Kungl. Maj:ts proposition Nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Majits proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1934/1935 m. m.;
given Stockholms slott den 24 maj 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1934/1935, få underställa Kungl. Majit frågan örn
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår och anför därvid följande:

Utfallet av löpande statsreglering, kassafondens ställning m. m. Vid
anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag en redogörelse
för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter, som
påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Jag erinrade
därvid, att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning
av 58.9 2 miljoner kronor. Utfallet av statsregleringen för budgetåret
Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 278. 1

2

Kungl. May.ts proposition nr 278.

1933/1934 kunde — framhöll jag vidare — ännu icke med någon större
grad av säkerhet förutses. Jag ansåg mig emellertid kunna instämma i ett
av riksräkenskapsverket gjort uttalande, att någon mera avsevärd belastning
av kassafonden, såvitt då kunde bedömas, knappast syntes vara att emotse.
Vid uppgörande av finansplanen för budgetåret 1934/1935 utgick jag också
från att behållningen i kassafonden vid utgången av löpande budgetår skulle
uppgå till inemot 60 miljoner kronor.

Vid nuvarande tidpunkt av budgetåret föreligga väsentligt större möjligheter
att överblicka utfallet av löpande statsreglering än vad förhållandet
var vid statsverkspropositionens avlåtande. Till stöd för ett bedömande av
läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket jämlikt dess
instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den 28 april 1934.

Denna beräkning grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader — från dessa
med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets
tre sista månader. I de fall, där dessa uppgifter utvisa inkomst- och
utgiftsbelopp, som med hänsyn till inkomsttillflödet respektive anslagsbelastningen
under tidigare år eller på grund av i övrigt kända förhållanden
kunna förmodas icke motsvara det blivande utfallet, har riksräkenskapsverket
vidtagit enligt verkets uppfattning erforderliga jämkningar.

Beträffande beräkningen av de olika inkomsttitlarna framhålles särskilt
följande:

Inkomst- och förmögenhetsskatten har för de nio första månaderna av
innevarande budgetår brutto influtit med 73.8 4 miljoner kronor mot 74.9 o
miljoner kronor under motsvarande period av budgetåret 1932/1933. För
hela sistnämnda budgetår uppgick bruttouppbörden till 134.6 5 miljoner
kronor. Med utgångspunkt härifrån skulle bruttouppbörden av inkomstoch
förmögenhetsskatten för innevarande budgetår uppgå till 132.7 4 miljoner
kronor. Bestitutioner å inkomst- och förmögenhetsskatt, vilka under budgetåret
1932/1933 uppgingo till 2.41 miljoner kronor, beräknas under innevarande
budgetår stiga till något över 5 miljoner kronor. Under hänsynstagande
härtill har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i förevarande
beräkning upptaga den under budgetåret 1933/1934 inflytande skatten till

127.00 miljoner kronor.

I fråga örn stämpelmedlen, som för budgetårets nio första månader lämnat
en behållen inkomst av 34.2 2 miljoner kronor, har i anslutning till myndigheternas
uppskattningar och vissa senare erhållna uppgifter rörande inkomsttillflödet
under budgetårets tre sista månader beräknats en samlad
behållen årsinkomst av 48. o o miljoner kronor. För beräkningen av sistnämnda
belopps fördelning på å ena sidan arvsskatt och skatt för gåva
samt å andra sidan övriga stämpelmedel saknas säkra hållpunkter. En
jämförelse av inkomsttillflödet under de olika månaderna av den förflutna
delen av innevarande budgetår med inkomsttillflödet under motsvarande
månader av budgetåret 1932/1933 synes dock giva vid handen, att nettouppbörden
av arvsskatt och skatt för gåva kan beräknas uppgå till högst

21.00 miljoner kronor samt följaktligen nettouppbörden av övriga stämpelmedel
till lägst 27.oo miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräken -

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

3

skapsverket i förevarande beräkning ntgått från att det väntade underskottet
å riksstatstiteln, 4.o o miljoner kronor, helt är att hänföra till uppbörden
av arvsskatt och skatt för gåva.

Å titeln tullmedel hava för budgetårets nio första månader redovisats en
nettoinkomst av 82.5 0 miljoner kronor. För budgetårets återstående tre
månader har generaltullstyrelsen beräknat en behållen tullmedelsinkomst av

27.5 0 miljoner kronor. I enlighet härmed skulle sålunda tullmedelsinkomsterna
för hela budgetåret uppgå till 110.oo miljoner kronor. Med hänsyn
till tullmedlens stigande tendens finner riksräkenskapsverket generaltullstyrelsens
uppskattning av inkomsttillflödet under budgetårets sista månader
vara väl låg. Riksräkenskapsverket har fördenskull ansett sig i förevarande
beräkning kunna upptaga tullmedlen till lil. o o miljoner kronor.

Beräkningarna av inkomsterna från de affärsdrivande verken ansluta sig
helt till respektive verkstyrelsers förslag.

Titeln riksgäldskontorets inkomstmedel beräknas för hela budgetåret redovisa
ett underskott av 1.2 3 miljon kronor, väsentligen beroende på minskade
ränteinkomster samt vissa kursförluster.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten
uppförda med 18.3 6 miljoner kronor. Av nettoöverskottet hänföra
sig 8.23 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i den allmänna budgeten,
medan 10.13 miljoner kronor hänföra sig till speeialbudgeter. För
de till sistnämnda grupp hänförliga automobil skattemedlen har beräknats
ett överskott av 7.oo miljoner kronor, medan för övriga hithörande titlar
framräknats ett överskott av 3.13 miljoner kronor.

Vad utgifterna beträffar, beräknas avsevärd nettobelastning av kassafonden
uppstå å fjärde, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna, respektive
2.03, 2.67, 2.84 och 1.56 miljoner kronor. Större nettobesparing antages
inträda å sjunde huvudtiteln, 0.5 8 miljon kronor, räntor å statsskulden,
5.03 miljoner kronor, samt avbetalning å statsskulden, 4.oo miljoner kronor.

Den beräknade merutgiften på fjärde huvudtiteln är till huvudsaklig del
att hänföra till de under lantförsvaret uppförda olika avlöningsanslagen
samt anslagen till mathållning och furagering. Merutgiften å femte huvudtiteln
har sin orsak i beräknade överskrid an den å bland annat anslagen till
moderskapsunderstöd och statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring. Åttonde huvudtitelns överskridanden
hänföra sig till största delen till anslagen under folk- och yrkesundervisningen
samt nionde huvudtitelns till statens avdikningsanslag och
anslaget för släckning av skogseld.

Nettobesparingen å sjunde huvudtiteln beror framför allt därpå, att anslagen
till bestridande av kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år
1933 och för ersättning till städerna för mistad tolag beräknas komma att
icke till fullo utnyttjas. Den under räntor å statsskulden beräknade nettobesparingen
är huvudsakligen hänförlig till besparade ränteutgifter å 1913
års 4 V, % lån och 1924 års 5 % lån samt till besparing å anslaget till

kursförluster vid likvider i utländsk valuta av räntor å vissa statslån.
Anslagsbehållningen under avbetalning å statsskulden faller helt på det under
utgifter för kapitalökning anvisade anslaget V C 1, avskrivning av visst i
fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital, och svarar mot den
minskade belastning, som följer av underskottet av den beräknade avkastningen
av arvsskatten och skatten för gåva.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt beräkningen
uppstå en nettobesparing att tillföras kassafonden av 0.2 7 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket sammanfattar resultaten av beräkningarna sålunda:

Såsom tidigare angivits hava sålunda skattebudgetens inkomsttitlar beräknats
utfalla med ett överskott att tillföras kassafonden å 8.23 miljoner
kronor, medan utgiftstitlarna beräknats tillföra kassafonden ett belopp av
O.27 miljon kronor.

Det torde böra framhållas, att i förevarande beräkning — i avvaktan på
närmare bestämmelser i ämnet — stämpelmedlen i sin helhet hänförts till
allmänna budgeten, även vad angår arvsskatt och skatt för gåva, ehuru
belastningen av berörda anslag för avskrivning av visst lånekapital skall
svara mot avkastningen av bland stämpelmedlen ingående arvsskatt och
skatt för gåva. Därest sistnämnda skatteinkomst skulle anses böra hänföras
till specialbudget — jämte motsvarande anslag — blir överskottet till kassafonden
från inkomstsidan 12.2 3 miljoner kronor, varvid å utgiftssidan uppstår
en nettomerutgift å 3.7 3 miljoner kronor, kassafonden till last.

Kassafonden skulle i vartdera fallet genom statsregleringen för budgetåret
1933/1934 komma att ökas med 8.50 miljoner kronor. Då fonden vid budgetårets
början uppgick till 58.9 2 miljoner kronor, skulle alltså kassafonden
vid budgetårets utgång utvisa en behållning av 67.4 2 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning synes mig vara i huvudsak
väl grundad. Kassafondens behållning skulle alltså enligt denna beräkning
vid början av budgetåret 1934/1935 komma att uppgå till 67 å 68
miljoner kronor.

Med hänsyn till den betydelse frågan örn statsverkets kassafond har för
budgetarbetet anser jag mig böra här något beröra kassafondens ställning
och vissa förhållanden, som enligt min uppfattning måste påverka bedömandet
av denna fråga.

