Kungl. Majlis proposition nr 35.
1
Nr 35.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928
örn ut järn nin gsskatt: given Stockholms slott den 3 januari 1934.
Kungl. Majli får härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §
förordningen den 28 september 1928 (nr 375) om utjämningsskatt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Förslag
till
förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 28 september 1928
(nr 375) om utjämningsskatt.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 28 september 1928 örn
utjämningsskatt skall i nedan angivna del hava följande ändrade lydelse:
3 i
Utjämningsskattens grundbelopp utgör två tredjedelar av den kommunala
progressivskattens grundbelopp.
Kungl. Maj :t---året uttagas.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
lii hang lill riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 35 36.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) örn utjämningsskatt
skall till staten erläggas sådan skatt för användning i den ordning, som
är särskilt stadgad, till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller
andra menigheter emellan. Utjämningsskatt utgöres av en var till kommunal
progressivskatt skattskyldig och dess grundbelopp utgör en tredjedel
av den kommunala progressivskattens grundbelopp. Hur stor del
av utjämningsskattens grundbelopp, som skall uttagas, bestämmes årligen
av Kungl. Maj:t.
Av utjämningsskattens grundbelopp uttogos för åren 1929, 1930 och 1931
respektive 85, 85 oell 80 procent, medan för åren 1932 och 1933 uttagits
hela grundbeloppet.
Till bestridande av de understöd åt skattetyngda kommuner,’ som under
en följd av år utgått, användas — utöver de medel som inflyta såsom
utjämningsskatt — dels den skatt, som utgöres för gemensamt kommunalt
ändamål, dels ock hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster.
Dessutom har i riksstaten för löpande budgetår upptagits ett särskilt anslag
å 4 miljoner kronor för beredande av ytterligare medel för ändamålet.
Vid anmälan förut denna dag av anslagsäskandena för budgetåret 1934
1935 under riksstatens sjunde huvudtitel har jag (sid. 58 o. f.) närmare
redogjort för medelsbehovet till förevarande ändamål. Därvid har jag an
fört bland annat, att allt talade för att man hade att räkna med en åtminstone
för de närmaste åren bestående ökning i medelsbehovet samt att
det enligt min mening vore nödvändigt vidtaga särskilda åtgärder till förstärkning
för framtiden av de medel, vilka stöde till buds för ändamålet.
För sådant syfte hade jag ansett en höjning av utjämningsskatten i första
hand böra ifrågakomma. Då de nuvarande bestämmelserna härom tillkommit,
hade den då bestämda avvägningen av utjämningsskatten varit
tillräcklig för anskaffande av den väsentliga delen av de för skatteutjärntången
erforderliga medlen. Under nu rådande förhållanden finge det anses
rimligt, att möjlighet bereddes att genom utjämningsskatt uttaga en
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 35.
större del av de erforderliga medlen än för närvarande kunde ske. Lämpligen
syntes den utvägen böra väljas, att grundbeloppet för utjämningsskatten
bestämdes till två tredjedelar av den kommunala progressivskattens
grundbelopp; allt fortfarande borde det ankomma på Kungl. Majit
att för varje år bestämma, huru stor del av grundbeloppet som skulle
uttagas.
I enlighet med vad jag sålunda föreslagit har utjämningsskatten för
år 1934 — vilken under förutsättning av oförändrade grunder av riksräkenskapsverket
beräknats till 3.7 miljoner kronor — tidigare i dag å inkomstsidan
av riksstatsförslaget för budgetåret 1934/1935 uppförts med 7.4
miljoner kronor.
För genomförande av förslaget örn höjning av utjämningsskatten erfordras
ändring i den bestämmelse i förordningen, enligt vilken utjämningsskattens
grundbelopp utgör en tredjedel av den kommunala progressivskattens
grundbelopp. Då utjämningsskattens grundbelopp enligt stadgande
i 86 § taxeringsförordningen skola av taxeringsnämnderna införas i
inkomstlängderna, torde författningsändringen för att bliva tillämplig
å 1934 års taxering få träda i kraft under någon av de första månaderna
av år 1934. Förordningen örn ändring i utjämningsskatteförordningen
torde alltså lämpligen böra innehålla, att den skall träda i kraft dagen
efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.
Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet enligt
angivna grunder upprättat förslag till förordning om ändrad lydelse av
.3 § förordningen den 28 september 1928 (nr 375) om utjämning sskatt samt
hemställer, att Kungl. Majit måtte genom proposition föreslå riksdagen
att antaga samma förslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Allan Broomé