8

Riksdagens skrivelse Nr 354.

Nr 354.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1934.
Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor
ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 144.)

Till Konungen.

l:o) Understöd åt folkhögskolor. I den till riksdagen den 3 januari
1934 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
168 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkhögskolor med oförändrat belopp, 1,010,000 kronor, ävensom
att besluta, att enahanda villkor, som för budgetåret 1933/1934 gälla ifråga
örn statsbidrag till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola,
skola äga tillämpning även under budgetåret 1934/1935.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen dels i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppfört
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor med oförändrat
belopp, 1,010,000 kronor; dels ock beslutat, att enahanda villkor, som för
budgetåret 1933/1934 gälla ifråga örn statsbidrag till anordnande av parallellundervisning
vid folkhögskola, skola äga tillämpning även under budgetåret
1934/1935.

2:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har (åttonde
huvudtiteln, punkt 171) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

9

Riksdagens skrivelse Nr 3ö4.

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 410,000 kronor,
med 90,000 kronor till 500,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 220 och II: 387), vari hemställts,
bland annat, att bestämmelserna örn medellöshet förändras så, att behövande
bonde- och med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse
vid folkhögskola.

Med bifall till en inom riksdagen väckt motion beslöt 1929 års riksdag,
att de elever vid folkhögskola, som prövades vara i behov av stipendier,
skulle, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,
för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive 45 kronor, 25
kronor och 15 kronor för elev och läsmånad.

I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie
förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten
för budgetåret 1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor
uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 410,000 kronor. Vid anmälan
inför Kungl. Majit den 4 januari 1932 av ärendet förordade tillika departementschefen
viss mindre rubbning av de för anslagets utgående fastställda
grunderna.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner hemställdes emellertid,
att riksdagen måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
fortfarande måtte uppföras som förslagsanslag.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionärernas hemställan bibehålla anslaget
som förslagsanslag. Riksdagen anförde därvid, att riksdagen icke
ansåge någon ökning av anslagsbeloppet i anledning härav böra ske. I stället
syntes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras något kraftigare än
vad Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen ansåge för sin del, att maximibeloppet
i de tre behovsgraderna borde bestämmas till respektive 35 kronor,
20 kronor och 15 kronor. Vidare ville riksdagen inskärpa vikten av att
under nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad
på de lokala skolmyndigheterna ankomme en sträng gallring ägde rum vid
stipendiefördelningen, så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt
behövande komme i åtnjutande av understöd.

Enligt vad riksdagen erfarit, har den av riksdagen anbefallda stränga
gallringen vid stipendiefördelningen — särskilt på grund av den ökade
kraftiga tillströmningen till folkhögskolorna och den på grund av den ekonomiska
krisens långvarighet skeende förskjutningen bland eleverna till den
mest behövande gruppen — kommit att för folkhögskolornas behövande elever
medföra svårigheter, vilka knappast tidigare kunnat förutses. Riksdagen
finner sig därför böra uttala sig för att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna
något mildras. Särskilt synes högsta månadsbeloppet, 35
kronor, böra kunna tilldelas även vissa elever av den grupp, som den se Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 349—354. ‘1

10

Riksdagens skrivelse Nr 354.

naste tiden, just på grund av strängheten vid gallringen, måst nöja sig med
30 kronor per månad. Ett genomförande av nämnda förändring kommer
givetvis att medföra ökad belastning på här ifrågavarande anslag. Härtill
återkommer riksdagen i det följande.

I motionerna har yrkats, att bestämmelserna om medellöshet måtte förändras
så, att behövande bonde- och med den jämställd ungdom finge
bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola.

Enligt vad riksdagen har sig bekant, hava skolmyndigheterna, i sista hand
skolöverstyrelsen, vid sin fördelning av stipendieanslagen sökt att i görligaste
mån beakta jämväl lantbefolkningens berättigade krav. Riksdagen vill
därför inskränka sig till att understryka önskvärdheten av att elever från
dessa befolkningsgrupper icke bliva tillbakasätta vid stipendiefördelningen.
Redan genom den mindre stränga gallringsprincip, för vilken riksdagen i det
föregående uttalat sig, hava vidare ökade möjligheter beretts för tillgodoseende
av jämväl här ifrågavarande elevkategorier. Med hänsyn till nu
angivna omständigheter finner riksdagen någon förändring av gällande bestämmelser
i av motionärerna antydd riktning icke vara erforderlig;

Slutligen har riksdagen att till behandling upptaga frågan örn det belopp,
med vilket det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor
må böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. Kungl.
Maj:ts förslag innebär en höjning från nu utgående 410,000 kronor med

90.000 till 500,000 kronor och motiveras med konstaterade anslagsöverskridanden.
Såsom riksdagen redan tidigare framhållit, kommer mildrandet
av den under senare år tillämpade stränga gallringsprincipen att medföra
en ökad belastning av anslaget. En närmare beräkning av denna
ökade belastning är givetvis omöjlig att verkställa. Riksdagen har emellertid,
efter en verkställd överslagsberäkning, funnit sig böra förorda, att
anslaget av nu nämnd anledning höjes med 50,000 kronor utöver det av
Kungl. Majit föreslagna beloppet eller till 550,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag, ökat det ordinarie förslagsanslaget till
stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 410,000 kronor, med 140,000
kronor till 550,000 kronor.

3:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för
yrkesundervisning. Kungl. Majit har (åttonde huvudtiteln, punkt 192)
föreslagit riksdagen att öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

730.000 kronor, med 270,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså
anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

730,000 kronor, med 270,000 kronor till 1,000,000 kronor.

11

Riksdagens skrivelse Nr 354.

4:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda i statsverkspropositionen
gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 80,000 kronor.

5:o) Understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för
yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/1935
under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie reservationsanslaget till
understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 380,000 kronor.

6:o) Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie reservationsanslaget
till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 20,000 kronor.

7:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kungl. Maj:t har (åttonde huvudtiteln, punkt 193) föreslagit
riksdagen att till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innebär,
att stipendieanslaget för nästkommande budgetår skulle utgå med samma
belopp och enligt samma grunder som för närvarande. Riksdagen vill emellertid
erinra, att stipendier från detta anslag pläga utgå enligt i huvudsak
samma grunder som gälla för utgående av stipendier åt elever vid folkhögskolor.
Under punkt 2:o) i det föregående har riksdagen beträffande sistnämnda
stipendier uttalat sig för, att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna
måtte något mildras. Enahanda uppmjukning av bestämmelserna
tinner riksdagen böra ske jämväl i fråga om stipendier från här förevarande
anslag, varvid dock fortfarande bör iakttagas, att sådana elever, som
under skoltiden erhålla logi och kost i hemmet, endast i undantagsfall böra
komma i åtnjutande av stipendium. Med anledning av vad riksdagen sålunda
förordat torde en höjning av anslagets belopp bliva erforderlig. I
överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande anslaget till stipendier
åt elever vid folkhögskolor synes denna höjning böra beräknas till
10 procent av det belopp, med vilket enligt Kungl. Maj:ts förslag anslaget

12

Riksdagens skrivelse Nr 354.

skulle upptagas för nästkommande budgetår, d. v. s. till 15,000 kronor,
vadan anslaget skulle upptagas med ett belopp av 165,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret
1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 165,000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm. 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

341950