Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
1
Nr 277.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående stöd åt Hellefors
Bruks Aktiebolag; given Stockholms slott den 18 maj 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 maj 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
I skrivelse den 2 maj 1934 har styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 framlagt förslag örn avveckling av statens intresse i Hellefors
Bruks Aktiebolag.
Innan jag närmare ingår på denna framställning, torde inledningsvis
få erinras örn de förhållanden, under vilka statens intresse i bolaget tillkommit.
Såsom ett led i den statliga stödaktion, som år 1922 befanns nödvändig
för att rädda Wermlands Enskilda bank från sammanbrott, ingick,
att banken befriades från vissa tyngande engagemang. Bland dessa engagemang
ingingo fordringar å det dåvarande Wargöns Aktiebolag till
belopp av omkring 20 miljoner kronor, vilka provisoriskt övertogos av
riksbanken och sedermera överflyttades på Aktiebolaget Kreditkassan
av år 1922 genom ett dess dotterbolag, Aktiebolaget Igo.
Bihang lill riksdagens protokoll 193t. 1 sami. Nr 277.
I
2
Kungl. Majlis proposition nr 277.
Med hänsyn till inträdda betalningssvårigheter för Wargöns Aktiebolag
företogs i slutet av år 1924 och början av år 1925 rekonstruktion
av detta bolag, som i samband därmed ändrade sitt namn till Hellefors
Bruks Aktiebolag. Bolagets fastigheter och rörelse vid Vargön och vid
Laxå överlätos på särskilda aktiebolag. Rörelsen vid Vargön övertogs
av ett nybildat Wargöns Aktiebolag och rörelsen vid Laxå av det dåvarande
förvaltningsbolaget Laxå Bruks Aktiebolag, som för ändamålet
ombildades. Aktiekapitalet i det gamla Wargöns Aktiebolag nedsattes
från 40 miljoner kronor till 10 miljoner kronor, som blev stamaktiekapital
i Hellefors Bruks Aktiebolag. Det genom aktiekapitalets nedsättning
frigjorda beloppet, 30 miljoner kronor, överfördes till reservfonden. Med
anlitande av den sålunda ökade reservfonden verkställdes avskrivningar
å vissa bolagets balansvärden, huvudsakligen å de tillgångar, som tillföllo
Hälleforsbolaget och Laxåbolaget. Kreditkassan medverkade vid
rekonstruktionen på så sätt, att Aktiebolaget Igo i utbyte för sin kvarstående
fordran å bolaget tog 5 % procent preferensaktier å sammanlagt
19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag. Aktiekapitalet i Laxå
Bruks Aktiebolag, 4 miljoner kronor, övertogs i sin helhet av Hälleforsbolaget.
Av aktiekapitalet i det nybildade Wargöns Aktiebolag erhöll
Wermlands Enskilda bank i kvittning för motsvarande fordringsbelopp
7 procent preferensaktier å tillhopa 6 miljoner kronor. Stamaktiekapitalet,
likaledes å 6 miljoner kronor, övertogs av Hälleforsbolaget.
Utom preferensaktiekapitalet äger Kreditkassan genom Aktiebolaget
Igo 1,500,000 kronor av stamaktiekapitalet i Hellefors Bruks Aktiebolag.
Här torde även få lämnas följande översikt över Hellefors Bruks Aktiebolags
och dess större dotterbolags viktigaste fasta egendom och fabriksanläggningar
samt huvudsakliga verksamhet:
Hellefors Bruks Aktiebolag: Bolagets skogse g endomar, som omfatta
cirka 230,000 tunnland produktiv mark, äro belägna inom Hällefors,
Grythyttans, Nora, Järnboås och Ljusnarsbergs socknar av Örebro
län, Färnebo, Gåsborns och Rämens socknar av Värmlands län samt
Äppelbo, Järna, Nås, Säfsnäs och Grangärde socknar av Kopparbergs län.
Bolagets huvudtillverkningar äro pappersmassa, trävaror och
järnverksprodukter, varjämte bolaget bedriver en betydande elektrisk
kraftproduktion.
Tillverkningen av pappersmassa är koncentrerad till Fredriksberg
och Hällefors. Vid Fredriksberg, beläget i Säfsnäs socken, tillverkas
sålunda sulfat- och sulfitcellulosa samt papp, under det att tillverkningen
av slipmassa sammanförts till Hällefors.
Frånsett ett mindre sågverk vid Tyfors i Säfsnäs socken är hela
sågverksrörelsen förlagd till Hällefors, där även bolagets lådfabrik och
snickerifabrik äro belägna.
Även beträffande järnindustrien har under de gångna åren en
koncentration ägt rum. Sålunda är numera hela bolagets gruvbrytning
förlagd till Sirsjöbergs gruvfält, som genom linbana står i förbindelse
med anriknings- och sintringsverken i Sikfors, dit bolagets hela tack
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
järastillverkning förlagts. Sikfors är beläget i Hällefors socken vid
Bergslagsbanan eirka 7 kilometer nordost om Hällefors bruk. Sedan det
gamla järnverket i Hällefors år 1918 nedbrunnit, har därstädes uppförts
ett nytt järnverk, omfattande martinugnar, elektrostålverk och valsverk
med tillhörande anordningar för tillverkning av stänger, tråd och band
samt ihåligt borrstål. Till järnverket är även ansluten mekanisk verkstad
med gjuteri.
I Hällefors ha förlagts för bolagets rörelse erforderliga gemensamma
anläggningar såsom mekanisk verkstad, gjuteri, laboratorium,
centralförråd m. m., varjämte bolagets hela förvaltning såväl
som dotterbolagens försäljnings- och inköpsorganisation sammanförts
till ett där uppfört centralkontor.
De betydande krafttillgångarna inom Svartälvens övre vattensystem
äro samlade i bolagets hand. Bolagets största vattenkraftstationer
äro belägna inom Hällefors, Grythyttans och Nora socknar.
Bolagets skogskomplex är genomdraget av Hällefors—Fredriksbergs
järnvägar, från öster till väster genom linjen Hörken (vid Bergslagsbanan)—Gravendal—Neva
(vid Inlandsbanan) samt från norr till söder
genom linjen Gravendal—Hällefors—Hammarn. Detta järnvägsnät
förenar även bolagets olika industrier med varandra.
Laxå Bruks Aktiebolag: Bolagets sko g segendomar, omfattande
cirka 40,000 tunnland produktiv mark, äro belägna inom Ramundeboda,
Snavlunda, Viby, Askersunds och Tångeråsa socknar av Örebro län samt
Finnerödja och Tiveds socknar av Skaraborgs län.
Bolagets huvud tillverkningar äro trävaror, sulfitcellulosa och
järnverksprodukter. Dess krafttillgångar äro tillräckliga för eget behov
och medgiva dessutom distribution i viss utsträckning.
Sågverket är beläget vid Västra Laxsjön cirka 8 kilometer från
Laxå station på Västra stambanan. Vid Västra Laxsjön finnas dessutom
lådfabrik och ångcentral.
Sulfitfabriken ligger i omedelbar närhet av Laxå station.
Av järnhanteringen äro hytta och smältsmedja belägna i Röfors
ungefär 6 kilometer från Laxå station samt valsverk och mekanisk
verkstad i Laxå.
Västra Laxsjön och Röfors samt industrierna i Laxå äro förenade
med varandra och med statens järnvägars station i Laxå medelst normalspårig
järnväg.
Wargöns Aktiebolag är ett rent industriföretag. Anläggningarna äro
belägna vid Göta älvs utlopp ur Vänern. Bolagets huvudsakliga tillverkningar
äro tidnings- och sulfitpapper samt legeringar såsom kisel-,
mangan- och kromjärn. Pappersbruket är efter eldsvåda helt nybyggt
och har en produktionsförmåga av cirka 34,000 ton papper per år. Till
pappersbruket höra sliperi och sulfitfabrik, avpassade efter pappersbrukets
behov.
Bolaget äger elektriska smältverksanläggningar i Vargön och Trollhättan.
Erforderlig elektrisk energi erhålles på förmånliga villkor från
statens vattenfallsverk.
Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk: Är 1928 inköpte Hälleforsbolaget
det i konkurs försatta Aktiebolaget Bångbro Rörverks kall
valsverk, övriga industriella anläggningar, vattenkraftstation och arbetarbostäder,
belägna i Bångbro inom Ljusnarsbergs socken, Örebro län,
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
vid Frövi—Ludvika järnväg eirka 5 kilometer söder om Kopparbergs
köping.
I kallvalsverket förädlas stålprodukter från Hällefors.
Aktiebolaget Svenska Stållinor: Aktiemajoriteten i detta bolag förvärvades
år 1929. Rörelsen, som bedrives i egen fastighet i Kristinehamns
stad, omfattar tillverkning av stållinor och dragen tråd med valstråd
från Hällefors som råvara.
Taxeringsvärdena å förenämnda bolags — frånsett Wargöns Aktiebolags
— fastigheter vid utgången av år 1933 framgå av följande tablå:
Taxeringsvärden å Hellefors Bruks Aktiebolag och dess dotterbolag tillhörig
fast egendom vid utgången av år 1933.
Jordbruks- |
Annan |
||
fastighet |
fastighet |
Summa |
|
Hellefors Bruks Aktiebolaq. |
kronor |
kronor |
|
I. Inom Örebro län: |
|||
Hällefors kommun ............................ |
3,883,100 |
6,033,800 |
9,916,900 |
Grythyttans municipalsamhälle ........ |
65,600 |
79,600 |
145,200 |
Grythyttans kommun ........................ |
2,581,300 |
1,327,300 |
3,908,600 |
Nora » ........................ |
26,800 |
510,200 |
537,000 |
Järnboås » ........................ |
2,000 |
— |
2,000 |
Hjulsjö » ........................ |
— |
1,600 |
1,600 |
Ljusnarsbergs » ........................ |
— |
25,000 |
25,000 |
Guldsmedshytte församling av Linde |
|||
kommun ........................................ |
— |
190,700 |
190,700 |
II. Inom Värmlands län: |
|||
Färnebo kommun ........................... |
402,200 |
2,500 |
404,700 |
Gåsborns » ........................... |
1,973,600 |
450,600 |
2,424,200 |
Rämens » ............................ |
110,900 |
— |
110,900 |
lil. Inom Kopparbergs län: |
|||
Äppelbo kommun............................ |
245,600 |
— |
245,600 |
Järna » ............................ |
71,300 |
— |
71,300 |
Säfsnäs » ............................ |
5,369,500 |
3,683,600 |
9,053,100 |
Nås » ............................ |
174,800 |
— |
174,800 |
Grangärde » ............................ |
433,900 |
— |
433,900 |
15,340,600 |
12,304,900 |
27,645,500 |
|
Laxå Bruks Aktiebolag. |
|||
I. Inom Örebro län: |
|||
Ramundeboda kommun .................... |
1,610,900 |
1,511,500 |
3,122,400 |
Snavlunda » .................... |
392,800 |
3,700 |
396,500 |
Askersunds » .................... |
648,400 |
1,000 |
649,400 |
Viby » .................... |
16,700 |
100 |
16,800 |
Kumla » .................... |
— |
1,400 |
1,400 |
Tångeråsa » ........... |
90,300 |
- , |
90,300 |
II. Inom Skaraborgs län: |
|||
Finnerödja kommun............................ |
530,200 |
3,000 |
533,200 |
Tiveds » ............................ |
181,000 |
9,000 |
190,000 |
3,470,300 |
1,529,700 |
5,000,000 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
5
Jordbruks- fastighet kronor |
Annan fastighet kronor |
Summa kronor |
|
Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk. Inom Örebro län: Ljusnarsbergs kommun ........................... |
15,000 |
1,030,900 |
1,045,900 |
Aktiebolaget Svenska Stållinor. I Kristinehamns stad ................................... |
— |
192,000 |
192,000 |
Samtliga förestående bolag. |
18,825,900 |
15,057,500 |
33,883,400 |
Vid 1933 års riksdag fattades beslut om visst stöd åt Hellefors Bruks
Aktiebolag. Börande de omständigheter, under vilka detta beslut tillkom,
ber jag att få erinra följande.
I skrivelse den 1 februari 1933 till Kreditkassans styrelse hade styrelsen
för Hellefors Bruks Aktiebolag hemställt, att Kreditkassan måtte
lämna sin medverkan till vidtagande från statsmakternas sida av åtgärder
för genomförande av en rekonstruktion av bolaget, Styrelsens rekonstruktionsförslag
hade framlagts i följande två alternativ:
Alternativ A: Bolagets samtliga nuvarande tillgångar skulle bibehållas.
Aktiekapitalet i det nya bolaget skulle utgöra 20,000,000 kronor, varav
15,000,000 kronor skulle nytecknas av staten genom Kreditkassan och
återstoden 5,000,000 kronor beräknades motsvara kapitalbehållningen i
gamla Hälleforsbolaget och därmed det återstående värdet av dess preferensaktier.
Stamaktiekapitalet måste anse värdelöst och finge därför
avskrivas.
Alternativ B förutsatte, att staten övertoge Hälleforsbolagets nuvarande
stamaktieinnehav i Wargöns Aktiebolag för dess nominella värde
6,000,000 kronor. Det nya Hälleforsbolagets aktiekapital skulle i detta
fall utgöra 14,000,000 kronor, varav 9,000,000 kronor skulle nytecknas av
Kreditkassan. Återstående belopp, 5,000,000 kronor, beräknades motsvara
det kvarvarande värdet av preferensaktierna.
Till stöd för framställningen örn statens medverkan till en rekonstruktion
av Hälleforsbolaget hade bolagsstyrelsen anfört bland annat följande:
Med
hänsyn till den betydelse, upprätthållandet av bolagets rörelse
hade för hela den bygd, där bolaget hade sin verksamhet förlagd, och det
stora antal personer, som vore beroende av bolagets rörelse, samt icke
minst de möjligheter för framtiden, bolaget måste anses äga efter genomförd
rekonstruktion, funne sig styrelsen böra framhålla det som ett
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
allmänt intresse av största vikt, att sådana åtgärder vidtoges, att företagets
fortsatta utveckling ostört kunde fortgå.
Därest en ekonomisk stödaktion från statens sida icke kunde påräknas,
syding, detta innebära ett avstående till fordringsägarna av de värden,
som statens preferensaktier representerade. Undvekes tvångsrealisation.
vöre dessa alltjämt betydande. Men därtill borde, vid valet mellan skilda
vägar, tågås i betraktande, att en abandonering av det allmännas investering
i företaget skulle under nuvarande konjunkturer kunna medföra
icke blott driftsavbrott och inskränkning i verksamheten utan jämväl
bestående nedläggning av denna, varigenom det allmänna — frånsett
de sociala skador, som därmed skulle vållas — kunde komma att förorsakas
avsevärda utgifter för beredande av andra försörj ningsmedel åt det
stora antal personer, som för sin utkomst vore beroende av företagets bestånd.
Med överlämnande av denna framställning underställde Kreditkassans
styrelse i skrivelse den 18 mars 1933 ärendet Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen
redogjorde därvid för vissa genom styrelsens försorg av särskilt
anlitade fackmän verkställda undersökningar rörande Hälleforskoncernens
olika rörelsegrenar och diskuterade vidare frågan, huruvida och på vad
sätt åtgärder för bolagets sanering borde företagas från preferensaktieägarens
sida — från innehavarna av stamaktier syntes med hänsyn till
läget något ekonomiskt tillskott icke vara att vänta. Styrelsens flertal,
generaldirektören Anders Örne och riksgäldsfullmäktigen H. S. Tamm,
tillstyrkte, att staten lämnade sin medverkan till en djupgående rekonstruktion
av Hälleforsbolaget enligt någotdera av de av bolagsstyrelsen
framlagda rekonstruktionsförslagen. Härom anförde nämnda ledamöter
av Kreditkassans styrelse:
-^-ven „ me^ genomförandet av en så djupgående rekonstruktion som
den ifrågasatta skulle bolagets bestånd dock icke vara tryggat, såvida
en betydande kostnadsbesparing ej kunde åstadkommas. Såsom framginge
av de verkställda utredningarna kunde med nuvarande löner och
prisnivå avsevärda förluster å verksamheten icke undvikas. För visso
befunne sig i berörda hänseende en stor del av den svenska industri,
som vore jämförlig med bolagets, just vid ifrågavarande tidpunkt i ett
bekymmersamt läge. Till dessa svårigheter komme, vad Hälleforsbolaget
beträffade, en betydande skillnad mellan bolaget och vissa andra
företag i Mellansverige och Norrland, vilken skillnad borde noga beaktas.
