Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 5 april 1934.
Godkänd av andra kammaren den 5 april 1934.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1934,1935 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) Extra byråchef för tekniska ärenden. Uti den till riksdagen avlåtna,
den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit i
avsende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
(punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag), föreslagit riksdagen
att till extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
Kiksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra
byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag
av 12,000 kronor.
2:o) Ökad föredragning i regeringsrätten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2) har riksdagen till ökad föredragning i regeringsrätten för
budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag av 11,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. Vägorganisationen i länen.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3—11) angående väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen m. m. och angående vägorganisationen i länen anmäler
riksdagen framdeles sina beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 6.
675 34 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 6.
4:o) Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetar ägt rum, till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,250,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
5:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13, sid.
121 och 122) föreslagit riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen förehaft
följande motioner, nämligen
dels två motioner (I: 85 och lii 175), i vilka föreslagits, att riksdagen, med
ändring av Kungl. Majda förslag under sjätte huvudtiteln, punkterna 13, 14
och 16, måtte besluta att anslagen för budgetåret 1934/1935 till enkla bygdevägar
1,350,000 kronor, ödebygdsvägar 1,200,000 kronor och tillfartsvägar till
inlandsbanan 500,000 kronor, tillsammans 3,050,000 kronor, skola utgå av
vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag;
dels ock en motion, lii 216, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att av Kungl. Majit äskade anslag å kronor 1,350,000 till byggande av enkla
bygdevägar, kronor 1,200,000 till byggande av ödebygdsvägar och kronor
500,000 till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga
statsmedel såsom extra reservationsanslag.
Riksdagen anser, att anslaget till enkla bygdevägar bör bestämmas till
det av Kungl. Majit föreslagna beloppet av 1,350,000 kronor eller samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Däremot har riksdagen ej ansett sig kunna godkänna Kungl. Majis förslag,
att förevarande anslag till enkla bygdevägar liksom de i det följande upptagna
anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle
täckas av automobilskattemedel. Riksdagen åberopar härutinnan den ståndpunkt,
1933 ars riksdag intagit till denna fråga. En sådan åtgärd skulle,
såsom riksdagen då framhöll, innebära ett ytterligare inkräktande på dessa
medel, desto mindre tillrådligt som de redan för närvarande visat sig
knappa för finansieringen av de båda ursprungliga automobilskattemedelsanslagen,
nämligen anslagen till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna, respektive på landsbygden. Härtill
komme skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig
utsträckning lämnades bidrag för finanseringen av utgifterna för de allmänna
vägarna.
I anslutning till riksdagens sålunda tidigare uttalade mening anser alltså
riksdagen, att anslagen till enkla bygdevägar liksom ock de i det följande upptagna
anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan ej böra
utgå av automobilskattemedel utan bestridas av andra statsinkomster. Detta
innebär en överflyttning från automobilskattemedlen till allmänna budgeten
av sammanlagt 3,050,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6. o
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,350,000
kronor.
Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen
framdeles sitt beslut.
6:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.
Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen dels besluta, att till byggande
av ödebygdsväg, som utföres annorledes än genom statens försorg,
må utgå statsbidrag med högst 85 procent av den beräknade kostnaden,
där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas;
dels ock till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen behandlat
de under punkt 5:o) omnämnda motionerna.
Riksdagen anser, att anslaget till ödebygdsvägar bör bestämmas till det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet, 1,200,000 kronor, eller samma
belopp, som anvisats för innevarande budgetår.
Med hänsyn till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört anser
Riksdagen, att förevarande anslag till ödebygdsvägar bör utgå, ej av automobilskattemedel,
utan av andra statsinkomster.
Beträffande Kungl. Majits förslag örn viss ändring i villkoren för bidrag
från anslaget — vilken fråga sammanhänger med det framlagda förslaget till
ny väglagstiftning — kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt
vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1934/1935 anvisat
ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen
framdeles sitt beslut.
7:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har (punkt 15)
föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen behandlat
_
dels 6n motion lii 61, i vilken hemställts, att riksdagen ville, med ändring
av Kungl. Majits förslag till byggande av enskilda utfartsvägar, för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 725,000 kronor att fördelas
i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort förslag;
dels ock en motion lii 62, i vilken yrkats, att riksdagen måtte besluta att
till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
4 Riksdagens skrivelse nr 6.
Såsom av departementschefen och i motionerna framhållits fyller ifrågavarande
anslag ett synnerligen behjärtansvärt ändamål genom att främja
tillkomsten av vägförbindelser till avlägset liggande byar och gårdar. Byggandet
av enskilda utfartsvägar synes jämväl få tillmätas betydelse, då det
gäller lindrande av arbetslösheten i trakter, som beröras av vägföretagen.
