Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

11

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för expeditionsvakten
J. 0. Gustafsson att för uppflyttning i löneklass
tillgodoräkna viss tjänstgöring; given Stockholms
slott den 12 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anför härefter
följande:

Hos Kungl. Maj:t har Johan Olof Gustafsson, som den 17 april 1930 konstituerades
till ordinarie expeditionsvakt hos skolöverstyrelsen, gjort framställning
därom, att vid bestämmandet av hans begynnelselön och sedermera
för uppflyttning i högre löneklass i sagda befattning hänsyn måtte få
tagas jämväl till viss av honom före den 19 januari 1926 fullgjord ickeordinarie
tjänstgöring, oaktat denna tjänstgöring icke fortgått i följd.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande Gustafssons anställningsförhållanden
m. m.:

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

Gustafsson, som är född den 25 februari 1904, biträdde från och med den
28 november 1917 med vaktmästargöromålen i civildepartementet och antogs
därefter den 22 juni 1919 tills vidare såsom extra vaktmästare i nämnda
departement. I denna egenskap tjänstgjorde han i civildepartementet till
och med den 30 juni 1920 samt därefter i dylik befattning eller såsom extra
expeditionsvakt i kommunikationsdepartementet från och med juli 1920 till
och med den 22 januari 1924, då hans befattning indrogs. Han har vidare
innehaft förordnande att uppehålla en expeditionsvaktstjänst i jordbruksdepartementet
under följande tider, nämligen dels den 22 januari—den 14
juni, den 16 juni—den 11 augusti, den 17—den 30 augusti, den 1—den 3
september, den 24—den 27 september och den 6—den 7 oktober 1924, dels
den 20 april—den 31 maj, den 25 juni—den 9 juli, den 17 juli—den 15
augusti, den 31 augusti—den 19 september och den 21 september—den 5
oktober 1925. Under tiden den 15 oktober—den 17 december 1925 var han
anställd såsom extra befattningshavare hos socialstyrelsen och hade därvid
att utföra med expeditionsvaktsbefattning hos styrelsen förenade göromål.
Från och med den 19 januari 1926 uppehöll han ånyo en expeditionsvaktstjänst
i jordbruksdepartementet, intill dess han den 19 mars 1926 av skolöverstyrelsen
förordnades att från och med den 22 i sistnämnda månad tills
vidare uppehålla en ledigbliven expeditionsvaktsbefattning i överstyrelsen. Av
överstyrelsen förordnades han sedermera den 12 april 1926 att tills vidare
uppehålla samma genom Kungl. Majlis beslut den 31 mars 1926 vakanssatta
expeditionsvaktsbefattning, vilket förordnande upphörde med den 17
april 1930, då han konstituerades till ordinarie expeditionsvakt hos överstyrelsen.
I sistnämnda egenskap är han alltjämt anställd.

I sin omförmälda framställning anför Gustafsson bland annat följande:

För bestämmandet av begynnelselönen i expeditions vaktsbefattningen och
sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass torde böra tillgodoräknas
honom tiden den 19 januari 1926—den 17 april 1930 utöver tre år. Däremot
syntes han icke vara berättigad att för sådant ändamål räkna sig till
godo någon del av hans tidigare icke-ordinarie anställning, enär denna icke
fortlupit i en följd. Emellertid nödgades Gustafsson sluta sin anställning i
kommunikationsdepartementet efter mer än 6 års oavbruten tjänstgöring på
grund av verkställda personalindragningar inom departementet. De sedermera
inträffade avbrotten i hans extra ordinarie tjänstgöring hade icke förorsakats
av åtgöranden från hans sida utan uppkommit på grund av bristande
arbetstillfällen vid vederbörande verk. Att märka vore också, att
han från och med den 8 oktober 1924 till och med den 18 april 1925 — den
enda mera betydande avbrottsperioden i hans icke-ordinarie tjänstgöring —
fullgjorde honom åliggande värnpliktstjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har med utlåtande den 18 november 1933 överlämnat
ifrågavarande framställning och därvid — under erinran att Kungl. Maj:t,
sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, genom
beslut den 26 maj 1933 förklarat expeditionsvakten hos överstyrelsen
K. V. Sjögren berättigad att för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna sig
viss extra ordinarie anställning i statens tjänst, oaktat nämnda anställning
icke fortlupit i en följd — hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva Gustafsson rätt att för placering i löneklass vid tillträdandet
av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattning samt sedermera för
uppflyttning till högre löneklass i samma befattning räkna sig tillgodo — i

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

den mån sådan rätt icke redan tillkomme honom — den tid utöver tre år,
varunder han efter fyllda 18 år i statens tjänst innehaft icke-ordinarie anställning,
som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning funnes svara
mot, vara jämförbar med eller högre än hans nuvarande befattning, oaktat
nämnda anställning icke fortlupit i en följd.

Statskontoret har i yttrande den 6 december 1933 anfört bland annat följande:

Statskontoret hade icke kunnat undgå att finna det mindre tillfredsställande,
att sökanden av sin långvariga tjänstetid hos statsverket — sammanlagt
omkring 11 Vä år — på grund av gällande bestämmelser endast skulle
kunna tillgodoräkna sig tiden den 19 januari 1926—den 17 april 1930 efter
avdrag av tre år eller 1 år 3 månader för uppfattning i högre löneklass. Då
berörda avbrott i tjänstgöringen icke förorsakats av några Gustafssons egna
åtgöranden samt, enligt vad handlingarna i ärendet utvisade, han fullgjort
sina åligganden med goda vitsord, syntes därför starka billighetsskäl tala
för medgivande åt honom av rätt att, oberoende av gällande bestämmelser
om tjänstgöring »i en följd», få för löneklassplacering tillgodoräkna sin före
ordinarieblivandet fullgjorda tjänstgöring. Då emellertid ett dylikt medgivande
innebure avvikelse från det av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt
antagna avlöningsreglementet, torde Kungl. Majit icke vilja utan riksdagens
hörande därom fatta beslut.

Under erinran att Kungl. Majit tidigare hänskjuta till riksdagens prövning
ett liknande ärende, nämligen expeditionsvakten K. V. Sjögrens framställning
örn viss lönetursrätt (proposition nr 68 år 1933 och riksdagens skrivelse
nr 192 år 1933), tillstyrkte statskontoret bifall till den gjorda ansökningen,
på sätt skolöverstyrelsen i ärendet hemställt.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts anser jag mig böra förorda bifall
till ansökningen. Frågan torde böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, att expeditionsvakten hos skolöverstyrelsen Johan
Olof Gustafsson må för placering i löneklass vid tillträdandet
av innehavande ordinarie expeditionsvaktsbefattningsamt
sedermera för uppfattning till högre löneklass i samma
befattning tillgodoräkna — i den mån sådan rätt icke redan
tillkommer honom — den tid utöver tre år, varunder han
efter fyllda 18 år i statens tjänst innehaft icke-ordinarie
anställning, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre
än hans nuvarande befattning, oaktat nämnda anställning
icke fortlupit i en följd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I. A. Hedenlund.