De verkställda utredningarna visade nämligen, att Hälleforsbolagets
skogsförvaltning och träindustrier, men även i viss mån järnindustrien,
på grund av det geografiska läget betungades av högre transport- och
fraktkostnader än flertalet motsvarande företag, detta trots högst avsevärda
fraktnedsättningar. Avverkningskostnaderna vore på grund av
det i trakten tillämpade systemet väsentligt högre än på andra platser i
landet. En ytterligare anledning vore att söka i det förhållandet, att
kapaciteten hos bolagets industriella verk såväl inom järn- som träindustrien
vore liten i jämförelse med konkurrerande företags. Det
syntes vara omöjligt att utan mycket betydande ny kapitalinvestering
nedbringa produktionskostnaderna genom ytterligare tekniska förbättringar.
En sådan nyinvestering vore för det dåvarande otänkbar.
Då Kreditkassans styrelse förordade, att medel ställdes till förfogande
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
för bibehållande av Hälleforsbolaget, funné styrelsen det på grund av nu
anförda omständigheter vara en ofrånkomlig förutsättning, att de närmast
intresserade, bolagets tjänstemän och arbetare, visade sitt intresse för
upprätthållandet av bolagets verksamhet genom att underkasta sig en lönereduktion
av sådan storleksgrad, att den kunde för framtiden kompensera
de av geografiska och andra orsaker betingade högre driftkostnaderna.
Det hade icke för styrelsen varit möjligt att noggrant beräkna den
skillnad i avlöning, som borde råda mellan Hälleforsbolaget och andra mellansvenska
företag för att åstadkomma jämvikt i omkostnaderna dem emellan.
Förmodligen borde denna skillnad icke understiga 10 procent. Som
villkor för statens medverkan till bolagets bibehållande borde uppställas
genomförandet av en frivillig allmän lönenedsättning av i genomsnitt
denna storlek.
Skulle detta villkor icke kunna uppfyllas, ansåge Kreditkassans styrelse
varje åtgärd från det allmännas sida för vidmakthållande av Hälleforsbolagets
verksamhet vara otillrådlig såsom ledande till en säker förlust
av tillskjutna medel. Uppfylldes det, funne däremot styrelsen riktigt,
att de naturtillgångar och industriella anläggningar, som ägdes av bolaget
och genom detta via Kreditkassan av staten, icke släpptes utan i stället
genom rekonstruktion av bolaget det allmännas ekonomiska och sociala
intresse däri tillvaratoges.
Styrelsens tredje ledamot, riksbankschefen Ivar Rooth, instämde med
styrelsens övriga ledamöter beträffande önskvärdheten av ett statsingripande
till uppehållande av Hälleforsbolagets verksamhet under angivna
villkor men uttalade sig för att verksamhetens bedrivande under det närmaste
året borde möjliggöras genom ett tillfälligt penningtillskott från
statens sida. I sådant hänseende förordade Rooth, att, sedan viss av honom
föreslagen undersökning verkställts i syfte att genomföra besparingar
och nedbringa kapitalbehovet, det belopp, som därvid visade sig erforderligt.
dock högst 2 miljoner kronor, måtte såsom räntefritt lån ställas till
förfogande för upprätthållande av bolagets verksamhet under tiden till
den 1 juli 1934.
Fragan förelädes 1933 års riksdag i proposition nr 249. Härvid anförde
jag bland annat följande:
Det föreliggande ärendet avsåge i första hand frågan, på vad sätt statens
ekonomiska intressen i Hälleforsbolaget och därtill anslutna företag
bäst skulle tillvaratagas under de inträdda finansieringssvårigheterna
för bolaget. Vid denna frågas bedömande kunde man enligt min mening
icke undgå att fästa avgörande vikt vid det starka samhällsintresse, som
särskilt under rådande förhållanden på arbetsmarknaden knöte sig till
ett uppehållande av bolagets rörelse. De betydande sociala vådor, som
skulle vara förenade med ett nedläggande av bolagets verksamhet, framginge
redan därav, att bolaget med därtill anslutna företag, frånsett Vargöbolaget,
sysselsatte närmare 5,000 tjänstemän och arbetare.
De olika utvägar, som i den föreliggande situationen syntes kunna
komma under övervägande, vore tre, nämligen: l:o) någon åtgärd för stöd
åt bolaget vidtoges icke från statens sida; 2:o) staten bidroge genom tillskjutande
av nytt kapital till en rekonstruktion av bolaget; och 3:o) sta
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
ten beredde bolaget en mera tillfällig hjälp genom att bidraga till nödig
ytterligare kredit åt bolaget. Rörande dessa tre alternativ hade jag fört
förhandlingar med representanter för bolaget och för den kreditgivande
banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget.
Därest ingen åtgärd från statens sida för stöd åt bolaget vidtoges, mäste
det anses ovisst, huruvida och i vilken omfattning rörelsen kunde komma
att fortsätta. Detta syntes vara helt beroende av, huruvida banken för
säkerställande av sina fordringar skulle finna med sin fördel förenligt
att i en eller annan form uppehålla driften. Härutinnan hade hanken
icke velat göra några uttalanden vid de förda underhandlingarna. Även
örn driften helt eller delvis skulle komma att uppehållas genom ingripande
från bankens sida, skulle vid detta alternativ knappast kunna undgås, att
statens aktieinnehav definitivt ginge förlorat. Ur rent affärsmässig synpunkt
skulle enligt min mening ett uppgivande av statens intresse i företaget
vara försvarligt endast örn det kunde pä någorlunda säkra grunder
antagas, att aktierna icke för framtiden representerade något värde. Tidpunkten
vöre emellertid i hög grad olämplig, örn det gällde att bilda sig
en definitiv uppfattning örn livsdugligheten hos ett företag sådant som
det förevarande. Detta framginge även av de verkställda utredningarna,
vilka enligt min mening icke berättigade till att för det dåvarande helt
uppgiva statens kapitalinsats i företaget. En omständighet som jag härvid
tillmätte betydelse vore, att de åtgärder för fabrikernas utbyggande
och driftens rationalisering, som med betydande ekonomiska uppoffringar
ägt runi under tidsperioden 1925—1930, på grund av den därefter inträdande
lågkonjunkturen i stort sett icke ännu fått visa sina verkningar. —
I detta sammanhang borde slutligen anmärkas, att enligt vad som fram
gått av de förda förhandlingarna banken ej heller under den förutsättningen,
att staten nu skulle till banken överlåta sitt aktieinnehav i Hälleforsbolaget,
ansett sig kunna giva några utfästelser rörande den omfattning,
i vilken driften vid företaget bomme att uppehållas.
De framlagda förslagen till rekonstruktion av bolaget förutsatte, att för
övertagande av rörelsen ett nytt bolag bildades. Enligt ett förslag skulle
detta övertaga samtliga tillgångar samt aktiekapitalet utgöra 20 miljoner
kronor, varav 15 miljoner skulle nytecknas av staten, medan 5 miljoner
kronor beräknades motsvara det återstående värdet av preferensaktierna.
Enligt ett annat förslag skulle staten övertaga Hälleforsbolagets nuvarande
stamaktieinnehav i Vargöbolaget för nominella värdet, (i miljoner
kronor, samt aktiekapitalet i det nya Hälleforsbolaget utgöra 14 miljoner
kronor, varav 9 miljoner kronor skulle nytecknas av staten. Dessa förslag,
vilka under vissa förutsättningar förordades av majoriteten inom Kreditkassans
styrelse utan företräde för någotdera förslaget, överensstämde
däri, att staten skulle tillskjuta så stort belopp, 15 miljoner kronor, som
ungefärligen motsvarade Hälleforsbolagets nuvarande skuld till banken.
Vid de förda förhandlingarna med banken hade även diskuterats den möjligheten,
att banken i stället för staten skulle övertaga Vargöaktierna, och
banken hade under förutsättning av en rekonstruktion förklarat sig villiggöra
detta till ett belopp av 4 miljoner kronor, som skulle gå i kvittning
mot bolagets skuld till banken. Under samma förutsättning hade banken
vidare förklarat sig beredd att avstå från någon del av fordringsbeloppet.
förslagsvis så mycket som motsvarade ett års ränta därå eller således omkring
3A miljon kronor. Även örn det dessutom finge antagas, att banken
skulle vara villig att låta någon del av sin fordran innestå hos ett rekon
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
struerat företag, hade jag emellertid ansett, att man framför, en så vittgående
kapitalinsats från statens sida, som enligt detta alternativ skulle vara
erforderlig, för närvarande borde föredraga en utväg, som med vidmakthållande
tills vidare av rörelsen gåve möjlighet att avvakta konjunkturernas
utveckling samt att vidtaga de undersökningar rörande företagets
räntabilitet, som syntes mig böra komma till stånd innan längre gående
åtgärder kunde ifrågakomma.
Det naturligaste under dåvarande förhållanden syntes mig således vara,
att bolaget genom kredithjälp sattes i tillfälle att tills vidare under ett års
tid fortsätta sin verksamhet. Under förutsättning, att banken i samma
mån som staten bidroge vid denna kredithjälp, syntes statens insats kunna
hållas inom en sådan gräns, att beloppet i själva verket kunde jämföras
med de uppoffringar av statsmedel, som troligen skulle bliva erforderliga
för att under samma tid bereda hjälp vid den betydande arbetslöshet, som
ett nedläggande av bolagets rörelse skulle medföra. Att närmare beräkna
beloppet erbjöde tydligen stora vanskligheter. Därest man utginge
från att krediten borde räcka till den 1 juli 1934, syntes man emellertid
med utgångspunkt från en i Kreditkassans skrivelse framlagd beräkning
och en av bolaget verkställd kalkyl kunna antaga, att ett belopp av 3 miljoner
kronor borde förslå för täckande av bolagets utgifter utöver inkomster
under denna tid. Därvid förutsattes, att bolagets kredit hos banken
å omkring 14.7 miljoner kronor, för det dåvarande löpande med 5 procent
ränta, finge innestå till den 1 juni 1934 mot en ränta, som med endast V
procent överstege riksbankens officiella diskonto för 3-månaders växlar,
således enligt då gällande diskonto mot 4 procent ränta.
Slutligen förutsattes, att bolagets styrelse under det kommande året
vidtoge alla de besparingar i fråga örn driften och förvaltningen, som utan
att äventyra den normala fortgången av bolagets rörelse kunde genomföras.
Vad anginge det av Kreditkassans styrelse angivna villkoret för
en stödaktion, att arbetslönerna sänktes, erinrade jag, att under gällande
avtalsperiod bolaget vore bundet av i kollektivavtal fastställda löner och
att med hänsyn härtill lönesänkningar icke syntes kunna uppställas såsom
en ovillkorlig förutsättning för riksdagens beslut. Det finge ankomma å
bolagets styrelse att i detta hänseende vidtaga de åtgärder, som kunde
finnas skäliga.
Överläggningar, som med utgångspunkt från nu augivna allmänna synpunkter
hade — enligt vad jag vidare meddelade — förts med banken, hade
resulterat i ett förslag till stödaktion, innefattande bland annat, att staten
och banken skulle under tiden till och med den 31 maj 1934 lämna bolaget
ytterligare kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan
ränta, till vilken kredit staten och banken skulle bidraga med hälften vardera.
För beredande av medel för den kredit, som enligt den sålunda ifrågasatta
överenskommelsen skulle lämnas av staten, föreslogs upptagande a
riksstaten för budgetåret 1933/1934 av ett anslag å l.r, miljon kronor.
Riksdagen biträdde i allt väsentligt det i propositionen framlagda förslaget.
Endast i fråga om finansieringen av den på staten belöpande
andelen av krediten avvek riksdagens beslut från Kungl. Maj:ts förslag,
i det att riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t att för ändamålet anlita
10 ‘Kungl. May.ts proposition nr 277.
1.5 miljon kronor av det å tilläggsstat för budgetåret 1932/1933 under
femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten.
I skrivelse nr 306 anförde riksdagen bland annat följande.
Vid bedömandet av förevarande fråga mäste enligt riksdagens mening
främst beaktas de vådor, som samhälleligt sett kunde befaras uppkomma
örn staten under företagets nuvarande likviditetskris undandroge
detsamma allt vidare stöd. Det måste hållas i minnet att Hälleforskoncernen
utgör ett av rikets största bruks- och industriföretag. Det egentliga
Hälleforskomplexet hade uppkommit genom sammanslagning av
en del äldre bruksföretag i avsikt att därigenom bättre kunna tillgodogöra
inom komplexet befintliga skogs-, kraft- och övriga naturtillgångar.
Den ägda produktiva skogsmarken uppginge till omkring 230,000 tunnland,
vilket område, sträckande sig inom Örebro, Värmlands och Kopparbergs
län, bildade en från Stora Kopparbergs Bergslag, Uddeholm
och andra angränsande bruksföretag naturligt avskild förvaltningsenhet
utmed Svartälven med dess källflöden. Inom eller i anslutning till
detta område, som genomlöptes av ett eget cirka 10 mil långt järnvägssystem
(Hällefors—Fredriksbergs järnvägar), funnes ett flertal helt av
koncernen ägda och förvaltade trämassefabrikei-, sågverk, gruvor, järnverk.
kraftstationer och andra anläggningar för tillgodogörande av
komplexets naturtillgångar. Hälleforskoncernen i sin helhet omfattade,
förutom det egentliga Hälleforskomplexet, vidare Wargöns Aktiebolag,
för vilket ingen finansiell hjälp ifrågasattes, samt Laxå Bruks Aktiebolag,
som ägde cirka 40,000 tunnland inom Örebro och Skaraborgs län sig
sträckande produktiv skogsmark och som jämväl vid egna anläggningar
tillverkade trävaror, sulfitcellulosa och järnverksprodukter.
Ett avslag å propositionen skulle under Hälleforsbolagets nuvarande
finansiellt synnerligen svåra läge uppenbarligen innebära ett uppgivande
från statens sida av allt vidare ansvar för detta omfattande företags
förvaltning. En dylik utgång av frågan innebure också ett till
sina verkningar synnerligen ovisst överlämnande av alla omsorger örn
dessa tillgångars vårdande till borgenärerna, främst den förlagsgivande
banken, som självklart härvidlag i första rummet bomme att tillse
att dess fordringsanspråk bleve täckta; såsom av propositionen framginge
hade banken i varje fall ej ansett sig kunna giva några utfästelser
huru med företaget och dess olika produktionsgrenar komme att förfaras
och i vad mån driften komme att upprätthållas.
Representanter för de av Hälleforskoncernens verksamhet närmast berörda
kommunerna — Hällefors, Grythyttan, Gåsborn, Säfsnäs och Ramundeboda
— hade inför riksdagens vederbörande utskott framfört sina
bekymmer inför den situation, som skulle uppstå, örn den i propositionen
föreslagna stödaktionen ej komme till stånd.
Av en därvid åberopad tablå framginge, att av de angivna fem kommunernas
sammanlagda folkmängd, cirka 15,600 personer, över 12,400 ''/bade
sin försörjning från Hellefors Bruks Aktiebolag jämte dess dotterföretag
vid Laxå. Dessa kommuner vore således så gott som helt beroende
av Hälleforskoncernen, och en nedläggning av därvarande industrier
skulle, enligt vad kommunrepresentanterna framhållit, betyda ekonomisk
ruin för dessa socknar och deras befolkning. Även för Ljusnarsbergs
kommun och vissa andra socknar bleve läget synnerligen allvarligt,
desto mer som vissa av dem redan förut hårt lede av arbetslöshet.
11
Kungl. May.ts proposition nr 277.
Aven andra synpunkter än de rent sociala kunde emellertid anföras
för ett bifall till propositionen. De senaste årens allmänna depression
hade som bekant medfört ekonomiska svårigheter ej endast för Hälleforskoncernen
utan även för många andra industriföretag. På allra
senaste tiden hade emellertid en omsvängning i konjunkturläget börjat
skönjas. Med hänsyn härtill syntes ett uppskov med frågans avgörande
vara önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett sådant
uppskov skulle självfallet medföra ökade möjligheter till ett säkrare bedömande
av frågan. Genom ett dylikt uppskov, vartill ett bifall till propositionen
öppnade möjlighet, kunde också bättre tillvaratagas de rent
organisatoriska värden och den good-will företaget kunde representera.
Då riksdagen från nu angivna utgångspunkter haft att bedöma propositionen,
hade riksdagen kommit till den uppfattningen att det begärda
statliga stödkreditbeloppet borde lämnas. Beaktats hade då att det ifrågavarande
beloppet, 1.5 miljon kronor, utgjorde statens anpart i vad som
erfordrades för tryggandet av Hälleforskoncernens kreditbehov för omkring
ett år framåt. Med nämnda summa jämte ett lika stort kreditbelopp
från banken säkerställdes — så vitt kunde förutses — att driften
inom alla de företag, koncernen omfattade, kunde fortgå under nämnda
tid utan likviditetssvårigheter.
