Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

Nr 234.

Kungl. Ma;j:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
beredskapsarbeten m. m.; given Stockholms slott
den 9 mars 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 9 mars 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandlek, statsråden

Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,

Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam beredning
med cheferna för kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruksoch
handelsdepartementen:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag
till statsverket, anvisa respektive beräkna anslag å tillsammans 156,769,800
kronor.

Härav voro till statliga byggnader upptagna anslag till ett belopp av tillhopa
11,556,800 kronor. Framställningar i dessa ämnen hava redan gjorts
till riksdagen.

Vidare voro till allmänna arbeten, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid,
 upptagna anslag å sammanlagt 122,710,000 kronor, därav följande
under socialdepartementet med beräknade belopp upptagna reservationsanslag,
nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 284.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

statliga och statskontor unala reservarbeten.......48 miljoner kronor

statliga beredskapsarbeten.............. 5 » „

bidrag till kommunala beredskapsarbeten....... 5 » >

främjande av bostadsbyggande...........10 > >

förbättring av slumbostadsbeståndet.......... 3 »

Ytterligare voro upptagna anslag örn sammanlagt 20,500,000 kronor till
låneunderstöd, däribland följande under socialdepartementet upptagna reserva -

tionsanslag, nämligen

lån till kommunala beredskapsarbeten........ 5 miljoner kronor

lån till främjande av enskild företagsamhet...... 5 » »

Senare denna dag (proposition nr 235) ämnar jag göra hemställan beträffande
anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten. Beträffande det
ifrågasätta anslaget till förbättring av slumbostadsbeståndet återkommer jag
senare i dag i särskilt sammanhang (skrivelse nr 236). Nu anhåller jag att
till behandling få upptaga frågan örn övriga nyss särskilt nämnda anslag.

I statsverkspropositionen utvecklade statsministern och chefen för finansdepartementet
vissa allmänna synpunkter på hithörande frågor.

Statsministern anförde sålunda bland annat följande:

»Det stora hjälpbehov, som fortfarande förefinnes, och den alltjämt rådande
ovissheten rörande konjunkturutvecklingen gör det nödvändigt att även
för nästa budgetår förbereda omfattande åtgärder från statsmakternas sida
för att bispringa krisens offer och stimulera det ekonomiska livet. Vid sidan
av förslag till fortsatt stöd åt jordbruket, hantverket och fisket förordar därför
statsrådet, att för riksdagen framlägges ett program med förslag örn åtgärder
till förebyggande av arbetslöshet samt beredande av nya arbetstillfällen
och försörjningsmöjligheter åt arbetslösa. Avsevärda belopp beräknas
för fortsättande av arbetslöshetskommissionens verksamhet. Programmet
innebär även i övrigt ett fullföljande av det av fjolårets riksdag beslutade och
omfattar i huvudsak åtgärder av samma art som detta. Sålunda föreslås fortsatta
anslag till statsbeställningar, till statliga och kommunala beredskapsarbeten,
 för byggande av skenfria korsningar, broar och hamnar samt för
lån till främjande av enskild företagsamhet. Med utgångspunkt från att uppgörelse
äntligen skall träffas mellan parterna i byggnadskonflikten föreslås
anslag på något mer än 11 miljoner kronor för uppförande av statliga byggnader.
 Tillsammans med tidigare för samma ändamål beviljade anslag komma
dessa medel att möjliggöra en för den allmänna återhämtningen betydelsefull
verksamhet. Genom en lösning av byggnadskonflikten lösgöras även de medel,
 som av riksdagen anslagits för uppmuntrande av enskild byggnadsverksamhet
i stadssamhällen. För främjande av fortsatt arbete för förbättrande
av bostadsbeståndet på landsbygden beräknas nytt anslag, ävensom för åtgärder
mot bostadseländet i slumkvarteren. Chefen för kommunikationsdepartementet
hemställer örn anslag till vägbeläggning med gatsten, varvid en betydande
del av statens stenlager skulle kunna komma till användning, samt örn

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

3

viss tillverkning av vagnar och utförande av vissa banarbeten för statens
järnvägar. Med hänsyn till behovet av ökad hjälp åt lantbefolkningen hemställer
chefen för jordbruksdepartementet örn väsentligt högre anslag än de för
löpande budgetår beviljade till för denna befolkning särskilt lämpade arbeten.
En betydande utvidgning av arbetarsmåbruksverksamheten föreslås, och vidare
beräknas anslag till åtgärder för beredande av jordbruk åt arbetslösa.»

Vid framläggandet av finansplanen lämnade chefen för finansdepartementet
en översikt över konjukturutvecklingen under det gångna året samt anförde
därefter, att det visserligen framkommit tecken till en återhämtning av konjunkturen
ej blott i vårt land utan även i världen som helhet men att man
saknade verkliga hållpunkter för ett omdöme om hur hastigt eller hur långsamt
återhämtningen komme att försiggå.

I motiveringen för den i statsverkspropositionen framlagda lånebudgeten
erinrade finansministern till en början örn att han i förra årets finansplan betecknat
det program för offentliga arbeten, finansierade med lånemedel, varom
förslag då framlades, som ett led i strävandet att taga tillvara våra tillgångar,
 skaffa nya arbetstillfällen, förbättra vår försörjning, med ett ord höja
vår inkomststandard utöver den nuvarande, genom depressionen nedpressade
nivån. Finansministern anförde därefter, att en del av de farhågor, som det
nämnda programmet till en början framkallade, redan visat sig mindre grundade.
 Läget på kapitalmarknaden hade utvecklat sig i sådan riktning, att
oron för statslånen såsom en fara för de enskilda företagens lånemöjligheter
torde hava väsentligen försvunnit. En annan icke sällan uttalad farhåga,
att den statliga upplåningen skulle ge upphov till en ohejdad prisstegring,
eller inflation, torde ävenledes ha förlorat sin aktualitet. Erfarenheterna under
det gångna året hade starkt framhävt de svårigheter, som mötte försöken
att höja prisnivån. Örn betänkligheterna mot den under förra året inledda
finanspolitiken sålunda förlorat i styrka, kvarstode de positiva skälen för denna
politik oförsvagade. Det syntes fortfarande vara det bästa, att de arbetslösa
i största möjliga utsträckning sattes i tillfälle att genom arbete skaffa
sig sitt uppehälle. Det kunde möta praktiska svårigheter att så fördela det
allmännas kapitalinvesteringar, att de till övervägande del folie under depressionstider,
 men det måste anses i hög grad önskvärt, att en sådan fördelning
eftersträvades. Dessa skäl gällde sålunda oberoende av vilken verkan i konjunkturlyftande
riktning man väntade sig av den ökade offentliga verksamheten.
 Att den åsyftade stimuleringen av näringslivet till sin omfattning vore
beroende av en mångfald omständigheter, finge anses självklart. Under inflytande
av krisskärpande faktorer på andra områden kunde resultatet av det
allmännas insatser inskränka sig till att depressionen framstode såsom mindre
starkt markerad. Invändningar mot stimuleringstanken kunde därför icke
hämtas ur våra egna erfarenheter under det gångna halvåret, så mycket mindre
som arbetena endast steg för steg kunnat igångsättas och de anslagna medlen
långsamt komme ut i rörelsen.

