Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 1 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—4:o.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,
Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka
ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför
härom följande:

l:o.

Mälby nr 1, 2 och 3 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Mälby nr 1 med därtill hörande två utjordar,
Mälby nr 2 och 3, i Tystberga socken av Södermanlands län är utarrenderad
för tiden till den 14 mars 1935 mot årligt arrende av 1,150
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 92.

I

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Med anledning av förestående aiTendeledighet liava kronojordstyckningssakkunniga
under 1930 besiktigat egendomen. Den 17 oktober 193o
har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna i
ärendet, däribland en kopia av en av förste lantmätaren Herb. Rob. Linder
år 1906 över alla ägorna vid egendomen upprättad karta med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen strax söder örn järnvägen Stockholm
Nyköping, cirka 2.5 kilometer från Tystberga järnvägsstation, har en
areal av 68.695 hektar, därav 44.799 hektar åker och tomt, 0.978 hektar äng.
22.274 hektar avrösningsjord (därav produktiv mark 16.44 hektar) samt
0.644 hektar impediment.

Kronan tillhöriga boningshus, drängstuga och bodbyggnad äro gamla
och omoderna. Utrymmen för spannmål äro för små, och plats för behövlig
arbetsstyrka saknas. Uthus, avsedda för svin och höns, finnas
icke heller, och utrymme för vagnar och redskap äro för knappa. Byggnaderna
äro underhållna.

Åkern består av godartad lermylla med delvis långsträckt ägofigur.

Egendomen är delaktig i Rönö häradsallmänning. Någon utdelning
kan dock ej påräknas under de närmaste åren.

Taxeringsvärdet är 36,400 kronor, varav 33,200 kronor jordbruksvärde
och 3,200 kronor för skog och skogsmark.

Egendomen är delaktig i Brokullagravens rensningsföretag (kostnaden
för gravens upptagande har gäldats av kronan), och erlägger arrendatorn^
årlig annuitet härför, belöpande sig till 40 kronor per år, som uppbäres
samtidigt med arrendeavgälden. Dessutom är arrendatorn skyldig
att efter fördelning deltaga i behövliga rensningsarbeten, varför
kostnaderna uppgå till omkring 12 kronor per år.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava med hänsyn till att byggnaderna,
i den mån de icke vore goda, vore fullt användbara och anledning
icke heller i övrigt förelåge att tillstyrka uppstyckning av egendomen i
mindre jordbruk, icke uppgjort förslag i sådan riktning. Egendomen
borde ostyckad behållas och ånyo utarrenderas.

Uppskattning snämnden har anfört följande: Örn ett normalt arrendeförhållande
skulle åstadkommas, borde boningshuset moderniseras samt
en arbetarbostad med plats för en gift arbetare och tre lösarbetare ävensom
magasin och redskapsbodar nybyggas. Vidare borde av arrendatorn
inlösas hönshus, svinhus, vattenledning, tvättstuga, garage och vedbod.
Kostnaderna härför hade beräknats till 13,300 kronor, varav 11,000 kronor
för nybyggnader och 2,300 kronor för inlösen av arrendatorn tillhöriga
byggnader och anläggningar. På grund av rådande lågkonjunktur
ansåge nämnden, att ett arrendeförhållande därefter ej kunde lämna
nöjaktig förräntning. Då kronan ej ägde fastighet i närheten eller något
talade för, att egendomen borde bibehållas i kronans ägo, har nämnden
föreslagit, att egendomen i dess helhet försåldes. På grund av bebyggelsens
knapphet och jordens arrondering lämpade sig egendomen ej för
styckning. Arrendator A. H. Björklund, som sedan den 14 mars 1915
innehaft egendomen på arrende, hade väl vårdat fastigheten och nedlagt
ett ej ringa kapital på grundförbättringar, varför nämnden tillstyrkte,
att arrendatorn erhölle hembud vid egendomens försäljning. —
Vid försäljning funnes ingen anledning göra förbehåll örn egendomens
användande för visst ändamål eller örn rätt för kronan att återköpa

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 3

egendomen. På grund av läget vore det ej heller behövligt att göra
något förbehåll till förmån för annan kronan tillhörig egendom. Vid försäljning
borde undantagas det område örn 0.38 hektar åker, som tagits i
anspråk för järnvägen Stockholm—Nyköping. Vid egendomens försäljning
borde arrendatorn tillträda fastigheten i det skick, den befunnes
den 14 mars 1935, och borde arrendatorn avsäga sig alla anspråk på den
honom enligt arrendekontraktet tillkommande ersättningen för höstsådd
och höstbruk mot villkor, att han finge avträda fastigheten utan syn. —
Egendomen hade saluvärderats till 29,400 kronor, varav 4,200 kronor för
skogsmark med växande skog, samt 400 kronor för delaktighet i allmänning.
Därest egendomen hembjödes arrendatorn, borde från saluvärdet
dragas 1,300 kronor, utgörande värdet av utförd grundförbättring (täckdikning),
varför arrendatorn under arrendetiden till den 14 mars 1935 ej
kunde anses gottgjord för kostnaderna. Egendomen borde sålunda hembjudas
arrendatorn för 28,100 kronor.

Egendomen har arrendevärderats till 1,150 kronor.

Arrendatorn har förklarat sig villig förvärva egendomen för nämnda
saluvärde och på förut angivna villkor.

Över jägmästaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag örn
försäljning av egendomen samt har icke haft något att erinra mot värdeberäkningen
eller mot förslaget i övrigt.

