Riksdagens skrivelse Nr 242.

1

Nr 242.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1934.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt till vägväsendet m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 102.)

Till Konungen.

l:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. Uti den till riksdagen avlåtna,
den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit i avseende
å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepar
tementet (punkterna 3—8 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag), föreslagit riksdagen under

punkten 3

dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1934,
att befattningen såsom överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;

att antalet ordinarie befattningar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall
vara följande, nämligen:

Befattning.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ..

4 byråchefer................................................................................

1 byråchef och broinspektor ................................................

3 väginspektörer .......................................................................

1 maskininspektör .....................................................................

2 förste byråingenjörer ............................................................

1 förste revisor..........................................................................

3 byråingenjörer .....................................................................

3 revisorer ...............................................................................

1 kansliskrivare..........................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 242.

Lönegrad.

... B 30
... B 30
.. B 29
... B 28
.. B 26
.. B 24
.. B 21
. B 21
... B 11

lois 34 ]

2

Riksdagens skrivelse Nr 242.

Befattning. Lönegrad.

1 förste expeditionsvakt....................................................................... B 7

3 kanslibiträden .................................................................................. B 7

2 expeditionsvakter.............................................................................. B 5

4 kontorsbiträde!!................................................................................ B 4;

att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i fråga om
uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av chefen för
kommunikationsdepartementet förordats;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda organisationsändringar
må erfordras;

dels ock med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas
från och med den 1 juli 1934, höja det ordinarie förslagsanslaget till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nu 164,800 kronor, med 15,500 kronor till
180,300 kronor;

under punkten 4

att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 20,700 kronor;

under punkten 5

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för
anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion,
att tillämpas från och med den 1 juli 1934;

dels ock i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion, att direkt utgå
av automobilskattemedel, med 92,500 kronor;

under punkten 6

att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektions
verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 44,300 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

under punkten 7

att till expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,500 kronor;
samt

under punkten 8

att ur riksstaten utesluta det ordinarie reservationsanslaget till stipendier
åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft en motion, II: 390, vari hemställts, att riksdagen, i samband
med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, måtte besluta uttala sig för att sådana
bestämmelser utfärdas att statsbidrag å kostnaderna för vägunderhåll må
kunna utbetalas i förskott.

Här framlagda förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansluter sig i stort sett till den nuvarande organisationen, dock

3

Riksdagens skrivelse Nr 242.

med uppdelning av styrelsens tekniska byrå å en väg- oell en brobyrå samt
dessutom en inpassning i organisationen av de tre väginspektörer, som på
senaste åren tillkommit för den ekonomiska och tekniska kontrollen. Broinspektörsbefattningen
skulle ersättas av en byråchefsbefattning å den nya
brobyrån.

Genom ett bifall till förslaget skulle styrelsen erhålla en fastare organisation,
lämpad främst efter styrelsens viktiga arbetsuppgifter på vägväsendets
område. Den ändrade lokala vägadministration, som beslöts vid 1929 års
riksdag, innebar visserligen en decentralisation till länsstyrelserna av en stor
del vägärenden, särskilt statsbidragsfrågorna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
är dock alltjämt granskare av länens flerårsplaner samt av framkomna
förslag till mera viktiga genomfartsvägar ävensom brobyggnader och
varaktiga beläggningsarbeten m. m. Även i övrigt innehar styrelsen den
ledande, kontrollerande och inspekterande ställningen i förhållande till vägingenjörerna
samt beträffande vägväsendet i övrigt. I denna sin egenskap
bär styrelsen en ej ringa del av ansvaret för vägväsendets sunda utveckling
samt också den lämpligaste användningen av de ofantliga kapitalbelopp, som
årligen nedläggas på vårt lands vägar, och riksdagen delar departementschefens
uppfattning att styrelsen för fullgörande av denna sin uppgift bör
lämnas författningsenligt stöd i erforderlig utsträckning.