I den mån man vågade antaga -— anförde finansministern vidare — att den
inträdda förbättringen i det ekonomiska läget betecknade depressionens över -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

gång i en så småningom stigande konjunktur av sedan gammalt välkänt slag,
torde skälen för ett statligt investeringsprogram snarast bliva förstärkta. I ett
läge da depressionstendenserna syntes hava ebbat ut, men återhämtningens
krafter ännu vore svaga, ansåges av många de bästa utsikterna förefinnas
för en gynnsam effekt av ett offentligt investeringsprogram.

Slutligen berörde finansministern även de farhågor av rakt motsatt slag,
som möjligen komme att göra sig hörda. Finansministern yttrade därvid att,
örn konjunkturförbättringen skulle fortskrida mycket hastigt, det kunde tänkas,
 att de offentliga arbetena icke endast bleve onödiga utan till och med
övade en skadlig inverkan genom en alltför starkt uppdriven efterfrågan på
de produktiva krafterna. Bortsett från att de beslutade eller föreslagna arbetena
vore av sådan art, att en begränsning vid behov utan svårighet läte sig
genomföra, byggde de antydda bekymren pa en föreställning örn framtiden,
som vore ytterst osannolik. Redan tron på en mycket snabb utveckling fram
mot en högkonjunktur vilade på svaga grunder. Men även örn den förbättring,
 som nu kunde iakttagas, verkligen skulle utgöra inledningen till en
oväntat snabb konjunkturuppgång med alla de typiska drag, som man av
tidigare erfarenheter känner, kvarstode det faktum, att denna konjunkturuppgång
komme att utspelas på grundvalen av ett i många betydelsefulla hänseenden
förändrat näringsliv.

Vid min hemställan i statsverkspropositionen örn beräknande av anslag till
statliga beredskapsarbeten m. m. erinrade jag örn att 1933 års riksdag bland
de i väsentligen arbetslöshetslindrande syfte under socialdepartementet beviljade
anslagen, förutom till vissa särskilda byggnadsarbeten samt till statliga
och statskommunala reservarbeten, anvisade följande anslag till arbe -

ten, nämligen

statliga beredskapsarbeten, reservationsanslag..... 3 miljoner kronor

kommunala beredskapsarbeten, » ..... 8.5 » »

främjande av bostadsbyggande, » .....15 » »

lan till främjande av enskild företagsamhet, reservationsanslag
....................10 » ,

subventioner till främjande av enskild företagsamhet,

reservationsanslag................. 35 t s

Jag anförde därefter, att medel för i huvudsak motsvarande ändamål syntes
i enahanda syfte böra beräknas jämväl för nästkommande budgetår, och
förordade därvid en anslagsberäkning 1 enlighet med vad nyss inledningsvis
nämndes.

Hjälpprogrammet i dess helhet.

Innan jag övergår till behandlingen av de särskilda anslagen, torde jag böra
angiva min uppfattning rörande de allmänna riktlinjerna för och omfattningen
av statens åtgärder under det kommande budgetåret i anledning av arbetslösheten.

Dessförinnan torde jag såsom bakgrund härtill få lämna en redogörelse för
det aktuella arbetslöshetsläget och därvid särskilt söka belysa sådana drag i
detsamma, som kunna ge en antydan örn utvecklingen för framtiden. I sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

5

band därmed torde lämpligen böra lämnas en översiktlig redogörelse för verkställigheten
av de av 1933 års riksdag beslutade hjälpåtgärderna. Yad angår
arbetslöshetskommissionens verksamhet torde jag för närmare uppgifter få
hänvisa till propositionen (nr 235) angående anslag till bekämpande av arbetslösheten
m. m. sid. 40 och följande.

Arbetslöshetsläget.

I skrivelse den 15 december 1933 har statens arbetslöshetskommission framlagt
förslag rörande erforderliga medel till upprätthållande under budgetåret
1934/1935 av den hjälpverksamhet för arbetslösa, som kommissionen har att
utöva enligt bestämmelserna i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 446) angående
statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Skrivelsen
har såsom bilaga fogats vid min hemställan i statsverkspropositionen örn beräknande
av anslag till statliga och statskommunala reservarbeten (Utgifter
för kapitalökning, bilaga 3, punkt 2). I skrivelsen har arbetslöshetskommissionen
lämnat en utförlig översikt över arbetsmarknadens och arbetslöshetens
utveckling under år 1933, till vilken jag får hänvisa. Sedermera har arbetslöshetskommissionen
i skrivelse den 16 februari 1934 gjort definitiv framställning
om medelsbehovet för nästkommande budgetår. I samband härmed har
kommissionen meddelat vissa kompletterande uppgifter till den tidigare lämnade
redogörelsen.

Depressionens inverkan på arbetsmarknaden framgår av följande tabeller,1
vilka för åren 1930—1933 upptaga antalet arbetsansölmingar på 100 lediga
platser vid den offentliga arbetsförmedlingen, fackföreningarnas arbetslöshet
i procent av medlemsantalet, såvitt framgår av de till socialstyrelsen inkomna
rapporterna, samt antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter.

Antal arbetsansökningar på 1(M) lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Månad År

1930

1931

1932

1933

Januari...........

241

222

368

569

Februari...........

211

232

412

565

Mars.............

171

191

343

577

April............

140

194

341

510

Maj.............

129

164

339

458

Juni.............

127

187

351

451

Juli.............

140

198

370

503

Augusti...........

144

201

366

476

September.........

146

197

351

480

Oktober...........

175

257

395

538

November...... * . . .

254

413

661

657

December..........

238

343

689

644

Medeltal

178

230

413

530

För januari 1934 är motsvarande siffra 560.

1 förteckning över i denna proposition samt i propositionen nr 235 intagna tabeller och översikter
m. m. återfinnes å sid. 105.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet

Månad År

1930

1931

1932

1933

Januari...........

13.9

20.2

24.2

28.8

Februari...........

13.2

18.7

23.8

27.7

Mars ............

12.3

19.4

24.1

28,7

April............

10.8

17.1

20.8

24.3

Maj.............

8.0

13.2

19.0

21.1

Juni.............

8.0

12,4

19.3

21.8

Juli.............

8.0

11.8

19.4

19.4

Augusti...........

8.1

12.8

20.o

19.6

September..........

9.5

13.4

20.6

19.2

Oktober...........

12.3

16.4

22.1

20.1

November..........

15.3

19.3

24.1

22.3

December...........

22.9

26.5

31.0

27.1

Medeltal

11.9

16.8

22.4

233

För januari 1934 är motsvarande siffra 24.1.

Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommlssionens
månad srapporter (avrundade tal).

