Kungl. Majlis proposition nr 33.

1

Nr 33.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med underställande av
beslut om viss tilläggstull; given Stockholms slott den 3 januari
1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över bandelsärenden för denna dag, underställa riksdagen
det beslut av Kungl. Majit, om vars hänskjutande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Fritjof Ekman.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1934.

Närvarandei

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Eliman, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet fråga örn hänskjutande
till riksdagen av beslut örn införande av viss tilläggstull samt
anför följande.

Med bifall till Kungl. Majits proposition den 17 mars 1933 (nr 218) antog
riksdagen, enligt dess skrivelse den 20 mars 1933 (nr 100), förslag till
vissa tillägg till gällande tulltaxa. I överensstämmelse härmed utfärdade
Kungl. Majit den 21 mars 1933 förordning med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa (svensk författningssamling nr 88), varigenom vissa tillläggstullar
åsattes ett antal varuslag att utgå utöver den tull, som stadgas
i tulltaxan.

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 33—34. I

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

Genom sagda förordning blevo bland annat till tulltaxenummer 605 och
606 liänförliga kläder oell andra sömnadsarbeten pålagda en tilläggstull
av 150 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken artiklarna framställts,
varemot kläder och sömnadsarbeten hänförliga till tulltaxenummer
607 icke belädes med tilläggstull.

Anmärkas må, att nämnda tre tulltaxenummer 605, 606 och 607 omfatta
i huvudsak damkonfektionsartiklar av yllevävnad, därav nummer 605 och
606 avse sådana artiklar, som äro försedda med broderier eller spetsar,
antingen silke däri ingår eller ej, eller eljest till någon del bestå av vara,
i vilken silke ingår, samt nummer 607 inbegriper annan damkonfektion
av ylle.

I skrivelse den 25 juli 1933 hemställde aktiebolaget J. A. Wettergren
& Co. med flera svenska firmor inom konfektionsindustrien, att åtgärd
måtte vidtagas i syfte att den sålunda införda tilläggstullen av 150 procent
av vävnadstullen, avseende kläder och sömnadsarbeten hänförliga
till tulltaxenummer 605 och 606, måtte utsträckas att gälla även beträffande
till tulltaxenummer 607 hänförliga kläder och sömnadsarbeten. Såsom
motivering härför anfördes, att det förhållandet, att tullen å sidenfodrade
kläder höjts med 150 procent av vävnadstullen, utan att motsvarande
höjning vidtagits i avseende å tullen å ofodrade kläder, i praktiken
föranlett ett kringgående av den för sidenfodrade kläder fastställda
högre tullsatsen, i det att importen härav alltmera börjat ske på sådant
sätt, att ifrågavarande artiklar — huvudsakligen damkappor — försändes
ofodrade, under det att de därtill hörande sidenfodren infördes särskilt
för sig.

Över framställningen hördes kommerskollegium och generaltullstyrelsen.

Kommerskollegium förordade, att åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas
i det av sökandena angivna syftet, samt anförde vidare:

Lika med sökandena ansåge kollegium, att detta borde ske genom införande
av en tilläggstull jämväl för varor, hänförliga till tulltaxenummer
607. I överensstämmelse med vad som gällde i fråga örn varor, hänförliga
till tulltaxenummer 605 och 606, ansåge kollegium tilläggstullen
ifråga böra bestämmas till 150 procent av tullen å den spånadsvara, av
vilken artiklarna vore framställda.

Då åtgärden uteslutande avsåge att förhindra ett kringgående av statsmakternas
beslut i fråga örn hithörande varors tullbeskattning, finge
kollegium föreslå, att förordnande örn författningsändring av Kungl.
Majit måtte utfärdas med stöd av förordningen den 17 juni 1932 (nr 245)
angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Generaltullstyrelsen anförde till en början följande:

De vävnader, av vilka här ifrågavarande artiklar framställdes, vore
i de flesta fall hänförliga till tulltaxenummer 485 med en tull av 2 kronor
25 öre för kilogram. Tullbeloppet för berörda artiklar, inklusive
tilläggstull, komme följaktligen i regel, örn de vore hänförliga till tulltaxenummer
605 och 606, att uppgå till 10 kronor 91 öre respektive 8 kro -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 33.