Förutom dessa vidsträckta uppgifter beträffande landets vägväsen skulle
alltjämt å styrelsen vila befogenheterna såsom centralorgan för hamn- och
farledsbyggnader samt för kontrollen över det enskilda järnvägsväsendet.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkter granskat organisationsförslaget,
har riksdagen funnit det lämpligt avvägt, och riksdagen har därför
funnit sig böra godkänna detsamma.

Med avseende å de framtida, allmänna kvalifikationerna för befattningen
som styrelsens chef har riksdagen, i likhet med departementschefen, ansett,
att även andra personer än tekniskt utbildade skola kunna ifrågakomma,
varigenom man står friare att erhålla den, som med avseende a administrativ
erfarenhet, auktoritet och praktisk-ekonomisk ledning kan befinnas vara den
lämpligaste.

I motionen II: 390 har hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för ett
snabbare system för vägunderhållsbidragens utbetalning. Av det nuvarande
underhållsbidraget å normalt tillhopa 75 procent utgår under ett visst år
30 procent enligt 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet och 45 procent enligt 3 § 1 mom. a) i förordningen
den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel,
i båda fallen beräknat å vägdistriktets verkliga kostnad för dylikt underhåll
under nästföregående år. Bidraget å 45 procent utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
— enligt vad som upplysts — så snart nästföregående
års underhållskostnad inom vederbörande distrikt blivit känd och vederbörligen
styrkt; det för 30-procentsbidraget å rikssal ten upptagna anslaget till
bidrag till vägunderhållet på landet m. m. bliver däremot icke tillgängligt
förrän den 1 juli det år, bidraget avser.

4

Riksdagens skrivelse Nr 242.

För egen del Ilar riksdagen ej kunnat anse någon mera allmän omläggning
av de sålunda gällande normerna för underhållsbidragens utanordning
vara påkallad. Yad särskilt 45-procentsbidraget beträffar utbetalas detta av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, så snart vägdistriktens räkenskaper för
nästföregående ar inkommit till länsstyrelsen och hunnit av vägingenjören
genomgås. Önskvärt är dock självfallet, att vägingenjörernas granskning av
vägräkenskaperna sker med den skyndsamhet, som är förenad nied tillbörlig
noggrannhet, så att onödigt dröjsmål med 45-procentsbidragets utbetalning
kan undvikas och medlen såvitt möjligt kunna komma vägdistrikten till
godo redan under bidragsårets tidigare del.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

beslutat, med tillämpning från och med den 1 juli 1934,
att befattningen såsom överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;

att antalet ordinarie befattningar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall
vara följande, nämligen:

Befattning.

Lönegrad.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

4 byråchefer ......................................................................

1 byråchef och broinspektor .............................................

3 väginspektörer .................................................................

1 maskininspektör ...............................................................

2 förste byråingenjörer ......................................................

1 förste revisor...................................................................

3 byråingenjörer ..................................................................

3 revisorer ............................................................................

1 kansliskrivare......................................................................

1 förste expeditionsvakt...................................................

3 kanslibiträden ..................................................................

2 expeditionsvakter............................................................

4 kontorsbiträden....................................................................

B 30
B 30
B 29
B 28
B 26
B 24
B 21
B 21
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4;

att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i fråga örn
uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av departementschefen
förordats;

dels bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda organisationsändringar
må erfordras;

dels med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas från
och med den 1 juli 1934, höjt det ordinarie förslagsanslaget till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, nu 164,800 kronor, med 15,500 kronor till 180,300
kronor;

Riksdagens skrivelse Nr 242. 5

dels till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1934/1935
anvisat ett extra anslag av 20,700 kronor;

dels ej mindre godkänt det av departementschefen förordade förslaget till
stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion,
att tillämpas från och med den 1 juli 1934;

än även i riksstaten upptagit ett ordinarie förslagsanslag till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion, att direkt utgå
av automobilskattemedel, med 92,500 kronor;

dels till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektions
verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 44,300
kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,500 kronor;

dels ock ur riksstaten uteslutit det ordinarie reservationsanslaget till stipendier
åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren.