Vid utgången av budgetåret 1923/1924 — det första budgetåret efter
räkenskapsårets omläggning —- uppgick kassafondens behållning till i runt
tal 62 miljoner. Fonden steg under påföljande budgetår till inemot 77
miljoner, men reducerades under budgetåret 1925/1926 till cirka 62 miljoner
kronor, dels genom att omkring 7 miljoner kronor vid statsregleringens
uppgörande togos i anspråk å inkomstsidan, dels genom att statsregleringen
utföll med ett underskott av nära 8 miljoner. Riksstaten för 1926/1927
upptog å inkomstsidan ett belopp av nära 30 miljoner kronor ur kassafonden;
då därjämte budgetutfallet visade ett, örn ock obetydligt, underskott,
nedbragtes fonden under budgetåret till omkring 31 miljoner kronor. Härefter
steg behållningen i fonden på grund av överskott å inkomsttitlarnas
avkastning under de tre följande budgetåren successivt, så att den vid utgången
av budgetåret 1929/1930 uppgick till inemot 79 miljoner kronor.
Vid statsregleringen för 1930/1931 togs ett belopp av 5 miljoner kronor —
motsvarande den för samma år beslutade avsättningen till fonden för mötande
av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 — i anspråk ur kassafonden
för budgetens finansiering; denna minskning av fondens behållning ut -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

jämnades till en del genom budgetutfallet, så att fonden den 30 juni 1931
uppgick till omkring 76 miljoner kronor. Den av depressionen förorsakade
nedgången i statsinkomsterna och svårigheten att under rådande förhållanden
åvägabringa balans i budgeten föranledde under budgetåren 1931/1932 och
1932/1933 en kraftig belastning av kassafonden. Vid uppgörande av riksstat
för det förra budgetåret togs ur kassafonden ett belopp av i det närmaste
32 miljoner kronor, varjämte den realiserade budgeten visade ett
underskott å omkring 31 miljoner kronor. Riksstaten för det senare budgetåret
utföll med ett underskott av nära 30 miljoner kronor. Sammanlagt
fick alltså kassafonden för dessa båda statsregleringar lämna ett tillskott
av omkring 93 miljoner kronor eller betydligt mera än fondens hela behållning
vid inträdet i krisperioden. För att sätta fonden i stånd att möta dessa
påfrestningar erhöll fonden enligt beslut vid 1933 års riksdag förstärkning
i form av ett kapitalökningsanslag å 75.60 miljoner kronor, för vilket täckning
bereddes ur rusdrycksmedelsfonden.

I belysning av erfarenheten från de senaste åren torde det knappast kunna
sägas, att kassafondens nuvarande behållning —- även med hänsyn tagen
till det tillskott, som utfallet av nu löpande budget kan beräknas tillföra
densamma — är större än vad som kräves för att fonden i en tid med så
ovissa framtidsutsikter på det ekonomiska området som den nuvarande skall
kunna fylla sin uppgift såsom regulator vid statsregleringens genomförande.

Men även vissa andra omständigheter böra efter min mening tagas i betraktande
vid ett bedömande i nuvarande läge av kassafondens ställning.
Under trycket av de senaste årens av krisförhållandena föranledda svårigheter
att med löpande statsinkomster balansera statsverkets utgifter hava
avskrivningar och avsättningar för förlusttäckning, som eljest borde hava
företagits, i ej ringa utsträckning ansetts böra tills vidare uppskjutas. I
sådant hänseende torde få erinras, att — på sätt anmälts i årets statsverksproposition
(Utgifter för kapitalökning, ingressprotokollet, sid. 18) — i statskontorets
och riksgäldskontorets räkenskaper för budgetåret 1932/1933 bokförts
förluster till ett sammanlagt belopp av något över 10 miljoner kronor å lån,
som utlämnats från statens under dessa myndigheters förvaltning stående utlåningsfonder;
medel för täckning av dessa förluster hava icke beräknats i
riksstatsförslaget. Ej heller har i löpande budget eller i riksstatsförslaget upptagits
någon medelsanvisning för den av 1929 års riksdag beslutade nedskrivningen
av statens järnvägars icke rån tablå lånekapital; de för de båda
ifrågavarande budgetåren i amorteringsplanen upptagna beloppen uppgå till
sammanlagt 5.6 miljoner kronor. Likaledes har för innevarande budgetår
och enligt riksstatsförslaget för nästa budgetår den hittills brukliga årliga
avsättningen till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 blivit inställd. I nämnda fond kvarstår för närvarande
en behållning av 19.5i> miljoner kronor. Kreditkassans förlustbalans uppgår
enligt 1933 års bokslut till 24.30 miljoner kronor. Härtill kommer
förlust å kassans engagemang i Hellefors Bruks Aktiebolag, vars ett dotter -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

bolag till kassan tillhöriga preferensaktiekapital hos kassan belånats efter
parivärde, 19.5 0 miljoner kronor. Från samma fond böra även, enligt
vad som förutsatts vid 1929 års riksdag, medel beredas för täckning av
utgifterna för stöd åt insättarna i vissa sparbanker, vilka utgifter tills
vidare bestritts av medel, som tillhandahållits genom riksgäldskontoret;
härför torde komma att erfordras något över 10 miljoner kronor.
Sammanlagt representera de poster, som här berörts, ett avsättningsbehov
å närmare 50 miljoner kronor. I samband härmed bör erinras örn den
inskränkning av fonderingen för pensioneringsändamål, som genomförts
från och med nu löpande budgetår och som inneburit en sammanlagd
minskad avsättning av 12.4 6 miljoner kronor för detta budgetår och 10.6 6
miljoner kronor för nästa budgetår eller alltså sammanlagt 23.12 miljoner
kronor. Slutligen bör i detta sammanhang beaktas den förlust, som lärer
uppkomma å spannmålsregleringen och som kommer att drabba staten i dess
egenskap av garant för Svenska spannmålsföreningen. Denna förlust är
avsedd att i första hand täckas genom den särskilda veteavgiften och vissa
andra avgifter, men det torde icke få anses uteslutet, att det kan befinnas
nödigt eller lämpligt att för denna förlusttäckning disponera jämväl medel
å den allmänna skattebudgeten.

Vid sidan av kassafonden har statsverket tidigare haft betydande tillgångar
av besparade medel i två andra fonder — rusdrycksmedelsfonden
och fonden för statsskuldens amortering — vilka vid behov kunnat i viss
män tjänstgöra såsom reserver för kassafonden. Beträffande dessa båda
fonders ställning under den tid, som förut lämnade återblick över kassafondens
utveckling omfattar, torde här få erinras örn följande. Rusdrycksmedelsfonden
uppgick den 1 juli 1924 till 54 miljoner kronor och steg därefter
successivt till dess den vid början av budgetåret 1931/1932 utgjorde
nära 104 miljoner kronor. Amorteringsfonden, vars kapital den 1 juli
1924 utgjorde omkring 11 miljoner kronor, steg till en början långsammare
men erhöll, sedan efter beslut av 1926 års riksdag viss del av statens inkomster
av rusdrycksmedel börjat tillföras fonden, årligen betydande kapitaltillskott.
Trots att ett sammanlagt belopp av ej mindre än inemot
47 miljoner kronor under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 togs i anspråk
ur fonden för täckande av förluster å lånemedelskapital och för nedskrivning
av vissa kapitaltillgångar, uppgick fondens behållning vid ingången
av budgetåret 1931/1932 till 63 miljoner kronor. Båda dessa fonder hava
under krisperioden fått lämna ifrån sig huvudparten av sitt kapital för
finansiering av skattebudgeten och torde nu kunna sägas vara utan praktisk
betydelse för den föreliggande frågans bedömande. Av rusdrycksmedelsfonden
togs ett belopp av 83 miljoner kronor i anspråk för finansiering
av tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933, varvid kassafonden erhöll
sin förut omnämnda förstärkning med 75.oo miljoner kronor; återstoden
av fondens behållning, 20 miljoner kronor, skulle enligt den vid 1933
års riksdag godkända planen reserveras för att säkerställa anslagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 7

till vissa speciella nykterhetsändamål, därvid tanken var, att ä ena sidan
medelsanvisningen till dessa ändamål skulle hållas inom ramen av fondens
ränteavkastning, medan å andra sidan överskjutande räntebelopp
skulle tillföras fpnden. Amorteringsfonden fick lämna ett tillskott av
nära 17 miljoner kronor för balansering av riksstaten 1931/1982; vid 1932
års riksdag togs ytterligare ett belopp av 15 miljoner kronor i anspråk ur
fonden för täckande av tilläggsanslag å samma budget till bekämpande
av arbetslösheten. I budgeten 1932/1933 upptogs å inkomstsidan bland i
anspråk tagna kapitaltillgångar 25 miljoner kronor av fondens medel;
för tilläggsstaten för samma budgetår togs därefter av fonden ett ytterligare
belopp av 35 miljoner kronor. Vid ingången till nu löpande budgetår
var fondens kapitalbehållning endast 4.50 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen. Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition,
utvisade efter budgetarbetets slut skattebudgetens utgiftssida
ett belopp av 810.5 9 miljoner kronor. Häri ingingo under nionde
huvudtiteln följande till specialbudgeter hörande anslag, nämligen 13.50
miljoner kronor för avsättning till statens mjölkregleringsfond och 1.80
miljon kronor för avsättning till statens slaktdjursfond, till vilka anslag
jag får anledning att återkomma i det följande. Skattebudgetens utgifter
i övrigt slutade alltså på en summa av 795.2 9 miljoner kronor.

Summan av skattebudgetens påräkneliga inkomster — inberäknat viss böjning
av den till skatteutjämningsmedlens specialbudget hänförliga utjämningsskatten
samt viss ökad avkastning av stämpelmedlen till följd av förhöjda
stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev — utgjorde 792.5 9 miljoner
kronor. I denna summa ingingo de mot nyssnämnda anslag under nionde
huvudtiteln svarande inkomsttitlarna, nämligen accis å margarin med 9.5 0
miljoner kronor samt skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl med 4 miljoner
kronor, vilka intäkter skulle tillgodoföras statens mjölkregleringsfond,
ävensom slaktdjursavgifter å 1.8 o miljon kronor, vilka avgifter skulle tillflyta
statens slaktdjursfond. Frånsett dessa inkomster uppgick alltså skattebudgetens
inkomstsida till 777.2 9 miljoner kronor.

För balansering av skattebudgeten erfordrades sålunda ett belopp av
18 miljoner kronor. I skattebudgetens utgiftssumma ingick ett belopp
av 40 miljoner kronor för avbetalning av lån med kort amorteringstid.
Enligt finansplanen skulle vid denna utgiftspost bindas förutom
nu utgående arvsskatt, upptagen till 26 miljoner kronor, även den extra
inkomst- och förmögenhetsskatten, som beräknades giva 8 miljoner kronor;
dessa båda inkomstposter ingingo i den beräknade summan av
skattebudgetens inkomster. För erhållande av det för avbetalning av lån
med kort amorteringstid erforderliga återstående beloppet av 6 miljoner
kronor föreslogs införande av en vid sidan av arvs- och gåvoskatten utgående
stämpelavgift på bouppteckningar med flera handlingar. För skattebudgoten
i övrigt erfordrades följaktligen 12 miljoner kronor. Detta belopp

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

skulle enligt vad jag i finansplanen föreslog anskaffas genom uttagande för
budgetåret 1934/1935 av en särskild skatt å förmögenhet.