Att märka är att det statliga understödet i detta fall är jämförelsevis begränsat
i förhållande till vägbyggenas omfattning. Enligt gällande bestämmelser
utgår statsbidraget i allmänhet med allenast %—1/3 av kostnaden,
varvid förutsättes att landsting, kommun eller annan icke-sakägare dessutom
bidrager med minst 15 %. I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat och vad motionsvis yrkats finner sig riksdagen böra vidtaga
en ökning av anslaget. Denna ökning har riksdagen emellertid på
grund av det statsfinansiella läget ansett böra begränsas till 100,000 kronor.
Riksdagen, som alltså ansett, att anslaget till enskilda utfartsvägar för
nästkommande budgetår bör bestämmas till 600,000 kronor, får anmäla, att
riksdagen till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1934/1935 anvisat
ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.
8:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Maj:t har
(punkt 16) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat
de under punkt o:o) omnämnda motionerna.
Riksdagen anser, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan bör bestämmas
till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet av 500,000
kronor.
Med hänsyn till vad riksdagen under punkt 5:o) anfört finner riksdagen
att förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan bör utgå, ej av
automobilskattemedel, utan av andra statsinkomster.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av tillfartsvägar till
inlandsbanan för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen
framdeles sitt beslut.
9:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till
Kicksisvaara i Norrbottens län. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
17) har riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Hauki
till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra
reservationsanslag av 72,800 kronor.
10:°) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18)
hai riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen
Riksdagens skrivelse Nr 6. 5
i Norrbottens län för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
liro) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Beträffande Kungl.
Maurts förslag (punkt 21) angående bidrag till vägunderhållet på landet anmäler
riksdagen framdeles sitt beslut.
12:o) Hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 22) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1934/1935 anvisat
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
13:o) Statsunderstödda fiskehamnar. Med bifall till Kungl. Majrts förslag
(punkt 23) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsunderstödda fiskehamnar förbudgetåret 1934/1935 anvisat ett
extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
14:o) Handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit
riksdagen att till handelshamnar och farleder för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört har riksdagen ansett sig
böra bifalla Kungl. Majits förevarande förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till handelshamnar och farleder för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
15:o) Underhåll av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 25) har riksdagen till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1934/1935
anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Vägtrafikväsendet.
16:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med bifall till Kungl. Majits
förslag (punkt 26) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till skjutsentreprenader m. m., nu 16,000 kronor, med 7,000 kronor
till 9,000 kronor.
17:o) Registrering av motorfordon. Då Kungl. Majits förslag (punkt 27),
som innebär en sänkning av förevarande anslag med 5,000 kronor, ej givit
riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till registrering av motorfordon
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
18:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
rum, till besiktning av motorfordon för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra
förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
19:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för
budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 625,000 kronor.
20:o) Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30) har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra anslag av 50,200 kronor.
21:o) Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. Radiotjänst
för luftfarten. Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landningsfält
för flygplan. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
31—33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
för budgetåret 1934/1935 anvisat dels till telegramkostnader för väderlekstjänst
för luftfarten ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor; dels till radiotjänst
för luftfarten ett extra anslag av 40,000 kronor; dels ock till flyttning av
elektriska ledningar för anordnande av landningsfält för flygplan ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
22:6) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Då Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34) ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen
till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra anslag av 14,000 kronor.
23:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1934/1935 anvisat
ett extra anslag av 1,000 kronor.
Byggnadsväsendet.
24:o) Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens verksamhet. Kungl. Maj:t
har (punkterna 36 och 37) föreslagit riksdagen dels godkänna ett av departementschefen
förordat förslag till stat för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1934, dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 250,000 kronor, dels
ock till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra förslagsanslag av 115,000 kronor.
Med konstaterande av att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej avser
någon höjning i de för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppen utan
allenast en ändrad form för deras redovisning har riksdagen
Riksdagens skrivelse Nr 6. 7
dels godkänt följande stat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas frän och
med den 1 juli 1934:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, f&rslagsanslag............... kronor 184,800
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ » 4,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
......................................................... » 60,700
Förslagsanslag kronor 250,000;
dels i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen
med oförändrat belopp 250,000 kronor;
dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetåret ägt rum, till byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag
av 115,000 kronor.
25:o) Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kungl. Majit har (punkt
38) föreslagit riksdagen dels besluta, att statens bränslekontrollerande verksamhet
skall från och med den 1 juli 1934 överflyttas från socialstyrelsen
till byggnadsstyrelsen, dels ock till statens bränslekontrollerande verksamhet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor.
