Kungl. Majus proposition nr 279.

1

Nr 279.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser örn beskattning av realisationsvinst
i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen,
m. m.; given Stockholms slott den 31 maj 193i.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser
örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion
av den s. k. Kreugerkoncernen,

dels ock bifalla det förslag, örn vars framläggande för riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 103i. 1 sami. Nr 279-

1

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser om beskattning av realisationsvinst
i samband med rekonstruktion av den s. k. Kreuger koncernen.

Härigenom förordnas som följer:

1. Sker i och för rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen överlåtelse
av tillgångar mellan företag, hörande till eller förbundna med
koncernen, under sådana omständigheter att enligt gällande bestämmelser
skattepliktig realisationsvinst föreligger, skall befrielse från skattskyldighet
för dylik vinst äga rum i den mån Kungl. Maj:t efter särskild
framställning från vederbörande därom förordnar.

2. Överlåter efter skedd rekonstruktion av nämnda koncern företag,
hörande till eller förbundet med denna, tillgångar som före rekonstruktionen
tillhört annat sådant företag, skall, i den mån Kungl. Maj:t efter
särskild framställning från vederbörande så bestämmer, vid avgörande
av frågan, huruvida skattepliktig realisationsvinst föreligger, såsom förvärv
av de överlåtna tillgångarna anses fång, varigenom dylikt företag
före rekonstruktionen förvärvat desamma.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

3

Utdrag av statsrådsprotokollet över
Maj:t Konungen i statsrådet
1934.

finansärenden, hållet inför Hans
å Stockholms slott den 31 maj

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Undén, Schlyter, Wigforss, Möller,
Levinson, Vennerström, Leo, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Den 11 maj 1934 anmälde chefen för justitiedepartementet fråga örn
lagstiftningsåtgärder i anledning av ifrågasatt rekonstruktion av vissa
till den s. k. Kreugerkoncernen hörande företag och beslöt Kungl. Maj:t
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga förslag till lag med
särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning
för aktiebolag samt lag örn begränsning av tiden för efterbevakning
i vissa konkurser. Det antyddes av departementschefen vid ärendets föredragning,
att för rekonstruktionens genomförande även kunde erfordras
vissa lättnader i fiskaliskt avseende.

I en till finansdepartementet den 24 maj 1934 ingiven skrift har nu
Svenska Tändsticks Aktiebolaget anfört följande:

»Svenska Tändsticks Aktiebolaget har i en till Eders Kungl. Maj:t
avgiven, den 9 maj 1934 dagtecknad framställning närmare redogjort
för det arbete, som en av herrar Norman Davis, New York, Hugh Kindersley,
London, och Jacob Wallenberg, Stockholm, bestående kommitté för
närvarande utför i syfte att åstadkomma en plan för rekonstruktion av
Svenska Tändsticks Aktiebolaget samt Aktiebolaget Kreuger & Tolls och
International Match Corporations konkursbon. Härvid har bland annat
framhållits det stora intresse, som en sådan rekonstruktion borde erbjuda
såväl för Svenska Tändsticks Aktiebolaget som ock för fordringsägarna
i de båda konkursboen. Ehuruväl den internationella kommittén ännu
icke utarbetat någon definitiv plan, hade dock vissa huvudlinjer för rekonstruktionsarbetet
uppdragits och vissa grundläggande förutsättningar
för genomförandet av en sådan rekonstruktion klarlagts. Genomförandet
av den sålunda planerade rekonstruktionen erfordrade utfärdandet av
vissa särskilda bestämmelser avseende Aktiebolaget Kreuger & Tolls konkurs
och medgivandet av vissa undantag från aktiebolagslagen för möjliggörandet
av att med samtycke av en viss majoritet aktieägare genomföra
vissa ändringar i Svenska Tändsticks Aktiebolagets bolagsordning.
I bolagets förenämnda skrivelse har ock antytts, att vissa lättnader i
fiskaliskt avseende därjämte erfordrades.

4

Kungl. Marits proposition nr 279.