Domänstyrelsen har med utlåtande den 26 januari 1934 underställt ärendet
Kungl. Majlis prövning och därvid anfört, att styrelsen i likhet med
uppskattningsnämnden och på av nämnden anförda skäl ansåge, att
egendomen ostyckad borde säljas. Styrelsen har ej haft något att erinra
mot saluvärdet eller mot att, därest egendomen bomme att försäljas
till egendomens nuvarande arrendator, denne medgåves ersättning för
verkställda grundförbättringar med 1,300 kronor. Styrelsen har vidare
tillstyrkt nämndens förslag, att egendomen skulle försäljas i befintligt
skick och att, därest egendomen bomme att försäljas till arrendatorn,
denne befriades från att till kronan inbetala något belopp för eventuell
husröta, mot det att han avstode från ersättning för höstsådd och höstbruk.

Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta torsäljningsförslaget
oell hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Mälby nr 1 med därtill
hörande två utjordar, Mälby nr 2 och 3, i Tystberga
socken av Södermanlands län med undantag
av det område om 0.38 hektar, som upplåtits för järnvägen
Stockholm—Nyköping, må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett
saluvärde av 29,400 kronor, med hembudsrätt enligt
9 § i förordningen för egendomens arrendator och
med rätt för denne att, därest han begagnar sig
av hembudsrätten, erhålla avdrag å saluvärdet med

Döpa rt ernant itche/en.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

1,300 kronor, samt under villkor i övrigt, att egendomen
må tillträdas den 14 mars 1935, att endast
kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå
i försäljningen, att egendomen försäljes i det skick
den vid tillträdet befinnes, att köparen ensam
svarar för alla å egendomen belöpande kostnader för
torrläggningsföretag, samt att, därest egendomen försäljes
till arrendatorn, denne befrias från erläggande
av det ersättningsbelopp för brister i byggnad och
hägnad m. m., som eljest kontraktsenligt kan åvila
honom, under förutsättning att han å sin sida avstår
från anspråk på ersättning för trädesbruk, höstplöjning
och sådd m. m.

2: o.

Helgesta nr 1 och 2 i Södermanlands län.

Kronoegendomen 2 mantal Helgesta nr 1 och 2 i Stigtomta socken av
Södermanlands län har för domänfondens räkning utarrenderats för tiden
till den 14 mars 1935 mot årligt arrende av 2,000 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1930 besiktigat egendomen. Den 19 oktober
1933 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna
i ärendet, däribland en kopia av en av förste lantmätaren Axel W.
Lodén år 1892 upprättad karta över alla inägorna till egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen invid Hallbosjön, nära landsvägen från
Stigtomta till Halla, 6 kilometer från Stigtomta järnvägsstation, har en
areal av 113.048 hektar, varav 78.307 hektar åker, tomt och trädgård, 2.77
hektar äng, 31.356 hektar skogs- och betesmark samt 0.615 hektar impediment.

Kronan tillhöriga byggnader äro dåligt underhållna. Manbyggnaden,
källare och logen i medelgott skick. Övriga byggnader gamla, delvis otillräckliga
och i dåligt skick. Behövliga utrymmen för redskap, spannmål
och arbetare saknas.

Åkern består av cirka 7 hektar dyjord, cirka 8 hektar mulljord och
resten lerjord, allt av god och bördig beskaffenhet, liggande i jämna skiften.

Egendomen är delaktig i Jönåkers häradsallmänning, varifrån utdelningen
för närvarande är av ringa värde.

Stigtomta nya elektriska distributionsförening har elektrisk ledning
framdragen över egendomen.

Egendomens taxeringsvärde utgör 61,100 kronor, varav 57,600 kronor
jordbruksvärde och 3,500 kronor skogsvärde.

Kungl. Majlis proposition nr 92.

o

Diknings- och odlingslån besvära ej egendomen.

Krono jordstyckningssakkunniga hava framhållit, att, enär vid egendomen
erfordrades nybyggnad av ladugård, stall och svinhus samt kronans
övriga byggnader icke räckte för behovet, det torde bliva mera förenligt
med kronans fördel att nu försälja gården. Någon frånstyckning kunde
på grund av förhållandena icke ifrågasättas. Egendomen borde lämpligen
upplåtas i en lott.

Uppskattning snämnden har anfört följande.

Vid uppskattningsförrättningen hade arrendatorn uppgivit, att å egendomen
befintliga vedbod, .»gamla kaptensbyggnaden» och ett boningshus
av timmer under tak av tegel vore överloppshus. Vid genomgående av
syneprotokoll från år 1852 och framåt hade nämnden inhämtat, att dessa
byggnader varit kronans. Någon anteckning örn äganderättens förvärv
av arrendatorn hade ej funnits. I 1874 års protokoll funnes de överförda
till överloppshus, men med angivet timmervärde. Härav torde framgå,
att byggnaderna fortfarande tillhörde kronan, men att arrendatorn blivit
befriad från underhållsskyldighet beträffande desamma. Arrendatorn
hade emellertid underhållit boningshusen och inrett dessa till arbetarbostäder.
Någon rätt till ersättning härför torde dock arrendatorn
ej hava. Nämnden ansåge därför, att dessa byggnader tillhörde kronan,
till dess arrendatorn medelst fångeshandling styrkte, att äganderätten
övergått till honom eller tidigare arrendator. — På grund av byggnadsbeståndets
allmänna tillstånd och i vissa fall otillräcklighet ansåge
nämnden, att vid förnyad utarrendering inlösen borde ske av arrendatorn
tillhöriga överloppsrum i tillbyggnad till manbyggnaden samt av
arrendatorns hönshus, svinhus, i stallängan befintliga bodar, samt
fiskestuga med uthus. Dessutom borde reparationer och modernisering
verkställas av befintliga arbetarbostäder, gamla kaptensbyggningen och
rättarestugan, boningshuset ovanför källaren samt ladugården. Stallet
borde inredas i sammanbyggda, arrendatorn nu tillhöriga bodar, och nuvarande
stallet iordninggöras till redskapsbod. Vidare borde ett vagnsskjul
nybyggas med plats för fyra vagnar, magasin inredas i logen, cementerad
gödselstad anläggas och uthus nybyggas till arbetarbostäderna.
Kostnaderna för egendomens iordningställande enligt denna plan
hade beräknats till cirka 25,000 kronor. — Egendomen vore även i sitt nuvarande
tillstånd en god jordbruksgård med ett fullt försvarligt saluvärde.
.Skulle emellertid till saluvärdet läggas kostnaderna för byggnadsbeståndets
iordningställande, komme egendomen upp i så högt värde, att
en upplåtelse på arrende för närvarande ej kunde beräknas lämna nöjaktig
förräntning. Man kunde icke heller räkna med att efter egendomens
iordningställande genom försäljning inom den närmaste framtiden
återvinna utlagt kapital. På grund härav har nämnden föreslagit, att
egendomen måtte försäljas i nu befintligt skick. En styckning av egendomen
kunde ej med fördel genomföras dels på grund av byggnadsbeståndet
och dels på grund av arronderingen. Med anledning härav borde
egendomen försäljas i en lott. Nuvarande arrendatorn, som innehaft
egendomen pä arrende endast sedan den 14 mars 1930, vore ej berättigad
till hembud, varför egendomen borde utbjudas till försäljning å auktion.
— Vid försäljningen funnes ingen anledning att göra förbehåll örn egendomens
användande för visst ändamål eller att intaga förbehåll till förmån
för annan kronan tillhörig egendom. Att förbinda försäljningen med villkor
örn rätt för kronan att återköpa egendomen påkallades icke. — På grund