2:o) Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1934 besluta,
att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
jämte därmed samhörande avlöningsbestämmelser skall äga tillämpning å
vägingenjör, dock att därvid skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla,
utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, de särskilda bestämmelser,
som av departementschefen förordats; samt

att antalet vägingenjörer skall vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) ............................................... B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län).............................................................. B 26;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillä rupn in gsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda organisationsändring
må erfordras;

dels ock, med godkännande av ett av departementschefen förordat förslag
till stat, att tillämpas från och med den 1 juli 1934, i riksstaten uppföra
ett ordinarie förslagsanslag till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och
vägingenjörsassistenter, att direkt utgå av automobilskattemedel, med 210,000
kronor.

Den nya, till länsstyrelserna förlagda vägadministration, som fick sin
slutliga utformning vid 1930 års riksdag, innefattar, förutom vägingenjör erna,
även biträdande vägingenjörer och andra biträden. Den har trätt i stället
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän och vägkonsulenterna,
vilka tidigare voro länsstyrelsernas rådgivare och statens lokala kontrollorgan
inom vägväsendet.

I vart och ett av rikets län utom Gotlands finnes anstiilld en vägingenjör.
Samtliga dessa 23 befattningshavare äro förordnade på en tid av 6 år med

6

Riksdagens skrivelse Nr 2é2.

årligt arvode enligt 30:e löneklassen (lägst 9,540 kronor [C-ort] och högst
10,500 kronor [G-ort], vartill kommer dyrtidstillägg med cirka 600—700 kronor
för år).

Kungl. Majit har nu föreslagit, att vägingenjörsbefattningarna skola upptagas
på ordinarie stat med placering i lönegraden B 281 (dock med rätt
för de nuvarande vägingenjörerna att omedelbart åtnjuta lön enligt 30:e
löneklassen).

Med hänsyn till den korta tid, den nya lokala vägorganisationen varit
genomförd, kan visserligen tvekan hysas mot att nu definitivt binda sig för
vägingenjörernas anställande som ordinarie befattningshavare.

Det nu framlagda förslaget örn vägingenjörernas anställning på ordinarie
stat har emellertid tillkommit efter tillstyrkan år 1932 av särskilt tillkallade
sakkunniga, vilkas förslag vunnit allmän anslutning från länsstyrelserna
och ett stort antal andra i ärendet hörda myndigheter.

Erinras må att planläggningen av vägföretagen liksom ock frågorna om
statsanslag till dessa numera i en avsevärd utsträckning överflyttats till
länsstyrelsernas eget avgörande. Den stora nyttan att vid dessa ärendens
prövning hava tillgång till en fackutbildad tjänsteman lärer vara uppenbar.

De nya vägingenjörsbefattningarna ha visat sig fylla sin uppgift som
ett viktigt lokalt led i vägorganisationen, något som talar för att nuvarande
provisorium, innefattande vägingenjörernas tillsättning allenast på förordnande,
utbytes mot en mera fast organisation, varigenom också bör vinnas
större trygghet för en fortsatt god rekrytering av vägingenjörkåren.

Riksdagen har alltså funnit sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förevarande
förslag örn upptagande av 24 vägingenjörsbefattningar å ordinarie stat, varav
23 i lönegraden B 28 och en, avsedd för Gotlands län, i lönegraden B 26.

Vid bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag skulle utgifterna, inberäknat
kallortstillägg för tjänstemän i Umeå och Luleå, å anslaget till vägingenjörer,
biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1934/1935
te sig på följande sätt:

Stat.

Vägingenjörer: Kronor Kronor

Avlöning till 24 vägingenjörer, förslagsvis.............................. 239,600

Vikariatsersättningar samt särskilda förmåner åt vägingenjörerna,
förslagsvis................................................................. 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ...................................................■■■■ 18,200

Förslagsvis 272,800

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 9 biträdande vägingenjörer
ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis ............... 53,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 14 vägingenjörsassistenter,
förslagsvis ....................................................... 57,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................................................ 9,700

Förslagsvis 119,700

) Lönegraden B 28 omfattar löneklasserna 28—31.