De skäl, som av Svenska Tändsticks Aktiebolaget och av Aktiebolaget
Kreuger & Tolls konkursbo i en samtidigt ingiven underdånig skrivelse
anförts för önskvärdheten av en rekonstruktion av Kreugerkoncernen,
synas hava beaktats av Eders Kungl. Maj:t, som genom proposition nr
274 till årets riksdag föreslagit riksdagen att antaga förslag till dels lag
med särskilda bestämmelser örn vissa beslut rörande ändring av bolagsordning
för aktiebolag, dels lag örn begränsning av tiden för efterbevakning
i vissa konkurser. I det anförande till statsrådsprotokollet, varmed
chefen för justitiedepartementet anmälde berörda förslag, uttalades, att
det torde ankomma på chefen för finansdepartementet att till behandling
upptaga frågan örn de fiskala lättnader, vilka antyddes i bolagets
skrivelse.

Grundtanken i föreliggande utkast till rekonstruktionsplan är, att de
tre företagens tillgångar skola sammanföras i sannolikt tvenne bolag,
det ena ett industribolag för de industriella tillgångarna och det andra,
kontrollerat av det förra, för övertagande och förvaltande av statsobligationer
och vissa andra tillgångar, samt att de tre nuvarande huvudintressenternas
fordringsägare skola samtycka till att i stor utsträckning taga
aktier i de nya bolagen i utbyte mot sina nuvarande fordringar eller, i
den mån detta icke är möjligt, medgiva att kortfristiga fordringar konverteras
till långfristiga sådana.

Den internationella kommittén har haft den bestämda uppfattningen,
att en nödvändig förutsättning för en rekonstruktion i huvudsaklig överensstämmelse
med nämnda riktlinjer är, dels att alla överflyttningar av
tillgångar, som erfordras i samband med planens genomförande, så ock
utgivandet av nya aktier och obligationer ej bliva föremål för beskattning
av något slag, dels ock att vid inkomstbeskattningen den rekonstruerade
koncernens tillgångar anses hava förvärvats vid samma tidpunkter
och till samma priser, som de ursprungligen förvärvats av något till koncernen
hörande företag.

Den internationella kommittén har vidare framhållit, att det rekonstruerade
företagets tillgångar till övervägande delen komma att bestå i placeringar
i andra länder än Sverige, att den övervägande delen av inkomsterna
komma att härröra från källor utom Sverige, samt att ett stort
antal aktier i det rekonstruerade företaget komma att ägas av personer
i utlandet, vilka anmodas mottaga dessa aktier i utbyte mot sina nuvarande
fordringar å Aktiebolaget Kreuger & Tolls samt International
Match Corporations konkursbon. Man måste förvänta, att dylika aktieägare
skola göra gällande, att någon lättnad i den svenska årliga beskattningen
borde medgivas det rekonstruerade företaget, så att den del
av dettas inkomst, som härrör från källor i utlandet och som redan träffats
av skatt i förvärvslandet, befrias från att ånyo beskattas i Sverige
såsom bolagets inkomst och från att ännu en gång beskattas, när den utbetalas
till aktieägare i utlandet, varest inkomstskatt avkräves aktieägarna
enligt de olika ländernas lagstiftningar. Av liknande skäl borde
aktieägare i utlandet befrias från arvsskatt i fråga örn dessa aktier. Den
nu berörda kumulationen av skatter måste, för så vitt ej någon lättnad
däri kan erhållas, uppenbarligen innebära ett mycket allvarsamt hinder
för det rekonstruerade företagets förläggande till Sverige.

De önskemål, som den internationella kommittén i enlighet med det anförda
velat framställa, avse sålunda dels att Eders Kungl. Maj:t utverkar
riksdagens medgivande att från beskattning undantaga alla över -

5

Kungl. May.ts proposition nr 279.

