Kungl. Majlis -proposition Nr 85.
1
Nr 85.
Kungl. Marits proposition till riksdagen angående läroverksadjunkten
E. B. Wendins tjänstår sier åkning; given Stockholms
slott den 1 februari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,
Levinson, Vennerström, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför härefter:
Den grundläggande bestämmelsen ifråga örn tjänstårsberäkning för ålderstillägg
återfinnes i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade
bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens
tjänst, klär föreskrives, att örn den, som från icke-ordinarie befattning
vunne befordran till ordinarie tjänst, innehade sådan anställning i statens
tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara
mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten,
finge för bestämmandet av hans rätt till ålderstillägg vid denna tjänst
Bihang till riksdagens -protokoll 1934. 1 sami. Nr 85. 1
2
Kungl. May.ts proposition Nr 85.
tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18
år i en följd innehaft dylik anställning. Efter riksdagens hörande hava sedermera
härtill fogats vissa tillägg, vilka föreligga i kungörelsen den 28 juli 1932
(nr 379) örn ändring i vissa delar av 1922 års nyssnämnda kungörelse. I denna
kungörelse av år 1932 föreskrives, att för lärare vid statens under skolöverstyrelsens
inseende ställda läroanstalter sådant avbrott i tjänstgöringen, som föranletts
av bland annat tjänstgöring vid under överstyrelsens inseende ställd
enskild eller kommunal läroanstalt, icke finge utesluta rätt att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens
tjänst. Denna bestämmelse skall enligt kungörelsen äga tillämpning från
och med den 1 juli 1932, dock att vad anginge beräkning av tid för ålderstillägg,
skulle så anses, som om bestämmelsen varit gällande under tiden
från och med den 1 juli 1922. Vidare stadgas i kungörelsen, att för lärare
vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter, vilken avlagt
teologie eller filosofie licentiatexamen, sådant avbrott i tjänstgöringen
intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov, icke finge utesluta
rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna dessförinnan fullgjord
tjänstgöring i statens tjänst. Denna bestämmelse trädde enligt kungörelsen
i kraft den 1 januari 1933.
Hos Kungl. Majit har nu adjunkten vid högre allmänna läroverket i
Landskrona Erik Birger (Andersson) Wendin, med förmälan att han under
läsåret 1923—1924 åtnjutit tjänstledighet såsom extra ordinarie lärare för
avläggande av filosofie licentiatexamen m. m., anhållit att för uppbyttning
i högre lönegrad få tillgodoräkna sig även åren före avbrottet i tjänstgöringen.
Av handlingarna i äi’endet inhämtas, att Wendin tjänstgjort såsom extra
ordinarie lärare från och med höstterminen 1917 intill den 1 maj 1931, då
han tillträdde sin adjunktsbefattning. Sökanden hade emellertid avbrutit
sin anställning under läsåret 1923—1924, då han vid Uppsala universitet
idkade studier för avläggande av dels filosofie licentiatexamen — denna
examen avlades den 3 november 1923 — dels efterprövning i filosofisk ämbetsexamen
— sådan efterprövning avlades den 28 maj 1925 efter tentamen
bland annat den 22 maj 1924. Med undantag för detta avbrott hade tjänstgöringen
fullgjorts i oavbruten följd, om hänsyn icke foges till tiden den
2—den 7 oktober 1918, då sökanden var entledigad på grund av sjukdom.
Provårstjänstgöring hade fullgjorts redan före anställningen såsom extra
ordinarie lärare under läsåret 1916—1917.
Genom ovannämnda avbrott i tjänstgöringen, anför Wendin, hade han
förlorat rätten att tillgodoräkna de sex åren före avbrottet för erhållande av
ålderstillägg. Verkan härav hade blivit, att han, i stället för att den 1 januari
1932 komma upp i tredje lönegraden, först den 1 januari 1933 uppflyttats
i andra lönegraden. I detta hänseende hade han alltså blivit betydligt
tillbakasatt i förhållande till de kolleger, som samtidigt med honom
inträtt på läroverkslärarbanan men sedan icke offrat tid och pengar på fortsatt
utbildning. Då ifrågavarande studier varit till gagn för den följande
lärarverksamheten och föranletts lika mycket av önskan att förvärva bättre
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
meriter för tjänsten som av lust för studier i och för sig, torde enligt sökandens
mening nyssnämnda konsekvens vara en obillig och icke avsedd
verkan av gällande bestämmelser i ämnet.
Skolöverstyrelsen, som yttrat sig den 7 oktober 1933, anför bland annat
följande:
Då det med hänsyn till sökandens provårsutbildning och bans långa sammanhängande
tjänstgöring såsom extra ordinarie lärare vore uppenbart, att
sökanden ämnade varaktigt ägna sig åt lärarbanan och att han med sitt studieavbrott
under läsåret 1923—1924 endast avsåg att höja sin reella kompetens
för lärarkallet, funne överstyrelsen det icke förenligt med billighetens krav,
att detta avbrott skulle medföra så ogynnsamma verkningar i ekonomiskt
avseende som här på grund av bestämmelsernas ordalydelse blivit fallet.