Månad År

1930

1931

1932

1933

Januari...........

16,650

40,250

103,700

189,200

Februari...........

15,400

41,600

108,050

181,950

Mars ............

13,600

41,900

109,700

186,550

April............

11,400

39,400

111,350

176,800

Maj.............

9,000

34,500

104,100

156,200

Juni.............

6,650

31,050

97,400

145,450

Juli.............

5,800

30,500

94,700

138,850

Augusti...........

6,300

35,700

99,800

144,200

September..........

8,600

40,400

106,400

151,500

Oktober...........

14,600

57,150

123,600

164,750

November.........

24,800

77,250

146,950

170,700

December..........

31,900

88,750

161,150

171,050

Medeltal

13,725

46,533

133,900

164,760 j

Enligt arbetslöshetskommissionens månadsrapport för januari 1934 utgjorde
antalet till kommissionen rapporterade arbetslösa vid slutet av nämnda månad
171,540.

Antalet till arbetslösbetskommissionen rapporterande kommuner har under
krisens fortgång stegrats i avsevärd grad. I följande sammanställning lämnas
en översikt av utvecklingen under åren 1931—1933.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

7

Månad

Antal rapporterande kommuner
År 1931 1932 1933

januari . . .

.......339

673

1,148

febraari . . .

.......362

751

1,212

mars.....

.......376

757

1.222

april ....

.......368

758

1,181

maj.....

.......353

743

1,113

juni.....

.......345

708

1,091

juli.....

.......335

727

1,108

augusti . . .

.......353

746

1,122

september . .

.......365

774

1,166

oktober . . .

.......419

835

1,238

november . .

.......508

943

1,340

december . . .

.......589

1,000

1,403

Medeltal 391

784

1,187

Antalet för januari 1934 till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner
utgjorde 1,510. Under krisen 1921—1923 var den högsta månadssiffran
768.

Hittills publicerade uppgifter rörande arbetslöshetens och de särskilda hjälpåtgärdernas
omfattning hava i allmänhet lämnats länsvis. Däremot hava för
offentligheten icke varit tillgängliga mera fullständiga uppgifter rörande förhållandena
inom de särskilda kommunerna. Då jag ansett, att det erbjuder ett
betydande intresse att studera, huru arbetslösheten och de olika hjälpåtgärderna
fördela sig inom de skilda länen, har jag låtit upprätta en förteckning över
samtliga de kommuner, vilka avgivit rapport till arbetslöshetskommissionen
per den 31 december 1933. I förteckningen är för varje kommun angivet
arbetslöshetens omfattning och invånarantalet ävensom antalet genom reservarbete,
 respektive kontantunderstöd hjälpta. Förteckningen har såsom bilaga
(Bilaga A) fogats vid detta protokoll. Jag har vidare låtit upprätta en förteckning
över de kommuner, vilka den 31 januari 1934 men ej den 31 januari
1933 rapporterat arbetslöshet till arbetslöshetskommissionen. Då det för vinnande
av det avsedda syftet torde vara tillräckligt, att i förteckningen över
de per den 31 december 1933 rapporterande kommunerna utmärkes, vilka av
nämnda kommuner som nytillkommit efter den 31 januari 1933, har den nominativa
förteckningen över de den 31 januari 1934 nytillkomna rapporterande
kommunerna här uteslutits. Ifrågavarande kommuner utgöra 404 till antalet
med ett sammanlagt antal arbetslösa av 9,500. Antalet kommuner, som den
31 januari 1933 men ej den 31 januari 1934 rapporterade arbetslöshet, utgör
42 med ett förstnämnda dag anmält antal arbetslösa av 997. Sammanlagda
antalet rapporterade arbetslösa utgjorde den 31 januari 1933 189,225 och den
31 januari 1934 171,540.

Av de nu anförda siffrorna framgår, att nedgången i antalet arbetslösa i de
kommuner, som den 31 januari 1933 rapporterade arbetslöshet, utgjorde minst
26,188. Det kan med stor sannolikhet antagas, att anmälningarna från de nytill -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Översikt över kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari 1933 rapporterat
arbetslöshet (»nytillkomna kommuner»), respektive kommuner, vilka den 31 januari
1933 men icke den 31 januari 1934 avgivit sådau rapport (»avgångna kommuner»).

Län

A

n t a

1

Antal arbetslösa i

nytill-

komna

kom-

muner

avgångna

kom-

muner

nettoök-ning eller
netto-minsk-ning (-)

nytill-

komna

kom-

muner

avgångna

kom-

muner

nettoök-ning
eller
netto-minsk-ning (—)

Stockholms län ..........

39

_

39

1,711

1,711

Uppsala län............

24

i

23

492

39

453

Södermanlands län.........

30

—

30

731

—

731

Östergötlands län.........

42

—

42

958

—

958

Jönköpings län...........

20

2

18

467

31

436

Kronobergs län ..........

11

1

10

142

20

122

Kalmar län............

6

—

6

141

—

141

Gotlands län............

9

16

— 7

74

172

— 98

Blekinge län............

2

—

2

25

—

25

| Kristianstads län..........

31

3

28

670

55

615 1

j Malmöhus län...........

45

3

42

1,046

40

1,006 ''

Hallands län............

21

1

20

434

8

426

Göteborgs och Bohus län......

12

1

11

215

73

142 1

J Älvsborgs län...........

21

1

20

489

2

487

Skaraborgs län ...........

45

7

38

623

264

359

Värmlands län...........

6

1

5

221

185

36 1

Örebro län............

10

2

8

262

28

234

Västmanlands län.........

14

1

13

233

13

220

Kopparbergs län..........

8

—

8

265

—

265

Gävleborgs län...........

2

—

2

40

—

40

Västernorrlands län.........

2

—

2

138

—

138

Jämtlands län...........

1

1

—

10

17

— 7

Västerbottens län.........1

3

1

O

113

50

63

Norrbottens län..........

—

—

—

—

—

Summa |

404

42 |

362 |

9,500 |

997 |

8,503

kommande kommunerna icke annat än i undantagsfall representerat någon i
verklig mening ny arbetslöshet. Såsom framgår av bilaga A, är det här i övervägande
omfattning fråga örn små kommuner med endast ett ringa antal anmälda
hjälpsökande — i genomsnitt 23 ä 24 -— i varje. Man torde med hänsyn till
utvecklingen i dess helhet under det sista året vara berättigad antaga, att i de
flesta fall minst motsvarande arbetslöshet funnits i dessa huvudsakligen till jordoch
skogsbruk hänvisade kommuner redan den 31 januari 1933 och att man
här har att göra med kommuner, som antingen i det längsta sökt att med egna
resurser bereda hjälp mot arbetslösheten eller som på grund av arbetslöshetens

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

9

långvarighet ansett sig tvungna att nu ordna en organiserad arbetslöshetshjälp.
Härtill kommer följande. Såsom i annat sammanhang (sid. 14) skall anföras,
befinnes vid en jämförelse beträffande de kommuner, vilka rapporterade arbetslöshet
såväl den 31 januari 1933 som den 31 januari 1934, att en större ökning
av antalet anmälda arbetslösa inträtt allenast i Blekinge och Bohuslän,
vilken ökning med all sannolikhet är att hänföra till upphörandet av arbetet
i anledning av statens stenbeställningar. Vid sådant förhållande betecknar
denna stegring icke någon ökning i arbetslösheten å den öppna arbetsmarknaden,
 och det lärer alltså vara berättigat att vid förevarande jämförelse
göra avdrag för densamma. Nedgången i arbetslösheten under den gångna
tolvmånadersperioden synes mig alltså kunna beräknas till ungefär 26,188 ~r
1,218 + 2,422 eller omkring 30,000 man.