flyttningar av tillgångar samt utfärdandet av nya aktier och förskrivningar,
som föranledas av en rekonstruktion, samt att de tillgångar, som
tillförts det rekonstruerade företaget eller något nybildat_ sådant, anses
i beskattningsavseende hava förvärvats av detsamma vid samma tidpunkter
och till samma priser, som de ursprungligen förvärvats av koncernen,
dels ock att Eders Kungl. Majit ville överväga frågan örn vidtagande
av åtgärder, varigenom det rekonstruerade företaget och dess utländska
aktieägare kunde erhålla lättnad i den tryckande mångdubbla
beskattning, som enligt nu gällande lag uppstår, örn företaget förläggas

till Sverige. o

Bolaget inser emellertid, att det på grund av den långt framskridna
tiden måste anses uteslutet att till innevarande års riksdag framlägga
förslag örn skattelättnader i andra avseenden än dem, som direkt sammanhänga
med rekonstruktionens genomförande. I sistberörda avseende
tillåter sig bolaget ytterligare framhålla följande.

Den mest betydelsefulla beskattning, som i samband med rekonstruktionen
kan ifrågakomma, lärer utgöras av stämpelskatter av olika slag. Da
överförandet av äganderätten till koncerntillgångar från ett företag till ett
annat i berörda sammanhang endast är en formfråga, synes en befrielse
från dylik beskattning i och för sig billig. Samma intresserade parter
komma att efter rekonstruktionen behålla sitt intresse i huvudsakligen
samma tillgångar som förut genom sitt fordrings- eller delägarskap i det
rekonstruerade företaget. Av samma skäl synes emissioner av aktier och
andra värdepapper i den rekonstruerade koncernen ävenledes böra befrias
från stämpelbeskattning. Fråga är bär örn en direkt kostnad för rekonstruktionsförfarandet,
vilken måste framstå såsom en extra börda för dem,
som hava intressen i koncernen och som redan tillfogats stor förlust.

De stämplar, varom här huvudsakligen är fråga, äro dels stämpelavgift
enligt 1908 års förordning angående särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, dels ock stämpelavgift enligt 1914 års förordning angående
stämpelavgiften, ifrågakommande vid emission i Sverige eller vid
överlåtelse eller belåning i riket av utländska värdepapper. Att med säkerhet
förutse, vilka slag av överlåtelse m. m. som i detta sammanhang
kunna ifrågakomma, är ej möjligt. Överhuvudtaget bör i sådant avseende
full frihet föreligga. Förutses kan, att överflyttning kommer att ske av
tillgångar av följande slag: .

1) statsobligationer (huvudsakligen utländska statsobligationer eller obligationer,
garanterade av utländska regeringar);

2) monopol, handelsavtal samt industriella tillgångar, hörande till tändsticksindustrien
och därmed förbundna industrier (huvudsakligen bestående
av aktier i vissa bolag och fordringar å dessa bolag);

3) diverse tillgångar (huvudsakligen bestående av aktier i eller fordringar
å bolag, av vilka vissa äro i konkurs; fordringar å enskilda personer;
vad som kan utvinnas ur anhängiga rättegångar; fastighets- och förlagsintcckningar;
kontofordringar m. m.); samt

4) kontanter.

I vad mån fråga kan bliva örn överflyttande av fastighet eller andra ej
nu nämnda tillgångar, kan ej överblickas. Antagligt är emellertid, att dylika
överflyttningar knappast bliva av större omfattning.

De rubriker i 1914 års stämpelförordning, varom i detta sammanhang
kan bliva fråga, lära närmast vara följande: aktiebrev i utländskt aktiebolag;
andelsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; certifikat å ut -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

ländskt värdepapper; delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk
art; interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev i utländskt aktiebolag, andelsbevis,
delaktighetsbevis eller lottbrev i utländskt företag av ekonomisk
art eller å utländsk obligation; lottbrev i utländskt företag av ekonomisk
art; obligation, som utfärdats i utlandet; samt köp och byte av fast egendom.