7

Riksdagens skrivelse Nr 242.

Tillfälliga väyingenjörsassistenter: Kronor Kronor

Avlöning .................................. 38,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ......................................................... 3,400

_Förslagsvis 41,400

Summa kronor 433,900

Avgår:

Ersättningar på grund av förrättningar, utförda åt vägdistrikt m. fi. 223,900

Återstår att anvisa på riksstaten................................................ kronor 210,000

Riksdagen, som bifallit Kungl. Majrts förevarande förslag, får anmäla, att
riksdagen

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1934 beslutat,

att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
jämte därmed samhörande avlöningsbestämmelser skall äga tillämpning å
vägingenjör, dock att därvid skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla,
utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, de särskilda bestämmelser,
som av departementschefen förordats; samt

att antalet vägingenjörer skall vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län)........................................... B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län) ....................................................... B 26;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,
som vid genomförandet av förberörda organisationsändring
må erfordras;

dels ock med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget
till stat, att tillämpas från och med den 1 juli 1934, i riksstaten uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och
vägingenjör sassistenter, att direkt utgå av automobilskattemedel, med 210,000
kronor.

3:o) Diverse kostnader för vägorganisationen i länen. Resekostnader
för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 10 och 11) har riksdagen
för budgetåret 1934/1935 anvisat

dels till diverse kostnader för vägorganisationen i länen ett extra förslagsanslag
av 190,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock till resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter
ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor, att direkt utgå
av automobilskattemedel.

4:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län. Kungl. Maj:t har (punkt 14) — i samband med framställt anslagsäskande
— föreslagit riksdagen besluta, att till byggande av ödebygdsväg,

8

Riksdagens skrivelse Nr 242.

som utföres annorledes än genom statens försorg, må utgå statsbidrag med
högst 85 procent av den beräknade kostnaden, där ej på grund av särskilda
skäl högre bidrag prövas böra beviljas.

I skrivelse den 5 april 1934 nr 6 har riksdagen under punkt 6:o) anmält
sitt redan fattade beslut örn anslag till ödebygdsvägar ävensom, att riksdagen
framdeles ämnade anmäla sitt beslut beträffande Kungl. Maj:ts förslag
örn ändring i villkoren för bidrag från anslaget, vilken fråga sammanhängde
med förslaget till ny väglagstiftning.

Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen numera godkända förslag skall hittillsvarande
särbestämmelser rörande ödebygdsvägarnas anläggning genom statens
försorg upphöra att gälla samt ödebygdsvägarna framdeles såsom regel
byggas av vägdistrikten och ej som hittills genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg. I anslutning härtill erfordras bestämmelser örn statsbidrag
till ödebygdsvägarnas byggnad.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
härutinnan anfört och tillstyrkt, får anmäla, att riksdagen beslutat,
att till byggande av ödebygdsväg, som utföres annorledes än genom statens
försorg, må utgå statsbidrag med högst 85 procent av den beräknade kostnaden,
där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas.

5:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar å landsbygden. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

Kungl. Maj:t har (punkterna 19—21) föreslagit riksdagen

under punkt 19

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 10,142,640 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse:

1 §•

De under —--statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen
till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda
bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av
kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen

9

Riksdagens skrivelse Nr 242.

i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel
utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar till inlandsbanan,
dels ock vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser
skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas
till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1933/1934 influtna automobilskattemedlen;

under punkt 20

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar
å landsbygden för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av
40,570,560 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1934/1935 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade väghållningsdistrikt för 1934 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen
örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och
i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen tillstyrkta
grunderna;

under punkt 21

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på
landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,150,000 kronor,
med 150,000 kronor till 15,300,000 kronor;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om särskilt tilläggsbidrag till underhåll av ödebygdsväg.