Förslag beträffande de särskilda skattehöjningarna m. m. Närmare utformade
förslag rörande de skattehöjningar,1 som sålunda förutsattes i finansplanen,
hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet har framlagts i proposition
nr 200. I proposition nr 242 har förslag förelagts riksdagen angående
den förut omförmälda stämpelavgiften på bouppteckningar
med flera handlingar. I sistnämnda proposition ingår även förslag örn
höjda stämpelavgifter för inteckning av skuldebrev. Intet av
dessa förslag har ännu varit föremål för riksdagens prövning. Icke heller
har riksdagen ännu prövat det i proposition nr 37 framlagda förslaget örn
uttagande av extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1934
enligt samma grunder som för åren 1932 och 1933.

Däremot har riksdagen godkänt i proposition nr 35 framlagt förslag örn
ändrade grunder för bestämmande av utjämningsskatten ävensom bifallit
i proposition nr 219 avlåtet förslag örn fortsatt tillämpning under
nästa budgetår av gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.

I proposition nr 257 angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande
har Kungl. Majit framlagt förslag örn uttagande av vissa avgifter i
prisreglerande syfte eller för anskaffande av medel för bestridande av kostnaderna
för spannmålsregleringen. Förslagen örn ifrågavarande avgifter,
till vilka jag senare återkommer, hava med vissa jämkningar antagits av
riksdagen. Tillika har riksdagen bifallit i proposition nr 259 framlagt
förslag därom, att befogenheten att uttaga margarinaccis utsträckes till
utgången av juni månad 1935.

Ändringar å budgetförslagets utgiftssida. Under riksdagens lopp hava
åtskilliga ändringar vidtagits å budgetens utgiftssida.

Vissa av Kungl. Majit i särskilda propositioner framlagda förslag innebära
en nettoökning för den allmänna skattebudgeten av omkring 2.5 0
miljoner kronor. De viktigaste ändrings- och tilläggsförslagen äro följande.
Det i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln beräknade anslaget
till bekämpande av arbetslösheten å 17 miljoner kronor har, enligt vad som
framgår av proposition nr 235, kunnat nedbringas till 9 miljoner kronor,
varvid förutsatts dels att i enlighet med förslag i proposition nr 230 vissa
reservationer skola kvarstå å detta anslag och icke — såsom 1933 års riksdag
beslutat — överföras till det å lånebudgeten anvisade anslaget till statliga
och statskommunala reservarbeten, dels ock att särskilda medel skola
anvisas för åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten. För sistherörda
ändamål har sedermera i proposition nr 265 begärts anslag under femte
huvudtiteln å 5.5 o miljoner kronor. I proposition nr 268 har föreslagits

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278. 9

inrättande av en arrendeegnahemsfond och en arrendelånefond, för vilka
äskas skattemedelsanslag å kapitalbudgeten av respektive I.20 och O.30
miljon kronor; dessa båda anslag träda i stället för det i statsverkspropositionen
under fonden för förlag till statsverket beräknade lånemedelsanslaget
å 3 miljoner kronor till åtgärder för beredande av jord åt arbetslösa. Bland
anslagsbelopp, att utgå av skattemedel, som ej upptagits i statsverkspropositionen
men under riksdagens lopp av Kungl. Maj:t äskats, må i övrigt nämnas
I.50 miljon kronor till stöd åt Kalix träindustriaktiebolag (proposition nr
266) och 2 miljoner kronor för utlämnande till Luossavaara—Kiirunavaara
Aktiebolag av lån för bestridande av kostnader för gråbergsbrytning (proposition
nr 273), båda anslagen under fonden för låneunderstöd.

En särställning intaga de av Kungl. Majit i nyssnämnda proposition nr
257 framlagda förslagen angående vissa åtgärder till jordbrukets stödjande,
vilka förslag innefatta ändring av skattebudgetens utgiftssida beträffande
förut omförmälda under nionde huvudtiteln upptagna specialbudgeter.
Vissa av de i propositionen föreslagna avgifterna skola ingå till
en gemensam fond, jordbrukets prisregleringsfond; för avgifternas överförande
till denna fond har under nionde huvudtiteln upptagits ett förslagsanslag
å 20 miljoner kronor. Då mjölkregleringsfonden och slaktdjursfonden
skola uppgå i den gemensamma fonden, bortfalla de i statsverkspropositionen
äskade anslagen för avsättningar till dessa fonder å
sammanlagt 15.30 miljoner kronor. Övriga i propositionen föreslagna avgifter
skola över ett under nionde huvudtiteln äskat förslagsanslag å 8 miljoner
kronor överföras till en särskild fond, benämnd fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen. Enligt de nu nämnda förslagen har
skattebudgetens utgiftssida höjts med 12.70 miljoner kronor; denna ökning
inverkar dock icke på balanseringen av skattebudgeten.

I vissa fall har riksdagen på initiativ av enskilda motionärer anvisat
anslag å allmänna skattebudgeten till högre belopp än det av Kungl. Majit
föreslagna eller å nästa års riksstat uppfört anslag, som icke varit upptagna
i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar må nämnas, att riksdagen
— i stället för det av Kungl. Majit under tredje huvudtiteln äskade reservationsanslaget
å 1 miljon kronor för viss gottgörelse åt förut i Ryssland bosatta
svenska undersåtar — under samma huvudtitel anvisat ett extra
anslag av 2 miljoner kronor såsom avsättning till en fond för lämnande
av understöd åt Rysslandssvenskar. Vidare har riksdagen höjt anslaget till
underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. med U.12 miljon kronor
samt anslaget till byggande av enskilda utfartsvägar med O.10 miljon kronor.
Dessutom har riksdagen å allmänna skattebudgeten uppfört väganslag
till belopp av 3.0 5 miljoner kronor, som enligt riksstatsförslaget skulle
bestridas av automobilskattemedel. Slutligen har under femte huvudtiteln
uppförts anslag till bidrag till anordnande av vissa erkända alkoholistanstalter
med O.15 miljon kronor, vartill medel i statsverkspropositionen
upptagits å lånebudgeten. Ä andra sidan kan, sedan riksdagen nedsatt

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

den av Kungl. Majit äskade kapitalökningen för statens avdikningslånefond
nied 1 miljon kronor, behovet av medelsanvisning för detta ändamål å skattebudgeten
beräknas minskat med 0.2 o miljon kronor.

Med utgångspunkt från hittills av riksdagen beslutade utgifter och, i den
mån beslut av riksdagen ännu icke fattats, från Kungl. Majits förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde man, enligt vad verkställt överslag
giver vid handen, hava att räkna med, att allmänna skattebudgeten i
förhållande till statsverkspropositionen ökats med 6.8 7 miljoner kronor.
Emellertid har man, enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats, att förvänta
minskade utgifter för räntor å statsskulden med 2.3 4 miljoner kronor
och för avbetalning å statsskulden med 0.17 miljon kronor. Örn hänsyn
tages till dessa utgiftsminskningar, skulle allmänna skattebudgetens totalsumma
komma att i förhållande till statsverkspropositionen förete en nettoökning
av 4.3 6 miljoner kronor. Till denna ökning kommer nyssnämnda
stegring av specialbudgeternas summa med 12.7 0 miljoner kronor. Skattebudgetens
hela ökning skulle alltså uppgå till 17.0 6 miljoner kronor och
dess totalsumma skulle enligt angivna förutsättningar utgöra 827.6 5 miljoner
kronor. Frånräknas berörda specialbudgeter under nionde huvudtiteln å
sammanlagt 28 miljoner kronor, erhålles en summa för skattebudgeten i
övrigt av 799.6 5 miljoner kronor. Härvid har i skattebudgeten inräknats
det särskilda amorteringsanslaget å 40 miljoner kronor under avbetalning
å statsskulden.

Beträffande de förändringar i den i statsverkspropositionen framlagda
lånebudgeten, som av Kungl. Majit föreslagits i senare avlåtna propositioner,
har inom finansdepartementet upprättats en sammanställning, vilken
torde få såsom bilaga fogas vid statsrådsprotokollet. I sammanställningen
redovisas jämväl de beslut, som riksdagen fattat angående beloppet av de
av Kungl. Majit äskade lånemedelsanslagen. I fråga örn täckningen av
dylika anslag har riksdagen hittills meddelat beslut endast i vissa fall.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Under förhandenvarande förhållanden
har jag ansett lämpligt att på nuvarande skede av budgetbehandlingen
upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyad prövning.

För att erhålla material för ett dylikt bedömande har jag, i likhet med
vad som skett föregående år, anmodat cheferna för vederbörande verk och
företag att till mig inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika
avkastningen för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten,
nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika
rusdryckmedelstitlarna, inkomst av myntning och justering, kontrollstämpelmedel,
fyr- och båkmedel samt överskotten å de fem stora affärsverken
och å statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder. Härjämte
har jag hos riksbankschefen och förste deputeraden i riksgäldskontoret
begärt ny beräkning beträffande riksbanksvinsten respektive riksgäldskon -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

torets inkomster. För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från taxeringsnämndsordförandena
i riket.

Enligt de mottagna svaren skulle — frånsett stämpelmedlen, till vilka jag
senare skall återkomma — anledning till sänkning av de av Kungl. Majit
tidigare föreslagna beräkningarna föreligga beträffande inkomst av myntning
och justering med 0.2 o miljon kronor, beträffande kontroll stämpelmedlen
med O.025 miljon kronor, beträffande vissa av statens utlåningsfonder med
tillhopa 0.7 3 3 miljon kronor, beträffande riksbanksvinsten med 7.7 0 miljoner
kronor samt beträffande riksgäldskontorets inkomstmedel med 4.0 7 5 miljoner
kronor. Minskningarna utgöra tillhopa 12.7 3 3 miljoner kronor. Höjningar
hava däremot föreslagits beträffande tullmedlen med 5 miljoner kronor, beträffande
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 3 miljoner
kronor, beträffande fyr- och båkmedlen med 0.5 o miljon kronor, beträffande
telegrafverkets överskott med 1 miljon kronor och beträffande överskottet
från statens järnvägar med 2.5 0 miljoner kronor. Tillhopa belöpa sig höjningarna
till 12 miljoner kronor.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag att få anföra
följande.