Vid bedömande av frågan örn vidden av den ifrågasatta stämpelfriheten
bör beaktas, att vid rekonstruktionen möjlighet ej torde saknas att i vissa
avseenden välja vägar, vilka ej föranleda stämpelplikt. Givetvis är det
dock önskvärt, att de i samband med rekonstruktionen ifrågakommande
åtgärderna kunna väljas med hänsyn till vad som från tekniskt-organisatorisk
synpunkt är i och för sig lämpligast utan hänsyn till eventuell stämpelplikt.
Rekonstruktionen möter i själva verket så stora svårigheter, att
största frihet i fråga örn detaljerna vid dess genomförande är erforderlig.
Den verkliga uppoffring, som statsverket i detta sammanhang kan komma
att vidkännas, lärer stanna vid ett i förhållande till rekonstruktionens omfattning
och betydelse jämförelsevis blygsamt belopp. Därest man tager
hänsyn endast till den stämpelavgift, som kan tillföras statsverket, i fall
rekonstruktionen ej kommer till stånd, eller den stämpelavgift, som kan
ifrågakomma, därest den rekonstruerade koncernen i huvudsak förlägges
till utlandet, torde den ringa storleksordningen av den verkliga tillfälliga
uppoffringen för statsverket klarast framstå. Att med de former för rekonstruktionen,
som faktiskt kunna komma att användas, därest frihet
från stämpelskatt medgives, den formella skattefriheten kan komma att
avse väsentligt större belopp, är givetvis en omständighet, som saknar betydelse
för bedömande av den reella eftergiften.

I samband med rekonstruktionen beräknas åtskilliga överlåtelser mellan
de i rekonstruktionen ingående företagen komma att äga rum. Dessa försäljningar
torde vanligen komma att ske till lägre pris än dem, för vilka
tillgångarna av vederbörande förvärvats, varför skattepliktig realisationsvinst
i regel ej torde i dylikt sammanhang uppkomma. Tänkbart är emellertid
att särskilda bolag kunna komma att av tekniska skäl användas såsom
mellanled i själva rekonstruktionsförfarandet. I dylika fall kan realisationsvinst
av beskaffenhet att formellt böra beskattas uppkomma. Då
det skulle kunna innebära en väsentlig olägenhet, örn användandet av sådana
mellanled försvåras, bör enligt bolagets förmenande befrielse meddelas
från dylik beskattning.

Den avsedda reorganisationen innefattar i verkligheten ett fortsättande
av de gamla företagen i nya former. Huvudmassan av koncernens tillgångar
har av koncernen förvärvats för väsentligt högre priser än de värden,
varmed tillgångarna kunna beräknas ingå i rekonstruktionen. Det är
ej uteslutet, att vid en förbättrad konjunktur värdet av dessa tillgångar
åter kan ökas och de förluster sålunda minskas, som träffat intressenterna
i Kreuger-företagen. Vid en sådan förbättrad konjunktur kan avyttring
av tillgångar komma att äga rum. Örn uppkommen värdeökning därvid
blir föremål för beskattning, kommer den att belasta de rekonstruerade företagen
med en orättmätig börda, enär här ej är fråga örn en vinst i verklig
mening utan rättare örn en minskad förlust. Det lärer följaktligen vara
i överensstämmelse med billighetens krav, att de rekonstruerade företagen
anses i beskattningsavseende hava förvärvat dylika tillgångar vid
samma tidpunkter oell till samma priser som tillgångarna ursprungligen
förvärvats av koncernen.

Såsom nyss anförts är det tänkbart, att särskilda bolag kunna behöva

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

användas såsom mellanled i själva rekonstruktionsförfarandet. I dylika
fall lärer det ej få anses uteslutet, att sådant bolag kan redovisa vinster,
vilka, när bolaget vid rekonstruktionen eller kort tid efter densamma skiftas,
enligt gällande bestämmelser skola bliva föremål för utskiftningsskatt.
Då även här fråga är allenast örn formella vinster, lärer en dylik beskattning
framstå såsom orättmätig.»