Frågan örn förläggningen av statens bränslekontrollerande verksamhet,
som hittills varit ansluten till socialstyrelsen, har 1929 varit föremål för
riksdagens behandling, Därvid uttalade riksdagen i sin skrivelse nr 289,
att en förläggning av bränslekontrollen i nära samband med administrationen
av statens husbyggnadsväsen syntes erbjuda vissa praktiska fördelar
samt att hinder ej torde möta, att jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen
anlitade underinspektörerna inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.
Av den sedermera, förebragta utredningen framgår, att de
hörda myndigheterna tillstyrkt avdelningens förläggande till byggnadsstyrelsen.
I anslutning till den ståndpunkt, riksdagen intog år 1929, har riksdagen
ansett sig böra godkänna förslaget örn att en sådan överflyttning nu
kommer till stånd.
Vad angår kostnaderna för ifrågavarande verksamhet innebär Kungl. Maj:ts
förslag, att kostnaderna för den i egentlig mening bränslekontrollerande
verksamheten skulle bestridas -— förutom av landstingens bidrag — av ett
särskilt under sjätte huvudtiteln uppfört anslag motsvarande det för bränslekontroll
i socialstyrelsens verksamhetsanslag nu ingående beloppet av 16,000
kronor, medan avdelningens verksamhet i avseende att främja ökad användning
av ved som bränsle skulle bestridas av anslag under nionde huvudtiteln,
för nästkommande budgetår av Kungl. Majit föreslaget att utgå med
111,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut
beträffande sistnämnda anslag, får här anmäla, att riksdagen dels beslutat, att
statens bränslekontrollerande verksamhet skall från och med den 1 juli
1934 överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen, dels ock till statens
bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra
anslag av 16,000 kronor.
8
.Riksdagens skrivelse Nr 6.
26:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen, i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt rum, till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
27:o) Länsarkitekter. Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,
till länsarkitekter för budgetåret 1934/1935 beräkna ett extra förslagsanslag
av 80,000 kronor.
I en till riksdagen den 16 februari 1934 avlåten proposition, nr 141, har
Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen
att till länsarkitekter för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 90,000 kronor.
Kungl. Majits förevarande förslag innebär en anslagsökning av 10,000
kronor i förhållande till innevarande budgetår, för vilket anslaget bestämts
till 80,000 kronor; posten »rese- och traktamentskostnader för länsarkitekter»
har sålunda föreslagits höjd från 13,000 till 15,000 kronor, och dessutom har
upptagits en ny anslagspost »ersättning för expenser» med 8,000 kronor.
Riksdagen har ej velat motsätta sig den föreslagna höjningen med 2,000
kronor av förstnämnda post till rese- och traktamentskostnader. Sistnämnda
post till expenser har riksdagen ansett böra begränsas till 6,000 kronor.
Riksdagen, som alltså ansett, att anslaget till länsarkitekter bör uppföras
med 88,000 kronor, får anmäla, att riksdagen till länsarkitekter för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 88,000 kronor.
28:o) Byggnader och reparationer. Förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer. Med hänvisning till vad departementschefen
under punkt 41 anfört har riksdagen i anledning av Kungl. Majits
förslag (punkterna 41 och 42) dels höjt det ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer, nu 525,000 kronor, med 50,000 kronor till 575,000
kronor, dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra anslag av 375,000 kronor.
29:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Kungl. Majit har (punkt 43)
föreslagit riksdagen medgiva, att till nybyggnad för Kungl. Majits kansli
må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden
användas ett belopp av 800,000 kronor.
Av nybyggnaden för Kungl. Majits kansli hava hittills färdigställts de
båda flygelbyggnaderna. I Kungl. Majits förevarande förslag förutsättes
nu, att de återstående arbetena — rivningen av den äldre kanslibyggnaden
samt uppförande av den nya huvudbyggnaden — skulle kunna bedrivas på
sådant sätt, att byggnadskomplexet skulle kunna färdigställas under senare
9
Riksdagens skrivelse Nr 6.
hälften av år 1936. Riksdagen, som uppmärksammat, att byggnadsstyrelsen
ansett sig böra räkna med uppkomsten av vissa merkostnader utöver vad
ursprungligen beräknats, bär ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn
anvisande för nästkommande budgetår av 800,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att till nybyggnad
för Kungl. Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens
ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.
30:o) Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i
Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen till
ny värmeledning i fastigheten nr G i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.
31:o) Ersättning till Norrbottens läns skogsvårdsstyrelse för vissa inredningskostnader.
På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45), vilket ej givit
anledning till erinran från riksdagens sida, har riksdagen till ersättning till
Norrbottens läns skogsvårdsstyrelse för vissa inredningskostnader förbudgetåret
1934/1935 anvisat ett extra anslag av 8,300 kronor.
32:o) Hyreskostnader för vissa statens verk. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 46) har riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie förslagsanslaget till hyreskostnader — i riksstaten upptagit ett
ordinarie förslagsanslag till hyreskostnader för vissa statens verk med 253,000
kronor.