Härigenom förordnas som följer:

Sedan ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, lämnas av statsmedel,
utöver sådant bidrag, som avses i 60 § andra stycket i gällande lag
angående vägliållningsbesvärets utgörande på landet, särskilt tilläggsbidrag,
motsvarande sex tiondelar av vägliållningsdistriktets verkliga kostnad för
vägens underhåll under nästföregående år. Har vägen under nästföregående
år ej varit övertagen till allmänt underhåll, må, när särskilda omständigheter
därtill föranleda, i den ordning Konungen förordnar, bestämmas, att
tilläggsbidraget skall utgå å beräknade kostnaden för vägens underhåll under
löpande året.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 242. lois 34 2

10

Riksdagens skrivelse Nr 242.

I statsverkspropositionen förutsattes, att ej endast anslaget till landsvägar
och vanliga bygdevägar å 5,250,000 kronor utan även anslagen till enkla
bygdevägar, ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan å tillhopa

3,050,000 kronor skulle utgå av automobilskattemedel.

I sin skrivelse nr 6 har riksdagen anmält, att riksdagen beslutat, att
täckning för sistnämnda tre anslag, sammanlagt 3,050,000 kronor, skall beredas
från allmänna budgeten och ej från automobilskattemedlen. Riksdagens
beslut medför höjningar i städernas och landsbygdens totala andelar i bilskattemedlen
för nästkommande budgetår. Städernas andel höjes från

10,142,640 kronor till 10,752,640 kronor och landsbygdens från 40,570,560
kronor till 43,010,560 kronor, på sätt framgår av följande tabell:

1934/1935 års automobilskattemedel.

75,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. Väg- och Yägorganisationen Vägbyggnads- Återstod att fördelas mellan
enligt väglagen (30 % å vatten- i länen anslag städer och landsbygd

verklig resp. uppskattad byggnads- 550,000 kr. 5,250,000 kr. 53,763,200 kr.

kostnad för år 1933) styrelsen

15,300,000 kr. 136,800 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

10,752,640 kr. _43,010,560 kr,

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
6,451,584 kr. 36,558,976 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1934 11,808,976 kr.

för år 1934) 1,800,000 kr.

22,950,000 kr.

Då riksdagen, på sätt ovan angivits, ej bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn
väganslagens täckning från automobilskattemedlen i större utsträckning än
hittills, erfordras i denna del ingen ändring i förordningen örn automobilskattemedlens
fördelning.

Riksdagen, som i övrigt bifallit Kungl. Majlis under ifrågavarande punkter
framställda förslag, får anmäla, att riksdagen

dels till förbättring och underhåll av för automobil^afiken viktiga gator och
vägar i städerna för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av

10,752,640 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels antagit följande

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)
örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse:

11

Riksdagens skrivelse Nr 242.

1 §•

De under--— statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande
lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen
till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda
bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,
dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av
kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen
i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel
utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser
skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att
användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande — --- 120,000 kronor.

Av återstående — — — och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934, dock att hittills gällande
bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret
1933/1934 influtna automobilskattemedlen.

dels till förbättring och underhåll av för automobil^-afiken viktiga vägar å
landsbygden för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av
43,010,560 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1934/1935 av
automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera
betungade väghållningsdistrikt för 1934 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen
örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent
och i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen angivna
grunderna;

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på
landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,150,000 kronor,
med 150,000 kronor till 15,300,000 kronor;
i dels ock antagit följande

Förordning

örn. särskilt tilläggsbidrag till underhåll av ödebygdsväg.

Härigenom förordnas som följer:

Sedan ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, lämnas av statsmedel,
utöver sådant bidrag, som avses i 60 § andra stycket i gällande lag angående
väghållningsbesvärets utgörande på landet, särskilt tilläggsbidrag, motsvarande
sex tiondelar av väghållningsdistriktets verkliga kostnad för vägens
underhåll under nästföregående år. Har vägen under nästföregående år ej

12

Riksdagens skrivelse Nr 242.

varit övertagen till allmänt underhåll, må, när särskilda omständigheter därtill
föranleda, i den ordning Konungen förordnar, bestämmas, att tilläggsbidraget
skall utgå å beräknade kostnaden för vägens underhåll under löpande
året.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.
Stockholm den 15 maj 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.