Med åberopande av det sålunda anförda har bolaget hemställt, att Kungl.
Majit ville:

dels utverka riksdagens bemyndigande att efter särskilda framställningar
från företag hörande till eller förbundet med den s. k. Kreugerkoncernen
medgiva befrielse från skyldighet att utgöra stämpelavgift, som
enligt förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper eller förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften skall utgå i sammanhang med utfärdande
här i riket av aktie, obligation eller liknande andelsbevis eller förskrivning
eller i sammanhang med förvärv, överlåtelse eller belåning av värdepapper
eller annan tillgång, för så vitt den transaktion, som föranleder
stämpelplikten, utgör ett led i den planerade rekonstruktionen av koncernen; dels

ock föreslå riksdagen att antaga bestämmelser av det innehåll,
att, därest i och för rekonstruktion av den s. k. Kreugerkoncernen överlåtelse
av tillgångar mellan företag hörande till eller förbundna med koncernen
sker under sådana omständigheter, att enligt gällande skatteförfattningar
skattepliktig realisationsvinst föreligger, befrielse från skattskyldighet
för dylik vinst skall äga rum i den mån Kungl. Majit efter särskild
framställning från vederbörande därom förordnar;

att, därest efter skedd rekonstruktion av koncernen företag hörande till
eller förbundet med denna överlåter tillgångar, som före rekonstruktionen
tillhört annat sådant företag, vid avgörande av frågan, huruvida skattepliktig
realisationsvinst föreligger, skall, i den utsträckning och under de
villkor, som Kungl. Majit efter särskild framställning från vederbörande
bestämmer, såsom förvärv av den avyttrade egendomen anses det fång,
varigenom tillgången förvärvats av sistnämnda företag;

samt att, därest i och för rekonstruktionen företag hörande till eller förbundet
med koncernen utskiftar belopp under sådana omständigheter, att
skatteplikt enligt förordningen örn utskiftningsskatt föreligger, befrielse
från skatteplikt skall äga rum i den mån Kungl. Majit efter särskild framställning
från vederbörande därom förordnar.

Över denna Svenska Tändsticks Aktiebolagets framställning hava utlåtanden
inhämtats dels från statskontoret, dels, i vad framställningen avser
beskattning av i-ealisationsvinst samt utskiftningsskatt, från kammarrätten.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Statskontoret har, efter att hava i korthet redogjort för den remitterade
framställningens innehåll, anfört följande:

»Av vad sålunda anförts framgår, att den gjorda framställningen åsyftar
bemyndigande för Kungl. Majit att framdeles på särskilda ansökningar
bevilja lättnader i de i sökandeholagets skrift angivna hänseendena. Framställningen
avser däremot icke några omedelbara eftergifter och innehåller
i enlighet härmed icke heller någon närmare precisering av de eftergifter,
som kunna komma att begäras. En dylik precisering lärer näppeligen
kunna åstadkommas förr än i ett senare skede av rekonstruktionsarbetet.
Möjlighet föreligger följaktligen icke för närvarande att ens något
så när tillförlitligt överblicka omfattningen av de eftergifter, varom fråga
kan bliva. Detta ökar givetvis i hög grad svårigheterna för statskontoret
att bedöma och taga ståndpunkt till förevarande spörsmål. Då härtill
komma de principiella betänkligheter, som ett medgivande av skattelättnader
till förmån för enskilda företag måste uppväcka, kan statskontoret
ur synpunkten av de intressen, ämbetsverket har att tillvarataga, icke annat
än känna en viss tveksamhet inför en framställning sådan som den
föreliggande.

Vid frågans bedömande må emellertid icke lämnas ur sikte, att syftet
med den föreslagna heredskapslagstiftningen är att möjliggöra en hållbar
rekonstruktion av de till den förutvarande Kreugerkoncernen anslutna företagen.
Med hänsyn till omfattningen av de intressen, som äro knutna
till dessa företag, måste det även ur allmän synpunkt anses i hög grad
önskvärt, att en dylik rekonstruktion kan komma till stånd. Statskontoret
vill i detta sammanhang erinra örn de särskilda lagstiftningsåtgärder, som
i andra hänseenden redan tidigare vidtagits eller nu föreslagits i liknande
syfte.

Vad angår frågans fiskaliska sida må, i anslutning till vad i framställningen
därom anföres, framhållas, att — örn man utgår ifrån att någon
rekonstruktion icke kan genomföras, med mindre den ifrågasatta skattebefrielsen
lämnas — statskassans uppoffring knappast torde kunna uppskattas
till något mera avsevärt belopp.