I förestående översikt (sid. 8) har angivits, huru de nytillkomna, respektive
avgångna kommunerna och antalet där anmälda hjälpsökande fördela sig
på de skilda länen.

Det har ansetts vara av intresse att verkställa en speciell undersökning rörande
de kommuner, där arbetslösheten är särskilt betungande. I följande
översikt hava därför sammanförts de kommuner, där antalet hjälpsökande arbetslösa
den 31 december 1933 översteg 8 % av invånarantalet. I översikten
hava också införts uppgifter rörande hjälpverksamhetens omfattning i dessa
kommuner.

Kommuner med arbetslöshet motsvarande minst 8 % av invånarantalet.

Invånar-

Rapporte-rat antal

Kol. 3 i %

De hjälptas
antal

Därav

enligt

Kommun

antal

Vi 1933

hjälpsökande
arbetslösa
S1/i2 1933

av kol. 2

arbetslinjen

understö ds-liujen

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms län:

48

Forsmark......

831

91

10.95

48

—

Uppsala län:

415

134

281

Älvkarleby......

9,126

738

8.09

Södermanlands län:

16

15

Ytterselö.......

1,198

101

8.43

31

Kalmar län:

250

Oskarshamn......

8,513

722

8.48

536

286

Södra Möckleby ....

1,572

132

8.40

95

19

76

Gotlands län:

87

Othem........

1,876

165

8.80

134

47

Blekinge län:

50

39

11 ''

Aspö.........

984

83

8.43

Backaryd.......

2,239

182

8.13

68

68

—

Elleholm........

410

46

11.22

31

31

65

Hasslö........

1.503

153

10.18

106

41

Listerby........

2,065

324

15.69

226

101

125

Mörrum........

4,343

423

9.74

339

214

125

Sturkö ........

2,013

393

19.62

348

93

255

Tjurkö ........

Åryd.......• •

549

97

17.67

92

64

28

2,180

216

9.91

163

135

28

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

i

Kommun

1

1

Invånar-antal
’/i 1933

Rapporte-rat antal
hjälpsökande
arbetslösa
s''/u 1933

Kol. 3 i %
av kol. 2

De hjälpta
antal

Därav enligt

8

arbetslinje

understo

Q .

linjen

1

2

3

4

5

6

7

!

Malmöhus län:

\ Södra Vram......

2,789

309

11.08

284

134

150

Göteborgs och Bobus län:

: Lysekils stad.....

5,935

476

8.02

346

63

283

| Askum.......

2,801

488

17.42

414

174

240

Bottna........

599

61

10.18

40

10

30

Brastad.......

3,781

853

22.56

755

140

615

Bro..........

2,855

553

19.37

481

156

325

Bärfendal.......

530

45

8.49

6

6

Hogdal........

1,313

173

13.17

152

32

120

Lommeland ....

945

218

23.07

184

34

150

Lyse.........

2,685

448

16.68

338

63

275

Malmön......

1,381

406

29.40

366

62

304

Näsinge......

1,329

303

22.80

292

37

255

Sanne ......

626

101

16.13

3

3

Skee I i

i Skee XI T.......

5,753

869

15.10

766

136

630

Svenneby ......

1,318

176

13.85

125

50

75

Tossene........

5,373

836

15.66

664

295

369

Skaraborgs län:

Agnetorp.......

2,157

174

8.07

102

27

75

Värmlands län:

Dalby.......

3,741

3S9

9.86

205

105

100

Ekshärad.......

6,515

570

8.7 5

375

175

200

Lysvik.......

3,146

280

8.90

98

66

32

Norra Finnskoga ....

1,731

142

8.20

97

35

62

Ostmark........

3,566

312

8.75

98

37

61

Orebro län:

Ljusnarsberg......

8,359

857

10.25

692

251

441

Viker........

1,485

164

11.04

lil

11

100

Västmanlands län:

Skinnskatteberg . . . . j

4,070

355

8.72

316

78

238

Kopparbergs län:

Grangärde......

11,812

1,023

8.66

814

164

650

Ludvika Ik......|

4,819

420

8.72

311

151

160

Siljansnäs.......j

2,413

211

8.74

34

33

1

Gävleborgs län:

Kamsjö........

1,776

185

10.42

_

Segersta ........

1,520

165

10.86

75

10

65

Trönö.........

1,724

196

11.37

82

7

75

Västernorrlands län:

Alnö.........

6,625

1,161

17.62

880

80

800

Bjärtrå........

5,078

605

11.91

440

15

425

Boteå.........!

1,660

207

12.47

149

24

125

Dal........

1,279

144

11.26

107

14

93

Hässjö.......

4,509

551

12.22

406

18

388

Högsjö........

4,307

529

12.28

366

10

356

Indal........

2,528

235

9.30

170

70

100

Ljustorp........

2,614

227

8.68

180

30

150

Långsele.......

3,362

372

11.06

150

75

75

Njurunda .......

11,724

1.150

9.81

1,037

30

1,007

Nora .........

3,570

375

10.60

309

18

291

Skön........

14,696

1,612

10.97

1,548

64

1,484

Styrnäs ........

1,355

214

15.79

160

30

130

Sånga.........(

674

57

8.46

33

13

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 23-i.

11

Kommun

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporte-rat antal
hjälpsökande
arbetslösa

SI/is 1933

Kol. 3 i *
av kol. 2

Därav enligt

antal

arbetslinjen

understöds-j

linjen

1

2

3

4

5

6

7

4,592

412

8.97

231

26

205

9,010

726

8.06

632

52

580

1,252

198

15 81

136

36

100

5,121

560

10.94

334

59

275

Ullånger........

i Ytterlännäs......

1,815

7,084

146

586

8.04

8.27

58

431

28

168

30

263

Jämtlands län:

2,683

256

9.54

77

37

40 1

Undersåker......

2,885

243

8.42

43

30

13

Västerbottens län:

6,144

537

8.74

206

106

100

Byske.........

Jörn.........

10.252

5,914

861

584

8.40

9.87

254

127

166

127

88

Norrbottens län:

Jukkasjärvi......

17,801

13,732

1,765

1,460

9.92

10.63

1,006

1,104

373

494

633

610

14,009

1,208

8.62

269

69

200

I-Töre.........