De beräkningar rörande avkastningen av i n k o m s t- o c h förmögenhetsskatten,
som verkställts med ledning av det från taxeringsnämndsordförandena
inkomna materialet, synas ge vid handen, att
det sammanlagda debiterade skattebeloppet kan antagas bliva något
högre än det belopp, som legat till grund för statsverkspropositionens
beräkning av inkomsttiteln. Skillnaden hänför sig till större delen till
utfallet av bolagens taxeringar. Det föreliggande materialet ger emellertid
knappast tillräcklig anledning att höja statsverkspropositionens beräkning,
vilken slutar på 122 miljoner kronor.

Stämpelmedlen äro i riksstaten för löpande budgetår upptagna med
52 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor beräknats belöpa på arvsskatt
och skatt för gåva samt 27 miljoner kronor å övriga stämpelmedel. Riksräkenskapsverket
uppskattar, såsom framgår av verkets i det föregående
återgivna beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering, avkastningen
av stämpelmedlen för innevarande budgetår till sammanlagt 48 miljoner
kronor och beräknar, att därav uppbörden av arvsskatt och skatt för gåva
uppgår till högst 21 miljoner kronor samt uppbörden av övriga stämpelmedel
till lägst 27 miljoner kronor. Att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen
icke skulle komma att under budgetåret uppgå till det i
riksstaten upptagna beloppet var vid riksstatens fastställande förutsett. Det
i budgeten beräknade beloppet 25 miljoner kronor angavs av särskilda utskottet
uttryckligen motsvara skattens avkastning för helt år; på grund av
tidpunkten för skattehöjningarnas ikraftträdande och sättet för uppbörd av
skatten kan endast en del av årsbeloppet förväntas inflyta det första året.
För att undvika att kassafonden finge vidkännas belastning till följd av

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

uppkommande underskott vidtog riksdagen den anordningen, att det belopp,
varmed amorteringsanslaget skulle få belastas, fastställdes till samma belopp,
som efter budgetårets slut beräknades hava influtit å inkomsttiteln. Det
väntade underskottet å skattens avkastning påverkar således icke budgetutfallet
i övrigt.

I statsverkspropositionen hava stämpelmedlen för nästkommande budgetår
upptagits till sammanlagt 62 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor
hänförts till arvsskatt och skatt för gåva samt 6 miljoner kronor till den
föreslagna nya bouppteckningsstämpeln; på övriga stämpelmedel hava alltså
beräknats komma ett belopp av 30 miljoner kronor.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas
stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår
till 57 miljoner kronor. Därvid har, enligt vad jag inhämtat, ökningen
av stämpelmedelsuppbörden till följd av den år 1933 beslutade höjningen
av arvs- och gåvobeskattningen uppskattats till 7 miljoner kronor,
den föreslagna bouppteckningsstämpeln beräknats nästa budgetår inbringa

3.5 miljoner kronor samt höjningen av skuldebrevsstämpeln och avskaffandet
av inteckningsförnyelserna antagits komma att giva en nettoökning för
nästa budgetår av 0.5 miljon kronor. Utöver de genom postverket inflytande
stämpelmedlen kommer viss stämpelmedelsuppbörd genom länsstyrelserna
och statskontoret.

Innan erfarenhet vunnits örn den avkastning av arvs- och gåvobeskattningen,
som är att påräkna efter den i fjol vidtagna höjningen av skattesatserna,
möta vissa särskilda svårigheter vid bestämmandet av det belopp,
varmed stämpelmedlen böra upptagas i riksstaten. För egen del vill jag
förorda, att avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen uppföres med det
av särskilda utskottet i fjol beräknade årsbeloppet av 25 miljoner kronor
samt att den föreslagna bouppteckningsstämpeln för nästa budgetår upptages
med allenast 3 miljoner kronor, motsvarande hälften av den beräknade årsavkastningen.
Vad övriga stämpelmedel angår synes det mig befogat att
vidhålla den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen, enligt vilken uppbörden
härav nästa budgetår kommer att uppgå till 30 miljoner kronor.
Förevarande inkomsttitel i dess helhet skulle alltså uppföras med 58 miljoner
kronor.

Med nu förordade beräkning av avkastningen av arvs- och gåvobeskattningen
samt bouppteckningsstämpeln och då någon ändring av den i riksstatsförslaget
upptagna siffran för extra inkomst- och förmögenhetsskatten
icke ifrågasättes, skulle för amortering av den extraordinära upplåningen
under nästa budgetår stå till förfogande (25 + 3 + 8 =) 36 miljoner kronor i
stället för det i statsverkspropositionen beräknade beloppet av 40 miljoner
kronor. Jag gör i det följande framställning örn att det under avbetalning
å statsskulden äskade anslaget till avskrivning av visst i fonden för förlag
till statsverket ingående lånekapital upptages med ett till 36 miljoner
kronor nedsatt belopp.

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.

I fråga om beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören
till mig överlämnad promemoria anförts följande:

Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader av
budgetåret 1933/1934 har uppgått till i runt tal 97. i miljoner kronor.
Restitutionerna av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring
3.7 miljoner kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen
kunna uppskattas till respektive 21 miljoner och 0.8 miljon kronor. Uppbörden
av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle
således uppgå till 118. i miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade
restitutioner, 4.5 miljoner kronor, till 113.6 miljoner kronor, utgörande
3.4 miljoner kronor mindre än vad inkomsten av tullmedel upptagits
till i riksstaten för budgetåret 1933/1934.

Tullmedelsinkomsten för innevarande budgetår, sådan den nu beräknats,
visar ungefär samma belopp som tullmedelsuppbörden för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till 113.8 miljoner kronor. En jämförelse månad
för månad av de båda budgetåren giver vid handen, att uppbördssiffran för
envar av detta budgetårs sex första månader ligger under motsvarande
siffra för budgetåret 1932/1933, medan uppbördsbeloppet för var och en av
de fyra övriga hittills tilländagångna månaderna av budgetåret 1933/1934
angiver icke oväsentligt högre siffror än däremot svarande månadsbelopp
för budgetåret 1932/1933. Det vill därav synas, som örn en period av mera
bestämd förbättring i tullmedelsinkomsterna numera inträtt; och särskilt
den sistförflutna månadens numera kända tullmedelsuppbörd, vilken brutto
belöpte sig till 11.4 miljoner kronor mot allenast 9.2 miljoner kronor samma
månad i fjol, giver anledning till förväntan, att inkomsterna av tullmedlen
äro stadda i en viss stegring. Huru länge och i vilken omfattning denna
stegring kan komma att fortgå, är givetvis mycket ovisst. Åtskilliga omständigheter
tala emellertid för att det nästinstundande budgetåret skall
med avseende å uppbörden av tullmedel te sig icke obetydligt bättre än
det innevarande. Räknar man från denna utgångspunkt med att bruttouppbörden
för förra hälften av budgetåret 1934/1935 når ungefär samma
höjd som bruttouppbörden för motsvarande del av budgetåret 1932 1933 och
att bruttouppbörden för senare hälften av förstnämnda budgetår stannar
vid enahanda belopp som bruttouppbörden för senare hälften av budgetåret
1931/1932, skulle bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1934/1935
uppgå till i runt tal 126 miljoner kronor.

Därest restitutionerna av tullmedel komma att belöpa sig till omkring 5.5
miljoner kronor, eller ett belopp lika med det, vartill sådana restitutioner
uppgått under tiden januari—december månader 1932, och 1 miljon kronor
högre än det för innevarande budgetår beräknade tullrestitutionsbeloppet,
skulle följaktligen 120.5 miljoner kronor, eller i avrundat tal 121 miljoner
kronor, utgöra det nettobelopp, med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas,
torde kunna förväntas inflyta under budgetåret 1934/1935. Härvid bortses
från sådana å tulluppbörden inverkande större förändringar i gällande tullsatser
eller mera genomgripande nya importregleringsåtgärder, som kunna
komma att vidtagas.

Även jag anser det befogat att, särskilt med hänsyn till de senaste månadernas
delvis ganska starka stegring av tulluppbörden, höja den i riksstatsförslaget
upptagna beräkningen av tullmedlen för nästkommande budgetär.
Ehuru med tvekan finner jag mig därvid böra godtaga den slutsiffra,
till vilken generaltulldirektören kommit, eller 121 miljoner kronor.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Beträffande accis å silke finner jag i likhet med generaltulldirektören
skäl icke föreligga till ändring i statsverkspropositionens beräkning.

I anslutning till vad från tobaksmonopolets sida ifrågasatts anser jag, att
avkastningen av tobaksskatten för nästa år likaledes bör upptagas med
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet eller 75 miljoner kronor.

Den av tillförordnade chefen för kontrollstyrelsen föreslagna uppräkningen
av inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
med 3 miljoner kronor till 83 miljoner kronor finner jag väl
grundad. Beträffande övriga bland rusdrycksmedlen ingående titlar — brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt
— bar från kontrollstyrelsens sida icke förordats någon ändring i
de i statsverkspropositionen framlagda beräkningarna. Jag har icke heller
anledning att på dessa punkter föreslå någon avvikelse från riksstatsförslaget.

Erinras må härefter, att enligt det på föredragning av chefen för socialdepartementet
i proposition nr 162 framlagda förslaget till kungörelse angående
bandel med farmacevtiska specialiteter tillverkare av dylik vara
eller, där fråga är örn specialitet som framställes utom riket, ombud för
tillverkaren skall hava att för registrering av varan erlägga dels viss ansökningsavgift,
dels viss årlig avgift. Enligt vad i propositionen föreslås
skola inflytande avgifter användas för täckande av statsverkets utgifter
för kontroll å handeln med ifrågavarande specialiteter. För redovisningen
av de föreslagna avgifterna bör bland uppbörd i statens verksamhet upptagas
en ny inkomsttitel med benämningen avgifter för kontroll å handeln
med farmacevtiska specialiteter. Avkastningen av avgifterna
under budgetåret 1934/1935 bar uppskattats till 0.044 miljon kronor. Mot
denna beräkning bar jag icke något att erinra.

Beträffande de under uppbörd i statens verksamhet upptagna titlarna
inkomst av myntning och justering samt kontrollstämpelmedel
finner jag tillräcklig anledning icke föreligga att nu föreslå någon avvikelse
från de i statsverkspropositionen upptagna beloppen.