På nu angivna skäl och därest det befinnes, att den avsedda skattebefrielsen
utgör en ofrånkomlig förutsättning för en tillfredsställande lösning
av rekonstruktionsfrågan, förmenar statskontoret, att de betänkligheter,
som i förevarande fall otvivelaktigt kunna hysas, böra vika. Ämbetsverket
utgår därvid ifrån att fråga icke blir örn andra skattelättnader
än sådana, som äga direkt samband med rekonstruktionens genomförande.
Under erinran tillika att det kommer att ligga i Kungl. Maj:ts hand att
pröva den omfattning, i vilken skattebefrielse bör medgivas, liksom ock
att fastställa de villkor, på vilka detta må ske, vill statskontoret icke motsätta
sig, att proposition avlåtes till riksdagen i syfte att möjlighet herodes
Kungl. Majit att, örn tillräckliga skäl finnas därför föreligga, bevilja
dylik skattebefrielse.

Slutligen vill statskontoret anmäla, att ämbetsverket vid granskning av
utsträckningen och avfattningen av det föreslagna bemyndigandet för
Kungl. Majit icke funnit anledning till erinran mot vad den föreliggande
framställningen härutinnan innehåller.»

Kammarrätten har i de avseenden ämbetsverket enligt remissen haft att
yttra sig över ifrågavarande framställning intet haft att erinra mot bifall
till densamma.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

De stämpelavgifter, varam i förevarande avseende kan vara fråga, avse
huvudsakligen transaktioner nied värdepapper, företrädesvis svenska och
utländska aktier och obligationer, överlåtelser av dylika tillgångar lära
i händelse av en rekonstruktion av antytt slag komma att ske i betydande
utsträckning och torde föranleda skyldighet att, i den mån fråga är
örn svenska värdepapper, erlägga fondstämpel enligt 1908 års fondstämpelförordning
och, i den mån fråga är örn utländska värdepapper, dels fondstämpel
dels ock under vissa förutsättningar en mot emissionsstämpel
svarande beläggningsstämpel enligt 1914 års stämpelförordning. Tillika
kan vid utsläppande av nya aktier och obligationer emissionsstämpel enligt
sistnämnda förordning ifrågakomma. I dessa avseenden gällande bestämmelser
äro i huvudsak följande:

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall enligt 1914 års stämpelförordning,
innan hrevet av bolaget utgives, förses med stämpel å 1 procent av emissionsbeloppet.
Möjligen kan ifrågakomma tillämpning av undantagsbestämmelsen,
att örn aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdas i
utbyte mot aktiebrev i samma bolag och de äldre breven varit försedda
med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skola med stämpel beläggas,
de nya aktiebreven skola vara fria från stämpel, såvida de icke utfärdas
å högre belopp än varå de äldre breven lytt. Utfärdas de nya aktiebreven
å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med vad nu
sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall i regel, innan det första gången,
sedan detsamma blivit till riket infört, härstädes belånas, försäljes eller
på vad sätt det vara må överlåtes, förses med stämpel av 1 procent å i
allmänhet aktiens nominella värde.

Obligation som utfärdas här i riket skall av obligationsutgivaren före
utlämnandet förses med stämpel av, som regel, 0.6 procent å nominella beloppet.
Även här gäller liksom i fråga örn svenska aktier en särskild bestämmelse,
örn obligationerna utfärdas i utbyte mot äldre obligationer.

Rörande obligation som utfärdats i utlandet gäller detsamma som beträffande
utländsk aktie, dock att stämpelns belopp i regel utgör 0.6 procent
å obligationens nominella belopp.

De enligt 1908 års fondstämpelförordning gällande bestämmelserna örn
stämpelplikt beträffande nu ifrågavarande slag av värdepapper torde
kunna sammanfattas på i huvudsak det sätt, att stämpelplikt vid överlåtelse
genom köp eller byte föreligger, om affären avslutats i Sverige
eller örn affären avslutats i utlandet men endera kontrahenten eller förmedlaren
är hemmahörande i Sverige.

Fondstämpelavgiften är i princip beträffande aktier 3 pro mille av försäljningspriset
och beträffande obligationer 1 pro mille av försäljningspriset.
Det sagda gäller såväl svenska som utländska aktier och obligationer.