4,671

529

11.33

257

82

175

Det faller genast i ögonen, att dessa kommuner väsentligen äro koncentrerade
till ett fåtal län; av det sammanlagda antalet av 75 faller sålunda icke
mindre än tillhopa 45 på stenhuggardistrikten i Blekinge och Bohuslän samt
på det av svårigheterna inom trävaruindustrien starkt berörda Västernorrlands
län. De allra högsta procenttalen finner man inom stenhuggarkommunerna,
där uppenbarligen i många fall den vuxna manliga befolkningen så gott som
undantagslöst är utan arbete.

För att möjliggöra en bättre översikt hava därjämte i efterföljande tablå
sammanförts uppgifter, utvisande hur kommunerna med mer än 8 % arbetslöshet
fördela sig med hänsyn till dels antalet hjälpta i procent av antalet
arbetslösa, dels ock antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent av hela antalet
av dem, som kommit i åtnjutande av hjälp. Sistnämnda tablå utvisar
sålunda exempelvis, att bland ifrågavarande 75 kommuner det är 4, som bereda
hjälp åt mer än 90 % av de hjälpsökande. Inom dessa 4 kommuner omfattar
arbetslinjen respektive 1—10, 11—20, 41—50 och 61 70 % av hela
hjälpverksamheten.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Antalet hjälpta i
procent av antalet
arbetslösa

*

Antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent av hela antalet hjälpta

Summa

kommu-

ner

0 *

1 si-lo*

11*-

20 *

21*-

30*

31*-

40*

41 *-50*

51*-

60*

61*-

70*

71*-

80*

81 *-90*

91 Si-loo*

-0......

1

1

—

_

_

_

_

i

: 1—10......

1

—

—

—

—

1

—

_

_

_

_

2

11-20......

—

—

—

—

—

—

1

—

_

2

3

21-30 ......

_

—

—

1

—

_

1

1

—

—

1

4

31—40......

—

—

—

1

2

1

1

—

—

1

6

41—50......

—

1

1

—

1

—

—

—

_

_

3

51—60......

—

—

2

1

3

—

1

—

1

_

1

9

1 61-70......

—

2

—

2

2

2

_

_

—

1

9

71—80.......

—

3

8

—

3

4

1

1

1

_

21

81—90......

—

3

4

3

2

1

—

_

_

_

13

91—100.....

—

1

1

—

—

1

—

1

—

—

—

4

Summa kommuner j

2

10

16

7

12

11

4

5

1

1

6

75

När man granskar uppgifterna i bilaga A och i de nyss lämnade översikterna
rörande antalet hjälpta i skilda kommuner samt de hjälptas fördelning
på arbetslinjen och understödslinjen, kan man icke undgå att lägga
märke till de stora skiljaktigheter, som härutinnan föreligga olika kommuner
emellan. Medan i många fall kommuner, som icke äga särskilt stor ekonomisk
styrka eller andra speciella förutsättningar, lyckats bereda hjälp åt en mycket
avsevärd del av sina arbetslösa, finner man å andra sidan kommuner, där
hjälpverksamheten har en synnerligen ringa omfattning. Än mer påfallande
blir skillnaden, örn man betraktar speciellt arbetslinjens omfattning absolut
taget och i förhållande till hela antalet hjälpta. Därvidlag måste i ett stort
antal fall konstateras, att denna hjälpform synes hava erhållit alltför ringa
omfattning. Särskilt anmärkningsvärt är arbetslinjens obetydliga utnyttjande
i de största städerna. Det är att beklaga, att den företagna utvidgningen av
statshjälpen särskilt till de statskommunala arbetena hittills icke mera allmänt
lett till anordnande av dylika företag i kommuner med omfattande arbetslöshet,
 utan att man i stället i stor utsträckning fasthållit vid den såsom mindre
tillfredsställande erkända understödslinjen. Det är att livligt hoppas, att utvecklingen
härutinnan småningom skall kunna leda till en bättre ordning. Detta
måste emellertid väsentligen bero på intresse för saken inom kommunerna själva
och initiativ från deras sida.

Lika betydelsefull som den lokala fördelningen är de arbetslösas uppdelning
i yrkesgrupper. En sammanfattning av arbetslöshetsläget med avseende
på antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1933 i fördelning
på yrkesgrupper och län återgives i en vid detta protokoll fogad bilaga (Bilaga
B).

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1938 i fördelning på yrkesgrupper.

Yrkesgrupp

3,/>

2 8/,,

a,/s

»%

3I/5

3%

“/»

sl/8

S0/9

81/l0

so/n

S1/l2

Jordbruk och skogshushållning.

Jordbruk ...............

14,454

15,217

14,728

13,024

11,350

10,290

9,478

10,155

11,369

13,580

15,230

14,403

Skogshushållning...........

17,654

15,433

18,189

22,394

19,738

16,967

15,488

17,200

19,382

18,274

15,176

12,141

Industri och hantverk.

Gruvdrift och malmförädling......

10,290

9,856

9,537

8,034

7,752

7,648

7,316

7,206

7,169

7,378

6,691

7,894

Jord-, sten- och glasindustri......

11,716

11,839

13,941

10,351

9,818

11,562

11,839

10,941

11,685

12,523

14,453

14,454

Metall- och maskinindustri.......

14,232

13,441

13,743

13,718

12,510

12,403

11,054

12,179

11,142

12,858

12,362

12,697

Trävaruindustri............

16,447

16,472

16.287

15,510

12,920

11,446

10,710

10,849

11,386

12,129

13,382

13,766

Byggnadsverksamhet..........

17,174

16,939

16,564

14,075

9,150

8,097

9,174

9,641

10,043

12,245

13,960

14,839

Läder-, hår-, gummi- och dylik industri .
Textilindustri.............

1,002

1,069

1.080

1,023

967

824

782

688

625

807

718

718

826

886

978

988

975

857

838

741

741

813

743

709

Beklädnadsindustri...........

1,085

1,157

1,379

1,187

1,182

1,128

1,100

1,143

1,265

1,170

1,332

1,409

Närings- och njutningsmedelsindustri . .

1,623

1,835

1,834

1,781

1,579

1,432

1,357

1,421

1,526

1,646

1,769

1,889

Kemisk-teknisk och belysningsindustri . .

746

768

650

607

607

561

579

618

676

682

700

786

Trämasse- och pappersindustri.....

2,388

2,592

2,818

2,676

2,356

2,246

2,224

2,511

2,636

2,655

2,412

2,620

Grafisk industri............

501

435

493

484

431

414

381

423

407

450

466

469

Industri och hantverk, ej särskilt specif. .

5,508

3,299

3,430

3,187

2,880

2,675

2,491

2,526

2,707

2,963

3,197

3,250

Sjöfart och fitke.....

3,814

4,028

• 3,144

2,848

2,349

2,027

1,906

1,890

2,032

2,586

2,933

3,178

Handel och samfärdsel.

Kontors-, bank- och försäkringspersonal .