Departement^

chefen.

6 Kungl. Martts proposition nr 92.

av de brister, som funnes i fråga om egendomens underhåll, ansåge nämnden
lämpligt, att egendomen försåldes i det skick, vari den vid arrendetidens
utgång befunnes. Avträdessyn borde hållas och kronan till avträdaren
utgiva kontraktsenlig ersättning för höstbruk. Inventariefoder borde
följa egendomen. — Egendomen hade saluvärderats till 41,200 kronor, varav
3,100 kronor för skogsmark och växande skog samt 1,000 kronor för
delaktighet i allmänning. Arrendevärdet hade uppskattats till 2,000 kronor.

över jägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning samt förklarat
sig ej hava något att erinra mot den verkställda värdeberäkningen eller
mot förslaget i övrigt.

Med utlåtande den 26 januari 1934 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört följande.

Från egendomen hade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december
1914 till Stigtomta församling försålts ett område örn 50 ar. Egendomens
nuvarande arrendator, C. J. Mjöberg, hade under år 1933 försatts
i konkurs, varefter konkursförvaltningen uppsagt arrendet att gälla från
den 14 mars 1934. Styrelsen hade gått i författning örn egendomens utarrendering
till den 14 mars 1935. Styrelsen ansåge i likhet med upp
skattningsnämnden, att egendomen ostyckad borde utbjudas till försäljning
å auktion. Mot det åsätta saluvärdet hade styrelsen ej något att erinra.
Egendomen borde försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt den
14 mars 1935.

Då jag intet har att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Helgesta nr 1 och 2 i
Stigtomta socken av Södermanlands län med undantag
av ett jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december
1914 till Stigtomta församling försålt område örn
50 ar må försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. med ett saluvärde av 41,200 kronor,
därvid egendomen skall utbjudas till salu å offentlig
auktion enligt 15 § i förordningen, samt under
villkor i övrigt, att egendomen överlåtes i befintligt
skick med tillträdesrätt för köpare den 14 mars
1935, att i försäljningen icke ingå andra än kronan
tillhöriga hus och anläggningar, samt att Stigtomta
elektriska distributionsförening förbehålles rätt att
hava över egendomen framdragna elektriska ledningar
kvarstående å egendomen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92. 7

3:o.

Flugenäs nr 1 i Kalmar län.

Kronoegendomen V* mantal Flugenäs nr 1 i Frödinge socken av Kalmar
län har varit utarrenderad för tiden 14 mars 1911—14 mars 1931 mot årligt
arrende av för tiden 14 mars 1917—14 mars 1931 1,030 kronor. Däiefter
har egendomen varit utarrenderad under ett år i sänder till den 14
mars 1934 mot årliga arrendeavgälder av respektive 1,300, 1,100 och 1,000
kronor.

Under år 1927 har egendomen, som består av en huvudgård och torpet
Åkroken, besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga samt under åren
1929 och 1931 varit föremål för uppskattningsförrättning.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av extra lantmätaren Olof
Dahm upprättad karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Vimmerby och 9 kilometer
från Yxerns järnvägsstation, har en areal av 157.556 hektar, varav
35.173 hektar tomt och åker, 9.791 hektar äng och odlingsmark, 111.538 hektar
avrösningsjord och I.054 hektar impediment.

Åkerjorden består å huvudgården till 3/« av godartad stenfri mossjord
på lerbotten och till V« av kuperad och stenbunden sand och svartmylla
på grusbotten av medelgod beskaffenhet. Mossjorden lider mycket av
för högt vattenstånd.

Byggnaderna å huvudgården äro gamla men användbara. En del äro
dock så gamla och otidsenliga, att de mer eller mindre äro i behov av
ombyggnad. Byggnaderna vid torpet äro genomgående goda och tillräck Kronojordstyckningssakkunniga

hava framhållit, att egendomen inbjöde
till uppstyckning i två lotter, torpet Åkroken med cirka 5 hektar åker,
och huvudgården, samt förordat,* att egendomens jordbruk uppdelades fölförsäljning
i nämnda lotter, vilka därvid borde tilldelas lämplig areal avrösningsjord.
.