nor 89 öre för kilogram samt, örn de vore hänförliga till tulltaxenummer
607, till 3 kronor 94 öre för kilogram. Generaltullstyrelsen vitsordade, att
en stor del av den damkonfektion, som vore avsedd att försäljas med sidenfoder,
infördes i ofodrat skick. I följd härav komme de ofodrade persedlarna
— vilka i fullständigt skick skulle hava hänförts till tulltaxenummer
605 med en tull av 10 kronor 91 öre för kilogram — att, såvitt
de icke vore försedda med broderier eller spetsar, draga en tull av endast
3 kronor 94 öre för kilogram. För fodret, som oftast bestode av halvsiden,
uppginge tullsatsen, då fodret vore hopsytt, till 13 kronor och, då det
endast vore tillklippt, till 11 kronor för kilogram. Med hänsyn till fodrets
ringa vikt i förhållande till övertygets bleve införseln av damkonfektion
på här ifrågavarande sätt — särskilt örn artiklarna icke vore försedda
med sådan utsmyckning, att de, utan sidenfoder, folie under tulltaxenummer
606 — förenad med avsevärd ekonomisk fördel.

Med avseende å den ifrågasatta tullförhöjningens omfattning erinrade
generaltullstyrelsen, att tullen för damregnkappor, hänförliga till tulltaxenummer
607 (stat. nr 1170), vore bunden vid nuvarande belopp genom
handelsavtalet med Storbritannien och Norra Irland den 15 maj 1933, i
följd varav dylika kappor finge undantagas vid en eventuell höjning av
tullen. Något vägande skäl att göra undantag för någon annan under
stat. nr 1170 fallande artikel ansåge styrelsen icke föreligga. Ur tullteknisk
synpunkt framstode det tvärtom såsom önskvärt, att rubriken ifråga
uppdelades endast i den utsträckning, som förhållandena oundgängligen
krävde.

Generaltullstyrelsen tillstyrkte sålunda åtgärder för en minskning av
marginalen mellan tullen vid, å ena sidan, tulltaxenummer 605 och, å
andra sidan, tulltaxenummer 607 genom införande jämväl vid sistnämnda
nummer av tilläggstull, motsvarande 150 procent av tullen å den spånadsvara,
av vilken artiklarna framställts, varvid dock av skäl, som
förut anförts, damregnkappor syntes böra undantagas från den nya tillläggstullens
tillämpning.

Vid frågans anmälan för Kungl. Majit den 10 november 1933 anförde
jag bland annat följande:

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna ansåge jag åtgärder
påkallade för att förhindra kringgående av statsmakternas beslut i fråga
örn tullbeskattningen av kläder och andra sömnadsarbeten. I sådant syfte
tillstyrkte jag i enlighet med generaltullstyrelsens förslag införande av
en tilläggstull för varor, hänförliga till tulltaxenummer 607, med undantag
av damregnkappor, motsvarande 150 procent av tullen å den spånadsvara,
av vilken ifrågavarande varor framställts.

På sätt kommerskollegium gjort gällande syntes erforderliga författningsbestämmelser
kunna utfärdas med stöd av förordningen den 17 juni
1932 (nr 245) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Bestämmelsen örn tilläggstullen syntes böra träda i kraft snarast möjligt,
förslagsvis den 13 november 1933.

Efter hemställan i enlighet härmed utfärdade Kungl. Majit, med stöd
av förenämnda förordning angående rätt för Konungen att åsätta siir -

4

Kungl. Majlis proposition nr 33.

skild tullavgift, den 10 november 1933 kungörelse med ytterligare tillägg
till gällande tulltaxa (svensk författningssamling nr 611). Genom denna
kungörelse, som trädde i kraft den 13 november 1933, förordnades, att för
kläder och andra sömnadsarbeten, hänförliga till tulltaxenummer 607,
med undantag av damregnkappor, skulle utöver enligt tulltaxan stadgad
tull utgå tilläggstull av 150 procent av tullen å den spånadsvara, av vilken
artiklarna framställts.

Erinras må, att enligt nyssnämnda förordning beslut örn införande av
särskild tullavgift skall underställas näst sammanträdande riksdag inom
tio dagar efter riksdagens öppnande samt gälla, där riksdagen icke godkänner
beslutet oförändrat, högst tio dagar efter det riksdagen fattat sitt
beslut i frågan.

Under åberopande av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.
Hajd, i enlighet med föreskrift i förordningen den 17 juni 1932 angående
rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift, måtte underställa riksdagen
den genom kungörelsen den 10 november 1933 med ytterligare tilllägg
till gällande tulltaxa (nr 611) beslutade tilläggstullen å till tulltaxenummer
607 hörande varor med undantag av damregnkappor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
N. Tolstoy.