893

992

1,094

1,049

974

988

971

942

1,049

1,105

1,202

1,269

Butiks- och mavasinspersonal......

2,532

2,959

3,072

3,060

2,840

2.687

2,642

2,675

2,797

3,034

3,233

3,250

Hotell-, kafé- och restaurangrörelse . . .

885

948

974

922

764

695

614

661

758

1,039

1,123

1,235

Landtransport.............

6,107

6,258

6,361

6,122

5,725

5,255

5,123

5,191

5,011

5,732

6,190

6,626

Allmän och litterär verksamhet.....

264

309

374

319

321

229

237

252

279

383

353

393

Handel och samfärdsel, ej särskilt specif.

1,645

498

450

381

296

288

281

280

281

237

278

305

Husligt arbete......

443

399

430

387

259

958

293

236

262

309

349

347

j Arbete, ej hän förligt till annan grupp

56,996

54,315

55,011

52,698

48,468

43,781

41,977

43,816

46,270

50,149

52,450

52,418

Summa

189,225

181,944

186,561

176,825

156,211

145,458

138,855

144,185

151,498

164,747

170,702

171,065

co

Kungl. Maj:ts proposition nr 884.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Vidare torde få hänvisas till förestående tabell (sid. 13), som angiver totalantalet
rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1933, fördelade
i yrkesgrupper.

För att närmare belysa utvecklingen hava i särskilda tabeller (sid. 15 och
16) sammanförts uppgifter rörande de arbetslösas fördelning på yrken och
län vid vissa tidpunkter år 1933 samt den 31 januari 1934, varjämte i särskilda
kolumner angivits ökningen och minskningen från de avsedda tidpunkterna
år 1933 och till sistnämnda datum.

I tabellen rörande länsfördelningen av de arbetslösa bar särskilt utmärkts
utvecklingen under tiden 31 januari 1933—31 januari 1934 med bortseende
från sådana kommuner, som först efter nämnda datum 1933 börjat rapportera
arbetslöshet.

Av dessa sammanställningar framgår bland annat följande vid en jämförelse
mellan förhållandena för ett år sedan och nu. Över hälften av nettominskningen
i omfattningen av den anmälda arbetslösheten faller på skogshushållningen.
 Större minskning förekommer dessutom beträffande gruvdrift och
malmförädling, trävaruindustri samt — ehuru i mindre mån — metall- och
maskinindustri. Inom den egentliga industrien förekommer större ökning endast
inom jord-, sten- och glasindustri, där den torde sammanhänga med upphörandet
av statsbeställningarna inom stenindustrien. Anmärkningsvärd ökning
förekommer därjämte inom handel och samfärdsel. I övrigt torde särskilt
kunna framhållas, att ökningen inom jordbruket endast uppgår till 45 på en
arbetslöshetssiffra av omkring 14,500. Den omständigheten att arbetslösheten
inom byggnadsverksamheten är mindre nu än för ett år sedan torde berättiga
till det antagandet, att sedan numera byggnadskonflikten avslutats, en mycket
väsentlig förbättring skall inträda inom detta fack och därmed även inom
andra industriområden, som för sin avsättning äro beroende av byggnadsverksamhetens
fortgång.

Ser man därefter på länsfördelningen av de arbetslösa och betraktas därvid
först förhållandena inom samtliga kommuner, kan såsom ett hoppgivande tecken
noteras den betydande nedgången i Stockholm och Göteborg. Även några
län — framför allt Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län —
förete en betydande nedgång, vilken emellertid säkerligen till stor del sammanhänger
med den påpekade ökade sysselsättningen inom skogshanteringen
och gruvindustrien. Mera belysande blir emellertid jämförelsen, örn man därefter
betraktar endast de siffror, som ange förhållandet i de kommuner, vilka
redan för ett år sedan rapporterade arbetslöshet. Som jag nyss anfört, synes
det fullt berättigat att göra en dylik minskning, eftersom stor sannolikhet
finnes för att siffrorna för de nytillkomna kommunerna till största delen
icke representera någon i verklig mening nytillkommen arbetslöshet. Det visar
sig då, att så gott som alla län förete en mer eller mindre kraftig nedgång
eller i varje fall icke befinna sig i ett sämre läge än för ett ar sedan.
De enda egentliga undantagen utgöras av Blekinge och Bohuslän, där en
ökning även i nu avsedda kommuner förefinnes, jämfört med förhållandena

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 28Jf.
De arbetslösas yrkesfördelning:.

Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter

1933 och den 31 januari 1934.

Nr

Yrkesgrupp

Hjälpsökande

Ökning eller minskning
under tiden

»i/i

1933

S1/7

1933

»7u

1933

»Vi

1934

»‘/i 33--al/i 34

»V

_8

7 33-/i 34

»V» 33--81/i 34

I

A

Jordbruk o. skogshushållning:
Jordbruk..........

14,454

9,478

14,403

14,499

+ 45

+

5,021

+ 96

B

Skogshushållning.......

17,654

15,488

12,141

7,991

- 9,663

—

7,497

- 4,150

Hela antalet hjälpsökande i jord-bruk och skogshushållning . .

32,108

24,966

26,544

22,490

- 9,618

2,476

- 4,054

II

A

Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling . .

10,290

7,316

7,894

7,609

- 2,681

+

293

- 285

B

Jord-, sten- och glasindustri . .

11,716

11,839

14,454

14,898

+ 3,182

+

3,059

+ 444

C

Metall- och maskinindustri . .

14,232

11,054

12,697

13,211

- 1,021

+

2,157

+ 514

D

Trävaruindustri .......

16,447

10,710

13,766

14,232

- 2,215

+

3,522

+ 466

E

Byggnadsverksamhet.....

17,174

9,174

14,839

16,484

- 690

+

7,310

+ 1,645

F

1

Läder-, hår-, gummi- o. dyl. in-dustri ...........

1,002

782

718

958

- 44

+

176

+ 240

G

Textilindustri........

826

838

709

770

56

—

68

+ 61

H

Beklädnadsindustri......

1,085

1,100

1,409

1,603

+ 518

+

503

+ 194

I

Närings- och njutningsmedelsin-dustri...........

1,623

1,357

1,889

2,196

+ 573

+

839

+ 307

J

Kemisk-teknisk och belysnings-industri..........

746

579

786

761

+ 15

+

182

- 25

K

Trämasse- och pappersindustri .

2,388

2,224

2,620

2,538

+ 150

+

314

- 82

L

Grafisk industri.......

501

381

469

452

49

+

71

- 17

M

Industri och hantverk, ej särsk,
spec.............

2,491

3,250

3,757

- 1,751

+

1,266

+ 507

Hela antalet hjälpsökande i in-dustri och hantverk ....

83,538

59,845

75,500

79,469

- 4,069

+ 19,624

+ 3,969

III

Sjöfart och fiske......

3,814

1,906

3,178

3,953

+ 139

+

2,047

+ 775

IV

Handel och samfärdsel . . .