Uppskattning snämnden har anfört följande. I enlighet med kronojordstyckningssakkunnigas
förslag borde egendomen styckas i förberörda två
lotter, varjämte ett mindre område för dammfäste och vattenkraftsanläggning
borde enligt därom gjord ansökan försäljas till innehavarna av
Rötsla kvarn. Lotterna hade å kartan utmärkts med litt. A, B och D.
Det kunde möjligen anmärkas, att den lotterna tilldelade skogsmarken
vore något större än vad jorddelningslagen krävde. Denna mark vore
dock impediment- och hagmarksartad. Med hänsyn till att huvudgårdens
salu- och bruksvärde avsevärt försämrades med mindre tilldelning
samt köparna motsatt sig varje minskning av den föreslagna
skogsmarksarealen, hade nämnden förordat tilldelningen. En gallringsstämpling
av B-lottens ståndskog hade däremot ansetts nödvändig.

Nämnden har föreslagit försäljning från egendomen av följande lotter,
vilka å kartan utmärkts med heldragna röda gränslinjer:

Lotten litt. A, huvudgården. Areal 82.269 hektar, varav 31.403 hektar
tomt och åker, 7.874 hektar äng och odlingsmark, 42.446 hektar avrösnings -

8

Kungl. Martts proposition nr 92.

lieja ar t emeritschefen.

jord och 0.546 hektar impediment. Saluvärde 32,450 kronor, varav 8,464
kronor för ståndskog. Arrendevärde 1,200 kronor. Egendomens arrendator,
Elof Antonsson, hade brukat egendomen sedan år 1897. Egendomen
hade härunder städse skötts väl. Arrendatorn hade ej blott hävdat
jorden och underhållit husen synnerligen väl utan hade även nedlagt avsevärda
kostnader på Gröppleåns sänkning och jordens odling och torrläggning.
Med anledning härav borde Antonsson hembjudas egendomen
enligt 9 § första stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Antonsson, som delgivits
nämndens förslag, hade förklarat sig önska förvärva egendomen med
äganderätt och till angivet värde.

Jordbrukslotten litt. B, torpet Åkroken. Areal 21.70 hektar, varav
3.77 hektar tomt och åker, 1.517 hektar äng m. m., 15.985 hektar avrösningsjord
och lisö» hektar impediment. Saluvärde 8.385 kronor, varav 459
kronor utgjorde kapitaliserad ersättning för dämningsskada samt 4,187
kronor 50 öre värde av ståndskog. Arrendevärdet 220 kronor. Nuvarande
innehavaren, Josef Antonsson, hade brukat torpet sedan år 1923. Torpet
hade städse skötts väl. Med anledning härav och då torparen vore ägare
till en kökskvist, en källare och en del småhus, borde lotten hembjudas
Antonsson jämlikt 9 § andra stycket i förordningen. Antonsson, som delgivits
nämndens förslag, hade förklarat sig önska förvärva lotten med
äganderätt till angivet saluvärde.

Salulotten litt. D, ett dammfäste. Areal 0.098 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 135 kronor, varav 36 kronor för ståndskog. Till lotten
skulle läggas servitut för nyttjanderätt av vattenrätten i Rötsla damm
och bäck jämte dispositionsrätten till vattentäckta området i dammen.
Lotten borde försäljas till innehavarna av Rötsla kvarn. Köpeskillingen
borde erläggas kontant vid tillträdet.

Förbehåll rörande lotternas litt. A och B användning och om åter köpsrätt
hade nämnden ej funnit skäl att föreslå. Skulle dylikt förbehåll göras,
borde saluvärdena minskas med 15 procent.

Lotten litt. B hade åborättsvärderats. Någon spekulant å lägenheten som
åbolägenhet torde ej kunna påräknas.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder mot avstyckningen av förberörda
lotter icke syntes möta.

Länsstyrelsen och över jägmästaren hava ej haft något att erinra mot
uppskattningsnämndens förslag till försäljning av lotterna litt. A, B och
D. Lotten litt. C, omfattande 53.429 hektar huvudsakligen skogsmark, borde
bibehållas i kronans ägo samt avsättas till kronopark.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 januari 1934 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen, som ombesörjt
egendomens utarrendering till den 14 mars 1935, ej hade något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag eller mot de lotterna åsätta saluvärdena.

Jag har ej erinran mot domänstyrelsens förslag. Till frågan örn dispositionen
av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen, eller
litt. C, torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan
föreligger.

Kungl. May.ts proposition nr 92. 9

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen mantal Flugenäs nr 1 i
Frödinge socken av Kalmar län må försäljas lotterna
litt. A, B och D,

lotterna litt. A och B enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., lotten litt. A med ett saluvärde
av 32,450 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för Elof Antonsson, samt lotten litt. B med
ett saluvärde av 8,385 kronor med hembudsrätt enligt
sagda paragraf för Josef Antonsson, samt
lotten litt. D med ett saluvärde av 135 kronor till innehavarna
av Rötsla kvarn,
under villkor beträffande samtliga lotter,
att de må tillträdas den 14 mars 1935, att endast kronoegendomen
tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna, att förbehåll göres för de jämkningar
i gränser, som kunna komma att föreskrivas
vid blivande avstyckningsförrättning, beträffande
litt. A, att köparen skall ansvara för egendomens
kostnader för Gröppleåns sänkning, beträffande
litt. B, att köparen skall äga uppbära den egendomen
tillkommande årliga ersättningen för dämningsskada,
samt beträffande litt. D, att köpeskillingen
skall erläggas kontant vid tillträdet, att i övrigt bestämmelserna
i berörda förordning skola i tillämpliga
delar gälla, samt att genom servitutsförbehåll till förmån
för lotten denna tillförsäkras rätt till nyttjande
av vattenrätten i Rötsla damm och bäck jämte dispositionsrätten
till vattentäckta området i dammen.