Då riksdagen alltså, med ändring allenast i fråga örn sättet för det begärda
statliga understödsbeloppets beredande, bifölle propositionen, ville
riksdagen emellertid framhålla, att här avsedda stödaktion borde betraktas
som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad åtgärd.
Kiksdagen ville i detta sammanhang framhålla nödvändigheten
av att i styrelsen för Hälleforsbolaget insattes representanter för affärskunskap
och brukskännedom i syfte att trygga en mera affärsbetonad
förvaltning av företaget.
Till sist erinrade riksdagen örn angelägenheten av att alla mojligheter
till organisatoriska och driftekonomiska besparingar iakttoges.
Angeläget vore ock att utan dröjsmål och eventuellt under samverkan
med banken en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den
framtida förvaltningen av Hälleforskoncernen och dess olika driftsgrenar
samt tillgångar av skilda slag.
Med stöd av riksdagens bemyndigande avslöts sedermera i enlighet
med de i propositionen angivna av riksdagen godkända grunderna avtal
med Skandinaviska Kreditaktiebolaget örn företagets finansiering
för tiden intill den 1 juni 1934. Avtalet, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
undertecknades av mig den 28 juni 1933, är av följande lydelse:
Mellan
svenska staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget, här nedan
kallat banken, har denna dag träffats följande avtal angående stöd
åt Hellefors Bruks Aktiebolag, här nedan kallat bolaget:
1. Banken förpliktar sig att icke utan Kungl. Maj:ts medgivande före
den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget eller dess dotterbolag för nu
gällande förbindelser, för vilka bolaget eller något dess dotterbolag är
gäldenär eller eljest står i betalningsansvar, med undantag dock för förfallande
räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera
av bolagen utställda varuväxlar.
2. Å bolagets nu löpande krediter hos banken, fransett vad banken
förskottsvis utgivit av den under punkten 3 omförmälda krediten, skall
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
från och med denna dag till och med den 31 maj 1934 ränta utgå efter
en räntesats, som med en halv procent överstiger riksbankens vid varje
tid gällande officiella diskonto för växlar på högst tre månader. Detta
skall i vad rör förlagsväxlar så förstås, att nämnda räntesats tillämpas
vid omsättning av växlar, som sker under nämnda tid. Vid diskontering
av varuväxlar, utställda av bolaget eller dess dotterbolag, skola hittills
tillämpade grunder för ränteberäkningen gälla.
3. Staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31
maj 1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3,000,000 kronor, löpande
utan ränta, till vilken kredit staten och hanken bidraga med hälften vardera,
Vid fullgörande av detta åtagande skall staten äga räkna sig tillgodo
de belopp å tillhopa 400,000 kronor, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 12 april och den 29 maj 1933 förskottsvis ställts till bolagets förfogande
av statsmedel, medan banken å sin sida skall äga tillgodoräkna
sig. va.(i banken såsom förskott å ifrågavarande kreditbelopp efter den
15 juni 1933 utgivit till bolaget. Krediten skall tagas i anspråk successivt
på sådant sätt, att de av staten och banken vid varje tidpunkt utlämnade
beloppen ungefärligen motsvara varandra. Det belopp, som
staten med iakttagande av vad nu sagts har att tillskjuta, skall av Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 utbetalas till banken efter hand som
ytterligare kredit där tages i anspråk av bolaget,
4. Staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt
betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot
banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen
av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta
Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom
statens fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den
enligt punkten 3 lämnade krediten.
Vid ordinarie bolagsstämman för år 1933 med Hellefors Bruks Aktiebolag
ställde bolagets styrelse sina platser till förfogande. En ny styrelse
valdes, i vilken från den gamla styrelsen kvarstod endast bolagets
verkställande direktör.
Av statens andel av krediten — 1.5 miljon kronor — bar hittills tagits
i anspråk 792,000 kronor.
Med sin förut omförmälda skrivelse den 2 maj 1934 bar styrelsen för
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 överlämnat av styrelsen för Hellefors
Bruks Aktiebolag i skrivelse den 28 april 1934 framlagd utredning
och förslag rörande Hälleforskoncernen. Sistnämnda skrivelse torde få
fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.
I sin skrivelse har styrelsen för Hellefors Bruks Aktiebolag framhållit,
bland annat, att bolagets otillfredsställande räntabilitet i förening med den
svaga likviditeten gjorde en rekonstruktion av bolaget ofrånkomlig. Härvid
måste särskild hänsyn tagas till anläggningarnas geografiska läge och
därav föranledda höga fraktkostnader, vilka synnerligen menligt inverkade
på tillgångarnas värde och företagets räntabilitet. Örn nuvarande
konjunktur lades till grund för en beräkning av förräntningsmöjligheterna,
syntes det vara uppenbart, att bolagets svävande bankskuld — vilken vid
13
Kungl. May.ts proposition nr 277.
utgången av maj 1934 bei’äknades uppgå till i runt tal 15.4 miljoner kronor
— borde förvandlas till aktiekapital samt att detta i samband därmed nedbringades
till den omfattning, som motsvarades av tillgångarnas beräknade
nuvarande värde. Enligt en i skrivelsen intagen approximativ rekonstruktionsbalans
per den 31 december 1933 skulle aktiekapitalet uppgå
till 16 miljoner kronor och reservfonden till 1.6 miljon kronor. Då enligt
detta rekonstruktionsförslag 15 miljoner kronor av aktiekapitalet skulle tillskjutas
genom bankskuldens förvandling till aktiekapital, skulle av statens
ursprungliga intresse i Hälleforsbolaget återstå endast 2.6 miljoner kronor
utöver Kreditkassans genom stödaktionen uppkomna fordran.
Styrelsen har vidare meddelat, att styrelsen — med hänsyn till möjligheten
av att ett ytterligare uppskov med avgörandet beträffande bolagets
framtida gestaltning skulle ur statens synpunkt kunna anses önskvärt —
funnit sig böra, ehuru styrelsen varit medveten örn att allvarliga olägenheter
skulle vara förknippade med en fortsättning av det nuvarande interimsförhållandet,
under hand hänvända sig till Skandinaviska Kreditaktiebolaget
med förfrågan, huruvida banken vore villig medverka till en förlängning
av avtalet mellan staten och banken intill utgången av maj månad
1936.
Banken hade emellertid avböjt denna framställning under framhållande
av, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.
I detta sammanhang hade banken förklarat, att, för den händelse staten
önskade bibehålla sitt ägareintresse i Hälleforskoncernen, banken ansåge
sig i ställda panter hava betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av bolagets
skuld till banken. Av denna skuld på 15,400,000 kronor skulle sålunda
5,400,000 kronor behöva förstärkt säkerhet.
I frågan, huruvida staten borde — då alltså ett slutgiltigt avgörande
nu måste träffas — behålla sitt intresse i Hälleforskoncernen genom att
ställa den begärda fyllnadssäkerheten för bolagets förbindelser gentemot
banken, eller örn staten borde i enlighet med det i fjol träffade avtalet till
banken utan vederlag överlåta Kreditkassans aktier i bolaget ävensom statens
fordran hos detsamma, har styrelsen uttalat, att det ville synas, som
örn ytterligare kapitalinvestering i Hälleforskoncernen med de risker, som
därmed vore förenade, icke vore från statens sida motiverad vare sig av
det återstående värdet av statens intresse i bolaget eller av förräntningsmöjligheterna.
Ändamålet med den av föregående års riksdag beslutade tillfälliga stödaktionen
hade huvudsakligen varit — fortsätter styrelsen — att genom driftens
upprätthållande undvika arbetslöshet och andra sociala vådor. Detta
syfte hade också uppnåtts, i det att icke blott driften kunnat upprätthållas
i förutvarande omfattning utan även bolaget beretts tillfälle att inom
såväl cellulosa- och trävaru- som järnindustrierna utnyttja det förbättrade
konjunkturläget och kunnat i väsentlig grad utöka sin drift och i samma
mån bereda sysselsättning åt allt flera arbetare. Därest banken i fortsätt
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
ningen bleve ägare till företaget, syntes det vara att antaga, att det betydande
ekonomiska intresse, som banken därmed övertoge, samt den sociala
hänsynen till den befolkning, vars utkomst vore beroende av företaget,
skulle föranleda banken att alltjämt i möjligaste mån använda företagets
produktionskapacitet. Ur social synpunkt syntes sålunda icke föreligga
skäl för staten att ikläda sig några nya risker.
I anslutning härtill tillråder styrelsen, att Kreditkassan direkt eller indirekt
tillhöriga aktier i Hellefors Bruks Aktiebolag ävensom den fordran
hos bolaget, som må tillkomma Kreditkassan på grund av den lämnade
krediten, överlåtes till banken.
Styrelsen för Kreditkassan har anfört, att styrelsen, som befarade att
de av bolagsstyrelsen framlagda kalkylerna vore väl optimistiska, för sin
del med stöd av de uppgifter örn Hälleforsbolagets ställning och framtidsutsikter,
som lämnats i bolagsstyrelsens skrivelse, samt av de upplysningar
örn företaget, som på annat sätt inhämtats, bildat sig den uppfattningen,
att, örn ej en nu oförutsebar och bestående prisförhöjning inträdde för de.
varor, som av bolaget producerades, Hälleforsengagemanget i statens hand
torde bliva förlustbringande.
Kreditkassans styrelse har därför hemställt örn utverkande åt styrelsen
av bemyndigande att, på sätt i 1933 års avtal förutsatts, avhända kassan
dess intresse såsom aktieägare i och långivare till Hellefors Bruks Aktiebolag.
I ärendet hava, efter remiss, utlåtanden avgivits av länsstyrelserna i Örebro
och Kopparbergs län, kommerskollegium samt fullmäktige i riksgäldskontoret.
Länsstyrelsen i Örebro län har framhållit, att länsstyrelsen självfallet icke
hade möjlighet att med någon säkerhet yttra sig angående de omfattande
ekonomiska spörsmål, som hänförde sig till statsverkets och bankens skiljaktiga
intressen i bolaget samt huru dessa spörsmål med hänsyn till det
allmännas intresse bäst skulle kunna lösas.
Den avsedda ekonomiska uppgörelsen rörande bolaget innebure emellertid
— yttrar länsstyrelsen -— även en fråga av den allra största betydelse
för stora delar av länet. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat vore hos bolaget
eller dess dotterbolag för närvarande anställda
inom Hällefors socken ............................................ 1,870 personer
» Grythyttans » 490 »
» Nora » 30 »
» Ramundeboda » 740 »
» Ljusnarsbergs » 170 »
Inom Hällefors och Ramundeboda socknar vore omkring 90 procent samt
inom Grythyttans socken omkring 45 procent av hela befolkningen direkt
beroende av bolagens verksamhet. Därest härtill lades alla de, vilkas ar
-
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
bete och försörjningsmöjlighet mer eller mindre indirekt avhängde av
nämnda verksamhet, bleve dessa procentuella tal givetvis än större. På
grund härav syntes uppenbart, att förevarande fråga icke borde prövas ur
enbart ekonomiska synpunkter, utan att erforderligt beaktande jämväl
måste ägnas därmed sammanhängande sociala förhållanden. I enlighet
härmed har länsstyrelsen framhållit den synnerliga angelägenheten av att,
huru det föreliggande ärendet än komme att avgöras, sådana anordningar
vidtoges, varigenom i möjligaste mån säkerställdes, att den industriella
verksamheten å de särskilda orterna komme att i minst nuvarande omfattning
upprätthållas. Då de rådande ovissa förhållandena otvivelaktigt inverkade
hindrande med avseende å fullföljden av den påbörjade återhämtningen
från de senaste årens depression, syntes det länsstyrelsen ock i hög
grad önskvärt, att ett slutligt avgörande av frågan måtte snarast möjligt
komma till stånd.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört följande.
Statens stödaktion under föregående år till Hälleforskoncernen möjliggjorde,
att Hälleforsbolaget kunnat icke blott upprätthålla driften i förutvarande
omfattning utan även i väsentlig mån utöka densamma och bereda
arbete åt flera arbetare. För den del av bolagets intresseområde,
som ligger inom Kopparbergs län, Säfsnäs socken, har detta förhållande
varit av stor betydelse. Genom att bolaget kunnat bereda såväl skogssom
fabriksarbetarna inom socknen arbete har befolkningen inom denna
kommun varit befriade från den tryckande arbetslöshet, som varit rådande
inom övriga delar av länet.
Helt naturligt råder inom denna och övriga kommuner, vilkas befolkning
är beroende av Hälleforsbolagets verksamhet, stor oro för framtiden.
Man befarar att, örn staten släpper sitt inflytande över företaget, de nya
aktieägarna skola genom omläggning eller inskränkning av driften skapa
försämrade försörjningsmöjligheter för befolkningen. Hälleforskoncernens
domäner sträcka sig över betydande områden inom Kopparbergs, Örebro
och Värmlands län och flera tusen familjer äro för sin utkomst beroende
av till koncernen hörande bolags verksamhet, varför statsmakterna enligt
länsstyrelsens mening icke kunna uraktlåta att ägna den sociala sidan av
frågan allvarlig uppmärksamhet.
De antydda farhågorna har bolagets styrelse i sin skrivelse till Kreditkassan
sökt bemöta och förmenar, att ur social synpunkt det icke torde
föreligga skäl för staten att för bolaget ikläda sig några nya risker. Utan
att betvivla den förlagsgivande bankens goda vilja att, örn staten avhänder
sig sitt intresse i bolaget, handhava Hälleforsbolagets verksamhet på
sätt den nuvarande styrelsen antager, kan det likväl icke bestridas, att
det finnes fog för de framförda bekymren. Därest den tänkta rekonstruktionen
av bolaget kommer till stånd, lärer väl icke banken för framtiden
komma att behålla de nya aktierna, och genom försäljning av aktiestocken
förlorar banken sitt inflytande över bolaget.
Enligt länsstyrelsens mening tala vägande sociala skäl för att staten icke
avhänder sig sitt inflytande över bolaget och dess verksamhet.
Av de lämnade förräntningskalkylerna synes framgå, att med de förbättrade
avsättningspriser bolaget erhållit under den senaste tiden bola
gets ställning så avsevärt förbättrats, att styrelsen beräknar ett överskott
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
av verksamheten tillräckligt för förräntningar av bolagets bankskulder
med 4.3 procent. Därest, som det finnes anledning förvänta, en fortsatt
konjunkturförbättring skulle inträda, är det icke osannolikt att bolagets
verksamhet i framtiden även skulle kunna lämna någon utdelning på det
nuvarande aktiekapitalet. Ur statens synpunkt är det därför synnerligen
olägligt, att frågan örn bolagets rekonstruktion på föreslaget sätt skall avgöras
vid en tidpunkt, då en fortsatt förbättring av konjunkturläget synes
vara att påräkna.
Enligt länsstyrelsens mening bör såvitt möjligt en förnyad överenskommelse
träffas med den förlagsgivande banken örn ytterligare ett års uppskov
med frågans avgörande. Genom ett sådant uppskov skulle vinnas,
förutom en bättre översikt över konjunkturläget, ökad erfarenhet örn de
ekonomiska verkningarna av redan vidtagna och av bolagets styrelse antydda
besparingsåtgärder.
Kommerskollegium har uttalat, att det i frågans nuvarande läge för
statens vidkommande syntes gälla endast att avgöra, vilketdera av de i
ovannämnda kontrakt medgivna tvenne alternativ staten skulle välja.
Härom har kollegium anfört följande:
Örn staten lämnar den i avtalet avsedda fyllnadssäkerheten, är detta,
som av bruksbolagets styrelse påpekas, liktydigt med att staten måste inlösa
hela bankskulden. Även med den inom bolaget upprättade förmånligare
förräntningskalkylen, vilken kollegium i likhet med Kreditkassans
styrelse befarar vara allt för optimistisk, skulle endast under full och
ostörd drift vid ett relativt gynnsamt konjunkturläge en något så när rimlig
förräntning av bolagets totala skulder, aktiekapitalet oberäknat, kunna
uppnås. Som medeltal under växlande konjunkturer måste man därför
räkna med att förräntningen skulle komma att bliva otillfredsställande.
Något överskott till utdelning åt aktieägarna skulle ej kunna påräknas
ens under sådana gynnsamma förutsättningar. Aktierna torde därför få
betraktas som värdelösa. Därtill kommer, att på grund av anläggningarnas
geografiska läge och därav föranledda höga fraktkostnader strävandena
måste inriktas på vidareförädling, varmed ytterligare väsentliga
kapitalinvesteringar måste förbindas. Detta alternativ skulle alltså kunna
medföra fortlöpande krav på nya tillskott. Kollegium anser sig icke kunna
tillstyrka, att staten ytterligare engagerar sig i Hällefors.
