9

Riksdagens skriiielse Ar 300—301.

6:o) Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor. Kungl. Majit har vidare under
femte huvudtiteln (punkterna 50 och 52) föreslagit riksdagen att

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 23,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 7,000 kronor.

Då Kungl. Marits förevarande förslag icke givit riksdagen anledning till
erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom extra förslagsanslag
för budgetåret 1934/1935 anvisat

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar 23,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor 7,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 301.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1934.
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts
proposition nied förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg
■—Oxelösund jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 122.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 27 april 1934 avlåten proposition, nr 270, har
Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.
Majit att å statens vägnar med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag
och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund träffa avtal i enlighet med
vid propositionen fogat förslag.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels två motioner, Ii 207 och 11:412, däri sammanstämmande hemställts,

Bihang till riksdagens protokoll 193i. H sami. Nr 300—303. 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 301.

att riksdagen, med hänsyn till önskvärdheten av att största möjliga del
av Lapplandsmalmen utfraktas över svensk hamn, måtte bemyndiga
Kungl. Majit att tillhandahålla Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag
ett belopp av intill 500,000 kronor för utförande av en krossverksanläggning
å Svartön, som är behövlig för utfrakt av Kirunamalm över Luleå,
under förutsättning, att LKABis sammanlagda järnvägstransport till
Luleå av Kiruna- och Gellivaremalm om möjligt uppehälles i minst
1,200,000 ton årligen;

dels ock två motioner, I: 372 och II: 649, i vilka sammanstämmande hemställts,
att riksdagen ville

A. med följande modifikationer bifalla Kungl. Majits i prop. nr 270
framlagda förslag till avtal med LKAB och TGO:

1) att den i avtalets § 1 föreskrivna tilläggsavgift av tre kronor per
ton malm för transportkvantiteter per år över tre miljoner ton — vilken
avgift är avsedd att utgöra amortering av LKABis skulder från föregående
driftsår å frakttillägg och ränta, som LKAB jämlikt § 14 i 1927 och
§ 2 i 1932 års malmavtal har att erlägga för åren 1932—1936, och för vilken
avgift man därför icke bör hava rätt till avdrag vid deklaration, gällande
ett senare driftsår -— i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag rubriceras
som amorteringsavgift i stället för fraktförhöjning;

2) att därest, intill dess överenskommelse träffats mellan preferens- och
stamaktieägarna i LKAB att pro rata parte tillskjuta det kapital, som
utöver ovannämnda amorteringsavgifter kan beräknas erforderligt för täckande
av LKABis skulder å frakttillägg och ränta för nu löpande femårsperiod,
under något år överskott efter erläggandet av amorteringsavgiften
uppstår å LKABis verksamhet och brist i aktiekapitalet icke föreligger,
skall, efter det royalty erlagts för den malmkvantitet, som för året
utfraktats utöver tre miljoner ton, återstående överskott, i den mån detsamma
ej motsvaras av under året verkställd minskning av det i balansräkningen
per 30 september 1933 avsatta beloppet för framtida reglering
av frakttillägg till statens järnvägar, tagas i anspråk för ytterligare
amortering av samma skuld;

B. hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till kommando
riksdag örn avtal mellan preferens- och stamaktieägarna i LKAB örn nödiga
tillskott pro rata parte till LKABis aktiekapital för täckande av
den del av bolagets skuld till statens järnvägar för femårsperioden 1932—
1936, som beräknas ej bliva täckt av under A. 1) angivna amorteringsavgift,
därvid nödiga medel till å stamaktieägarna belöpande tillskott, där
så befinnes önskvärt, kunde tänkas tillhandahållna genom statslån mot
säkerhet i hos Sveriges riksbank deponerade stamaktier i LKAB; ävensom

C. uttala önskvärdheten av att vid utväljandet av de arbetsföretag, som
skulle möjliggöras genom i propositionen (sid. 14 under § 4, sista stycket)
i utsikt ställd kredit hos statsverket, i anslutning till motionerna I: 207
och I: 354, särskilt beaktas sådana, som åsyfta, att största möjliga del av
lapplandsmalmen kan utfraktas över svensk hamn, att gruvdriften även

11

Riksdagens skrivelse Nr 301.

vid Malmberget kan uppehållas i någorlunda överensstämmelse med 1927
års malmavtal samt att ökad användning till inhemsk förädling kan ernås
för fosforren järnmalm och slig samt för apatitslig från de lappländska
malmfälten m. m.

Förevarande nya överenskommelse mellan staten och de håda gruvbolagen
innebär en reglering av Luossavaarabolagets skuldförhållanden till
staten intill utgången av år 1936. Genom avtalet herodes Luossavaarabolaget
en tillfällig lättnad beträffande betalningen av tidigare avtalad
royalty samt i fråga örn sin skyldighet att svara för förräntningen av det
i Riksgränsbanan nedlagda kapitalet. Å andra sidan gör Luossavaarabolaget
vissa utfästelser örn malmbrytningens fortsatta upprätthållande.

För egen del har riksdagen funnit avtalet öppna en framkomlig väg för
att trygga Luossavaarabolagets likviditet samt fortbestånd och samtidigt
säkerställa gruvdriftens fortsatta gång och har alltså velat godtaga detsamma.

Beträffande motionerna I: 372 och II: 649 har riksdagen allenast velat
framhålla, att riksdagen i frågans nuvarande läge ej ansett sig böra föreslå
någon ändring i det uppgjorda avtalet. Riksdagen förutsätter emellertid,
att de av gruvdriften berörda kommunerna ej genom detta nya avtal
ställas i beskattningshänseende ofördelaktigare än tidigare, samt att
Kungl. Majit vidtager härför eventuellt erforderliga anordningar.

Motionsvis har yrkande framställts örn anslag till en krossverksanläggning
å Svartön vid Luleå. Enligt vad som inhämtats har onekligen det
förhållandet att allenast den andra utskeppningshamnen Narvik har anordningar
för malmens krossning i vissa lägen visat sig kunna medföra
svårigheter för malmens avsättning. Önskligt är självfallet att malmutskeppningen
över svensk hamn ej försvåras genom frånvaron av erforderliga
krossningsanordningar. Riksdagen har därför ansett, att utredning
bör företagas, huruvida ej den i motionerna avsedda krossverksanläggningen
å Svartön kan under gemensam medverkan av härav intresserade
olika parter åstadkommas.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att å statens vägnar
med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund träffa avtal i enlighet med ett i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 27 april 1934 angivet förslag;

dels ock anhålla örn utredning rörande åstadkommande under gemensam
medverkan av därav intresserade olika parter av en krossverksanläggning
å Svartön.

Stockholm den 5 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.