Med avseende å fyr- och båkmedlen har generaltulldirektören meddelat,
att uppbörden under månaderna juli —april detta budgetår belöpt sig
till 2.6 miljoner kronor mot 2.2 miljoner kronor under samma månader
nästföregående budgetår. Då uppbörden under denna titel för hela budgetåret
1932/1933 uppgick till 2.8 miljoner kronor, har generaltulldirektören
funnit innevarande budgetårs motsvarande uppbörd kunna beräknas till åtminstone
3.2 miljoner kronor. På grund härav och då en viss ökning i
fartygstrafiken med utlandet tills vidare emotsåges, bar generaltulldirektören
ansett nettoinkomsten å titeln för nästa budgetår kunna beräknas till 3.5o
miljoner kronor. Denna beräkning finner jag mig böra biträda.

Postverkets överskott för nästa budgetår beräknades av generalpoststyrelsen
i dess för statsverkspropositionen avgivna inkomstberäkning till

16.5 0 miljoner kronor men böjdes i riksstatsförslaget enligt riksräkenskaps -

Kungl. May.ts proposition nr 278.

15

verkets hemställan till 17.5 0 miljoner kronor. I enim till mig från generalpoststyrelsen
överlämnad promemoria har anförts, att frankoteckensupphörden
under den tid, som förflutit sedan styrelsen avgav nämnda beräkning, visat
något stigande tendens samt att styrelsen därför med ledning av verkställda
över slagskalkyler rörande postverkets inkomster oell driftkostnader ansåge
sig numera kunna räkna med en så stor ökning i postverkets inkomster
under budgetåret 1934/1935 i förhållande till styrelsens tidigare beräkning,
att det skulle bliva möjligt att under budgetåret till statsverket inleverera
det i riksstatsförslaget beräknade beloppet. För egen del bar jag icke funnit
anledning att ifrågasätta någon avvikelse på denna punkt från riksstatsförslagets
beräkning.

Telegrafverkets överskott uppgick under budgetåret 1932/1933 till
28.17 miljoner kronor och uppskattades för innevarande budgetår i den av
telegrafverket i slutet av 1933 avgivna inkomstberäkningen till 27.3 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen upptogs överskottet för budgetåret
1934/1935 till 28 miljoner kronor. För år 1933 uppgick överskottet å
rörelsen till 30.0 8 miljoner kronor, och under budgetåret 1933/1934 torde
komma att till statsverket inlevereras överskottsmedel till belopp av 30.8 3
miljoner kronor. Av chefen för telegrafverket bar i fråga örn beräkningen
av överskottet för nästa budgetår föreslagits en jämkning uppåt av statsverkspropositionen
siffra med 1 miljon kronor till 29 miljoner kronor.
Med hänsyn till den under fjolåret uppkomna vinsten synes mig denna
siffra vara alltför låg. Utan åsidosättande av nödig försiktighet torde riksstatsförslagets
beräkning kunna höjas till 31 miljoner kronor.

Överskottet å statens järnvägar för 1934/1935 bar i statsverkspropositionen
uppförts med 8.5 0 miljoner kronor. Härav motsvarar ett belopp av
1.3i miljon kronor ej reglerat fraktgarantitillägg för malmbanan för år
1932, för vars reglerande särskilt lånemedelsanslag äskats under fonden för
förlag till statsverket. Det till budgetåret 1934/1935 bänförliga överskottet
bar alltså beräknats till i runt tal 7 miljoner kronor. Härvid har icke i
vidare mån än nu sagts hänsyn tagits till statens järnvägar tillkommande
frakttillägg för malmbanan. Enligt en av chefen för statens järnvägar till
mig överlämnad promemoria anses det berättigat att nu räkna med följande
förbättring i överskottet från järnvägarna mot vad förut antagits, nämligen
för ökad inkomst av malmtrafik med 1 miljon kronor, för ökad inkomst
av övrig trafik med 1 miljon kronor och i form av utgiftminskning med
1 miljon kronor eller tillhopa 3 miljoner kronor. Det tidigare beräknade
överskottet av 7 miljoner kronor skulle alltså böjas till 10 miljoner kronor,
vartill kommer förenämnda anslag å 1.31 miljon kronor för täckande av
1932 års återstående fraktgarantitillägg, eller sammanlagt 11.31 miljoner
kronor. Detta belopp har i promemorian avrundats nedåt till 11 miljoner
kronor. För egen del anser jag mig, örn ock med någon tvekan, kunna
förorda, att det inom järnvägsstyrelsen beräknade beloppet avrundas uppåt
till 12 miljoner kronor.

16

Kungl. Maj:ts propositio7i nr 278.

Beträffande överskottet av statens vattenfallsverk, i statsverkspropositionen
upptaget till 17.50 miljoner kronor, Ilar verkets chef meddelat.
att det med hänsyn till rådande osäkerhetstillstånd beträffande vattentillgång
vore svårt att med säkerhet beräkna storleken av det överskott
å statens vattenfallsverks verksamhet, som kunde bliva inlevererat
till statsverket under budgetåret 1934/1935, men att det emellertid
icke syntes föreligga anledning att vidtaga någon ändring
av det i innevarande års statsverksproposition beräknade beloppet av 17.50
miljoner kronor. Mot denna beräkning bar jag icke något att erinra.

I likhet med chefen för domänverket finner jag anledning icke föreligga
till ändring i den i riksstatsförslaget upptagna beräkningen av
överskottet av domänverket till 10 miljoner kronor.

De från statskontoret och riksgäldskontoret föreslagna ändringarna i
överskotten å statens utlåningsfonder innebära minskningar
med tillhopa 819,000 kronor samt ökningar med sammanlagt 86,000 kronor;
bär skulle alltså uppstå en nettominskning å 733,000 kronor. Minskningar
hava föreslagits för statens bostadslånefond med 100,000 kronor
—• beroende på att riksdagen beslutat sänkning till 4.5 procent av räntan å
de lån från denna fond, som löpa med 5 procent ränta — vattenkraftslånefonden
med 50,000 kronor, statens avdikningslånefond med 15,000 kronor,
egnaliemslånefonden med 400,000 kronor — föranledd av att riksdagen
beslutat en längre gående räntesänkning än den av Kungl. Majit
föreslagna — täckdikningslånefonden med 15,000 kronor, kraftledningslånefonden
med 65,000 kronor, spannmålslagerhusfonden med 5,000 kronor,
lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift med 9,000 kronor, statens
slakterilånefond med 15,000 kronor samt rederilånefonden med 145,000
kronor. Höjningar hava beräknats för allmänna järnvägslånefonden med

50,000 kronor, för jordförmedlingsfonden med 10,000 kronor, för hemslöjdslånefonden
med 1,000 kronor, för lånefonden för ackordslån och förlagslån
åt hantverkare med 15,000 kronor samt för fonden för låneunderstöd
med 10,000 kronor. Mot dessa beräkningar bar jag icke annat att erinra än
att — enär riksdagen numera bifallit ett motionsvis väckt förslag örn sänkning
av räntan för visst lån från fonden för låneunderstöd, vilken räntesänkning
medför en inkomstminskning av i runt tal 8,000 kronor — den i
statsverkspropositionen gjorda beräkningen av fondens avkastning icke
torde böra höjas. För utlåningsfonderna uppkommer sålunda en nettominskning
av 0.743 miljon kronor.

Beträffande statsverkets andel i riksbankens vinst framhöll
jag i statsverkspropositionen, att tillförlitliga hållpunkter då ännu saknades
för beräknande av riksbanksvinstens belopp för år 1934. Enligt min
mening funnes ej tillräcklig anledning räkna med att icke riksbanken
skulle kunna för nämnda år till statsverket inleverera vinstmedel motsvarande
det för år 1933 uppskattade beloppet, 13 miljoner kronor. I likhet
med riksräkenskapsverket ansåg jag mig böra för budgetåret 1934/1935

17

Kungl. Martts proposition nr 276.

upptaga denna inkomsttitel med nämnda belopp. Bankofullmäktige hava
nu — under förutsättning bland annat att utlåningen inom landet blir
av i genomsnitt samma omfattning sorn den nuvarande utlåningen — beräknat
nettovinsten å den egentliga bankrörelsen till 3.?o miljoner kronor.
Härtill bör läggas den beräknade vinsten på avbetalningslånefonden, 1.60
miljon kronor, varigenom hela nettovinsten för år 1934 skulle bliva 5.30
miljoner kronor. En så långt gående nedsättning av riksbanksvinsten synes
mig dock knappast av föreliggande omständigheter påkallad. I enlighet
med de allmänna förutsättningar rörande konjunkturutvecklingen,
som i övrigt ligga till grund för de nu framlagda inkomstberäkningarna,
förefaller det icke oberättigat att antaga ett något förbättrat resultat av
rörelsen. Då dessutom vissa i beräkningen upptagna utgifter synas vara
av beskaffenhet att de icke under nuvarande förhållanden behöva bestridas
av löpande inkomster, har jag ansett mig böra förorda, att förevarande
inkomsttitel uppföres med 7 miljoner kronor.

Mot den av riksgäldskontoret föreslagna beräkningen av riksgäldskontorets
inkomst medel, vilken slutar på 17.80 miljoner kronor,
har jag icke något att erinra. Minskningen i förhållande till det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet —- vilken minskning uppgår till
4.075 miljoner kronor — beror till övervägande del på de av Skandinaviska
Kreditaktiebolaget gjorda återbetalningarna å statens lån till bolaget
och därmed bortfallande ränteinkomster för riksgäldskontoret. De minskade
inkomsterna motsvaras i viss utsträckning av minskade ränteutgifter,
vilket bidragit till den förut omnämnda sänkningen av anslagen till
räntor å statsskulden.

De av mig nu förordade höjningarna och minskningarna i statsverkspropositionens
inkomstberäkningar taga i stort sett ut varandra och resultera
i en nettoökning av allenast 0.23 miljon kronoi.

Enligt vad i den förut omförmälda propositionen nr 257 föreslagits
skola till jordbrukets prisregleringsfond ingå — förutom margarmaccis,
skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl samt slaktdjursavgifter,
vilka avgifter finnas upptagna i riksstatsförslaget de belopp, som inflyta
genom införselavgift å havre, majs och därmed jämförliga fodermedel,
skatt å importerat kli samt särskilda avgifter vid export eller import
av kött, fläsk och ägg. Samtliga ifrågavarande inkomster med undantag
av margarinaccisen, vilken alltjämt bör i riksstaten upptagas
särskilt för sig, torde böra redovisas å en gemensam riksstatstitel, vilken
lämpligen bör uppföras under rubriken uppbörd i statens verksamhet,
med benämningen »Avgifter för prisreglering på jordbrukets område».
Denna titel bör i enlighet med vad som förutsatts i proposition nr 257
uppföras med lO.so miljoner kronor. De i riksstatsförslaget uppförda särskilda
titlarna för oljcknksskatt och slaktdjursavgifter böra härvid utgå.
Margarinaccisen bör bibehållas vid det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet, 9.r,n miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 27.S, 2

18

Kungl. May.ts proposition nr 278.

För avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen
äro enligt samma proposition avsedda inkomsterna av den särskilda
avgiften å inom landet befintlig utländsk havre och majs, tillverkningsskatten
å vetekli samt veteavgiften. För redovisningen å riksstaten
av dessa inkomster bör, likaledes under uppbörd i statens verksamhet, uppföras
en gemensam titel, vilken torde kunna benämnas »Avgifter för täckande
av förluster å spannmålsregleringen». Avkastningen å denna titel
bör för nästa budgetar beräknas till 8 miljoner kronor.

Såsom förut påpekats, bilda de nu nämnda avgifterna tillsammans med
de under nionde huvudtiteln uppförda två förslagsanslagen till avsättning
till jordbrukets prisregleringsfond och till avsättning till fonden för mötande
av förluster å spannmålsregleringen tvenne specialbudgeter. De
belopp, med vilka här ifrågavarande avgifter uppföras å riksstaten, påverka
alltså icke budgetens balansering i övrigt.

Sammanfattning. Enligt de beräkningar, vid vilka jag sålunda stannat,
skulle för finansiering av nästkommande budgetårs riksstat stå till
förfogande 823.52 miljoner kronor eller 12.93 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen
beräknats. I denna inkomstsumma ingår avkastningen
av arvs- och gåvobeskattningen, den föreslagna bouppteckningsstämpeln
samt extra inkomst- och förmögenhetsskatten, vilka å utgiftssidan motsvaras
av anslag till avbetalning å statsskulden, med sammanlagt 36 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 40 miljoner kronor.
Vidare hava i inkomstsumman inräknats de till förenämnda två specialbudgeter
under nionde huvudtiteln hörande titlarna å sammanlagt 28 miljoner
kronor, val av endast ett belopp av 15.30 miljoner kronor upptogs i
statsverkspropositionen. Till skattebudgeten i övrigt hörande titlar visa
alltså en nettoökning av 4.23 miljoner kronor.

De förändringar av skattebudgetens utgiftssida, som i det föregående
redovisats, representera en stegring med 13.oe miljoner kronor av det i
statsverkspropositionen upptagna beloppet, 810.59 miljoner kronor. Härvid
har hänsyn tagits dels till den nedsättning av det under avbetalning å
statsskulden upptagna särskilda amorteringsanslaget, som blir en följd av
nedräkningen av däremot svarande inkomsttitlar, dels till den höjning av
anslagen under nionde huvudtiteln, som sammanhänger med redovisningen
av nyssnämnda specialbudgeter.

Mot utgifter å 823.65 miljoner kronor skulle alltså stå inkomster å 823.52
miljoner kronor. På nuvarande stadium av riksdagens budgetarbete, då
anslagsäskanden till betydande belopp ännu kvarstå obehandlade, torde det
icke vara erforderligt att närmare än som här skett yttra sig örn sättet
för åvägabringande av balans mellan inkomstsida och utgiftssida vid statsregleringen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förutsättningarna för statslegleringen
1934/1935 väl i stort sett kunna sägas vara desamma, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

19

då årets statsverksproposition framlades, men att de förskjutningar som
inträtt gått i riktning mot att göra budgetläget mera spänt. Visserligen
lia på flera punkter ökningar av inkomsterna kunnat antagas, men
de motvägas på andra håll av minskningar, framför allt av den synnerligen
betydande nedräkning som måst företagas i fråga örn riksbanksvinsten.
En viss svårighet har alltså mött att bereda plats för den höjning
på något mer än 4 miljoner kronor av den allmänna skattebudgetens
utgiftssida, varom tidigare talats. Med någon tvekan har jag föreslagit
att uppskatta inkomsten från statens järnvägar en miljon högre
än järnvägsstyrelsen beräknat och tullmedlen till hela det belopp av
121 miljoner kronor, som chefen för tullverket i sin förut omförmälda
promemoria upptagit. Fastän en rad omständigheter, till vilka jag i
det följande återkommer, göra det önskvärt att vid budgetens beräkning
eftersträva en viss säkerhetsmarginal, har jag ansett nu nämnda höjningar
försvarliga, då det därigenom blivit möjligt att begränsa de nya
inkomsterna av skattemedel till vad som i statsverkspropositionen föreslagits.

Förutsättning för den sålunda åvägabragta balansen mellan inkomster
och utgifter är, att på de punkter, där riksdagen ännu icke fattat beslut,
inga sådana ändringar företagas i Kungl. Maj:ts förslag, som väsentligt
påverka skattebudgetens utgiftssida. Vad lånebudgeten beträffar, är
den i detta sammanhang av betydelse endast i den mån dess omfattning
påverkar storleken av anslagen för amortering av statsskulden. Jag
utgår från att någon ökning av den extraordinära upplåningen icke behöver
antagas och därför icke heller någon ökning av den extra amorteringen.
En eventuell minskning av lånemedelsanslagen får å andra sidan
anses lämna denna amortering oberörd. Enighet torde råda därom,
att den extraordinära upplåningen icke bör tillåtas belasta kommande
budgeter längre än som är nödvändigt och att sålunda varje möjlighet
att förkorta amorteringstiden bör tillvaratagas. I statsverkspropositionen
beräknades de sammanlagda beloppen av lån med kort amorteringstid
under nu löpande och nästkommande budgetår till omkring 270
miljoner kronor. Genom redan beslutade minskningar på årets tilläggsstat
och nästa riksstat har denna summa bragts ned till något över 250
miljoner kronor. Då den under nu löpande budgetår inflytande amorteringssumman
beräknas uppgå till omkring 20 miljoner kronor, skulle vid
nästa budgetårs början beloppet av lån med kort amorteringstid uppgå
till högst något över 230 miljoner kronor, och återbetalningstiden skulle
icke behöva beräknas överskrida sex år. Därvid antages, att de för amortering
avsedda skatterna, som under nästa budgetår upptagas till 36 miljoner
kronor, under de följande åren i genomsnitt komma att giva en avkastning
på 40 miljoner kronor.

Till denna beräkning liksom till den förut lämnade redogörelsen kunna
lämpligen knytas vissa allmänna anmärkningar rörande budgetläget un -

20

Kungl. Majlis proposition nr 278.

der de senast förflutna krisåren och under den närmast liggande framtiden.
Ett gemensamt drag för krisårens budgeter har varit, att de
icke helt kunnat finansieras med respektive budgetårs verkliga inkomster.
Vad innevarande och nästkommande budgetår beträffar, torde det icke
vara behövligt att erinra om de olika skäl, som ansetts motivera den förda
finanspolitiken. Obestritt är, att upplåningen för offentliga arbeten
gjort det möjligt att bålla de ofrånkomliga skattehöjningarna inom mycket
snävare gränser, än annars blivit fallet. Även med den starkaste begränsning
av anslagen, som från något håll inom riksdagen förordats,
skulle en finansiering med verkliga inkomster ba krävt skattehöjningar,
utöver nu genomförda eller föreslagna, på minst 150 miljoner kronor under
nu åsyftade båda budgetår tillsammantagna. Lika obestritt är emellertid
å andra sidan, att återbetalningen av lånen måste belasta de närmaste
årens statsregleringar och för dem göra behovet av skattemedel
större, än det under i övrigt lika förhållanden annars skulle lia varit.

Vid övervägandet av detta behov torde även andra omständigheter få
hållas i minnet. Den extraordinära upplåningen har fogats in som led
i strävan att snabbare komma ut ur ett nedtryckt konjunkturläge och
sålunda alltid betraktats såsom till tiden begränsad. Med den förbättrade
konjunkturen blir målet följaktligen att starkt inskränka eller belt inställa
denna upplåning. Men då det finns anledning att räkna med en
betydande arbetslöshet av mera stadigvarande karaktär även under en
förbättrad konjunktur, försvinner icke behovet av statliga åtgärder, för
vilka kostnaderna sålunda skulle bestridas av verkliga inkomster. Dessa
omständigheter torde komma att sätta sin prägel redan på arbetet med
nästa års statsverksproposition.

Läget skulle ba tett sig åtskilligt mindre ansträngt, örn icke på grund
av krisens långvarighet alla reserver blivit praktiskt taget förbrukade.
Vid början av budgetåret 1931/1932 uppgingo sålunda de sammanlagda
tillgångarna i kassafond, amorteringsfond och rusdrycksmedelsfond till
243 miljoner kronor. Två år senare bade de minskats till 83 miljoner
kronor. För finansiering av de båda riksstaterna 1931/1932 och 1932/1933
bade av dessa fonderade medel tagits i anspråk 165 miljoner kronor.
Största delen av de kvarstående behållningarna bär förts till kassafonden,
som vid början av nu löpande budgetår hade en storlek av omkring
59 miljoner kronor. Det måste anses för en mycket angelägen uppgift
att så snabbt sig göra låter ånyo skapa reserver, som under en period av
sjunkande inkomster kunna bidraga till budgetens finansiering.

Innan detta önskemål kan börja förverkligas, gör sig emellertid ett annat
behov påmint, nämligen täckandet av redan konstaterade förluster
och återupptagandet av mera normala fonderingar, som de sista åren
fått stå tillbaka. Den förut lämnade översikten ger vid banden, att —
bortsett från eventuella förluster på spannmålsregleringen — åsyftade
brister och uppskjutna fonderingar kunna beräknas uppgå till en sum -

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. 21

ina på inemot 75 miljoner kronor. Uppkommande överskott i de närmaste
årens statsregleringar få sålunda anses vara i förväg reserverade
för täckande av dylika brister, sedan kassafonden först nått en storlek,
som är tillfredsställande. Då därtill kommer, att tillfälliga inkomster
i år bidraga till budgetens finansiering i en omfattning som normalt icke
kan påräknas, beböver det knappast understrykas, att en på grund av förbättrade
konjunkturer något rikligare tillströmning av inkomster ingalunda
kommer att skapa överflöd vid uppgörandet av de närmaste årens
statsregleringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte

dels _ med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande å riksstaten
för budgetåret 1934/1935 av vissa inkomsttitlar — föreslå
riksdagen att i nämnda riksstat beräkna följande
inkomsttitlar sålunda:

Stämpelmedel, bevillning (därav
arvsskatt och skatt för gåva

25.000. 000 kronor samt stämpelavgift
å bouppteckningar m. m.