Mot det andra alternativet, det vill säga att statens aktier och fordringar
överlämnades till den förlagsgivande banken, anfördes vid frågans
behandling föregående år, att detta skulle vara förenat med risk för arbetslöshet
och andra sociala vådor. I avseende härå har bruksbolagets styrelse
nu uttalat att, därest banken i fortsättningen blir ägare till företaget,
det torde kunna antagas, att det betydande ekonomiska intresse, som banken
därmed övertager, samt den sociala hänsynen till den befolkning, vars
utkomst är beroende av företaget, skall föranleda banken att alltjämt i
möjligaste mån använda företagets produktionskapacitet, varför ur social
synpunkt skäl icke torde föreligga för staten att i förevarande sammanhang
ikläda sig några nya risker.
Kollegium finner det uppenbart, att den blivande ägaren till Hällefors
måste i största möjliga utsträckning utnyttja förefintliga naturtillgångar
och anläggningar för att kunna förränta och amortera det investerade kapitalet
i den män detta blir möjligt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277. 17
Kollegium har alltså förordat bifall till styrelsens för Kreditkassan hemställan.
Det av fullmäktige i riksgäldskontoret avgivna utlåtandet är av följande
lydelse:
Till en böljan vilja fullmäktige erinra örn, att, då staten år 1923 genom
Kreditkassan medverkade till en då ofrånkomlig rekonstruktion av Wermlands
Enskilda Bank och i samband därmed övertog bankens engagemang
till belopp av sammanlagt 30 miljoner kronor, såsom huvudpost ingick en
fordran av Wargöns Aktiebolag å 20 miljoner kronor, vilket engagemang
"var för banken i hög grad tyngande och ej erbjöd bankmässig säkerhet.
Då staten sedermera genom domänstyrelsen år 1924 övertog de Wargöns
Aktiebolag tillhöriga Villingsbergsskogarna, avbetalades ett mindre belopp
å bolagets ovanberörda skuld. Är 1925, då Wargöns Aktiebolag under
Kreditkassans medverkan måste rekonstrueras, erhöll Kreditkassan
i utbyte mot sin ifrågavarande fordran, som dittills förräntats, preferensaktier
å nominellt 19.5 miljoner kronor i Hellefors Bruks Aktiebolag, som
blev det nya företagets namn efter rekonstruktionen. Dessa aktier överfördes
av formella skäl på ett Kreditkassans dotterbolag, som har dem bokförda
till deras parivärde, och Kreditkassan har mot säkerhet av aktierna
lämnat nyssnämnda bolag ett lån å samma belopp, ehuru aktierna aldrig
haft ett motsvarande realvärde. En mycket stor del av statens förlust å
Hälleforsengagemanget är sålunda direkt beroende av hjälpaktionen för
Wermlands Enskilda Bank.
Enligt 1933 års avtal mellan svenska staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget
angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag har staten bland
annat förpliktat sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt
betryggande säkerhet ställes för Hälleforsbolagets förbindelser gent emot
banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen
av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta Kreditkassan
direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens fordran
hos bolaget och dess dotterbolag på grund av en enligt avtalet av
staten och banken gemensamt lämnad kredit å intill 3 miljoner kronor.
Enligt vad som framgår av styrelsens för Hellefors Bruks Aktiebolag i
remissakten ingående skrivelse till Kreditkassans styrelse har Skandinaviska
Kreditaktiebolaget lämnat avböjande svar å en förfrågan, huruvida
banken vore villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten
och banken intill utgången av maj 1936 och som skäl därför anfört bland
annat, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.
Vid sådant förhållande återstå endast två alternativ, nämligen att
under innevarande månad antingen ställes betryggande säkerhet för Hälleforsbolagets
förbindelser gentemot banken eller att staten utan vederlag
till banken överlåter sina aktier m. m. hos bolaget. Vid det förra alternativet
skulle av Hälleforsbolagets skuld till banken å cirka 15,400,000 kronor
krävas förstärkt säkerhet å 5,400,000 kronor, enär banken anser sig hava
betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av berörda skuldbelopp. Såsom
Hälleforsbolagets styrelse framhållit, är emellertid ställandet av berörda
fyllnadssäkerliet på grund av nödvändigheten av att rekonstruera
bolaget liktydigt med, att staten måste inlösa hela bankskulden. Därjämte
torde det bliva nödvändigt för statsmakterna att ställa rörelsekapital
till bolagets förfogande. Erforderlig utredning härom liksom örn
formerna för en eventuell statsdrift av företaget torde, såvitt fullmäktige
hava sig bekant, ej vara verkställd.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 217. 2
Departements
chefen.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Under föreliggande förhållanden dela fullmäktige den mening, varåt
såväl Hälleforsbolagets som Kreditkassans styrelse givit uttryck, nämligen
att staten i nuvarande läge ej bör övertaga Hälleforsföretaget med alla deekonomiska
risker, som därmed måste anses vara förbundna — så måste
staten bland annat övertaga betalningsskyldigheten för bolagets obligationslån,
vid 1938 års slut uppgående till 13,679,000 kronor — utan hellre
välja det andra alternativet d. v. s. att låta banken taga band örn företaget
i enlighet med villkoren i 1933 års avtal, även örn denna utväg givetvis
med hänsyn till statens stora engagemang i företaget ur vissa synpunkter
kan synas mindre tilltalande.
Fullmäktige anse sig kunna instämma i bolagsstyrelsens uttalande, att,,
därest banken blir ägare till företaget, antagligt är, att bankens stora
ekonomiska intresse i detsamma samt hänsynen till den befolkning, som
för sin utkomst är beroende av företaget, skall föranleda banken att i möjligaste
mån för framtiden fortsätta bolagets rörelse och använda dess produktionsapparat.
Vid sådant förhållande synas ej några sociala skäl böra
avhålla staten från att välja det av fullmäktige ovan angivna alternativet.
På grund av det anförda hava riksgäldsfullmäktige för sin del tillstyrkt
bifall till styrelsens för Kreditkassan framställning.
Två fullmäktige, ledamöterna av riksdagens andra kammare Anderson
i Råstock och Lindqvist i Halmstad, hava reserverat sig mot beslutet och
anfört:
»Vi hava ej ansett oss kunna biträda förslaget, att staten nu skulle till
Skandinaviska Kreditaktiebolaget utan något som helst vederlag överlåta
sina aktier och fordringar i Hälleforsbolaget, däribland samtliga preferensaktier,
sammanlagt 19.5 miljoner kronor, med vilkas innehav praktiskt
taget följer äganderätten till bolagets ofantliga skogs-, kraft- och
brukstillgångar.
Hälleforsbolagets tillverkningar omfatta i huvudsak trävaror, trämassa
och järnbruksprodukter, och för dessa varors avsättning har en betydande
lättnad inträtt sedan förra årets kreditavtal med banken slöts. Bolagets
skuldsättning är ej större än att preferensaktierna måste antagas representera
ett avsevärt ekonomiskt värde, efter hand stigande allteftersom
de förbättrade konjunkturerna hinna göra sig gällande.
I det tvångsläge, vari staten på grund av formuleringen av punkten 4
i gällande kreditavtal med banken befinner sig, bör alltså enligt vår mening
staten taga risken av att ställa säkerhet för Hälleforsbolagets förbindelser
till hanken. De ekonomiska vanskligheterna härav synas ej vara
större än att de avsevärt motvägas av möjligheterna till en gynnsammare
avveckling av Kreditkassans engagement i Hälleforsbolaget.»
De grundläggande fakta, som böra fasthållas vid ett bedömande av
statens intresse i Hälleforsbolaget och den i avseende härpå för staten
nu inträdda situationen, synas mig kunna sammanfattas sålunda. Aktierna
i bolaget utgöras av dels stamaktier å tillhopa nominellt 10 miljoner
kronor och dels preferensaktier å tillhopa nominellt 19.5 miljoner kronor.
Preferensaktierna medföra framför stamaktierna företrädesrätt till
årlig utdelning av bolagets vinst intill 5.5 procent av aktiebeloppet ävensom
rätt att, därest under ett eller flera år sådan utdelning ej kunnat
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
19
lämnas, av följande års vinst bekomma vad som brustit, innan utdelning
å stamaktierna må äga rum. Upplöses bolaget, skall innehavare av
preferensaktie ur bolagets tillgångar erhålla aktiens nominella värde jämte
nyss angivna utdelning i den mån denna ej guldits, allt med förmånsrätt
framför stamaktiernas ägare. Stamaktierna äro för närvarande, med
undantag av en staten tillhörig post, fördelade på enskilda ägare.
Samtliga preferensaktier ägas av staten genom ett dotterbolag till Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922. Dessa aktier hava kommit i statens
hand i samband med en år 1924 genomförd rekonstruktion av Wargöns
Aktiebolag, då staten mottog aktierna i utbyte mot fordringar i sistnämnda
bolag, vilka i sin ordning tidigare tillkommit Wermlands Enskilda
Bank men såsom för banken tyngande engagemang överflyttats
å staten vid den stödaktion, som år 1922 företogs för att rädda banken
från sammanbrott.
Sedan finansieringssvårigheter uppstått för Hälleforsbolaget, framlade
Kungl. Majit till 1933 års riksdag proposition angående stöd åt bolaget.
Denna proposition motiverades i första hand med det starka samhällsintresse,
som särskilt under då rådande förhållanden på arbetsmarknaden knöte
sig till ett uppehållande av bolagets rörelse. Propositionen hade föregåtts
av förhandlingar, som av mig förts med representanter för bolaget och folden
kreditgivande banken, Skandinaviska Kreditaktiebolaget. Därunder
hade alternativa utvägar till vinnande av det avsedda syftet, tillvaratagandet
av statens intressen i bolaget och uppehållandet av driften, varit under
övervägande. Det alternativ, för vilket Kungl. Majit stannade och som
således blev propositionens föremål, var att bolaget genom kredithjälp
skulle sättas i tillfälle att tills vidare under ett års tid fortsätta sin verksamhet.
Staten och banken skulle enligt förslaget lämna bolaget ytterligare
kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan ränta.
För beredande av medel för den kredit, som skulle lämnas av staten, föreslogs
upptagande å riksstaten för budgetåret 1933/1934 av ett anslag å 1.5
miljon kronor. Riksdagen biföll propositionen, dock att riksdagen i fråga
örn finansieringen av den på staten belöpande andelen av krediten så tillvida
avvek från Kungl. Majits förslag, att riksdagen bemyndigade Kungl.
Majit att för ändamålet anlita 1.5 miljon kronor av det å tilläggsstat för
budgetåret 1932/1933 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten.
Med stöd av riksdagens bemyndigande och enligt av riksdagen godkända
grunder avslöts den 28 juni 1933 mellan staten och Skandinaviska Kreditaktiebolaget
avtal om företagets finansiering för tiden intill den 1 juni
1934. Avtalets huvudpunkter äro, att banken förpliktar sig att icke utan*
Kungl. Majits medgivande före den 1 juni 1934 kräva betalning av bolaget
eller dess dotterbolag för nu gällande förbindelser, för vilka bolaget eller
något dess dotterbolag står i betalningsansvar, med undantag dock för
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
förfallande räntor, samt att intill nämnda dag i vanlig ordning diskontera
av bolagen utställda varuväxlar, att å bolagets löpande krediter hos
banken med visst undantag skall till och med den 31 maj 1934 ränta utgå.
efter en räntesats bestämd i förhållande till riksbankens växeldiskonto,
att staten och banken lämna bolaget under tiden till och med den 31 maj
1934 ytterligare kredit intill ett belopp av 3 miljoner kronor, löpande utan
ränta, till vilken kredit staten och banken bidraga med hälften vardera,
samt att staten förpliktar sig att, därest icke senast den 31 maj 1934
bankmässigt betryggande säkerhet ställes för bolagets förbindelser gentemot
banken eller överenskommelse träffas rörande den fortsatta finansieringen
av bolaget, till banken utan vederlag eller villkor i övrigt överlåta
Kreditkassan direkt eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom
statens fordran hos bolaget och dess dotterbolag på grund av den nyssnämnda
ytterligare krediten. Sedermera har banken i skrivelse till mig
förklarat sig vilja modifiera avtalet i så måtto, att, därest staten önskade
bibehålla sitt ägareintresse i Hälleforskoncernen, banken avstode från
sin fordran å det belopp, som banken i enlighet med avtalet tillskjutit
för företagets drift under avtalstiden, jämte ränta å samma belopp.
I skrivelse nr 306 i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition
till 1933 års riksdag framhöll riksdagen nödvändigheten av att i
styrelsen för Hälleforsbolaget insattes representanter för affärskunskap
och brukskännedom. Vid ordinarie bolagsstämman för år 1933 med ifrågavarande
bolag valdes, sedan den förutvarande styrelsen ställt sina platser
till förfogande, en ny styrelse, däri av styrelsens tidigare ledamöter
inträdde allenast bolagets verkställande direktör.
I sin förut omnämnda skrivelse erinrade riksdagen vidare örn angelägenheten
av att alla möjligheter till organisatoriska och driftekonomiska
besparingar iakttoges samt av att utan dröjsmål och eventuellt under
samverkan med banken en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna
för den framtida förvaltningen av Hälleforskoncernen och dess
olika driftsgrenar samt tillgångar av skilda slag.
Utredning och förslag rörande Hälleforskoncernen föreligga nu i den
förut omförmälda, den 28 april 1934 dagtecknade skrivelse, som av bolagets
styrelse avlåtits till styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av
år 1922. Jag hänvisar härutinnan dels till själva skrivelsen, örn vars
fogande såsom bilaga till statsrådsprotokollet jag förut anhållit, och dels
till det av mig tidigare lämnade referatet av dess innehåll. Jag vili i
detta sammanhang endast erinra därom att styrelsen för Hälleforsbolaget
anser att en rekonstruktion av bolaget är ofrånkomlig, att en ytterligare
kapitalinvestering från statens sida, med de risker som därmed äro förenade,
icke är motiverad, samt att under dessa omständigheter de staten
tillhöriga aktierna i bolaget ävensom den fordran, som tillkommer staten''
på grund av den enligt avtalet av juni 1933 lämnade krediten, böra överlåtas
å Skandinaviska Kreditaktiebolaget. Den mening, som sålunda
Kungl. Maj-.ts proposition nr 277.
21
kommit till uttryck, delas av Kreditkassans styrelse, kommerskollegium
och fullmäktige i riksgäldskontoret, rinder det länsstyrelsen i Kopparbergs
län förordar en förnyad överenskommelse med banken örn ytterligare
ett års uppskov med frågans avgörande och länsstyrelsen i Örebro
län inskränker sig till att uttala, att det synes i hög grad önskvärt att
ett slutligt avgörande av frågan snarast möjligt kommer till stånd. Reservanter
inom riksgäldsfullmäktige uttala sig däremot för att staten bör
taga risken av att ställa säkerhet för bolagets förbindelser till banken.
Då det gäller att avgöra vilken åtgärd, som i den nu förevarande situationen
är att tillråda, erinrar jag till en början därom, att riksdagen vid
sitt bifall till fjolårets proposition i ämnet framhöll, att stödaktionen
borde betraktas som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad
åtgärd. Riksdagen betonade tillika, att, med hänsyn till att en
omsvängning i konjunkturläget börjat skönjas, ett uppskov nied frågans
avgörande vore önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett
sådant uppskov skulle, enligt riksdagens mening, självfallet medföra
ökade möjligheter till ett säkrare bedömande av frågan. Ej minst med
hänsyn till den fortsatta stigande tendensen i konjunkturutvecklingen
och svårigheten i och för sig att draga bestämda slutsatser ur erfarenheterna
från den relativt korta tid, som förflutit från stödaktionens inledande,
skulle ett ytterligare uppskov med det slutliga ståndpunktstagandet
i frågan lia varit önskvärt. Bolagets styrelse har även, såsom jag
förut omnämnt, hänvänt sig till banken med förfrågan, huruvida banken
vore villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten
och banken intill utgången av maj månad 1936. Banken har emellertid
motsatt sig att lämna en dylik medverkan, och därmed torde tanken på
ytterligare uppskov med frågans slutliga lösning hava förfallit. I den
sålunda uppkomna situationen träda bestämmelserna i avtalet av den
28 juni 1933 i tillämpning, och banken äger alltså påfordra att, därest
icke dess fordringar hos bolaget inlösas eller betryggande säkerhet ställes
för desamma, statens aktier i bolaget utan vederlag överlåtas å banken.
Emellertid har banken utfäst sig att icke påkalla tillämpning ay
denna bestämmelse i avtalet förrän riksdagen tagit ställning till den nu
föreliggande frågan.