4:o.

Sandshult nr 5 i Kalmar län.

Kronoegendomen 2 mantal Sandshult nr 1, 2, 3 och 4 jämte Ubbetorp
nr 1, ett torp, i Döderhults socken av Kalmar län är utarrenderad till
den 14 mars 1934 mot årligt arrende av 1,430 kronor samt kronoegendo
men 1 mantal Skorpetorp nr 1 i nämnda socken till samma dag för ett
årligt arrende av 1,950 kronor. Härjämte är en jämlikt Kungl. Majits
beslut den 20 juni 1913 till försäljning bestämd lägenhet, betecknad med
litt. VIII av Sandshult nr 1—4, utarrenderad för tiden 1932—1934 mot
ett årligt arrende av 16 kronor. Vidare har domänstyrelsen jämlikt be

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

slut den 18 november 1927 utarrenderat ett område örn 29.6 ar (del av
litt. Ti här nedan) för tiden till den 14 mars 1934 till J. A. Rosenkvist
för ett årligt arrende av 25 kronor.

Jämlikt vederbörande ägodelningsdomares förordnande den 24 augusti
1931 hava fastigheterna Sandshult 11, 2 \ 3 1 och 41, Ubbetorp 11 samt
Skorpetorp 11 sammanlagts till en fastighet, benämnd Sandshult 5 *.

Med anledning av de förestående arrendeledigheterna hava kronojord
styckningssakkunniga 1930 besiktigat egendomarna. Under 1932 hava å
egendomarna hållits uppskattningsförrättningar i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland tre av t. f. distriktslantmätare!!
Arvid Back upprättade kartor, inhämtas bland annat följande.

a) Sandshult nr 1 jämte Ubbetorp nr 1, som är belägen 13 kilometer
från Oskarshamns stad och 1 kilometer från Skorpetorps järnvägsstation,
har en areal av 955.4 hektar, varav 103.541 hektar tomt och åker.
36.309 hektar ängs- och odlingsmark, 766.78 hektar skogsmark och 48.tt
hektar annan avrösningsjord. Under egendomen finnas torpen Ubbetorp.
Stora Örntorp, Nymålen, Knippefloen samt lägenheten Lilla Örntorpet,
vilket användes som kronojägarbostad.

Byggnaderna å huvudgården äro med undantag av boningshuset, ettstathus
samt ved- och visthusbyggnad samtliga så gamla och otidsenliga,
att de ganska snart komma att behöva ombyggas.

De kronan tillhöriga byggnaderna å torpen och lägenheterna äro å Ub
hetorp tillräckliga och knappast medelgoda (med undantag av ladugår
den äro samtliga mycket gamla och otidsenliga), å Stora Örntorp knap
past medelgoda (ladugården är uppförd år 1928, men övriga byggnader
äro mycket gamla och i behov av ombyggnad; i övrigt äro husen tillräckliga),
å Nymålen tillräckliga och nybyggda (ladugården uppförd
1919 och boningshuset något tidigare), å torpet Knippefloen fullt tillräckliga
och över medelgoda (boningshus och ladugård nybyggda och
övriga hus gamla, men användbara), samt å lägenheten Lilla Örntorpet
i gott skick.

Odlingslån finnes ej, men ägaren till det norr örn egendomen belägna
Tjuståsa har ånyo efter ändrade grunder begärt sänkning av Tjuståsa
sjön, vilket torde komma att medföra såväl kostnader som landvinning
för egendomen.

b) Skorpetorp nr 1, som är belägen 14 kilometer från Oskarshamns
stad och 1 kilometer från Skorpetorps järnvägsstation, har en areal av
651.66 hektar, varav 95.485 hektar tomt och åker, 18.703 hektar ängs- och odlingsmark,
497.754 hektar skogsmark och 39.718 hektar annan avrösnings
jord. Under egendomen finnas torpen Sjöändan, Kvarntorpet, Dalen och
Nydalen. Byggnaderna å huvudgården äro med undantag av boningshuset
och magasinsbyggnaden samtliga mycket gamla och otidsenliga,
varför omfattande ny- och ombyggnad är ofrånkomlig, därest egendomen
kommer att bibehållas i kronans hand.

Byggnaderna å torpen äro å Sjöändan äldre men medelgoda och mer
än tillräckliga, å Dalen fullt tillräckliga och ungefär medelgoda (ladu
gården gammal men användbar, boningshus och bod jämförelsevis nya),
å Nydalen fullt tillräckliga och något över medelgoda.

Den 20 november 1931 har arrendatorn erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd
att jämte övriga delägare i »Skorpetorp—Skrika dikningsföretag av år

Kungl. Maj-.ts proposition nr 92. 11

1929» för egendomen söka oell vinna delaktighet i lån från avdikniugslånefonden.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande:

a) Beträffande Sandshult: Med hänsyn till det mindre goda skick,
vari uthusbyggnaderna vid arrendegården befunne sig, och då man förr
eller senare måste räkna med icke ringa kostnader för torrläggning av
en del jord, borde gården försäljas. Vid besiktningstillfället hade också
arrendatorn uttryckt önskan att få förvärva gården med äganderätt. Den
utarrenderade delen torde lämpligen kunna upplåtas i

en huvudgård, omfattande jorden vid byggnaderna, jorden i Ols
kärret och hälften av jorden i Oxmossen med en sammanlagd areal av
cirka 40 hektar åker,

ribbetorpet med den invid husen belägna jorden och hälften av jorden
i Oxmossen, så att denna lott komme att innehålla en åkerareal av
cirka 12.5 hektar, samt

torpet Stora Örntorpet örn likaledes cirka 12.5 hektar åker.