12,326

9,868

13,078

13,980

+ 1,694

+

4,112

+ 902

V

Husligt arbete........

443

293

347

370

73

77

+ 23

VI

Arbete, ej lidolf örlig t till annan
grupp ...........

56,996

41,977

52,418

51,2781

- 5,718

+

9,301

- 1,140

Hela riket

189,225 138,850 171,065

171,540

— 17,685

+ 32,685

+ 475

elen 31 december 1933, något som tydligen sammanhänger med de statliga
stenbeställningarnas upphörande. Nu avsedda siffror kunna därför sägas lämna
det allmänna intrycket, att läget icke i någon del av riket företer någon
verklig försämring jämfört med förhållandet för ett år sedan, utan att man
i stället kan spåra en i stort sett genomgående, ehuru obetydlig förbättring.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Länsfördelning'' ar de arbetslösa.

Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter

1933 och den 31 januari 1934.

Län

1933

1933

1933

1934

Ökning eller minskning
under tiden

s,/i

Sl/7

*‘/u

»*/t

S1/i 33-8l/i 34

SI/7 33-31/i 34

31/is 33-*l/i 34

Stockholms stad.......

18,910

11,537

14,515

15,617

-3,293

(-3J293)''

+ 4,080

+1,102

Stockholms.........

4,792

3,767

7,105

7,368

+ 2,576
(+ 865)''

+ 3,601

+ 263

Uppsala...........

2,637

1,921

2,887

3,145

+ 508
(+ 55)1

+1,224

+ 258

Södermanlands........

2,945

2,470

3,664

3,611

+ 666
(- 65)''

+ 1,141

- 53

Östergötlands........

5,558

3,961

6,034

6,627

+ 1,069
(+ lil)''

-f 2,666

+ 593

Jönköpings.........

2,668

2,114

2,994

3,138

+ 470
(+ 34)''

+ 1,024

+ 144

Kronobergs.........

3,105

2,295

2,883

2,947

- 158
(- 280)''

+ 652

+ 64

Kalmar...........

6,498

4,988

5,582

5,857

- 641
(- 782)''

+ 869

+ 275

Gotlands..........

1,188

414

864

1,109

- 79

(+ 19)''

+ 695

+ 245

Blekinge ..........

5,618

5,535

6,574

6,861

+ 1,243
( +1,218)''

+ 1,326

+ 287

Kristianstads........

3,818

1,987

3,652

4,179

+ 361
(- 254)''

+ 2,192

+ 527

Malmöhus..........

13,934

9,601

13,242

15,602

+1,668
(+ 662)''

+ 6,001

+ 2,360

Hallands..........

1,998

1,256

2,301

2,480

+ 482
(+ 56)''

+ 1,224

+ 179

Göteborgs stad.......

12,978

7,418

9,433

10,199

-2,779

(-2,779)''

+ 2,781

+ 766

Göteborgs och Bohus län i övr.

7,086

7,189

9,569

9,650

+ 2,564
( + 2,422)''

+ 2,461

+ 81

Alvsborgs ..........

4,107

2,940

4,009

4,433

+ 326
(- 161)''

+1,493

+ 424

Skaraborgs.........

2,793

1,673

2,862

3,092

+ 299
(- 60)''

+ 1,419

+ 230

Värmlands . ........

10,834

8,684

8,254

7,752

-3,082

(-8,118)''

- 932

- 502

Örebro...........

6,586

5,209

5,576

6,155

- 431
(- 665)''

+ 946

+ 579

Västmanlands ......

5,326

3,574

4,089

4,035

-1,291

(-1,511)''

+ 461

— 54

Kopparbergs........

9,302

8,423

8,389

7,953

-1,349

(-1,614)''

- 470

- 436

Gävleborgs.........

11,399

8,920

10,309

8,163

-3,236

(-3,276)''

- 757

-2,146

Västernorrlands.......

17,837

14,022

16,270

15,716

-2,171

(-2,309)''

+ 1,694

- 554

Jämtlands..........

5,294

5,585

3,371

2,027

-3,267

(-3.260)''

-3,558

-1,344

Västerbottens........

6,927

4,555

6,092

5,157

-1,770

(-1,833)''

+ 602

- 935

Norrbottens.........

15,037

8,817

10,545

8,667

-6.370

(—6,370)''

- 150

-1,878

Hela riket

189,225

138,855

171,065

171,540

-17,685

(-26,188)''

+ 32,685

+ 475

1 Ökning eller minskning inom de kommuner, vilka rapporterade såväl den 31 januari 1933
som den 31 januari 1934. Jämför översikt sid. 8 samt bilaga A.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

17

Till angivande av arbetslöshetens omfattning i förhållande till den manliga
befolkningen över 16 år har jag låtit upprätta följande tabell, som per
den 1 januari 1934 länsvis och för städer med mera än 15,000 invånare upptager
invånarantalet, den manliga befolkningen över 16 år och arbetslöshetens
omfattning samt det procentuella förhållandet mellan de båda sistnämnda
grupperna. En sådan sammanställning synes mig ge ett bättre uttryck för det
verkliga arbetslöshetsläget, eftersom de hjälpsökande arbetslösa vid denna
ålder genom anmälningar hos arbetslöshetskommissionen bliva registrerade,
vartill kommer, att den manliga befolkningen över 16 år utgör den befolkningsgrupp,
 som i främsta rummet drabbas av massarbetslösheten. Det har
därvid också synts vara av intresse att särskilja de större städerna från småstäder
och landsbygd. Tabellen ger icke någon enhetlig bild utan bekräftar
intrycket, att förhållandena såväl i de större städerna som i landet i övrigt
växla i mycket hög grad.

Anmälda arbetslösa 1 förhållande till den manliga befolkningen över 16 års ålder.

1

2

3

4

5

Folkmängd
den 1 janu-ari 1933

Därav beräk-nat antal
män, som
fyllt 16 år

Hjälpsökan-de arbetslösa
den 31 de-cember 1933

Kol. 4 i %
av kol. 3

Stockholms stad...........

519,711

155,000

14,515

9.4

Stockholms län...........

268,219

96,400

7,105

7.4

Uppsala län

Uppsala..............

31,309

9,760

654

6.7

länet i övrigt............

106,913

39,500

2,233

5.6

Södermanlands län

Eskilstuna.............

33,081

11,680

534

4.6

länet i övrigt ...........

154,886

56,670

3,130

5.6

Ostergötlands lån

Linköping.............

31,005

10,210

788

7.7

Norrköping.............

62,288

20,770

2,145

10.3

länet i övrigt............

217,312

80,070

3,101

3.9

Jönköpings län

Jönköping.............

31,544

10,740

661

6.1

länet i övrigt ...........

201,791

73,560

2,333

3.2

Kronobergs län...........

155,293

56,970

2,883

5.1

Kalmar län

Kalmar..............

20,275

6,900

860

12.5

länet i övrigt ...........

211,404

77,000

4,722

6.1

Gotlands län............