I förevarande sammanhang kan den bestämmelsen tänkas få betydelse,
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 279.

2

Departements chefen.

10 Kungl. Marits proposition nr 279.

att vid utlämnande av ilar i riket utfärdad obligation stämpelplikt icke
äger rum, då obligationen enligt 1914 års stämpelförordning före utfärdandet
skall förses med särskild stämpel.

Därest stämpelavgifter av andra slag kunna ifrågakomma, lära de, enligt
vad som uppgivits, komma att röra sig örn mindre väsentliga belopp.

Rörande skatteplikt för realisationsvinst gäller enligt skatteförfattnin
garna, att såsom skattepliktig sådan räknas vinst å icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång och varit i den skattskyldiges ägo, örn det är
fastighet under mindre än tio år och eljest under mindre än fem år. Det
är uppenbarligen realisationsvinst beträffande lös egendom, företrädesvis
värdepapper, som i förevarande avseende särskilt kan ifrågakomma.

Rörande utskiftningsskatt, varom stadgas i förordningen den 27 juni
1927 örn skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags
tillgångar, erinras i detta sammanhang allenast därom, att svenskt aktiebolag,
som i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid bolagets
upplösning utskiftar tillgångar, skall till staten erlägga utskiftningsskatt
å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring
av tillskjutet belopp. Å sålunda beskattningsbart belopp utgår utskiftningsskatt
med fem kronor för varje fullt hundratal kronor därav.

Då frågan örn undantag från gällande aktiebolags- och konkurslagstiftning
i anledning av ifrågasatt rekonstruktion av vissa till den s. k.
Kreugerkoncernen hörande företag den 11 maj 1934 anmäldes för Kungl.
Majit, framhöll chefen för justitiedepartementet, att det med hänsyn till
den ur olika synpunkter synnerligen betydelsefulla uppgift, som fullföljdes
av den för rekonstruktionen tillsatta internationella kommittén, syntes
vara av vikt att möjlighet öppnades att, där så funnes kunna ske utan
åsidosättande av någons behöriga intressen, medgiva undantag från sådana
i svensk lagstiftning förekommande stadganden som skulle lägga
hinder i vägen för en rekonstruktion efter antydda linjer. Då de ifrågasatta
lagstiftningsåtgärderna till sin natur icke vore särdeles ingripande
samt ett dröjsmål med deras behandling kunde befaras avsevärt försvåra
rekonstruktionsarbetet, hade chefen för justitiedepartementet ansett sig
icke böra underlåta att redan under årets riksdag upptaga de ifrågavarande
spörsmålen till närmare övervägande.

När jag nu trots den långt framskridna tiden för riksdagsår betet finner
mig böra ifrågasätta åtgärder i anledning av den föreliggande framställningen,
kan jag i det väsentliga hänvisa till vad chefen för justitiedepartementet
sålunda anfört. Det måste, såsom även statskontoret i sitt
yttrande framhållit, anses föreligga ett starkt intresse, att en hållbar rekonstruktion
av de företag, som ingått i den kring den svenska tändsticksindustrien
uppbyggda koncernen, kommer till stånd, örn möjligt i
sådan form att en tyngdpunkt i avseende å dessa företags ledning bevaras

11

Kungl. May.ts proposition nr 279.

åt Sverige. Strävandena att åvägabringa en rekonstruktion lära komma
att fullföljas under de närmaste månaderna, d. v. s. innan nästa års riksdag
kommer att sammanträda. Det måste självfallet vara av vikt för
den internationella kommittén att därvid kunna bedöma, med vilka möjligheter
den reellt och formellt kan räkna vid framläggande av förslag
till rekonstruktion. Jag finner mig därför icke böra underlåta att lämna
min medverkan till framläggande för riksdagen redan innevarande år av
förslag till beredskapsåtgärder, vilka göra det möjligt för Kungl. Majit
att, örn anledning därtill framdeles anses föreligga, medgiva sådana
skattelättnader eller skattebefrielser, som ifrågasatts i den föreliggande
skrivelsen.