Vidare kunde lämpligen mark i erforderlig omfattning utmed den genom
egendomen löpande järnvägen avsättas till tomter.

b) Beträffande Skorpetorp: Då uthusen vore gamla samt stora kostnader
för vattenavledning förestode, kunde försäljning av huvudgården
ifrågasättas. Då härtill komme, att nuvarande arrendatorn, som synbarligen
vore en mycket driftig jordbrukare och under den korta tid han innehaft
arrendet redan väsentligt upphjälpt byggnaderna, vid besiktningstillfället
uttalat bestämd önskan att få övertaga egendomen med äganderätt,
borde huvudgården försäljas med i huvudsak nuvarande areal. Utmed
den genom egendomen löpande landsvägen funnes en del bebyggda
bostadslägenheter, vilka lämpligen kunde försäljas till innehavarna. Vidare
borde byggnadstomter i erforderlig omfattning kunna utläggas i anslutning
till nämnda väg.

Skulle försäljning av de under skogsstaten lydande torpen å denna egendom
och å det intilliggande kronohemmanet Sandshult komma att ifrågasättas,
vilket spörsmål de sakkunniga icke ansett sig böra upptaga till
prövning, borde en försäljning jämväl av det nu till arrendegården Skorpetorp
hörande torpet Sjöändan med lämplig utökning av arealen övervägas.

Domänintendenten har beträffande Sandshult ansett, att med hänsyn
till de övervägande gamla och dåliga byggnaderna och de vattensjuka
markerna huvudgården och torp borde försäljas var för sig, ävensom
vissa områden till byggnadstomter med bibehållande i kronans hand
av den betydliga skogsmarken. Såväl huvudgårdsarrendatorn som torparna
hade förklarat sig önska friköpa sina innehav. — På grund av
huvudgårdens å Skorpetorp till större delen dåliga byggnader samt
den vattensjuka åkerjorden borde huvudgården försäljas till nuvarande
arrendatorn, som förklarat sig villig att köpa densamma. En försäljning
av de många välbebyggda skogstorpen öster örn nya landsvägen skulle
sönderstycka det stora sammanhängande skogskomplexet Sandshult—
Skorpetorp och ej överensstämma med vederbörande skogsstatstjänste
mäns önskningar. Däremot torde förberörda område örn 29.8 ar tillsammans
med en del nya byggnadstomter böra försäljas.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps egnahemsnämnd har framhållit.
att Sandshult icke lämpade sig väl för styckning till mindre jord -

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 92.

bruk, varför egendomen borde försäljas som en brukningsdel, samt att
Ubbetorp borde försäljas som eget hem, därvid tillägg av olika markslag
utöver vad som vore upplåtet till torpet borde ske, så att ett bärkraftigt
jordbruk uppkomme. Torparen borde lämnas företräde vid köp. Vid
försäljning av huvudgården borde mark i lämplig omfattning reserveras
för bostadstomter.

Beträffande Skorpetorp kunde nämnden icke tillstyrka styckning
till egnahemsjordbruk. Jorden utgjordes till stor del av lågt liggande
mark, som fördelaktigast utnyttjades i en större brukningsdel, vartill
jämväl hörde mark med bättre avdikningsförhållanden. Skulle styckning
ske i mindre brukningsdelar, erhölle en del styckningslotter uteslutande
sankmark. De till domänen hörande torpen hade lagts under skogsstaten.
Torparna hade arbetsinkomst vid skogsarbete och kunde icke få
erforderlig inkomst å allenast respektive torp. Skulle bärkraftiga jordbruk
bildas av torpen, behövde flera läggas samman. Härvid uppstode
då några bebyggda brukningsdelar utan tillhörande jord. Denna omständighet
jämte åkerns mycket spridda läge talade emot en sammanläggning
av torpen, varför de lämpligen borde bibehållas såsom arbetarebostäder
för skogsstatens behov. Vid en försäljning av huvudgården eller utarrendering
av densamma borde reserveras mark för bostadslägenheter i
lämplig omfattning.

Uppskattning snämnden har andragit följande.

Vid besiktning å de sammanslagna egendomarna den 12 maj 1931 hade
domänintendenten och t. f. distriktslantmätaren Back efter samråd med
vederbörande skogsstatstjänstemän uppgjort förslag till egendomens disposition
på så sätt, att egendomen skulle uppdelas i från A till T betecknade
lotter, varav A och H skulle bibehållas i kronans ägo. Vid förslaget
till disposition av egendomen hade i huvudsak kronojordstyckningssakkunnigas
förslag följts. Dock hade nämnden funnit, att Olskärret och
Komossen borde bibehållas i kronans ägo. I anslutning härtill hade nämnden
uppgjort förslag till försäljning från den sammanslagna egendomen
av följande lotter med nedan angivna arealer och saluvärden:

Kungl. Maj:ts proposition nr 92

13

aoi p: *x\

o:

P T

5 2 g?

o;

►O

P

Areal i

hektar

>

<~i 1

Saluvärde

Litt. och nr å
kartorna

Föreslagna köpares
namn

p*fo: a

“po

era

lil

5. p p*

Ö ® p5

Ii

•J. CD

P

CL P

® 3
®
P

®

tomt

och

åker

ängs-

mark

avrös-nings-jord o.
impe-diment

Summa

^ P ’
o P* ''

3 2 i

s? g; 1

p-

®

kronor

därav

för

väx-

ande

skog

Litt. B., Ubbetorp ......

Litt. C , Sandhults huvud-

Axel Karlsson .........

9

1929

7.854

1.162

22.52 0

31.536

350

13,400

6,584

gård.................

Litt. D., bostadslägenhe-

Mats Sand ............

