14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.
Nr 50.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjt understöd
till förre seminarieeleven B. E. L. Hellström; given Stochholms
slott den 12 januari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Arthur Engberg.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
januari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström:, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Departementschefen, statsrådet Engberg anför vidare:
Sedan Kungl. Majit i en till riksdagen den 16 mars 1928 avlåten proposition,
nr 181, föreslagit, att till förre eleven vid folkskoleseminariet i
Uppsala Bror Emil Leonard Hellström skulle från och med den 15 februari
1927 under hans återstående livstid från allmänna indragningsstaten utgå
ett årligt understöd av 500 kronor, utan rätt för Hellström att därå åtnjuta
dyrtidstillägg, anmälde riksdagen under punkt 64:o i skrivelse den 1 juni
1928, nr 352, att riksdagen bifallit propositionen.
Av den i ärendet förebragta utredningen, beträffande vilken jag hänvisar
till nyssberörda proposition, framgick, att Hellström, som är född den 25
maj 1898, under en gymnastiklektion vid omförmälda seminarium den 15
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.
februari 1927 drabbats av ett olycksfall, som lett till fullständig dövhet å
båda öronen i förening med nästan fullständig saknad av lukt såsom för
framtiden bestående men, vartill kommit en lätt grad av jämviktsrubbning,
som vid nämnda tid ansågs komma att så småningom förbättras och gå
över, att understödet åt Hellström, som saknade medel till sin försörjning,
beräknats med tillämpning av de grunder, vilka gällde beträffande kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, därvid den för framtiden bestående
nedsättningen av hans arbetsförmåga uppskattades till 55 procent, samt
att, örn hänsyn tagits jämväl till berörda jämviktsrubbning, nedsättningen
i arbetsförmågan bort uppskattas till två tredjedelar av normal arbetsförmåga.
I ansökningar den 23 juni 1932 och den 8 december 1933 har nu Hellström
anhållit att få komma i åtnjutande av förhöjt understöd.
Över förstnämnda ansökning hava yttranden avgivits den 20 augusti 1932
av skolöverstyrelsen, den 21 september 1932 av medicinalstyrelsen, som
tillika hört medlemmen av sitt vetenskapliga råd professorn Gunnar Holmgren,
den 9 december 1932 av riksförsäkringsanstalten och den 31 mars
1933 av statskontoret.
Riksförsäkringsanstalten har därvid — under hänvisning till ett av professorn
vid universitetet i Uppsala R. Båråny utfärdat intyg, enligt vilket
den jämviktsrubbning, varav Hellström lede, bomme att bestå för framtiden,
enär jämviktsorganen i dennes båda öron företedde en fullständig
förstörelse — ansett, att nedsättningen av Hellströms arbetsförmåga borde
uppskattas till två tredjedelar av den normala. Med tillämpning av de bestämmelser
i fråga örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, som gällde vid tiden för olycksfallet, borde understödet
åt Hellström beräknas till 600 kronor.
Statskontoret har i sitt utlåtande anfört i huvudsak följande:
Då riksdagen icke ansett principiella betänkligheter möta vid beviljande
av understöd i ett fall som det föreliggande, ville statskontoret ifrågasätta,
huruvida icke någon förhöjning av understödet borde ske, sedan det visat
sig, att nedsättningen av Hellströms arbetsförmåga nu kunde uppskattas till
två tredjedelar av normal arbetsförmåga. Den av riksförsäkringsanstalten
föreslagna ökningen syntes dock statskontoret väl obetydlig, särskilt med
hänsyn till att Hellström genom olycksfallet nödgats avbryta sin seminarieutbildning
och gått förlustig möjligheten att erhålla sin försörjning som
folkskollärare. Det förefölle statskontoret, som om bestämmelserna i lagen
den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete skulle kunna
i viss mån tjäna som ledning vid beräknandet av skäligt understöd åt honom.
Under antagande att sökanden såsom folkskollärare kunnat påräkna
en årlig avlöning av 3,000 kronor, skulle han med tillämpning av nämnda
lag hava vid en nedsättning av arbetsförmågan med två tredjedelar erhållit
en livränta av ungefär 1,330 kronor om året. Ett till 1,200 kronor redu
-
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 50.
cerat understödsbelopp för år — utan rätt att därå uppbära dyrtidstillägg —
torde med hänsyn till omständigheterna i det föreliggande fallet måhända
icke kunna anses oskäligt.
Genom beslut den 2 juni 1933 har Kungl. Maj:t — med hänsyn till i
ärendet förekomna särskilda omständigheter — tilldelat Hellström, utöver
till honom förut utgående understöd, såsom tillfälligt ytterligare understöd
för tiden från och med den 1 juli 1933 till och med den 30 juni 1934
fyrtio kronor för månad räknat, att utgå från det under riksstatens åttonde
uvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra utgifter.
Under erinran örn de särskilda förhållanden, som föranlett beviljandet av
det nuvarande understödet till Hellström, anser jag mig på grundval av den
i ärendet förebragta utredningen böra förorda förhöjning av understödet i
den omfattning, statskontoret ifrågasatt. Jag tillstyrker alltså, att Hellström
från och med den 1 juli 1934 tillerkännes ett till 1,200 kronor förhöjt understöd,
varå dyrtidstillägg ej bör få åtnjutas. Understödet torde böra utgå
från det under elfte huvudtiteln från och med budgetåret 1934/1935 föreslagna
ordinarie förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att till förre eleven vid folkskoleseminariet i Uppsala Bror
Emil Leonard Hellström må från och med den 1 juli 1934
under hans återstående livstid från ordinarie förslagsanslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. utgå årligt understöd
med ett till 1,200 kronor förhöjt belopp, utan rätt för
Hellström att därå åtnjuta dyrtidstillägg.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
finner Hans Majit Konungen gott lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
1. A. Hedenlund.
Stockholm 1934, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
343581