3.000. 000 kronor) ............... kronor 58,000,000

Tullmedel, bevillning ............. » 121,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, bevillning » 83,000,000

Avgifter för kontroll å handeln

med farmacevtiska specialiteter » 44,000

Fyr- och båkmedel ................ » 3,500,000

Telegrafverket ................... » 31,000,000

Statens järnvägar ............... » 12,000,000

Statens bostadslånefond .......... » 2,900,000

Allmänna järnvägslånefonden ---- » 650,000

Vattenkraftslånefonden .......... » 320,000

Statens avdikningslånefond ...... » 925,000

Egnahemslånefonden ............ » 7,200,000

Jordförmedlingsfonden .......... » 20,000

Täckdikningslånefonden ......... » 155,000

Kraftledningslånefonden ......... » 510,000

Hemslöjdslånefonden ............ » 4,000

Spannmålslagerhusfonden ....... » 10,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift .......... » 1,000

Statens slakterilånefond .......... » 10,000

22

Kungl. Marits proposition nr 278.
Lånefonden för ackordslån och för -

lagslån åt hantverkare ........ kronor 40,000

Kederilånefonden ................ » 725,000

Andel i riksbankens vinst ........ » 7,000,000

Riksgäldskontorets inkomstmedel » 17,800,000;

dels föreslå riksdagen att — med uteslutande av de

i förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 upptagna
inkomsttitlarna skatt å oljekakor och vissa slagav
fodermjöl samt slaktdjursavgifter — i nämnda
riksstat under rubriken Uppbörd i statens verksamhet
uppföra följande inkomsttitlar sålunda;

Avgifter för prisreglering på jordbrukets
område .................kronor 10,500,000

Avgifter för täckande av förluster
å spannmålsregl eringen ........ » 8,000,000;

dels ock — med ändring av i statsverkspropositionen
därutinnan framlagt förslag — föreslå riksdagen att
bland utgifter för kapitalökning under rubriken Avbetalning
å statsskulden till avskrivning av visst i
fonden för förlag till statsverket ingående lånekapital
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett förslagsanslag
av .................... kronor 36,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet;
Allan Broomé.

Kungl. Majlis proposition nr 278.

23

Bilaga.

Utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel.

(Tabellerna grunda sig, såvitt angår av riksdagen anvisade anslag, på riksdagens beslut t- o. m

den 23 maj 1934.)

I

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

j

Kronor

Kronor

Kronor

Statens affärsverksamhet.

A. Postverket.

1

Inköp av inventarier för postverkets behov,

reservationsanslag ....................

300,000

_

300,000

2

Till- och ombyggnad av posthuset i Linko-

ping, reservationsanslag ................

365,000

—

365,000

3

Inköp av fastighet i Visby, reservationsanslag

* 300,000

— 14,000

286,000

4

Förvärvande av mark till landningsfält för

flygplan, reservationsanslag ............

100,000

_

100,000

5

Belysningsanläggningar för luftfartsleder, re-

servationsanslag ...............

90,000

—

90,000

Säger för postverket

1,155,000

— 14,000

1,141,000

B. Telegrafverket.

i

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho

i Stockholm, reservationsanslag ........

800,000

_

800,000

2

Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik, re-

servationsanslag ..............

175,000

175,000

3

Fortsatt utveckling av statens telefon- och

j

telegrafväsende, reservationsanslag ......

12,350,000

—

Säger för telegrafverket

13,325,000

—

975,000

C. Statens Järnvägar.

1

Nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar:

Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg-

i

ningar:

1

Dubbelspårsanläggning mellan Östansjö

och Vretstorp, reservationsanslag ....

480,000

_

480,000

o I

Bangårdar:

2

Ombyggnad och utvidgning av rauger-

bangården i Nässjö, reservationsanslag

200,000

_

3

Gångbroar och gångtunnlar, reservations-

anslag.............

100,000

_

100,000

4

h ortlöpande förstärkning av spåröverbygg-

.....|

naden, reservationsanslag ......

1,700,000

1

1,700,000

* Beräknat belopp.

24 Kungl. Majlis proposition nr 278.

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—)
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

5

Skenfria vägkorsningar m. m., reservations-

Kronor

250,000

Kronor

Kronor

250,000

6

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar, re-servationsarislag ....................

1,000,000

—

1,000,000

7

Telefonledningar och kabelarbeten, reserv
oationsanslag ......................

100,000

—

100,000

8

Elektriska belysningsanläggningar, reserva-tionsanslag ........................

50,000

—

50,000

9

Lokomotivstations- och driftverkstadsan-läggningar m. m.:

Anordningar för förbättrad driftseko-nomi vid lokomotivstationer m. m.,
reservationsanslag ................

50,000

50,000

10

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Utvidgning och modernisering av cen-tralverkstaden i örebro, reservations-anslag............................

425,000

425,000

11

Elektrifiering av banorna Stockholm—
Krylbo—Ånge och örebro—Krylbo, re-servationsanslag ....................

13,400,000

_

13,400,000

12

Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö
och Ängelholm—Hälsingborg, reserva-tionsanslag ........................

11,150,000

_

11,150,000

13

Fortsatt elektrifiering av statsbanorna, re-servationsanslag ....................

*15,000,000

-4,000,000

‘11,000,000

14

Dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten, reservationsanslag .. . ■

600,000

—

600,000

16

Rullande materiel:

Person- och resgodsvagnar, reservations-anslag ............................

750,000

750,000

17

Postvagnar, reservationsanslag ..........

165,000

—

165,000

Säger för statens järnvägar

| 45,420,000

— 4,000,000

j 41,220,000

1

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftsta
tion, reservationsanslag ............

i

800,OOf

1

|

!

! -

500,000

2

1

Motala kraftverk:

Kraftstation vid Malfors, reservationsan

slag .............................

3,100,00(

>1 -

3,100,000

1 ifnder^ubri^^EIekU-ifiering av banorna Laxå—Charlottenberg-, Södertälje södra—Eskilstuna
med bilinjer och Uppsala—Gävle*.

Kungl. May.ts proposition nr 278.

25

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—)
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Västerås kraftverk:

3

Askfilteranläggning vid ångkraftstationen

i Västerås, reservationsanslag........

100,000

—

100,000

—

Ytterligare utvidgning av ångkraftstatio-

nen i Västerås, reservationsanslag . .

—

+ 750,000

750,000

4

Distributionsanläggningar och därmed sam-

manhängande arbeten vid statens kraft-

verk, reservationsanslag ..............

2,000,000

—

2,000,000

Säger för statens vattenfallsverk

6,000,000

+ 750,000

6,450,000

Summa

65,900,000

-3,264,000

49,786,000

Fonden för statens aktier.

'' -

Tecknande av aktier i ett institut för medel-

lång och långfristig kreditgivning åt före-

tag inom näringslivet, reservationsanslag . ■

—

+ 5,000,000

Statens utlåningsfonder.

1

Luftfartslånefonden, reservationsanslag ....

500,000

—

500,000

3

Statens avdikningslånefond, reservationsanslag

3,200,000

—

2,400,000

4

Egnahemslånefonden, reservationsanslag ....

9,000,000

—

9,000,000

5

Fiskerilånefonden, reservationsanslag ......

300,000

—

300,000

—

Jordförmedlingsfonden, reservationsanslag ..

—

+ 850,000

7

Statens mejerilånefond, reservationsanslag ..

1,000,000

—

1,000,000

8

Spannmålslagerhusfonden, reservationsanslag

1,700,000

—

1,700,000

9

Spannmålskreditfonden, reservationsanslag ..

1,000,000

—

1,000,000

1°

Kommunskogslånefonden, reservationsanslag

45,000

—

45,000

11

Statens fruktodlingslånefond, reservationsan-

slag ..................................

500,000

—

500,000

! 12

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare, reservationsanslag ........

1,000,000

—

1,000,000

13

Fonden för låneunderstöd, reservationsanslag

* 180,000

1 _

—

Fonden för låneunderstöd: Lån för istånd-

sättande av Mellersta Östergötlands järn-

vägar, reservationsanslag ..............

—

+ 210,000

210,000

Summa

18,425,000

+ 1,060,000

17,655,000

* Beräknat belopp.

1 Det i statsverkspropositionen beräknade reservationsanslaget å 180,000 kr. har i^prop. nr 193
och nr 213 uppdelats å två särskilda reservationsanslag, det ena å ^150,000 kr. till lån för anordnande
av vissa alkoholistanstalter och det andra å 30,000 kr. till lån för om- och tillbyggnad av
Jönköpings läns landstings nuvarande skyddshem i Höreda socken. — Det förra anslaget a 150,000
kr. har riksdagen avfört från lånebudgeten; beträffande det senare anslaget a 30,000 kr. föreligger
ännu icke något riksdagens beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 193b. 1 sami. Nr 278.

26

Kungl. May.ts proposition nr 278.

:

|

Anslags rubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Fonden för förlag till statsverket.

i

A. Anslag till allmänna arbeten, att utgå

av lånemedel med kort amorteringstid.

F örsvarsdepartementet:

1

Statsbeställningar, reservationsanslag ....

10,000,000

—

Socialdepartementet:

2

Statliga och statskommunala reservarbe-

ten, reservationsanslag ..............

*48,000,000

— 2,000,000

3

Statliga beredskapsarbeten, reservationsan-

slag ................................

*5,000,000

—

4

Bidrag till kommunala beredskapsarbeten,

reservationsanslag ...................

*5,000,000

—

5

Främjande av bostadsbyggande, reserva-

tionsanslag .........................

*10,000,000

•-

6

Förbättring av slumbostadsbeståndet, re-

servationsanslag.....................

*3,000,000

— 3,000,000

—

Kommunikationsdepartementet:

7

Skenfria korsningar, reservationsanslag ..

4,500,000

—

8

Broar och hamnar, reservationsanslag . ..

6,500,000

—

9

Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsan-

slag................................

3,200,000

—

10

Stensättning av vägar, reservationsanslag

5,000,000

Elektrifiering av banorna Laxå—Charlot-

tenberg, Södertälje södra—Eskilstuna

med bilinjer och Uppsala—Gävle, reser-

vationsanslag .......................