Huruvida och i vilken utsträckning dylika eftergifter av skatt böra
medgivas är för närvarande, innan man närmare känner de förutsättningar,
med vilka i detta sammanhang blir att räkna, ej möjligt att
bedöma. Jag vill emellertid framhålla, att även örn skattefrihet formellt
kan komma att beviljas för betydande belopp, det verkliga efterskänkandet
av skatt kan vara väsentligt mindre, enär det kan visa sig lämpligt
att välja sådana tekniska former för rekonstruktionen, som skulle kunnat
undvikas, örn skattefrihet ej beviljats.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kan i förevarande avseenden
fråga bliva örn eftergifter av väsentligen fyra olika slag. Härvid
märkes, att betydelsen av frågorna örn beskattning av realisationsvinst
och örn utskiftningsskatt i samband med själva rekonstruktionen helt lärer
bero av de former som väljas för rekonstruktionen. Vad angår stämpelavgifter
kan bliva fråga örn avstående av belopp, som under vissa förutsättningar
antagligen skulle inflyta till statskassan, örn ej stämpelfrihet
medgåves. Beträffande realisationsvinst som uppkommer efter rekonstruktionen
kan förhållandet bliva enahanda. Emellertid har i regeringsrättens
utslag i mål av hithörande art förmärkts en viss tendens att bedöma
spörsmålet örn skatteplikt för realisationsvinst med hänsyn till huruvida
de överlåtelser, som kunna konstituera dylik vinst, avse samma
förmögenhetsmassa i samma personers händer, oavsett att eventuellt formerna
för dess innehavande kunna hava växlat. Det lärer i förevarande
fall förhålla sig så, att tillräckliga förutsättningar för skattefrihet av
dylik anledning enligt gällande lagstiftning och praxis icke föreligga. Å
andra sidan torde få medgivas, att i detta fall med hänsyn till de föreliggande
speciella omständigheterna sådana synpunkter, som ligga bakom
regeringsrättens nämnda praxis, i ej ringa utsträckning kunna göras gällande.
Kommer härtill den i förevarande sammanhang grundläggande synpunkten,
att fråga i verkligheten blir örn åtgärder som direkt sammanhänga
med rekonstruktionen, synes tillräcklig grund föreligga att utsträcka
rätten för Kungl. Majit att medgiva skattefrihet till att avse även
efter rekonstruktionen uppkommande realisationsvinst.

Den ifrågasatta skattebefrielsen beträffande stämpelavgifter och utskiftningsskatt
avser blott den statliga beskattningen, varför det torde vara

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

tillfyllest att riksdagen vad dessa skatter angår lämnar Kungl. Majit bemyndigande
att medgiva skattefrihet. Skatt för realisationsvinst åter
utgår även enligt kommunalskattelagen, varför befogenheten för Kungl.
Majit att i sådant avseende medgiva skattelättnader synes böra införas
i en särskild förordning.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet
utarbetat förslag till förordning med särskilda bestämmelser
örn beskattning av realisationsvinst i samband med rekonstruktion av
den s. k. Kreugerkoncernen samt hemställer, att Kungl. Majit måtte genom
proposition föreslå riksdagen att

dels antaga berörda förslag,
dels bemyndiga Kungl. Majit,

att efter särskild framställning från företag, hörande
till eller förbundet med den s. k. Kreugerkoncernen,
medgiva befrielse från skyldighet att utgöra
stämpelavgift, som enligt förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper eller förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften skall utgå i
sammanhang med utfärdande här i riket av aktie, obligation
eller liknande andelsbevis eller förskrivning
eller i sammanhang med förvärv, överlåtelse eller belåning
av värdepapper eller annan tillgång, för så
vitt den transaktion, som föranleder stämpelplikten,
utgör ett led i rekonstruktion av koncernen;

samt att, därest i och för sådan rekonstruktion företag,
hörande till eller förbundet med koncernen, utskiftar
belopp under sådana omständigheter att skatteplikt
enligt förordningen den 27 juni 1927 örn skatt
vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags
tillgångar föreligger, efter särskild framställning
från vederbörande medgiva befrielse från skattskyldighet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

341693. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934,