Överstyrelsen ville också erinra om att 1933 års riksdag i två likartade
fall bifallit propositioner om rätt för adjunkter att för erhållande av ålderstiHägg
tillgodoräkna tidigare tjänstgöring utan hinder av visst mellanliggande
avbrott, förorsakat av tjänstledighet för studier. Sålunda medgav
riksdagen i skrivelse den 16 maj 1933 (nr 202) beträffande adjunkten vid
högre allmänna läroverket i Gävle F. V. Arfvidsson, att den omständigheten,
att han vårterminen 1929 tjänstgjort som timlärare med partiell tjänstgöring,
icke skulle utesluta rätt för honom att för erhållande av ålderstilllägg
tillgodoräkna sin före sagda vårtermin fullgjorda tjänstgöring i statens
tjänst, och i skrivelse samma dag (nr 203) beträffande adjunkten vid Vasa
realskola i Stockholm A. B. E. Rosén, att den omständigheten, att han
under vårterminen 1930 åtnjutit ledighet från sitt förordnande såsom extra
ordinarie lektor vid folkskoleseminariet i Linköping under tiden den 3
mars—den 15 april 1930 för idkande av studier, icke skulle utesluta rätt
för honom att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin före sagda
ledighet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.
Överstyrelsen ansåge icke, att dessa fall borde åberopas såsom en anledning
att lämna liknande individuella medgivanden i alla de fall, då en
extra ordinarie lärare åtnjutit en tids ledighet för studier. Men här föreliggande
fall ägde enligt överstyrelsens mening och av de skäl, som ovan
blivit anförda, så stora beröringspunkter med de nämnda, att anledning
bär syntes föreligga för ett analogt medgivande.
Överstyrelsen hade visserligen hyst någon tvekan, huruvida överstyrelsen
enligt bestämmelserna i mom. 5 av kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379)
icke utan vidare hade rätt att i här förevarande syfte tillgodoräkna sökanden
hans tjänstgöring även under åren 1917-—1923. Under läsåret 1923
—1924 hade sökanden nämligen, vid sidan av sina studier, partiell tjänstgöring
vid enskild under överstyrelsens inseende stående läroanstalt (Fjellstedtska
skolan i Uppsala). Då avbrottet i hans statliga anställning emellertid
icke torde kunna anses föranlett av denna tjänstgöring, hade överstyrelsen
icke ansett den ifrågavarande bestämmelsen tillämplig i detta fall.
Då sökanden icke syntes böra för tiden före den 1 juli 1932 komma i
åtnjutande av avlöning i högre lönegrad än den, vartill då gällande bestämmelser
berättigade, syntes en hänvisning böra göras till bestämmelserna i
kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379).
Överstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit täcktes vidtaga åtgärder för
att sökanden måtte tillerkännas rätt att i och för erhållande av ålderstillägg
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.
såsom adjunkt enligt i kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379) angivna
grunder, tillgodoräkna sig den tid utöver tre år, varunder han under tiden
höstterminen 1917 till den 30 april 1931 varit anställd som extra ordinarie lärare,
eller 9 år 10 månader, utan hinder därav, att sådant avbrott i anställningen
förelegat under läsåret 1923—1924, som föranletts av akademiska studier.
Statskontoret har i utlåtande den 8 november 1933 instämt i vad skolöverstyrelsen
i ärendet anfört och hemställt.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd framhåller i utlåtande den 13 januari
1934, att det enligt lönenämndens mening skulle vara obilligt, örn
sökandens avbrott i tjänstgöringen för studier under läsåret 1923—1924
skulle föranleda, att hans tjänstgöring dessförinnan, uppgående till nära
sex år, icke finge tillgodoräknas i löneturshänseende. Redan före nämnda
läsår hade han förvärvat adjunktskompetens och under läsåret ifråga hade
han bestritt viss undervisning vid enskild, under skolöverstyrelsens inseende
stående läroanstalt. Lönenämnden erinrade, att lönenämnden förordat,
att särskild lönetursrätt utverkades av riksdagen åt de båda läroverksadjunkter,
örn vilka skolöverstyrelsen erinrat, och ansåge sig även böra tillstyrka
bifall till förevarande framställning. I likhet med skolöverstyrelsen
ansåge även lönenämnden, att sökanden icke borde komma i åtnjutande
av avlöning i högre lönegrad från och med tidigare tidpunkt än vad som
skulle hava blivit fallet, därest han enligt bestämmelserna i kungörelsen nr
379/1932 fått tillgodoräkna sin tjänstgöring före nämnda läsår.
I enlighet med myndigheternas förslag hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid
högre allmänna läroverket i Landskrona Erik Birger Wendin
under läsåret 1923—1924 på grund av studier icke innehaft
anställning vid statligt läroverk, icke må utesluta rätt för
honom att — med tillämpning i vederbörliga delar av de i
kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 379) angivna grunder — för
erhållande av ålderstillägg såsom adjunkt räkna sig till godo
sin före sagda läsår fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
340199