9

1924

30.119

19.134

59.364

108.617

1,250

39,000

13,945

ten Stensberg ......

Litt. E., jordbrubslägen-

Albin Ljungberg......

10

0.567

0.3 2 7

0.321

1.216

60

1,500

heten Stora Örntorp

Karl Erlandsson ......

9

1929

7.ioo

0.586

17.907

25.593

315

8,550

2,586

Litt. F., d:o Nymålen

Ernst Oskar Svensson

9

1923

3.413

0.893

11.194

15.000

205

6,650

1,639

Litt. G., d:o Knippefloen
Litt. I., Missionshusplan

K. V. Samuelsson
Oskarshamns baptist-

9

1890

8.673

0.916

40.751

50.340

500

18,000

8,014

Litt. K., Sandshults skol-

församling .........

—

0.1BO

0.130

15

200

—

husplan ..................

Litt. L., utökning av lag.

Döderhults kommun

—

—

—

—

0.120

0.120

10

180

—

Lyckås l1.''...........

Erland Nilsson ........

—

—

—

—

0.0 60

0.060

7

120

—

Litt. Ma, obebyggd tomt

—

13

—

O.082

O.075

0.040

0.197

25

500

—

Litt. Mb,

—

13

—

0.147

—

—

0.14 7

25

500

—

Litt. Mc, » »

—

13

—

0.168

—

—

0.168

25

550

—

Litt. Md, » »

—

13

—

0.265

—

• -

0.266

30

650

—

Litt. Me, » »

—

13

—

0 210

—

—

0.2 10

25

500

—

Litt. Mf, » »

—

13

—

0.1 95

—

—

0.196

25

550

—

Litt. Mg, » »

—

13

—

0.2 00

—

—

0.200

25

550

—

Litt. Mh, » »

—

13

—

0.175

—

-

0.176

25

500

—

Litt. Mi, » »

—

13

—

0.1 7 0

—

—

0.17 0

25

500

—

Litt. Mk, » »

Litt. N., Skorpetorps hu-

—

13

—

0.187

—

—

0.187

30

600

—

vudgård .........

Litt. 0., lägenheten Sjö-

Filip Brundin .........

9

1928

65.911

6.468

95.217

167.596

1,400

42,000

11,454

ändan • • • ..............

Litt. P., jordbrukslägen-

Arvid Persson.........

9

1920

1.652

0.791

2.037

4.380

130

4,500

518

heten Dalen ............

Karl Fridolf Nilsson

9

1908

3.801

0.5 03

12.516

16.820

200

6,800

2,320

Litt. R., d:o Nydalen......

Litt. S , utökning av Skor-

Gunnar Svensson ...

9

1929

4.923

0.962

18.975

24.860

255

8,200

2,665

petorp lu.................

August Nilsson ........

—

—

—

—

0.0 50

0.060

5

100

—

Litt. Ta1, obebyggd tomt

—

13

—

0.043

—

Ö.180

0.223

20

450

—

Litt. Ta2, » »

—

13

—

0.108

—

0.125

0.288

25

480

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.048

-

0.176

0.219

15

300

—

Litt. Ta4, » »

—

13

—

0.040

—

0.19 0

0.280

15

325

—

Litt. Ta6, » »

—

13

—

0.06 2

—

0.178

0.230

15

350

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.092

—

0.1 30

0.222

20

425

—

Litt. Ta7, » »

—

lo

—

0.120

—

0.160

0.2 80

25

525

—

Litt. Ta8, » »

—

13

—

0.0 8 0

—

0.196

0.275

20

425

—

Litt. Ta9, »

13

—

0.050

—

0.240

0.290

20

400

—

Litt. Ta10, » »

Litt. Ta11, » »

13

—

O.080

—

0.1 7 0

0.2 50

20

425

—

—

13

—

—

—

0.260

0.260

25

450

—

Litt. Td, » »

—

13

—

—

—

0.3 7 0

0.3 7 0

25

550

—

Litt. Th, » »

Litt. Tb, bebyggd bostads-

—

13

—

—

—

0.262

0.2 5 2

25

500

—

lägenhet..........

Terecia Thelin... ....

10

—

0.0 1 6

0.006

0.251

0.278

20

310

—

Litt. Tc, d:o ...............

C. L. Fingal.........

10

—

0.334

—

0.186

0.519

40

800

—

Litt. Te, d o...............

K. A. Johansson .....

10

—

—

—

0.2 4 0

0.2 40

20

450

—

Litt. Tf, d:o..................

J. A. Åström ......

10

—

—

—

0. ''25

0.2 25

25

450

—

Litt. Tg, d:o.................

Otto Karlsson ......

10

—

0.116

0.048

0.052

0.21

25

490

—

Litt. Ti, d:o..................

Johan Rosenkvist

10

—

0.2 50

—

0.580

0.7 8 0

40

800

—

Departementschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

Av förenäinnda lotter hava de, som kunna ifrågakomma till upplåtelse
under åborätt, värderats i sådant hänseende. Nämnden har ansett sig
ej kunna tillstyrka sådan upplåtelse. Ej heller har nämnden funnit skäl
föreligga att göra förbehåll rörande lotternas användning och örn återköpsrätt.
Skulle dock sådant förbehåll göras, borde saluvärdena minskas
med 10 procent. Vidare borde salulotterna tillförsäkras nödiga utfartsvägar.

Vid försäljning av lotten litt. B Ubbetorp borde 83-åriga änkan Matilda
Andersson och hennes 48-årige blinde son Frans Erik Andersson tillför
säkras rätt att under återstående livstid hava dem tillhörigt boningshus
med uthus kvarstående å tomten ävensom nyttjanderätten därtill. Vidare
borde vid försäljning av lotten litt. N köparen tillförbindas att gälda
samtliga egendomen åvilande annuiteter å lån från statens avdikningslånefond
för Skorpetorp—Skrika dikningsföretag av år 1929.