—

+ 4,000,000

4,000,000

11

Statsbana Malung—Vansbro, reservations-

anslag..............................

700,000

—

12

Tillverkning av vagnar m. m. för statens

järnvägar, reservationsanslag.........

3,250,000

—

13

Vissa banarbeten m. m. för statens järn-

vägar, reservationsanslag.............

950,000

Jordbruksdepartementet:

14

Bidrag till gödselvårdsanläggningar, reser-

vationsanslag .......................

700,000

—

700,000

15

Bidrag för uppförande av spannmålslager-

hus, reservationsanslag ..............

300,000

—

300,000

16

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka

arbetslösheten, reservationsanslag.....

6,000,000

—

4,000,000

17

Bidrag till täckdikningar, reservationsan-

slag................................

1,500,000

—

1,500,000

18

Åtgärder för beredande av jord åt arbets-

lösa m. m., reservationsanslag ........

*3,000,000

— 3,000,000

—

19

Byggande av nybyggesvägar, reservations-

anslag .............................

150,000

150,000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

27

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—)
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

Kronor

Kronor

Kronor

20

Väg- och flottledsbyggnader å skogar i en-

skild ägo, reservationsanslag ..........

500,000

—

500,000

21

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å en-

skildas skogar, reservationsanslag......

3,500,000

—

3,500,000

22

Vissa åtgärder på skogshushållningens om-

råde m. m., reservationsanslag ........

*1,100,000

200,000

900,000

Handelsdepartementet:

23

Byggande av nytt fyrskepp, reservations-

anslag .............................

75,000

—

24

Byggande av nytt tjänstefartyg för västra

lotsdistriktet, reservationsanslag ......

300,000

—

25

Undersöknings- och förberedande gruvar-

beten inom Västerbottens län, reserva-

tionsanslag .........................

485,000

—

Säger för anslag till allmänna arbeten, att

utgå av lånemedel med kort amorteringstid

122,710,000

-4,200,000

15,550,000

B. Statliga byggnader.

•

Justitiedepartementet:

1

Uppförande av en verkstadsbyggnad vid

centralfängelset i Malmö, reservations-

anslag .............................

*200,000

— 30,000

2

Uppförande av en verkstadsbyggnad vid

centralfängelset å Härlanda, reservations-

anslag .............................

*220,000

— 25,000

Försvarsdepartementet:

3

Modernisering av vissa matinrättningar vid

marinen, reservationsanslag ..........

*250,000

—

Socialdepartementet:

4

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i

Landskrona m. m., reservationsanslag . .

250,000

—

5

Byggnader för statens bakteriologiska la-

boratorium, reservationsanslag ........

200,000

—

6

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnes-

sjukhus, reservationsanslag ..........

*3,950,000

— 84,500

Kommunikationsdepartementet:

7

Beredande av utvidgade lokaler åt gene-

1

raltullstyrelsen m. m., reservationsanslag

525,000

—

8

Tillbyggnad till och grundförstärkning av

:

lantmäteristyrelsens hus i Stockholm

m. m., reservationsanslag ............

132,500

—

9

Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i

Karlskrona, reservationsanslag ........

70,000

10

Om- och tillbyggnad av länsresidenset

Kristianstad, reservationsanslag ......

130,000

—

* Beräknat belopp.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Anslagsbelopp

Ökning (+)

Av riksdagen
anvisade

Anslags rubrik

enligt stats-

minskning (—

verksproposi-

enligt särskild

; tionen

proposition

11

Kronor

Kronor

Kronor

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Värm-

12

lands län m. m., reservationsanslag
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Väst-

100,000

—

13

manlands län m. m., reservationsanslag
Flygelbyggnad till landsstatshuset i Härnö-

*190,000

— 11,000

sand, reservationsanslag ..............

45,000

14

Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i

Umeå, reservationsanslag ............

138,000

15

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av en byggnad för ett lands-

16

arkiv i Härnösand, reservationsanslag .
Örn- och nybyggnadsarbeten för statens

100,000

—

historiska museum m. m., reservations-anslag ............................

530,000

17

Uppförande och inredning av nybyggnad

18

för de patologiska och hygienisk-bakte-riologiska institutionerna vid universi-tetet i Uppsala, reservationsanslag ....

170,000

170,000

Uppförande och inredning av byggnad för

obstetrisk-gynekologiska kliniken vid
akademiska sjukhuset i Uppsala, reserva-tionsanslag ........................

*316,425

- 50

19

Uppförande av en växthusbyggnad för den

botaniska institutionen vid universitetet
i Uppsala, reservationsanslag ........

192,625

20

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid universi-

tetsbiblioteket i Uppsala, reservations-anslag ....................

300,000

21

Uppförande av en byggnad m. m. för ke-

miska institutionen vid universitetet i
Lund, reservationsanslag ............

200,000

22

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid universi-

tetsbiblioteket i Lund, reservationsanslag

200,000

—

23

Uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m., reserva-tionsanslag ......................

1,413,000

24

Uppförande av ett laboratorium för svets-

ningsteknik vid tekniska högskolan m. m.,
reservationsanslag ...............

26,100

25

Uppförande av nybyggnad för kansli m. m.

:

och för laboratorium för byggnadsstatik
vid tekniska högskolan, reservationsan-slag .......................

478,500

26

Uppförande och inredning av byggnad för

fackavdelningen för väg- och vatten-byggnad vid Chalmers tekniska institut,

reservationsanslag ..................

*400,000|

,

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

29

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (+)
minskning (—)
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

27

28

Ombyggnads- och ändringsarbeten m. m.
vid blindinstitutet å Tomteboda och för-skolan för blinda i Växjö, reservations-anslag ..............................

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten och vissa andra engångs-kostnader avseende lantbrukshögskolan,
reservationsanslag ..................

Kronor

*283,150

146,500

Kronor

1 _

Kronor

146,500

29

Byggnadsarbeten vid lantbruks-, mejeri-och trädgårdsinstitutet vid Alnarp, re-servationsanslag ....................

*400,000

400,000

Säger för statliga byggnader

11,556,800

- 150,550

716,500

1

2

C. Låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till kommunala beredskapsarbeten, re-servationsanslag ....................

Lån till främjande av enskild företagsam-

het, reservationsanslag ..............

Jordbruksdepartementet:

Lån till sammanslutningar av fiskare för
främjande av beredning och avsättning
av fisk m. m., reservationsanslag......

*5,000,000

*5,000,000

+ 700,000

700,000

3

Lånefond för inmontering av vedeldnings-pannor vid kommuner m. fl. tillhöriga
värmeanläggningar, reservationsanslag . .

*2,500,000

— 500,000

2 2,000,000

4

Arbetarsmåbrukslånefonden, reservations-

8,000,000

-

5,000,000

Säger för låneunderstöd

20,500,000

+ 200,000

7,700,000

1

2

3

D. Övriga anslag.

Försvarsdepartementet:

Nya byggnader för Stockholms tygstation

m. m., reservationsanslag ............

Finansdepartementet:

Täckande av statens järnvägars återstående
fordran hos Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag för frakttillägg för år 1932 . .

Tullverkets båtlånefond, reservationsanslag

547,000

1,306,000

*150,000

—

Jordbruksdepartementet:

Förlagskapital åt Svenska spannmålsföre-ningen u. p. a., reservationsanslag ....

+ 65,000,000

65,000,000

* Beräknat belopp.

1 Det i statsverkspropositionen beräknade reservationsanslaget å 283,150 kr. har i prop. nr 47
uppdelats å två särskilda reservationsanslag, det ena å 221,650 kr. till ombyggnad av förskolans å
Tomteboda fastighet och det andra å 61,500 kr. till reparations- och ändringsarbeten å den för
hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor avsedda fastigheten.

’ Under rubrik »Vedeldningslånefonden».

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 278.

4

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Anslagsrubrik

Anslagsbelopp
enligt stats-verksproposi-tionen

Ökning (-f)
minskning (—)
enligt särskild
proposition

Av riksdagen
anvisade
anslag

—

Handelsdepartementet:

Lån till vissa främmande stater för bere-dande av likvid för till vederbörande
land levererade inhemska varor, reserva-tionsanslag ........................

Kronor

Kronor

+ 10,000,000

Kronor

Säger för övriga anslag) 2,003,0001+75,000,000

65,000,000

Summa|l56,769,800] + 70,849,450

88,966,500

Totala lånebudgeten 241,094,800|+73,645,450

156,407,500

Sammanfattning.

Titel

Av Kungl. Majit
i statsverks-propositionen
och särskilda
propositioner
äskade anslags-belopp

Av riks-dagen av-slagna
anslags-äskanden

Av riksdagen
anvisade
anslagsbelopp

Av riksdagen
ännu ej be-handlade an-slagsäskanden

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Statens affärsverksamhet ....................

62,636,000

300,000

49,786,000

12,550,000

Fonden för statens aktier ....................

5,000,000

—

—

5,000,000

Statens utlåningsfonder........................

Fonden för förlag till statsverket:
Anslag till allmänna arbeten, att ut-gå av lånemedel med kort amorte-

19,485,000

950,000

17,655,000

880,000

ringstid............................................

118,510,000

2,000,000

15,550,000

100,960,000

Statliga byggnader ............................

11,406,250

—

716,500

10,689,750

Låneunderstöd....................................

20,700,000

3,000,000

7,700,000

10,000,000

Övriga anslag ....................................

77,003,000

—

65,000,000

12,003,000

Summa 314,740,250 6,250,000 156,407,500 152,082,750

Av tabellerna framgår, att under förutsättning av bifall till Kungl. Maurts förslag
om ännu icke behandlade anslagsäskanden lånebudgetens slutsumma kommer att utgöra
308,490,250 kronor eller 67,395,450 kronor mera än enligt statsverkspropositionen.

På gemensamma voteringar äro beroende följande anslag:

Anslagsrubrik

Kungl. Maj:ts
förslag

Första

kammarens

beslut

Andra

kammarens

beslut

Kronor

Kronor

Kronor

Statens affärsverksamhet:

B 3. Fortsatt utveckling av statens telefon-

och telegrafväsende, reservationsanslag

12,350,000

10,350.000

12,350,000

C 2. Ombyggnad och utvidgning av Tanger-

bangården i Nässjö, reservationsanslag

200,000

—

200,000

8415 7 6. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.