10
Riksdagens skrivelse Nr lil—112.
inräknas i kostnadsunderlaget för beräkning'' av statsbidrag till vägunderhåll,
må med anlitande av statens automobilskattemedelsfond till vederbörande vägdistrikt
i mån av arbetets fortgång utbetala högst det belopp, varmed vägdistriktet
under påföljande år skall på grund av nämnda arbete tillgodoföras
statsbidrag till vägunderhåll; skolande sålunda förskottsvis utbetalat belopp
ersättas i samband med utanordnandet av vägdistriktet nämnda år tillkommande
statsbidrag till vägunderhåll.
Stockholm den 21 mars 1934.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 112.
Godkänd av första kammaren den 21 mars 1934.
Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1934.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående åtgärder för fortsättande av DalsEds—Rölanda
elektriska distributionsförenings u. p. a.
verksamhet.
(Statsutskottets utlåtande nr 45.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 16 februari 1934 avlåten proposition, nr 147, bär
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva att den av Dals-Eds—Kolanda elektriska distributionsförening u. p. a.
bedrivna verksamheten med produktion och distribution av elektrisk energi
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen förordats,
av vattenfallsstyrelsen övertagas genom en för ändamålet bildad ny ekonomisk
förening; samt att av reservationsanslaget till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk må för att möjliggöra
fortsättandet av nämnda verksamhet användas ett belopp av högst 140,000
kronor.
Med hänsyn bland annat till de betydande försträckningar av statsmedel,
som ägt rum till Dals-Eds-—Rölanda elektriska distributionsförening u. p. a.
och varav för närvarande cirka 430,000 kronor återstå oguldna, synes det
motiverat, att staten träder emellan för genomförandet av en rekonstruktion
av företaget. Rekonstruktionen avser bland annat att säkerställa återbetalningen
av föreningens skulder till statsverket. Vad departementschefen i
propositionen förordat har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit,
dels att den av Dals-Eds—Rölanda elektriska distributionsförening u. p. a.
bedrivna verksamheten med produktion och distribution av elektrisk energi
må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i stats--
Riksdagens skrivelse Nr 112—113.
11
rådsprotokollet över kommunikationsärenden den 16 februari 1934 förordats,
av vattenfallsstyrelsen övertagas genom en för ändamålet bildad ny ekonomisk
förening;
dels ock att av reservationsanslaget till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk må för att möjliggöra
fortsättandet av nämnda verksamhet användas ett belopp av högst 140,000
kronor.
Stockholm den 21 mars 1934.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 113.
Godkänd av första kammaren den 21 mars 1934.
Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1934.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts
proposition angående lån till föreningen för skidlöpningens
främjande i Sverige för utbyggnad av turiststationen
Högfjället vid Storlien m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 46.)
Till Konungen.
I en den 1 februari 1934 till riksdagen avlåten proposition, nr 104, har
Kungl. Majit, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen anförts och i enlighet med de
närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas, må dels till föreningen
för skidlöpningens främjande i Sverige för utbyggnad av turiststationen Högfjället
vid Storlien av statens järnvägars rörelsemedel lämnas ett lån av
350,000 kronor, dels ock under den tid, amorteringen av sagda lån pågår, till
annuitetens bestridande tillskjutas ett årligt bidrag av högst 10,500 kronor,
att utgå av statens järnvägars trafikmedel.
Tvekan kan visserligen hysas örn lämpligheten av att statens järnvägars
rörelsemedel investeras i ett företag sådant som det här avsedda, vilket närmast
är med hotellrörelse likartat utan att dock vara jämförligt med de å
vissa övernattningsstationer befintliga, av statens järnvägar ägda järnvägshotellen.
Såsom förmedlare av en alltjämt växande turistrafik på Storlien
måste dock statsbanorna hava ett direkt intresse av att goda inkvarteringsförhållanden
råda därstädes, och även i övrigt kunna omständigheterna i detta
fall betraktas vara av sådan undantagsmässig natur att betänkligheterna
böra få vika.
Enligt vad som vitsordats äro logimöjligheterna i Storlien nu ytterst otillräckliga,
vilket medfört att en sådan nödfallsutväg som legering i sovvagnar i
avsevärd utsträckning måste anlitas. Då det gällt att finna utvägar till dessa