Jag erinrar vidare därom, att bolagets styrelse konstaterat, att bolagets
ekonomiska ställning gör en rekonstruktion av detsamma ofrånkomlig.
Då en sådan lärer förutsätta åtminstone större delen av bankskuldens
förvandling till aktier synes utvägen att uppfylla avtalet genom
ställande av säkerhet för skulden icke kunna tillgripas.
De alternativa utvägar, som under nu angivna förhållanden stå öppna,
äro överlåtande av statens aktier å banken och statens övertagande av
bankens fordringar genom inlösande av desamma. Med hänsyn till de omständigheter,
som, enligt vad jag förut utvecklat, kunnat anföras för ett
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
ytterligare uppskov med frågans slutliga lösning, torde nödvändigheten
att redan nu träffa avgörandet medföra, att, vilkendera utvägen än väljes,
valet ej kan ske annat än med tvekan.
Såsom jag förut erinrat, framhöll riksdagen i fråga örn fjolårets stödaktion,
att denna vore betingad huvudsakligen av sociala skäl. Den av
länsstyrelsen i Örebro län förebragta utredningen i ärendet visar, att
inom vissa kommuner omkring 90 procent av befolkningen är direkt
beroende av Hälleforsbolagets och dess dotterbolags verksamhet. Och
inför 1933 års riksdags vederbörande utskott upplystes, att av fem kommuners
sammanlagda folkmängd, cirka 15,600 personer, över 12,400 hade
sin försörjning från samma bolag. Visserligen har det antagits, att banken,
därest den övertoge aktierna i bolaget, skulle fortsätta driften på
sådant sätt, att för bygdens befolkning ur försörjningssynpunkt menliga
verkningar komme att undvikas. De förändrade konjunkturerna hava
otvivelaktigt medfört, att utnyttjandet av företagets produktionskapacitet
för närvarande är ekonomiskt lönande, och farhågorna för ett nedläggande
eller en inskränkning av driften framträda på grund härav ej med
samma styrka som tidigare. Emellertid nödgas man räkna med att, därest
företaget kommer i enskild hand, hänsynen till ortsbefolkningens försörjningsmöjligheter
kommer att skjutas i bakgrunden. En väsentlig del av
den nuvarande arbetarstammen sysselsättes i företagets förädlingsindustri,
och det är ingalunda uteslutet, att ur privatekonomisk synpunkt en
sådan omläggning av denna verksamhet under vissa omständigheter kan
komma att framstå såsom motiverad, varav driftnedläggelse inom Hälleforskoncernen
måste följa. De sociala olägenheterna av statens uppgivande
av sitt intresse i företaget få alltså icke heller i nuvarande läge
underskattas.
Hedan vid framläggandet av fjolårets proposition i ämnet anförde
jag, att enligt min mening ett uppgivande av statens intresse
i företaget skulle ur rent affärsmässig synpunkt vara försvarligt
endast örn det kunde på någorlunda säkra grunder antagas, att aktierna
icke för framtiden representerade något värde, men att den dåvarande
tidpunkten vore i hög grad olämplig, örn det gällde att bilda sig en definitiv
uppfattning örn livsdugligheten hos ett företag sådant som det förevarande.
Detta framginge även av de verkställda utredningarna, vilka
enligt min mening icke berättigade till att för det dåvarande helt uppgiva
statens kapitalinsats i företaget. En omständighet, som jag därvid
tillmätte betydelse, var, att de åtgärder för fabrikernas utbyggande och
driftens rationalisering, som med betydande ekonomiska uppoffringar ägt
rum under tidsperioden 1925—1930, på grund av den därefter inträdande
lågkonjunkturen i stort sett icke ännu fått visa sina verkningar. Vad
jag sålunda anfört synes mig alltjämt äga giltighet. För att staten skulle
utan vederlag avhända sig sina aktier i bolaget synes mig sålunda situa
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
tionen böra vara den, att aktierna med sannolikhet måste antagas sakna
nämnvärt värde i statens hand.
När det gäller att bedöma aktiernas värde, vill jag hänvisa till den av
bolagets styrelse uppgjorda approximativa rekonstruktionsbalansen per
den 31 december 1933, enligt vilken, utöver Kreditkassans genom stödaktionen
uppkomna fordran, ett belopp av 2,600,000 kronor skulle representera
statens nuvarande intresse i bolaget. Enligt denna beräkning skulle bolagets
samtliga fonder, dess stamaktiekapital och större delen av preferensaktiekapitalet
lia förbrukats men preferensaktierna dock representera
ett visst återstående värde.
Av det anförda torde framgå, att jag icke finner tillräckliga skäl föreligga
för staten att nu utan vederlag överlåta till banken sina aktier och
fordringar i företaget.
Jag anser mig i detta sammanhang ej böra underlåta att nämna, att
jag till banken framställt förfrågan, huruvida denna vore villig att utgiva
någon ersättning för övertagandet av statens aktier i bolaget men
att bankens styrelse nekande besvarat denna fråga.
Med fasthållande av att en rekonstruktion av bolaget är en nödvändig
betingelse för dess fortsatta livsduglighet återstår då utvägen att staten
infriar bankskulden och att den staten sålunda tillkommande fordringen
hos bolaget i samband med rekonstruktionens genomförande förvandlas
till staten tillhöriga aktier i det nybildade företaget. Det bör härvid framhållas,
att bankskulden, som vid senaste årsskiftet upptogs till omkring
15.4 miljoner kronor, enligt bankens förklaring till ett belopp av 10 miljoner
kronor motsvaras av betryggande pantsäkerheter. Den ökade risk,
staten genom bankskuldens infriande ikläder sig, torde således enligt denna
beräkning begränsa sig till ett belopp av 5.4 miljoner kronor.
I fråga örn sättet för genomförande av en rekonstruktion av bolaget
torde någon viss detaljerad plan icke för närvarande kunna förordas.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter närmare utredning och
efter hörande av Kreditkassans styrelse besluta härom. Så mycket torde
dock redan nu vara klart, att rekonstruktionen bör ske genom ombildning
av bolaget till ett nytt företag, därvid den av staten inlösta bankskulden
förvandlas till aktier i statens ägo. Ett förfarande, som innebure
en nedsättning av det nuvarande bolagets aktiekapital, torde nämligen
knappast vara möjligt att genomföra. Till ledning för bedömande av
de grunder, enligt vilka rekonstruktionen i lmvudsak kan genomföras,
torde tjäna dels de av bolagets förutvarande styrelse uppgjorda alternativa
förslagen, vilka äro redovisade i Kungl. Maj:ts proposition nr 249
till 1933 års riksdag, dels det av den nuvarande styrelsen uppgjorda förslaget,
intaget i förenämnda skrivelse av den 28 april 1934.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
I särskild skrivelse sistnämnda dag till styrelsen för Kreditkassan Ilar
bolagsstyrelsen fäst uppmärksamheten på att den i avtalet av den 28 juni
1933 stadgade räntelindringen icke kommit Hälleforsbolagets dotterföretag
till godo. Med anledning härav vill jag meddela, att vid de förhandlingar,
som fördes mellan banken och mig före avlåtande av 1933 års
proposition, yrkande framställdes därom, att räntelindringen skulle tillgodokomma
jämväl dotterbolagen, men att banken icke ansåg sig kunna
tillmötesgå detta önskemål. På grund härav begränsades i det för riksdagen
framlagda avtalsförslaget räntelindringen till att avse allenast
Hälleforsbolagets egna förbindelser.
De medel, som bliva erforderliga för statens medverkan till en rekonstruktion
av Hälleforsbolaget i enlighet med i det föregående angivna
grunder, torde böra tillhandahållas av riksgäldskontoret. Av vad
jag förut anfört torde framgå, att den av mig förordade utvägen förutsätter,
att staten övertager bankens hela kvarstående fordran på bolaget.
Med hänsyn härtill bör det belopp, intill vilket riksgäldskontoret bör bemyndigas
att medverka vid rekonstruktionen, bestämmas till förslagsvis
16 miljoner kronor. Jag erinrar emellertid härvid, att, såsom förut
antytts, den från banken övertagna fordringen ej under alla omständigheter
behöver i sin helhet gå i utbyte mot aktier i det vid rekonstruktionen
nybildade bolaget, utan att det kan tänkas, att en del av fordringens
belopp kvarstår såsom en det nya bolagets skuld till staten.
Enligt de av 1933 års riksdag godkända grunderna för stöd åt Hälleforsbolaget
skulle staten under tiden till och med den 31 maj 1934 lämna bolaget
kredit intill ett belopp av 1.3 miljon kronor, vartill medel bereddes
genom bemyndigande för Kungl. Majit att anlita det å tilläggsstaten för
budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisade reservationsanslaget.
Då ifrågavarande kredit ingår såsom ett led i 1933 års
avtal örn stöd åt bolaget och sålunda förfaller med den förändring, sorn
nu ifrågasättas, torde riksdagens medgivande böra inhämtas därtill, att
kredit intill nämnda belopp allt fortfarande må av bolaget åtnjutas till
dess rekonstruktionen av bolaget genomförts.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga riksgäldskontoret att till ett belopp
av högst 16 miljoner kronor tillhandahålla medel för
statens medverkan i enlighet med av mig i det föregående
förordade grunder till rekonstruktion av
Hellefors Bruks Aktiebolag;
dels ock medgiva, att den enligt 1933 års riksdags
beslut åt bolaget beviljade krediten av statsmedel må
25
Kungl. May.ts proposition nr 277.
intill ett belopp av 1,500,000 kronor av bolaget åtnjutas
till dess rekonstruktionen av bolaget genomförts
Med
bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
R. Borgström.
26
Kungl. Maj-.ts proposition nr 277.
Bilaga.
Till Styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.
Sedan Kungl. Majit i en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition,
nr 249, föreslagit riksdagen bl. a. bemyndiga Kungl. Majit att å
statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående
stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag under tiden t. o. m. den 31
maj 1934, bemyndigade riksdagen genom beslut den 15 juni 1933 Kungl.
Majit dels att träffa dylikt avtal och dels att för ändamålet från det
å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten
anvisade reservationsanslaget utanordna ett belopp av högst
1,500,000 kronor.
I riksdagens till Konungen avlåtna skrivelse i ärendet gjordes bl. a.
följande uttalanden.
Ett uppskov med det slutgiltiga avgörandet rörande statens intresse
i Helleforskoncernen vore önskligt i avvaktan på konjunkturernas utveckling.
Ett sådant uppskov skulle nämligen medföra ökade möjligheter
till ett säkrare bedömande av frågan. — Stödaktionen borde emellertid
betraktas som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad
åtgärd.
Riksdagen erinrade örn angelägenheten av att alla möjligheter till organisatoriska
och driftsekonomiska besparingar iakttoges ävensom att
en undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den framtida förvaltningen
av Helleforskoncernen och dess olika driftsgrenar samt tillgångar
av skilda slag.
Den 28 juni 1933 träffades mellan staten och banken härvid i avskrift
fogade avtal (bilaga A).1
Undertecknade, vid Hellefors Bruks Aktiebolags och dess dotterbolags
ordinarie stämmor år 1933 utsedda ledamöter av bolagens styrelser, få
härmed lämna följande redogörelse.
Styrelsen har ägnat Helleforskoncernens tekniska och ekonomiska problem
ett ingående studium. För detta ändamål har ett betydande antal
utredningar verkställts. — I vissa fall, då så ansetts önskvärt, ha särskilt
sakkunniga tillkallats. Sålunda ha såväl skogstillgångarnas utnyttjande
och förvaltning som lantbruken och kontorsorganisationen varit
föremål för speciella undersökningar.
Ben av styrelsen tillkallade skogssakkunnige har i sitt utlåtande angående
Helleforsbolagets skogsförvaltning bl. a. framhållit följande.
Skogarnas tillstånd och produktion vore synnerligen tillfredsställande.
Det starka prisfall å skogsprodukter, som under de senaste åren inträffat,
utan att omkostnaderna kunnat sänkas i motsvarande grad, hade resulterat
i en mycket ringa avkastning från skogarna. Då man icke kunde
påverka skogsprodukternas försäljningspris, vore utvägarna ur detta
1 Här ej avtryckt.
27
Kungl. Maj:t8 proposition nr 277.
otillfredsställande läge nedbringande av omkostnaderna, ökning av avverkningarna
eller en kombination av bådadera.
En ökning av avverkningskvantiteterna vore möjlig därigenom, att
skogens tillväxt under ett flertal år icke till fullo uttagits. Årsavverkningen
skulle sålunda under en femårsperiod kunna ökas med cirka 15
procent av den uttagbara årstillväxten.
Någon ökning av den fasta personalen på grund av den ifrågasatta
större avverkningen skulle icke behöva ske. En minskning av omkostnaderna
genom lönenedsättningar kunde icke utan frivillig överenskommelse
ifrågakomma beträffande arbetslönerna, enär dessa vore avtalsbundna
intill den 1 oktober 1934. En uppsägning av förenämnda avtal
vore ovillkorligen nödvändig ej blott för att reducera de nuvarande höga
lönerna utan även för att förenkla det i Värmland och västra Bergslagen
tillämpade löneavtalet i dess helhet, vilket i invecklade detaljbestämmelser
torde sakna motstycke och rent av fordrade särskild personal för
biläggande av jämt och ständigt återkommande tolkningstvister.
Skogens förvaltningspersonal, som vore tillräcklig för den större avverkningen,
borde anpassas efter det eventuellt förenklade avtalet och
den senare minskade avverkningen.
Undersökningen av bolagets lantbruksförvaltning gav icke anledning
till någon erinran.
Den på styrelsens uppdrag verkställda undersökningen av bolagets kontorsorganisation
gav vid handen, att kontorets olika avdelningar arbetade
på ett effektivt sätt med god individuell arbetsintensitet. Ehuru
lönenivån vore låg, borde dock vid framtida nyrekrytering av ett. fåtal
lägre kontorsbefattningar maximilönerna från början fixeras vid ett
lägre belopp än de nuvarande.
Styrelsens speciellt industrisakkunniga ledamöter hava efter ingående
undersökningar konstaterat, att Helleforsbolagets tekniska utrustning är
tillfredsställande beträffande järn- och cellulosaindustrierna men att trävaruindustrien
därstädes är i behov av modernisering. Sedan lådfabriken
i Hällefors ödelagts genom eldsvåda, har sistberörda fråga blivit särskilt
aktuell. Beträffande dotterbolagens tekniska utrustning har ingen
erinran framkommit med undantag likväl för Laxåbolagets sulfitfabrik,
som är synnerligen gammalmodig. Vidare har konstaterats, att tillverkningskostnaderna
—- med undantag för försågningen vid Hällefors — äro
normala samt att de uppnådda försäljningspriserna väl ansluta sig till
gällande marknadsläge.
I den mån de sålunda i överensstämmelse med riksdagens direktiv verkställda
utredningarna därtill givit anledning, har styrelsen såvitt möjligt
sökt realisera de framkomna önskemålen. Sålunda lia vissa besparingsåtgärder
kunnat vidtagas. En omorganisation av försäljningsavdelningen
för järn- och stålprodukter har genomförts, varjämte personalindragningar
i viss utsträckning företagits inom den tekniska förvaltningen.
Styrelsen har likaledes genomfört en lönereduktion för tjänstemännen
från och med den 1 september 1933. Även övriga fasta omkostnader lia
i någon män kunnat nedpressas. Koncernens fasta årsomkostnader hava
under år 1933 nedbringats med cirka 250,000 kronor.
Vidare har styrelsen sökt uppnå en frivillig nedsättning av de avtalsbundna
arbetarlönerna, särskilt ifråga örn skogsarbetarna, men dessa ansträngningar
ha i stort sett icke lett till åsyftat resultat. Endast vid Laxå
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
och. Svenska Stållinor samt järnverket i Hällefors ha vissa jämkningar i
lönerna ägt rum.
Vad riktlinjerna för den framtida förvaltningen av Helleforskoneernen
beträffar, vill styrelsen framhålla följande.
Helleforsbolagets skogskomplex, som är omgivet av större bruksbolags
marker, utgör på grund av flottnings- och andra förhållanden en förvaltningsenhet,
som torde avvinnas bästa avkastning i ostyckat skick.
Cellulosa- och trävaruindustrierna synas i stort sett vara väl avpassade
efter råvarutillgången. En fortsättning på den tidigare inslagna vägen
i riktning mot vidareförädling av produkterna torde — icke minst med
hänsyn till fraktläget — vara tillrådlig. En sådan utveckling medför behov
av ytterligare väsentliga kapitalinvesteringar. Beträffande järnhanteringens
lämpliga omfattning hava ingående utredningar verkställts,
speciellt med hänsyn till den tidigare framförda tanken örn denna hanterings
successiva hopkrympning. Utredningarna och den förbättrade
konjunkturen hava emellertid anvisat, att åtminstone f. n. någon anledning
till inskränkning i driftsprogrammet icke förefinnes.