Överjägmästaren har förklarat sig ej hava något att erinra varken mot
förslaget till egendomarnas disposition eller mot uppskattningen och ej
heller mot vederbörande jägmästares värdering av den å de föreslagna salulotterna
växande skogen.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder mot den sammanslagna fastighetens
uppdelning genom avstyckning i enlighet med det vid uppskattningsförrättningen
den 13 december 3932 upprättade förslaget icke syntes
möta på grund av bestämmelserna i jorddelningslagen, därest de olika
försäljningslotterna vid blivande försäljning tillförsäkrades rätt till utfartsväg
på sätt lantmätaren föreslagit.

Med skrivelse den 13 januari 1934 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag
angående disposition av kronoegendomen Sandshult 51 eller mot de
åsätta saluvärdena, varvid styrelsen ansåge, att lotten litt. H ej borde
försäljas. Innehavarna av lotterna litt. B, E, N och R hade visserligen
ej innehaft lägenheterna så lång tid, att de vore hembudsberättigade vid
försäljning av lotterna. Nämnden hade motiverat hembud till innehavarna
endast därmed, att de skött lotterna väl. Likväl ansåge styrelsen,
att, då hela egendomen med undantag av utmarken och vissa å densamma
befintliga lägenheter, vilka skulle förvaltas som kronopark, skulle försäljas
samt innehavarna av lotterna innehaft desamma i lägst 6 år samt
under denna tid skött lotterna väl, dessa ej borde utbjudas till försäljning
å auktion eller under hand till utomstående personer utan hembjudas
innehavarna. Då försäljningen av salulotterna ej torde kunna medhinnas
till den 14 mars 1934, borde desamma försäljas med tillträdesrätt den
14 mars 1935, till vilken dag styrelsen föranstaltat örn egendomens utarrendera.
De till försäljning ej föreslagna delarna av egendomen borde
ställas under skogsstatens vård och förvaltning för att förvaltas som kronopark
från sistnämnda dag. Då ärendet i vissa delar vore av beskaffenhet
att riksdagens medverkan erfordrades, syntes detsamma i sin helhet
böra underställas riksdagens prövning.

Jag har ej erinran att göra mot uppskattningsnämndens i förenäinnda
tabell intagna, av domänstyrelsen biträdda förslag. Till frågan örn dispositionen
av den i kronans ägo kvarvarande delen av kronoegendomen eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

15

lotterna litt. A och H torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan
föreligger. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Sandshult 51 i Döderhults
socken av Kalmar län må med tillträdesrätt den 14
mars 1935 försäljas följande lotter, nämligen

dels lotterna litt. B, O, D, E, F, G, Ma, Mh, Mc, Md,
Me, Mf, Mg, Mh, Mi, Mk, N, O, P, R, Ta'', Ta2, Ta3, Ta4,
Ta5, Ta‘;, Ta1, Ta8, Ta9, Ta10, Ta11, Tb, Tc, Td, Te,
Tf, Tg, Th och Ti enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.,

lotterna litt. B, C, E, F, G, N, O, P och R var för sig
med förut angivna arealer och saluvärden samt med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för respektive
Axel Karlsson, Mats Sand, Karl Erlandsson, Ernst
Oskar Svensson, K. V. Samuelsson, Filip Brundin, Arvid
Persson, Karl Fridolf Nilsson och Gunnar Svensson,

lotterna litt. D, Tb, Tc, Te, Tf, Tg och Ti var för sig
med förut angivna arealer och saluvärden samt med
hembudsrätt enligt 10 § i förordningen för respektive
Albin Ljungberg, Terecia Thelin, C. L. Fingal, Karl
Aug. Johansson, J. A. Åström, Otto Karlsson och Johan
Rosenkvist,

samt lotterna litt. Ma, Mb, Mc, Md, Me, Mf, Mg, Mh,
Mi, Mk, Ta1, Ta2, Ta3, Ta4, Ta5, Tafi, Ta1, Ta8, Ta9, Ta10,
Ta11, Td och Th var för sig med förut angivna arealer
och saluvärden under hand enligt 13 § i förordningen,

dels lotterna litt. I till Oskarshamns baptistförsamling
u. p. a. mot en köpeskilling av 200 kronor, litt.
K till Döderhults kommun mot en köpeskilling av 180
kronor, litt. L till Erland Nilsson mot en köpeskilling
av 120 kronor, samt litt. S till August Nilsson mot en
köpeskilling av 100 kronor; skolande för en var av
dessa fyra lotter köpeskillingen betalas kontant vid
tillträdet och i övrigt bestämmelserna i förenämnda
förordning gälla;

under villkor beträffande samtliga lotter, att
endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i köpen, att förbehåll göres för de
jämkningar i gränser, som vid blivande avstyckningsförrättning
kan komma att föreskrivas, samt att vid

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

nämnda förrättning nödiga utfartsvägar skola tillförsäkras
såväl kronan för i dess hand kvarvarande delar
av fastigheten som respektive köpare, allt i enlighet
med uppgjort avstyckningsförslag, ävensom beträffande
lotten litt. B, att änkan Matilda Andersson
och hennes son Frans Erik Andersson medgivas
rätt att utan ersättning, så länge någon av dem lever,
innehava och bebo det dem tillhöriga boningshuset
samt hava nu befintliga uthus kvarstående, ävensom
nyttja den jord de nu innehava, samt beträffande lotten
litt. N, att köparen skall ensam ansvara för
samtliga å Skorpetorp nr 1 åvilande kostnaderna för
egendomen berörande torrläggningsföretag.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under l:o—4:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.

340285. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.