nuvarande
1 krona till 5 kronor för 100 kilogram oell att ur nämnda tulltaxenr uteslutas
»för tekniskt bruk avsedda artiklar av sten, ej särskilt nämnda»,
varigenom artiklarna ifråga koramo att tulltaxeras enligt de rubriker,
till vilka andra dylika arbeten av sten hänföras, dels ock att »opolerade
•och oslipade arbeten av skiffer och gnejs1, hänförliga till tulltaxenr 659
(statistiskt nr 1239)» och sålunda för närvarande tullfria, skola åsättas en
tull av 5 kronor för 100 kilogram. Av propositionen framgår, att två skifferverk
hos Kungl. Maj:t gjort framställning av enahanda innebörd som
motionen, dock ej beträffande arbeten av gnejs. Den 6 mars 1934 lia
kommerskollegium och generaltullstyrelsen avgivit gemensamt utlåtande
jover framställningen och därvid anfört bland annat följande.
Vad först beträffar takskiffer (stat. nr 1225) hade den inhemska förbrukningen,
beräknad på tillverkningen samt med utgångspunkt från
skillnaden mellan införsel oell utförsel, ökats ej obetydligt under de senaste
åren. Samtidigt hade såväl tillverkningen som importen stigit, den
sistnämnda dock kraftigast, så att importerad varas andel av den beräknade
förbrukningen ökats. För åren 1931 och 1932 hade nämnda andel
dock ej utgjort mera än 4 å 5 viktsprocent. Det förefölle sålunda, som
örn de svenska tillverkarna skulle tämligen väl hava kunnat försvara
sin ställning på den inhemska marknaden, möjligen frånsett vissa delar
av landet, där enligt sökandenas uppgift besvärande konkurrens förelåge.
Under sådana omständigheter kunde kommerskollegium icke finna skäl
att tillstyrka den begärda, ganska betydande tullhöjningen.
Vad beträffar »för tekniskt bruk avsedda artiklar av sten, ej särskilt
nämnda» (stat. nr 1226) syntes importen omfatta ett flertal för olika ändamål
och industrigrenar avsedda artiklar. Kollegium vågade ej göra något
uttalande om de verkningar en tullhöjning i detta fall skulle hava,
utan att därvid kunna stödja sig på en närmare utredning. Då kollegium
ej varit i tillfälle verkställa en dylik, som syntes bliva ganska tidsödande
och omfattande, ansåge sig kollegium ej kunna tillstyrka framställningen
på denna punkt.
I fråga örn opolerade och oslipade arbeten av skiffer, nu fallande under
statistiskt nr 1239, syntes enligt kommerskollegii uppfattning skäl tala
för visst tillmötesgående av ansökningen. Kungl. Maj:ts ovan omförmälda
förslag härutinnan har avfattats i överensstämmelse med vad kommerskollegium
och generaltullstyrelsen med avseende å dessa artiklars tullbeläggande
förordat.
Beträffande införseln av takskiffer (statistiskt nr 1225) samt tillverkningen
därav må anföras följande siffror:
1 Till tulltaxenr 659 hänförliga opolerade och oslipade arbeten av gnejs ingå icke i
statistiskt nr 1239, som endast avser dylika arbeten av mjuka stenarter (andra än sandsten
och kalksten), utan ingå jämte andra sådana arbeten av hårda stenarter i statistiskt
nr 1232—1238.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Takskiffer (stat. nr 1225).
Å r |
Info |
rael |
ton |
1,000 kr. |
|
1930 .................... |
30 |
4 |
1931 ........................... |
90 |
12 |
1932 .......................... |
140 |
18 |
1933 .......................... |
22 |
2 |
1934 ........................... |
61 |
8 |
Å r |
Tillverkning |
|
ton |
1,000 kr. |
|
1930 ........................... |
1,369 |
124 |
1931 ........................... |
1,965 |
178 |
1932 ........................... |
2,699 |
231 |
1933 ........................ |
836 |
74 |
1934 .......................... |
I till utskottet inkomna skrifter lia dels Göteborgs stenindustriförbund
och Svenska stenindustriarbetareförbundets avdelning nr 25 dels
ock ett flertal stenhuggeriet- m. fl. företag uttalat sig emot införandet av
tull å oarbetade skivor och plattor av marmor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av den beträffande
väskor i överrubriken till tulltaxenr 1121—1124 samt i tulltaxenr 1125
angivna viktgränsen har Stockholms reseffekthandlareförening i en till
utskottet ingiven skrift uttalat följande önskemål, nämligen att tulltaxenr
1123 måtte bibehållas oförändrat men tilläggstullen, i samband med höjning
av viktgränsen från 0.5 till 0.8 kilogram, sänkas från 500 till 200
kronor för 100 kilogram samt att med nämnda tulltaxenr måtte sammanslås
tulltaxenr 1122 i syfte att förenkla tulltaxeringen och samtidigt bereda
statsverket ökade tullintäkter.
Utskottet. Vad först angår de i motionerna nr 91 och 92 i andra kammaren framställda
förslagen om ändring i tulltaxan, såvitt angår vissa arbeten av
sten, har utskottet —- med hänsyn till vad kommerskollegium enligt vad
o\an sagts anfört i dessa frågor och med fästat avseende å vissa skäl av
handelspolitisk natur —- funnit sig böra förorda, att motionärernas önskemål
allenast tillgodoses i den begränsade utsträckning, som Kungl.
Majit föreslagit.
Då Kungl. Maj:ts förslag varken i förenämnda eller andra delar givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 225; samt
2) att motionerna II: 91 och II: 92, i den mån desamma
icke besvarats genom vad utskottet under punkten
1) hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 10 maj 1935.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
9
Bevillningsutskottets betänkande Nr 42.
Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg i Katrineholm, Jönsson, Larson i Lerdala.
friherre Lagerfelt, Lithander, Lövgren i Boden, Olsson i Närlinge, Björklund,
Olsson i Gävle, Olsson i Ramsta, Ericson i Boxholm, Hjalmarsson, Sjödahl,
Löfvander, Berg i Karlskrona, Hagström, Werner i Hultsfred, Johansson i
Krogstorp och Hagberg i Malmö.