Den vid 1925 års rekonstruktion förutsatta men av konjunkturutvecklingen
omöjliggjorda försäljningen av bolagets aktieinnehav i Laxå och
^Vargön bör genomföras, så snart så lämpligen kan ske. Hellefors Manufakturverk
och Svenska Stållinor torde däremot fortfarande böra tillhöra
moderföretaget.
Resultatet av 1933 års verksamhet framgår av bifogade bokslut för
Hellefors och dess dotterföretag (bilaga B).
Det ekonomiska resultatet av bolagets rörelse under året har ogynnsamt
påverkats av den osedvanligt svåra vattenbrist, som sedan början
av juli 1933 varit rådande. Den ringa vattentillgången bar haft till följd,
att driften i såväl träsliperiet i Hällefors som elektrostålugnen därstädes
kunnat upprätthållas endast under första halvåret. Den har dock nu
åter kunnat upptagas. För att kunna tillgodose den övriga industriens
behov av elektrisk energi ha betydande kraftbelopp måst inköpas till
stigande priser. Vinsten å bolagets kraftprodiiktion har på grund av vattenbristen
nedgått med cirka 175,000 kronor. Därtill komma de inkomstminskningar,
som förorsakats av stilleståndet i sliperiet och elektrostålugnen.
I medio av oktober månad inträffade i mellersta Sverige en förödande
storm, vars verkningar voro särskilt framträdande i Hälleforstrakten.
Vindfällena i skogarna voro av utomordentlig omfattning och medföra betydande
extra kostnader och penningutlägg för den härigenom förorsakade
större avverkningen.
Den under senare delen av året förbättrade konjunkturen i förening med
de vidtagna besparingsåtgärderna har för moderbolagets vidkommande
resulterat i ett överskott på rörelsen, innan hänsyn tagits till räntor,
skatter och avskrivningar, som med cirka 953,000 kronor överstiger 1932
års synnerligen ogynnsamma resultat.
Här nedan lämnas en jämförande uppställning, utvisande tillverkningskostnaden
f. b. v. verk å bolagets olika produkter under åren 1930—1933
i procent av tillverkningskostnaderna år 1925, då bolaget rekonstruerades.
Kungl. Majlis proposition nr |
277. |
29 |
||
1930 |
1931 |
1932 |
1933 |
|
Sulfatmassa |
||||
Total tillverkningskostnad per ton ....... |
80 |
78 |
70 |
63 |
Exklusive ved................................................ |
71 |
73 |
65 |
60 |
Sulfitmassa |
||||
Total tillverkningskostnad per ton ........ |
93 |
88 |
77 |
68 |
Exklusive ved............................................... |
91 |
91 |
85 |
70 |
Slipmassa |
||||
Total tillverkningskostnad per ton ........ |
82 |
79 |
64 |
1 66 |
Exklusive ved............................................... |
74 |
77 |
70 |
75 |
Sågade trävaror |
||||
Total tillverkningskostnad per std efter |
||||
avdrag av avfallsvärdet ....................... |
100 |
91 |
75 |
71 |
Exklusive timmer och avfall.................... |
109 |
103 |
97 |
85 |
Tackjärn |
||||
Total tillverkningskostnad per ton ........ |
86 |
83 |
71 |
70 |
Exklusive smältmaterialier och träkol.... |
74 |
72 |
72 |
66 |
Sura olegerade göt |
||||
Total tillverkningskostnad per ton efter |
99 |
93 |
83 |
81 |
terialier, bränsle och skrot.................... |
105 |
101 |
92 |
89 |
Don betydande minskning i tillverkningskostnaderna, som kunnat ernås
genom verkställda investeringar oell vidtagna besparingsåtgärder, har tyvärr
motverkats av det under ett flertal år pågående starka prisfallet.
Detta belyses av följande tabell över nettoförsäljningsvärdena 1930—1933,
uttryckta i procent av 1925 års nettoförsäljningsvärde:
1930 |
1931 |
1932 |
1933 |
|
Sulfatmassa................................. |
........................ 62 |
51 |
56 |
49 |
Sulfitmassa................................. |
........................ 95 |
76 |
66 |
66 |
Slipmassa.................................... |
....................... 83 |
79 |
68 |
58 |
Sågade trävaror ........................ |
........................ 92 |
74 |
60 |
66 |
Vals järn ..................................... |
....................... 108 |
109 |
99 |
91 |
Den under senare delen av föregående år inträdda prisstegringen å bolagets
produkter bar fortsatt jämväl detta år, ehuru densamma f. n. synes
hava avstannat.
För bedömande av bolagets vinstmöjligheter under innevarande år
har under sistlidne februari månad inom förvaltningen utarbetats en
approximativ förräntningskalkyl, baserad på dåvarande tillverkningskostnader
oell marknadsläge samt då projekterad ombyggnad och modernisering
av sågverksanläggningen.
Denna kalkyl har följande utseende:
Vattenbrist under andra halvåret.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Utgifter:
Ränteutgifter med undantag
för ränta å bankkrediter.
........................... 924,000
Skatter ................................ 230,000
Avskrivningar.................... 670,000
Överskott ............................ 276,000
Kronor 2,100,000
Inkomster:
Järn och stål.................... 234,000
Papp och cellulosa............ 640,000
Skogs- och trävarurörelse 848,000
Elektrisk kraft ................ 330,000
Övriga rörelsegrenar........ 28,000
Inkomst av aktier............ 20,000
Kronor 2,100,000.
Då resultatet innevarande år på grund av vattenbristen under första
kvartalet och med hänsyn till tidigare verkställda försäljningar icke kan
anses utslagsgivande för bedömande av bolagets möjligheter, har inom
förvaltningen samtidigt upprättats en förräntningskalkyl vid nuvarande
prisläge och normal produktion.
Sistnämnda kalkyl utvisar följande:
Utgifter:
Ränteutgifter med undantag
för ränta å bankkrediter
............................ 924,000
Skatter ................................ 230,000
Avskrivningar.................... 670,000
Överskott ............................ 662,000
Kronor 2,486,000
Inkomster:
Järn och stål.................... 234,000
Papp och cellulosa............ 727,000
Skogs- och trävarurörelse 981,000
Elektrisk kraft ................ 496,000
Övriga rörelsegrenar........ 28,000
Inkomst av aktier............ 20,000
Kronor 2,486,000.
Av den genom avtalet mellan staten och banken till bolagets förfogande
ställda krediten beräknas vid innevarande månads utgång cirka 1,580,000
kronor hava förbrukats, varav Kreditkassans tillskott skulle utgöra cirka
790,000 kronor.
Bolagets totala bankskuld beräknas vid denna månads slut uppgå till
cirka 15,400,000 kronor.
Det för år 1934 kalkylerade överskottet, 276,000 kronor, motsvarar sålunda
cirka 1.8 procent å bankskulden.
Det beräknade överskottet vid det kalkylerade prisläget och normal produktion,
662,000 kronor, utgör 4.3 procent av bankskulden.
Den balanserade förlusten för Helleforsbolaget uppgick den 31 december
1933 till 6,443,326 kronor 90 öre, varav 1933 års förlust utgjorde 1,619,986
kronor 84 öre. Motsvarande siffror för koncernen i dess helhet — Wargön
dock icke inberäknat — utgjorde 7,334,418 kronor 41 öre respektive 1,666,763
kronor 51 öre.
Bolagets tillgångar för stadigvarande bruk samt bolaget tillhöriga aktier
och andelar äro i dess balansräkning upptagna till värden, som vid
tiden för bolagets rekonstruktion år 1925 ansågos betryggande i förhållande
till då rådande prisläge men som till följd av den genomgripande konjunkturförsämring,
som sedan dess ägt rum, numera måste anses för höga.
Den otillfredsställande räntabiliteten i förening med den svaga likviditeten
gör en rekonstruktion av bolaget ofrånkomlig. Härvid måste särskild
hänsyn tagas till anläggningarnas geografiska läge och därav föranledda
höga fraktkostnader, vilka synnerligen menligt inverka på tillgångarnas
värde och företagets räntabilitet.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Om nuvarande konjunktur lägges till grund för en beräkning av förräntningsmöjligheterna,
synes det vara uppenbart, att bolagets svävande
bankskuld bör förvandlas till aktiekapital samt att detta i samband därmed
nedbringas till den omfattning, som motsvaras av tillgångarnas beräknade
nuvarande värde.
En approximativ rekonstruktionsbalans per den 31 december 1933 skulle
med denna utgångspunkt erhålla följande utseende:
Tillgångar:
Skulder:
Anläggningsmedel.......
Aktier och andelar ...
Råmateriel och lager
Diverse debitorer och
kassa .......................
20,848,000
5.060.000
4.066.000
4.582.000
Kronor 34,556,000
Aktiekapital ..................
Reservfond......................
Obligationslån ..............
Reverslån ......................
Kreditkassan..................
Diverse kreditorer ......
Rekonstruktionskostnader
..............................
16,000,000
1,600,000
13,679,000
686,000
639.000
1,252,000
700.000
Kronor 34,556,000.
Vid en rekonstruktion i enlighet med ovan intagna approximativa rekonstruktionsbalans
skulle bolagets egna fonder uppgå till 17,600,000 kronor,
varav i aktiekapital 16,000,000 kronor och i reservfond 1,600,000 kronor. Då
15,000,000 kronor av aktiekapitalet tillskjutits genom bankskuldens förvandling
till aktiekapital, återstår sålunda av statens ursprungliga intresse
i Helleforsbolaget endast 2,600,000 kronor utöver Kreditkassans genom
stödaktionen uppkomna fordran.
Styrelsen, som räknat med möjligheten av. att ett ytterligare uppskov
med avgörandet beträffande bolagets framtida gestaltning skulle ur statens
synpunkt kunna anses önskvärt, har, ehuru den varit medveten örn att
allvarliga olägenheter skulle vara förknippade med en fortsättning av det
nuvarande interimsförhållandet, ansett sig böra under hand hänvända sig
till Skandinaviska Kreditaktiebolaget med förfrågan, huruvida banken vore
villig medverka till en förlängning av avtalet mellan staten och banken
intill utgången av maj månad 1936.
Banken har emellertid avböjt denna framställning under framhållande
av, att ett förlängt interimstillstånd skulle vara till förfång för företaget.
Därvid anförde banken följande.
Bolaget måste genom en rekonstruktion komma ur sitt nuvarande prekära
läge, som utnyttjades av konkurrenterna, samtidigt som det verkade
tryckande på tjänstemanna- och arbetareförhållandena. Den nuvarande
osäkerheten örn var det slutliga ägareintresset komme att ligga, verkade
förlamande på styrelsens och ledningens handlingsfrihet såväl i det inre
organisationsarbetet som i de yttre affärerna och ett förlängande av detta
förhållande skulle därför med all sannolikhet lända till betydande skada.
Denna skulle, därest efter avtalets utgång staten funne sig icke böra behålla
sitt intresse i koncernen, helt och hållet komma att drabba banken. —
Samtidigt förklarade emellertid banken, att, för den händelse staten önskade
bibehålla sitt ägareintresse i Helleforskoncernen, banken ansåge sig
i ställda panter hava betryggande säkerheter för 10,000,000 kronor av bolagets
skuld till banken. Av denna skuld på 15,400,000 kronor skulle sålunda
5,400,000 kronor behöva förstärkt säkerhet.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Under sådana förhållanden återstår följaktligen endast, att staten redan
nu träffar slutgiltigt avgörande, huruvida den skall behålla sitt intresse
i Helleforskoncernen genom att ställa den begärda fyllnadssäkerheten
för bolagets förbindelser gentemot banken, eller örn i enlighet med
avtalet staten skall till banken utan vederlag överlåta Kreditkassans aktier
i bolaget ävensom statens fordran hos detsamma.
Därest staten lämnar berörda fyllnadssäkerbet, är det, såsom i samband
med rekonstruktionsförslaget ovan anförts, liktydigt med att staten måste
inlösa bela bankskulden.
I betraktande av att den uppgjorda förräntningskalkylen bygger på
full och ostörd drift vid nuvarande relativt gynnsamma konjunkturläge,
torde staten svårligen kunna räkna med att ständigt erhålla den förräntning,
som kalkylen utvisar.
Därtill kommer, att utvecklingen i riktning mot vidareförädling medför
behov av ytterligare väsentliga kapitalinvesteringar.
Det vill sålunda synas, som örn ytterligare kapitalinvestering i Helleforskoncernen
med de risker, som därmed äro förenade, icke vore från statens
sida motiverad vare sig av det återstående värdet av statens intresse i
bolaget eller av förräntningsmöjligbeterna.
Ändamålet med den av föregående års riksdag beslutade tillfälliga stödaktionen
var huvudsakligen att genom driftens upprätthållande undvika
arbetslöshet och andra sociala vådor. Detta syfte bar också uppnåtts, i det
att icke blott driften kunnat upprätthållas i förutvarande omfattning utan
även bolaget beretts tillfälle att inom såväl cellulosa- och trävaru- som
järnindustrierna utnyttja det förbättrade konjunkturläget och kunnat i
väsentlig grad utöka sin drift och i samma mån bereda sysselsättning åt
allt flera arbetare. Därest banken i fortsättningen blir ägare till företaget,
torde vara att antaga, att det betydande ekonomiska intresse, som banken
därmed övertager, samt den sociala hänsynen till den befolkning, vars
utkomst är beroende av företaget, föranleda banken att alltjämt i möjligaste
mån använda företagets produktionskapacitet. Ur social synpunkt
torde sålunda icke föreligga skäl för staten att ikläda sig några nya risker.
Med hänsyn till vad ovan anförts bar styrelsen beslutat tillråda, att Kreditkassan
direkt eller indirekt tillhöriga aktier i Hellefors Bruks Aktiebolag
ävensom den fordran bos bolaget, som må tillkomma Kreditkassan på
grund av den lämnade krediten, i enlighet med avtalet av den 28 juni 1933
överlåtes till banken.
Stockholm den 28 april 1934.
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL.
OLOF HJORTH.
TH. WIGELIUS.
AD. LINDGREN.
S. BOMAN.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
33
Bilaga B till styrelsens för Hellefors
Bruks Aktiebolag skrivelse den 28
april 1934.
Styrelse- och revisionsberättelser samt balansräkningar för år 1933
m. m. för Hellefors Bruks Aktiebolag och dotterbolag.
I. Hellefors Bruks Aktiebolags styrelseberättelse för år 1933.
Snöfattigdomen under vintern 1932—1933 i förening med den ovanligt
starka torkan under sommaren medförde en särskilt under senare halvåret
synnerligen svårartad vattenbrist. Driften vid träsliperiet och elektrostålugnen
i Hällefors har av denna anledning varit inställd under cirka
sex månader av året. För tillgodoseende av övriga rörelsegrenars behov
av elektrisk energi hava betydande kraftköp måst verkställas till stigande
priser.
Lådfabriken och snickerifabriken i Hällefors ödelädes genom eldsvåda
den 7 december 1933.
Natten mellan den 11 och 12 oktober inträffade en synnerligen häftig
storm, som åstadkom vindfällen i bolagets skogar i en omfattning, som innebar
mer än en normal årsavverkning. Till följd därav hava drivningarna
under vintern 1933—1934 pågått i större skala än vanligt, då de jämväl
inneburit ett tillvaratagande av det vindfällda virket.
Förvaltningskostnaderna hava under året reducerats bland annat genom
nedsättning av tjänstemännens löner och genom personalindragningar.
Bolagets verksamhet har fortgått ostörd av arbetskonflikt.
En påtaglig ljusning har gjort sig märkbar i konjunkturläget under senare
delen av året, medförande en avsevärd prisstegring å bolagets produkter.
Försäljningsvärdet för av bolaget under år 1933 försålda produkter
utgjorde 10,763,285 kronor 40 öre mot 8,817,528 kronor 11 öre år 1932. I
dessa siffror ingå ej dotterföretagens försäljningssummor.
Beträffande bolagets dotterföretag är följande att meddela:
Resultatet av Laxå Bruks Aktiebolags verksamhet har varit avsevärt
bättre än under nästföregående år. Försäljningsomsättningen har stigit
från 1,674,558 kronor 58 öre år 1932 till 2,280,126 kronor 19 öre år 1933.
Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks rörelse har utvecklats i full
överensstämmelse med den vid driftens upptagande uppgjorda planen. Försäljningsomsättningen
har ökat med cirka 60 procent i jämförelse med år
1932.