Diverse.
33:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 6,000 kronor.
34:o) Turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet. Kungl. Maj:t
har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till turistreklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1934/1935 beräkna ett extra anslag av
110,000 kronor.
I en till riksdagen den 1 februari 1934 avlåten proposition, nr 80, har
Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att till turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret
1934/1935 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av
110,000 kronor.
Enligt riksdagens mening måste i utlandet bedriven vederhäftig upplysnings
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 6. 675 34 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
verksamhet om vårt land tillerkännas stor betydelse. Genom spridandet av
kunskaper örn Sverige och uppammandet av intresset för detsamma vidgas
och starkes det ekonomiska och kulturella utbytet med främmande länder.
Uppmuntrandet av turisttrafiken är av direkt ekonomisk betydelse. Sålunda
kan — enligt beräkningar, verkställda inom svenska trafikförbundet — turisttrafiken
uppskattas för den senaste tioårsperioden hava tillfört landet omkring
25 miljoner kronor årligen; medräknas alla främlingsbesök torde siffran stiga
till inemot 40 miljoner kronor årligen. För näringslivets vidkommande
främjas genom en dylik verksamhet knytandet av affärsförbindelser och
avsättningen av svenska produkter. I likhet med departementschefen finner
riksdagen därför, att ifrågavarande verksamhet, som sedan åtskillig tid bedrivits,
bör stödjas och organiseras med statens hjälp.
Enligt departementschefens förslag skulle den utlandsreklam, som för närvarande
bedrives av statens järnvägar och på dessas bekostnad, anförtros åt
svenska trafikförbundet i visst samarbete med statsbanorna. Förbundet
skulle för ändamålet erhålla statsbidrag och samtidigt delvis omorganiseras.
Statens järnvägar skulle dock fortfarande lämna ett bidrag motsvarande
reklamens värde för dess affärsverksamhet samt därjämte i viss utsträckning
driva speciell reklam för egen räkning. Riksdagen har ansett sig kunna ansluta
sig till vad departementschefen sålunda föreslagit. Ur statlig ekonomisk
synpunkt innebär en dylik omläggning av reklamverksamhetens finansiering
för närvarande i huvudsak vissa bokföringsmässiga överflyttningar från statens
järnvägars driftskostnadsstat till skattebudgeten. I anslutning till vad departementschefen
anfört vill dock riksdagen uttala en förhoppning, att de
enskilda företagare, som direkt och indirekt draga nytta av turistreklamen,
skola genom skäliga ekonomiska insatser ådagalägga sitt intresse för verksamheten.
Med utgångspunkt från att statens totala bidrag till ifrågavarande verksamhet
skulle ungefärligen motsvara statens järnvägars utgifter under år 1934
för ändamålet eller i avrundat tal 260,000 kronor har departementschefen beräknat
statsbanornas årliga bidrag till verksamheten uppgå till 80,000 kronor,
medan återstående 180,000 kronor skulle anvisas å skattebudgeten. Då den
omlagda verksamheten skulle träda i tillämpning den 1 januari 1935, har
departementschefen uppskattat det för återstoden av nästkommande budgetår
erforderliga beloppet till 110,000 kronor, med vilket belopp anslag nu äskats.
Dessa beräkningar hava ej givit riksdagen anledning till erinran.
Planen för trafikförbundets blivande organisation har synts riksdagen
godtaglig. Riksdagen har emellertid velat framhålla önskvärdheten av att
Kungl. Majit må erhålla tillfälle att genom regelbundet återkommande redogörelser
följa förbundets verksamhet, särskilt i ekonomiskt avseende.
Med bifall alltså till Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen till
turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1934/1935
anvisat ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.
35:o) Svenska brandkårernas riksförbund. I en inom riksdagen väckt
motion, I: 44, har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till Svenska
11
Riksdagens skrivelse Nr 6.
brandkårernas riksförbund bevilja för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 2,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.
Förbundets ändamål att verka för utvecklingen av ett ordnat och betryggande
brandväsende i vårt land, särskilt å dess landsbygd, är tvivelsutan
av stor samhällelig betydelse. Med hänsyn härtill synes det skäligt, att
staten genom ekonomiskt bidrag alltjämt visar sitt intresse för förbundets
verksamhet. Detta bidrag synes såsom i motionen föreslagits och tidigare
ägt rum böra bestämmas till 2,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Svenska brandkårernas riksförbund
för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
36:o) Rese- och traktamentspenningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 49) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till
12,000 kronor.
37:o) Tryckningskostnader. Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
Övriga ordinarie anslag.
38:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie
anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
skola i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 5 april 1934.
Med undersåtlig vördnad.