Aktiebolaget Svenska Stållinors ordertillgång har ogynnsamt påverkats
av byggnadskonflikten och den relativt ringa sysselsättningsgraden inom
landets gruvindustri.
Godstrafiken å Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolags linjer
har varit av normal omfattning.
Sedan en till 1933 års riksdag avlåten proposition med förslag till vissa
åtgärder rörande Hellefors Bruks Aktiebolag den 15 juni 1933 i huvudsak
bifallits av riksdagen, träffades den 28 i samma månad mellan staten och
Bihang lill riksdagens protokoll 193b. 1 sand. Nr 277. ''{
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 277.
Skandinaviska Kreditaktiebolaget avtal, enligt vilket staten och banken
skulle lämna bolaget under tiden t. o. m. den 31 maj 1934 en räntefri kredit
intill ett belopp örn 3,000,000 kronor, till vilken kredit staten och banken
skulle bidraga med hälften vardera. Av krediten, som var avsedd att
successivt tagas i anspråk, hade till den 31 december 1933 förbrukats inalles
1,136,836 kronor 28 öre. Avtalet innebar slutligen, att staten förpliktade
sig att, därest icke senast den 31 maj 1934 bankmässigt betryggande
säkerhet ställdes för bolagets förbindelser gentemot banken eller överenskommelse
träffades rörande den fortsatta finansieringen av bolaget, till
banken utan vederlag överlåta Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 direkt
eller indirekt tillhöriga aktier i bolaget ävensom statens fordran hos
bolaget på grund av den omförmälda krediten. Denna fråga kommer sålunda
att bliva föremål för behandling vid innevarande års riksdag.
Normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande bruk hava
verkställts med sammanlagt 674,636 kronor 90 öre.
Bolagets ställning enligt upprättat bokslut vid räkenskapsårets slut ävensom
resultatet av årets verksamhet, sedan berörda avskrivningar företagits
samt varulagren blivit försiktigt värdesatta, framgå av bifogade balans-
samt vinst- och förlusträkningar.
Å preferensaktierna, som medföra rätt till ackumulativ utdelning intill
5.5 procent å nominella värdet, har sedan år 1925, då teckningen verkställdes,
ingen utdelning ägt rum.
Styrelsen föreslår, att årets förlust, 1,619.986 kronor 84 öre, jämte från år
1932 balanserad förlust, 4,823,340 kronor 6 öre, tillhopa 6,443,326 kronor 90
öre, överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.
Hällefors i februari 1934.
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL. AD. LINDGREN.
OLOF HJORTH. S. BOMAN.
TH. WIGELIUS.
II. Balansräkning för Hellefors Bruks Aktiebolag per den 31
december 1933.
Tillgångar:
Skogs- och jordbruksfastigheter samt gruvor............................
Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer
Ekonomibyggnader och bostäder ................................................
Ofullbordade nyanläggningar och ombyggnader ....................
Maskiner............................................................................................
Trafikmateriel ................................................................................
Levande och döda inventarier ....................................................
Råmateriel.............................................................. 952,946:14
18,849,547: 5 8
8,832,445: 2 3
3,218,267: 3 9
88,988: 54
8,970,494: 4 2
344,860: 8!
274,547: 5 7
Kungl. Majlis proposition nr 277.
35
Lager av: Järn och stål..................... |
.................. 995,000:7 3 |
|
Cellulosa............................. |
.................. 122,680:8 5 |
|
Trävaror ............................. |
.................. 566,908:92 |
|
Skogsprodukter ................. |
.................. 1,386,713:53 |
|
Lantbruksprodukter ......... |
.................. 34,348: o 6 |
|
Diverse................................. |
.................. 7,385:3 8 |
4,065,983: ei |
Fordringar av dotterbolag ................. |
3,552,567: 66 |
|
Diverse debitorer ................................. |
2,718,769: 30 |
|
Växelportfölj......................................... |
18,046: 35 |
|
Aktier och andelar ............................. |
10,984,207: — |
|
Kassabehållning ................................. |
10,657: 74 |
|
Förlust: |
||
Balanserad från 1932 ..................... |
.................. 4,823,340; oe |
|
Årets förlust..................................... |
.................. 1,619,986: 84 |
6,443,326: 90 |
Kronor |
68,372,710: 10 |
|
Skulder: |
||
Stamaktiekapital................................... |
................ 10,000,000: — |
|
Preferensaktiekapital........................... |
................ 19,500,000: — |
|
Reservfond ........................................... |
............... 3,000,000: — |
32,500,000: — |
Avskrivnings- och förnyelsefond....... |
................ 4,346,000: — |
|
Skattefond ........................................... |
................ 270,000: — |
4,616,000: — |
Hypotekslån........................................... |
................ 8,986: oi |
|
Obligationslån....................................... |
................ 13,679,000: — |
|
Förlagslån i Jernkontoret ............... |
................ 280,100: — |
13,968,086: 01 |
Reverser ................................................. |
200,000:— |
|
Bankkrediter......................................... |
15,197,097: 52 |
|
A/B Kreditkassan av år 1922 ......... |
639,319: 84 |
|
Skulder till dotterbolag ..................... |
246,396: 95 |
|
Diverse kreditorer................................. |
1,005,809: 7 8 |
|
Disponerade fastighetsinteckningar... |
................ 26,511,000: — |
|
Disponerade förlagsinteckningar....... |
................ 4,000,000: — |
|
Hypotiserade aktier, bokfört värde... |
................ 7,306,500: — |
|
Borgensförbindelser ........................... |
................ 2,189,100: — |
|
Garanti- och ansvarsförbindelser....... |
................ 463,572:61 |
|
Diskonterade, ej inlösta växlar......... |
.. Sv. kr. 741,916: 24 |
|
£ 13,442:10 : 5 |
||
$ 1,482:2 1 |
||
F. Frcs 19,358: 7 i |
||
Lit. 14,919: 6 5 |
||
Kronor |
68,372,710: 10 |
Vinst- och förlusträkning per den 31 december 1933.
Utgifter:
Från 1932 balanserad förlust....................................................... 4,823,340:0 6
Malm, järn och stål........................................................................ 73,194: 16
Räntor............................................................................................... 1,589,975: o 6
Skatter................................................................................................ 221,712: 2 4
Avskrivningar ............................................................................... 674,636; 9o
Kronor 7,382,858:4 2
36
Kungl. Maj:ts -proposition nr 277.
Inkomster:
Cellulosa................................................ |
187,224: 48 |
|
Skogs- och trävarurörelse ................. |
406,544: 8 3 |
|
Elektrisk kraft ..................................... |
327,387: 7 o |
|
Diverse rörelsegrenar ......................... |
8,298: 21 |
|
Aktier och andelar ............................ Förlust: Balanserad från 1932 |
.................. 4,823,340:06 |
10,076: 30 |
Årets förlust ..................................... |
................... 1,619,986: 84 Kronor |
6,443,326: 9 0 |
III. Förteckning över Hellefors Bruks Aktiebolag tillhöriga
aktier och andelar.
Kronor |
|||||
59,995 |
st. stamaktier i Wargöns A/B ....... å nom. 100: — |
6,000,000 |
— |
||
3,995 |
» aktier |
i Laxå Bruks A/B............ » |
1,000: — |
3,400,000 |
— |
5,993 |
» » |
i A/B Hellefors Manufak- |
|||
turverk ........................ » |
100: — |
350,000 |
— |
||
1,286 |
» » |
i Persbergs Gruf ve A/B.... » |
275: — |
303,900 |
— |
54 |
» » |
i Hällefors-Fredriksbergs |
|||
Järnvägars A/B ........ » |
20,000: — |
260,000 |
— |
||
2,494 |
» » |
i A/B Svenska Stållinor » |
100: — |
220,000 |
— |
96 |
» » |
i A/B Niels B. Parelius » |
1,000: — |
110,000 |
— |
1,500 |
» » |
i A/B Bergslagernas Ge- |
|||
mensamma Kraftför- |
|||||
vältning........................ » |
100: — |
75,000: — |
|||
130 |
» » |
i Klacka och Lerbergs |
|||
Grafve A/B ................ » |
500: — |
65,000 |
— |
||
193 |
» » |
i Björnbergs Grufve A/B » |
500: - |
57,900 |
-'' |
44 |
» » |
i A/B Svartviks Grufvor » |
3,000: — |
48,400 |
— |
44 |
» » |
i Hellefors Egnahems A/B » |
1,000: — |
37,500 |
— |
225 |
» » |
i Strömsnäs JernverksA/B » |
100: — |
13,500 |
— |
113 |
» » |
i Grufve A/B Bomberget » |
400: — |
11,300 |
— |
10 |
» » |
i Stribergs Grufve A/B.... » |
1,000: — |
10,000 |
— |
15 |
» » |
i Grufve A/B Långban. .. » |
1,250: — |
9,000 |
— |
19 |
» » |
i Bastkärns Grufve A/B » |
3,000: — |
5,700 |
— |
5 |
» » |
i Dalkarlsbergs A/B........ » |
1,000: — |
5,000 |
— |
5 |
» » |
i A/B Pershytte Nya Gruf- |
|||
vor ................................ » |
100: — |
||||
jämte 5 st. lotter i Pers- |
|||||
hytte Grufvebolag........ » |
1,000: — |
500 |
— |
||
200 |
» » |
i Norrbottens Jernverks |
|||
A/B................................ » |
150: — |
1 |
— |
||
73 |
» » |
i A/B Sikbergs Grufvor ... » |
1,000: — |
1 |
— |
38 |
» stamaktier i A/B Basshuff ........ » |
100: — |
1 |
— |
|
18 |
» Dref. aktier i » :> ........ » |
100: — |
1 |
— |
|
30 |
» aktier |
i A/B Järnbruksförnöden- |
|||
heter ................................ » |
100: — |
1: — |
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
37
15 st. aktier i Järnindustri A/B Tool å nom.
50 » andelar i Jern vägsbolaget Saxen—Yngen
Andelar i Hörks Kanalbolag ........................................
Kronor
100: — 1: —
............. 1: —
............. 1,500: —
Kronor 10,984,207: —
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL.
AD. LINDGREN.
OLOF HJORTH.
S. ROMAN.
TII. WIGELIUS.
IY. Revisionsberättelse för Hellefors Bruks Aktiebolag för år 1933.
Undertecknade, revisorer av Hellefors Bruks Aktiebolags förvaltning
för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.
För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll
och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi,
inventerat bolagets värdehandlingar och kassa samt besett vissa av bolagets
verk och anläggningar.
Försäkringshandlingarne hava av oss granskats, varvid konstaterats, att
samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.
Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning
av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits
förda med ordning och reda.
Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut och
resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna
överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.
Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av
den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,
att bolagets lager vid bokslutet fortfarande kunnat upptagas till priser,
som understiga, i allmänhet betydligt, de statistiskt uträknade tillverkningskostnaderna.
Beträffande bolagets förhållanden i övrigt hänvisa vi till vad därom
i styrelsens förvaltningsberättelse förmäles.
Då ledningen på ett, enligt vår åsikt, förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets
intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:
att fastställa balansräkningen,
att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från år 1932 balanserad
förlust överföres till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.
Stockholm den 16 mars 1934.
AND. SJÖSTEDT. ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
V. Wargöns Aktiebolags balansräkning per den 31 december 1933.
Tillgångar:
Jordbruksfastigheter......................
Gruvor..............................................
Industribyggnader..........................
Elektriska kraftanläggningar......
Kommunikationsmedel..................
Ekonomibyggnader och höstäder
Maskiner..........................................
Båtar och pråmar..........................
Trafikmateriel ..............................
Levande och döda inventarier ..
Råmaterialier..................................
Lager av: Papper och cellulosa
Legeringar..................
Diverse .....................
Diverse debitorer ..........................
Aktier och andelar ......................
Kassa ..............................................
....................... 385,650: 73
...................... 1: -
....................... 3,096,952: -
....................... 63,075:3 2
....................... 464,898: —
....................... 806,483: so
....................... 9,880,244: 7 o
....................... 206,813:35
....................... 128,396: oo
127,313: 70
1,780,086: 79
87,512: 9 4
673,402: 71
_81,312: i? 2,622,314:61
...................... 2,055,025:75
...................... 258,637:3 7
...................... 4,876:20
Kronor 20,100,683:43
Skulder:
Stamaktiekapital ...............................
Preferensaktiekapital ......................
Reservfond ..........................................
Diverse fonder ...................................
Obligationslån ...................................
Köpeskillingsreverser ......................
Bankkrediter .......................................
Diverse kreditorer...............................
Vinstmedel: Balanserade från 1932
Årets vinst1 ...............
Disponerade fastighetsinteckningar
Disponerade förlagsinteckningar ...
Hypotiserade aktier, bokfört värde
Ansvarsförbindelser...........................
Diskonterade, ej inlösta växlar
.................... 319,801:27
.................... 628,519:2 7
.................... 9,960,000: —
.................... 4,700,000: —
.................... 89,517:35
Sv. Kr. 304,400: —
Schw. Frcs 123,250: —
N. Kr. 100,330:17
F. Mk 51,783: 0 4
Sv. Kr. 77,936: 90
£ 2,835 %
Kronor
6,000,000: —
6,000,000: —
1,200,000: —
3,000: —
2,570,000: —
160,000: —
2,183,269: 19
1,036,093: 70
948,320: 54
20,100,683: 43
Före avskrivningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
39
YL Laxå Bruks Aktiebolags styrelseberättelse för år 1933.
Arbetet å skogsområdet har varit inställt största delen av drivningssäsongen
vintern 1932—1933, enär överenskommelse med arbetarna örn nytt
kollektivavtal icke kunde träffas förrän den 8 april 1933. Driften i bolagets
övriga rörelsegrenar bär däremot pagatt ostörd av arbetskonflikt.
Konjunkturläget har under året märkbart förbättrats.
Årets totala försäljningsomsättning utgjorde 2,280,126 kronor 19 öre emot
1,674,558 kronor 58 öre år 1932. , , .
Bolagets ställning enligt upprättat bokslut vid rakenskapsarets slut
ävensom resultatet av 1933 ars verksamhet, sedan normala avskrivningar
å anläggningar för stadigvarande bruk företagits, framgår av bifogade
balans- samt vinst- och förlusträkningar. ..... „
Styrelsen föreslår, att årets förlust, 96,496 kronor 79 öre, jämte från ai
1932"balanserad förlust, 608,209 kronor 36 öre, eller tillhopa 704,706 kronor
15 öre, överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.
Laxå i februari 1934.
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL. AD- LINDGREN.
OLOF HJORTH. S. ROMAN.
TIL WIGELIUS.
YII. Balansräkning för Laxå Bruks Aktiebolag per den 31 december 1933.
Tillgångar:
Skogs- och jordbruksfastigheter....................................................
Industriella och elektriska anläggningar med kraftstationer
Ekonomibyggnader och bostäder ................................................
Maskiner........................................
Traflkmateriel ...........................
Levande inventarier
Döda inventarier
Råmateriel ...................................
Lager av: Järn ..........................
Cellulosa ...................
Trävaror ...................
Skogsprodukter
Lantbruksprodukter
Diverse......................
503,744: 8 9
216,161: 7 2
16,652: +o
166,045: 9 4
70,494: 3 2
22,166: 8 0
15,603: 8 3
3,818,367: 52
1,591,961: 67
718,253: 19
1,048,864: 84
52,576: 7 4
31,130: —
3,935: 50
1,010,869: 90
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Hellefors Bruks Aktiebolag ........................................................
Diverse debitorer ......................................................................
Aktier och andelar .......................................................................
Kassabehållning ..........................................................................
Förlust:
Balanserad från 1932 ........................................ 608,209:3 6
Arets förlust ........................................................ 96,496: 79
Kronor
177,458: 29
153,029: 54
551,000: —
103: 40
704,706: 15
9,862,256: 7 4
Skulder:
Aktiekapital............................................................ 4,000,000: —
Reservfond ............................................................ 400,000: —
Avskrivnings- och förnyelsefond........................ 649,000: —
Skattefond................................................................ 50,000: - -
Hypotekslån............................................................ 17433,455: 20
Obligationslån ........................................................ 1,337,000: —
Förlagslån i Jernkontoret.................................... 149,000:_
Bankkrediter ............................................................~~
Diverse kreditorer...................................................................
Disponerade fastighetsinteckningar.................... 4,500,000: —
Disponerade förlagsinteckningar........................ 1,000,000: —
Hypotiserade aktier, bokfört värde.................... 272,450:_
Garanti- och ansvarsförbindelser........................ 121,916:4 0
Diskonterade, ej inlösta växlar ........................ 45,601:31
Borgen för Hellefors Bruks Aktiebolags för
lagsaccepter
........................................................ 12,850,000: —
Kronor
5,099,000: —
2,919,455: 20
1,659,171: 93
184,629: ei
9,862,256: 7 4
Vinst- oell förlusträkning per den 31 december 1933.
Från 1932 balanserad förlust
Räntor........................................
Skatter.......................................
Avskrivningar ........................
Malm och järn ..................
Cellulosa’..............................
Skogs- och trävarurörelse
Diverse rörelsegrenar ......
Aktier och andelar ..........
Förlust:
Balanserad från 1932 .
Årets förlust ................
Utgifter:
............................................... 608,209: se
................................................ 257,607:85
............................................... 39,181:23
................................................ 88,000: —
Inkomster: |
Kronor |
992,998: 44 |
28,913: 21 |
||
.. 608,209:3 6 96,496: 79 |
704,706: 15 |
992,998: 4 4
Kronor
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
41
Till. Förteckning över Laxå Bruks Aktiebolag tillhöriga aktier
och andelar.
Kronor
249 st. aktier i Dalkarlsberg A/B ............ å nom.
147 » » i Stribergs Grafve A/B........ »
196 » » i Laxå Tomt- och Byggnads
A/B.................................... »
60 » » i A/B Pershytte Nya grufvor »
jämte 60 st. lotter i Pershytte
Grufvebolag ........ »
1,000: — 249,000: —
1,000: — 142,000: —
500: - 100,000: —
100: —
1,000: —__ 60,000: —
Kronor 551,000: —
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL.
OLOF HJORTH.
AD. LINDGREN.
S. BOMAN.
TIL WIGELIUS.
IX. Revisionsberättelse för Laxå Bruks Aktiebolag för år 1933.
Undertecknade, revisorer av Laxå Bruks Aktiebolags förvaltning för år
1933, få härmed avgiva följande berättelse:
För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll
och övriga handlingar, sorn lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.
Försäkringshandlingarna hava av oss granskats, varvid konstaterats, att
de belopp, vartill bolagets tillgångar försäkrats, betydligt överstiga bok1‘öringsvärdena.
Bolagets räkenskaper, söm underkastats fullständig och noggrann siffergranskning
av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits
förda med ordning och reda.
Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut
och resultatet av rörelsen under året hänvisa vi till de med räkenskaperna
överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.
Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av
den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,
att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet betydligt
understiga tillverkningskostnaderna.
Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets
intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:
att fastställa balansräkningen,
att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från år 1932 balanserad
förlust överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.
Laxå den 18 mars 1934.
ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG. AND. SJÖSTEDT.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
X. Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks styrelseberättelse för år 1933.
Driften i kallvalsverket kar utvecklats på ett tillfredsställande sätt i enlighet
med den vid rörelsens upptagande uppgjorda planen. Försäljningsomsättningen
har sålunda ökat med c:a 62 procent i jämförelse med år
1932. Prisläget har i någon mån förbättrats på såväl exportmarknaden
som den inhemska marknaden.
Arbetsfred har rått under året.
Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut ävensom resultatet av 1933
års verksamhet, sedan normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande
bruk företagits samt cirka 16,000 kronor av årsvinsten använts för
nedskrivning av det genom rörelsens större omfattning ökade råvarulagret,
framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.
Styrelsen föreslår, att årets vinst, 40,551 kronor 2 öre, avräknas å från
år 1932 balanserad förlust, 222,266 kronor 79 öre, samt att därefter återstående
förlust, 181,715 kronor 77 öre, överföres till innevarande års vinstock
förlustkonto.
Hällefors i februari 1934.
ALF LINDAHL.
OLOF HJORTH.
C. E. SVENSSON.
TH. WIGELIUS.
AD. LINDGREN.
S. BOMAN.
XI. Balansräkning för Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk per den
31 december 1933.
Tillgångar:
Jordbruksfastigheter......................................... |
42,000: — |
|
Industriella anläggningar ............................. |
763,321: 2o |
|
Elektriska kraftanläggningar......................... |
262,382: 5 7 |
|
Ekonomibyggnader och bostäder ................. |
297,532: 8 2 |
|
Inventarier......................................................... |
28,764: n |
|
Råmateriel.......................................................... |
.......... 175,285: 2 o |
|
Produkter, färdiga och under arbete .......... |
.......... 236,847: 74 |
412,132: 9 4 |
Diverse debitorer ............................................. |
11,612: 5 9 |
|
Kassabehållning................................................. |
441: — |
|
Förlust: |
||
Balanserad från 1932 .................................. |
.......... 222,266: 7 9 |
|
Avgår årets vinst ...................................... |
.......... 40,551:02 |
181,715: 7 7 |
Kronor |
1,999,903: — |
Kungl. May.ts proposition nr 277. 43
Skulder:
Aktiekapital ................................................................................... 600,000:
Avskrivnings- ock förnyelsefond ................................................ 150,000: —
Köpeskillingsreverser ................................................................... 700,000:
Förlagslån ........................................................................................ 87,500:
Hellefors Bruks Aktiebolag 445,085: 8 3
Diverse kreditorer............................................................................ 17,317:17
Fastighetsi»teckningar............................................... 700,000: —
Garanti- ock ansvarsförkindelser ............................ 24,800: —__
Kronor 1,999,903: —
Vinst- och förlusträkning per den 31 december 1933.
Utgifter:
Från 1932 balanserad förlust........................................................ 222,266: 7 9
Räntor.............................................................................................. 49,089:02
Skatter................................................................................................ 9,460: 9 o
Avskrivningar ................................................................... 47,500:
Kronor |
328,316: 71 |
|
Inkomster: |
||
Kallvalsat material ............................................... |
113,063: os |
|
Elektrisk kraft ....................................................... |
31,614: 17 |
|
Inkomst av jordbruksfastighet ........................... |
1,668: 2 6 |
|
Hyror och arrenden............................................... |
255:48 |
|
Förlust: |
||
Balanserad från 1932 ........................................ |
.... 222,266:79 |
|
Avgår årets vinst ............................................ |
... 40,551:02 |
181,715: 7 7 |
Kronor |
328,316: 71 |
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL. AD. LINDGREN.
OLOF HJORTH. S. BOMAN.
TIL WIGELIUS.
XII. Revisionsberättelse för Aktiebolaget Hellefors Manufakturverk.
Undertecknade, revisorer av Aktiebolaget Hellefors Manufakturverks
förvaltning för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.
För fullgörande av vårt uppdrag kava vi tagit del av bolagets protokoll
och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.
Försäkringsbandlingarna kava av oss granskats varvid konstaterats, att
samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.
Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning
av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits
förda med ordning och reda.
44
Kungl. Majda proposition nr 277.
Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut
och resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna
överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.
Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av
den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bl. a. framgått,
att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet betydligt
understiga tillverkningskostnaderna.
Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets
intressen få vi tillstyrka bolagsstämman:
att fastställa balansräkningen,
att godkänna styrelsens förslag, att årets vinst avräknas å från 1932 balanserad
förlust samt att därefter återstående förlust överföres till innevarande
års vinst- och förlustkonto, samt
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.
Bångbro den 17 mars 1934.
ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG. AND.. SJÖSTEDT.
XIII. Aktiebolaget Svenska Stållinors styrelseberättelse för år 1933.
Ordertillgången har ogynnsamt påverkats av den under året rådande
byggnadskonflikten och den jämförelsevis ringa sysselsättningsgraden
inom gruvindustrien.
Driften har fortgått utan störning av arbetskonflikt.
Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut och resultatet av 1933 års
verksamhet, sedan normala avskrivningar å anläggningar för stadigvarande
bruk företagits, framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.
Styrelsen föreslår, att årets förlust, 11,623 kronor 56 öre, jämte från år
1932 balanserad förlust, 16,520 kronor 44 öre, eller tillhopa 28,144 kronor,
överföras till innevarande års vinst- och förlustkonto.
Kristinehamn i februari 1934.
C. E. SVENSSON.
ALF LINDAHL.
AD. LINDGREN.
S. BOMAN.
OLOF HJORTH.
TIL WIGELIUS.
XIV. Balansräkning för Aktiebolaget Svenska Stållinor
per den 31 december 1933.
Tillgångar:
Tomtvärden ...........................
Industribyggnader....................
Maskiner....................................
Ofullbordade nyanläggningar
Inventarier................................
26,000: —
138,336: o i
343,743: 6 o
913: 6 9
12,787: 53
45
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Råmateriel..................................................................... 30,394:2 4
Produkter, färdiga och under arbete ............... |
.... 219,357:70 |
249,751: 9 4 |
Diverse debitorer.................................................. |
1,739: 92 |
|
Kassabehållning ................................................... |
10: 6* |
|
Förlust: |
||
Balanserad från 1932 ....................................... |
..... 16,520:44 |
|
Årets förlust....................................................... |
..... 11,623:5 6 |
28,144: — |
Kronor |
801,427: 3 5 |
|
Skulder: |
||
Aktiekapital .......................................................... |
260,000: — |
|
Hypotekslån .......................................................... |
..... 50,000: — |
|
Förlagslån............................................................... |
56,250: — |
106,250: — |
Bankkrediter.......................................................... |
17,728: io |
|
Hellefors Bruks Aktiebolag ............................ |
395,630: 8 7 |
|
Diverse kreditorer .............................................. |
21,818: 3 8 |
|
Disponerade fastighetsinteckningar .................. |
..... 125,000: — |
|
Disponerade förlagsinteckningar .................... |
..... 20,000: — |
|
Garantiförbindelse .............................................. |
..... 10,800: — |
|
Kronor |
801,427: 3 5 |
Vinst- och förlusträkning'' per den 31 |
december 1933. |
Utgifter: |
|
Från 1932 balanserad förlust ................................ |
..................... 16,520:44 |
Räntor............................................................................ |
.................... 6,297:05 |
Skatter........................................................................... |
.................... 1,210:42 |
Avskrivningar ............................................................ |
.................... 20,780:78 |
Kronor 44,808: 6 9 |
|
Inkomster: |
|
Linor och tråd ............................................................ |
..................... 16,324:6 9 |
Bostadshyror ................................................................ |
..................... 340: — |
Förlust: |
|
Balanserad från 1932 ........................................... |
16,520: 44 |
Årets förlust................................................,........... |
11,623:56 28,144: — |
Kronor 44,808: 6 9 |
|
C. E. SVENSSON. |
|
ALF LINDAHL. |
AI). LINDGREN. |
OLOF HJORTH. S. BOMAN.
TH. WIGELIUS.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
XV. Revisionsberättelse för Aktiebolaget Svenska Stållinor för år 1933.
Undertecknade, revisorer av Aktiebolaget Svenska Stållinors förvaltning
för år 1933, få härmed avgiva följande berättelse.
För fullgörande av vårt uppdrag hava vi tagit del av bolagets protokoll
och övriga handlingar, som lämna upplysningar örn bolagets ekonomi.
Försäkringshandlingarna hava av oss granskats, varvid konstaterats, att
samtliga försäkringsvärden överstiga de bokförda beloppen.
Bolagets räkenskaper, som underkastats fullständig och noggrann siffergranskning
av därtill utsedd person, hava av oss genomgåtts och befunnits
förda med ordning och reda.
Beträffande bolagets ställning vid årsskiftet enligt upprättat bokslut och
resultatet av rörelsen under året, hänvisa vi till de med räkenskaperna
överensstämmande uppställningar, som intagits i styrelsens berättelse.
Vi hava genomgått behörigen upprättat inventarium samt tagit del av
den statistik, som av bolaget utarbetats. Av denna har bland annat framgått,
att bolagets lager vid bokslutet upptagits till priser, som i allmänhet
betydligt understiga tillverkningskostnaderna.
Då ledningen på ett enligt vår åsikt förtjänstfullt sätt tillvaratagit bolagets
intressen, få vi tillstyrka bolagsstämman:
att fastställa balansräkningen,
att godkänna styrelsens förslag, att årets förlust jämte från 1932 balanserad
förlust överföres till innevarande års vinst- och förlustkonto, samt
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 1933 års förvaltning.
Hällefors den 16 mars 1934.
ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.
XVI. Hällefors -Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolags styrelseberättelse
för år 1933.
Antalet tonkilometer å järnvägen överstiger för år 1933 motsvarande siffror
för något föregående år, beroende på att Fredrikshergsindustrierna under
året arbetat utan avbrott med ökad produktion. Härigenom hava driftskostnaderna
per tonkilometer sjunkit betydligt. Järnvägens taxa har under
året sänkts så, att den numera sammanfaller med S. J:s taxa av den
1 oktober 1930.
Några nyanskaffningar eller nyanläggningar under året äro icke att
anteckna.
Bolagets ställning vid räkenskapsårets slut ävensom resultatet av dess
verksamhet under år 1933 framgå av bifogade balans- samt vinst- och förlusträkningar.
Årets totala trafikinkomst har uppgått till ............................ kr. 345,949: o 9
Fråndrages driftskostnaderna........................................................ » 244,032: 54
återstå kr. 101,916: 55
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Efter avdrag av räntor .................................... kr. 27,941: 25
och gjorda avskrivningar..................................■ ■ » 53,182: 6 4 kr. 81,123:8 9
blir årsresultatet en vinst av........................................................ kr. 20,792: 6 6
vartill komma balanserade vinstmedel .................................. »__2,681: 75
Till bolagsstämmans förfogande stå sålunda............................ kr. 23,474: 41
Styrelsen föreslår,
att till utdelning å aktiekapitalet avsättas................................ kr. 18,000: —
samt att till 1934 års vinst- och förlustkonto överföras........ » 5,474: 41
Summa kronor 23,474:41.
Hällefors i mars 1934.
C. E. SVENSSON.
OLOF HJORTH. AD. LINDGREN.
S. BOMAN. ALF LINDAHL.
TH. WIGELIUS.
XVII. Balansräkning för Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolag
per den 31 december 1933.
Tillgångar:
Bananläggningen ............................................................................ 2,799,698:09
Gårdar och fastigheter.................................................................... 348,796:5 2
Bullande materiel............................................................................ 679,659:9 9
Maskiner............................................................................................ 36,413:2 5
Inventarier....................................................................................... 21,587: 61
Förrådsartiklar ................................................................................ 19,643: 18
Diverse debitorer ............................................................................ 4,209: 03
Kassabehållning ........................................................................... 3,668: 9 6
Kronor 3,913,676:6 3
Skulder:
Aktiekapital .................................................................................... 1,200,000: —
Reservfond........................................................................................ 120,000: —
Förnyelsefond.................................................................................... 562,405: 80
Hellefors Bruks Aktiebolag ....................................................... 1,995,053: 6 2
Diverse kreditorer............................................................................ 12,742: 8 0
Vinstmedel:
Balanserade från 1932 ........................................ 2,681: 7 5
Årets vinst ........................................................... 20,792: 6 6 23,474:41
Ansvarsförbindelser ................................ 4,000: —
Kronor 3,913,676: 6 3
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 277.
Vinst- och lörlusträkning per den 31 december 1933.
Utgifter:
Räntor................................................................................................ 27,941:2 5
Avskrivningar ................................................................................ 53,182: 6 4
Vinst:
Balanserad från 1932 ............................................ 2,681: 75
Årets vinst ............................................................ 20,792:6 6 23,474:41
Kronor 104,598:30
Inkomster:
Från 1932 balanserad vinst ........................................................ 2,681: 75
Järnvägsdriften............................................................................... 101,916: 55
Kronor 104,598: 30
O. E. SVENSSON.
S. BOMAN. AD. LINDGREN.
OLOF HJORTH. ALF LINDAHL.
TH. WIGELIUS.
XVIII. Revisionsberättelse för Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars Aktiebolag
för år 1933.
Efter verkställd granskning av Hällefors—Fredriksbergs Järnvägars
Aktiebolags räkenskaper och förvaltning för år 1933 få undertecknade revisorer
avgiva följande berättelse:
Bolagets ställning vid årets slut och dess verksamhet framgår av styrelseberättelsen
bilagda balans- samt vinst- och förlusträkningar, vilka befunnits
överensstämma med bolagets räkenskaper.
Siffergranskning har verkställts av därtill särskilt utsedd person, vilkens
rapport icke föranlett någon anmärkning.
Vi hava genomgått bolagets protokoll samt granskat dess brandförsäkringshandlingar
och därvid funnit allt i god ordning.
Behöriga avskrivningar hava under året verkställts, och synas de bokförda
värdena vara betryggande. Vi tillstyrka balansräkningens godkännande.
Vi biträda styrelsens förslag beträffande användningen av den under
förvaltningsäret uppkomna vinsten samt hemställa att full ansvarsfrihet
beviljas för den tid, revisionen omfattar.
Hällefors den 16 mars 1934.
ERIK v. HOFSTEN. F. SUNDBERG.
841381. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.