57,738

20,720

864

4.2

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 284.

2

18

Kungl. Majlis proposition nr 284.

1

2

3

4

5

Folkmängd
den 1 janu-ari 1933

Därav beräk-nat antal
män, som
fyllt 16 år

Hjälpsökan-de arbetslösa
den 31 de-cember 1933

Kol. 4 i %
av kol. 3

Blekinge län

Karlskrona.............

25,863

9,570

606

6.3

länet i övrigt............

119,783

43,820

5,968

13.6

Kristianstads län..........

247,220

89,150

3,652

4.1

Malmöhus län

Malmö......•........

131,249

43,940

4,556

10.4

Lund...............

25,404

7,900

796

10.1

Landskrona.............

18,879

6,470

973

15.0

i Hälsingborg............

57,360

19,150

2,073

10.8

länet i övrigt ............

. 281,239

102,420

4,844

4.7

- Sallands län

Halmstad .............

24,520

8,360

799

9.5

länet i övrigt ............

126,688

46,030

1,502

3.3

Göteborgs och Bohus län

Göteborg..............

251,110

85,530

9,433

11.0

Mölndal..............

17,027

6,080

615

10.1

Uddevalla.............

15,434

5,100

656

12.9

länet i övrigt......•.....

179,661

66,330

8,298

12.5

Alvsborgs län

Borås...............

39,700

13,120

404

3.1

länet i övrigt............

275,792

98,980

3,605

3.6

Skaraborgs län ...........

242,517

87,810

2,862

3.8

Värmlands län

Karlstad.............

21,287

7,110

503

7.1

länet i övrigt ............

250,379

91,360

7,751

8.5

Örebro län

Örebro...............

38,185

12,460

954

7.6

länet i övrigt ............

180,326

66,250

4,622

7.0

Västmanlands län

Västerås..............

30,913

10,860

811

7.6

länet i övrigt............

130,242

47,960

3,278

6.8

Kopparbergs län..........

249,937

91,320

8,389

9.2

Gävleborgs län

Gävle...............

39,115

13,350

771

5.9

länet i övrigt ............

240,614

88,320

9,538

10.8

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

19

1

2

3

i

5

Folkmängd
den 1 janu-ari 1933

Därav beräk-nat antal
män, som
fyllt 16 år

Hjälpsökan-de arbetslösa
den 31 de-cember 1933

Kol. 4 i %
av kol. 3

Västernorrlands län

Sundsvall.............

18,549

6,120

677

11.0

länet i övrigt............

262,324

96,690

15,593

16.1

Jämtlands län...........

135,677

50,660

3,371

6.7

Västerbottens län..........

207,820

77,380

6,092

7.9

Norrbottens lån...........

202,781

75,170

10,545

14.0

Hela riket

6,190,364

2,200,720

171,065

7,8

Till belysande av den betydelse, som den fortgående rationaliseringen och
mekaniseringen inom industrien haft beträffande arbetslöshetsförhållandena,
hava tidigare i olika sammanhang verkställts utredningar. Jag hänvisar i sådant
hänseende bland annat till arbetslöshetsutredningens betänkande I rörande
arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker, där å sid. 515 och följande
återfinnes en undersökning rörande produktionsvolym, arbetstimmar, arbetarantal
och drivkraft inom industrien åren 1915 samt 1920—1929. Vissa kompletterande
uppgifter för åren 1930 och 1931 återfinnas i Kommersiella meddelanden
1933, sid. 327, där det bland annat konstateras, att produktionsresultatet
per arbetare räknat under perioden från 1913 starkt ökats, vilken
omständighet ansetts sammanhänga med industriens fortgående mekanisering.

Då det i förevarande sammanhang ansetts vara av intresse att undersöka,
hur utvecklingen fortskridit under de två senaste åren, hava från vissa representativa
företag införskaffats kompletterande uppgifter, vilka sedermera
bearbetats efter samma grunder som tillämpats i arbetslöshetsutredningens
betänkande. En sammanställning utvisande resultaten av denna bearbetning
torde här få återgivas.

Antal arbetare (A), antal utgjorda arbetstimmar (At), använd drivkraft (D) samt salutlllverkniugarnas
värde efter omräkning till 1913 års prisläge (P) vid ett antal företag
under följande redovisningsår.

Index 1915 = 100.

Järn- och stålverk A:

A.......

At.......

D.......

P.......

Järn- och stålverk B

A.......

At.......

D.......

P.......

1913

1915

1920

1922

1926

1929

1930

1931

1932

1933

77

100

85

52

78

82

79

76

73

100

80

38

70

77

68

63

55

81

100

156

116

131

139

147

148

149

—

115

100

70

39

71

93

69

70

74

—

90

100

103

77

115

155

155

142

134

131

100

81

56

90

119

115

100

91

98

96

100

126

132

172

201

211

232

226

—

110

100

77

49

80

122

96

90

96

—

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

1913

1915

1920

1922

1926

1929

1930

1931

1932

1933

Sågverk A:

A.........

lil

100

141

126

92

137

122

lil

93

80

At.........

—

100

126

91

77

115

92

85

69

63

D.........

94

100

41

135

170

170

136

136

124

124

P.........

84

100

75

67

71

100

81

72

75

80

Sulfitfabrik A:

A.........

97

100

122

97

145

164

158

147

125

98

At.........

—

100

102

66

128

144

129

109

60

83

D.........

80

100

114

124

167

271

276

305

323

326

P .........

100

100

93

80

176

193

201

160

105

173

Sulfatfabrik A:

A.........

103

100

130

113

146

143

132

113

102

80

At.........

—

100

103

88

114

126

105

87

56

43

D.........

94

100

110

93

179

218

195

195

249

223

P . •.......

83

100

99

99

159

162

143

152

108

109

Verkstad A:

A.........

77

100

127

19

124

176

143

108

lil

93

At........

—

100

94

15

109

154

125

89

93

80

D.........

64

100

183

176

193

224

272

262

277

289

P‘.........

61

100

140

21

260

541

533

463

506

387

Produktionsvolym per

mantimme1

79

100

103

113

207

300

373

430

451

417

Verkstad B:

A.........

86

100

82

52

84

114

120

105

106

137

At.........

—

100

69

39

83

114

118

100

102

133

D.........

71

100

92

96

109

221

238

285

204

221

P1.........

100

100

124

110

183

242

311

271

285

247

Verkstad C:

A.........

104

100

91

68

123

157

182

158

112

90

At.........

—

100

99

80

148

194

226

172

106

80

D.........

96

100

103

106

120

150

187

178

183

167

Som synes kan utvecklingen knappast sägas förete någon enhetlig bild.
Så mycket kan emellertid konstateras, att produktionen alltjämt ökas väsentligt
mera än antalet arbetare och att man därför icke utan vidare kan beräkna,
 att produktionsförbättring och antalet nyanställda arbetare skola täcka
varandra.

I skrivelsen den 16 februari 1934 har arbetslöshetskommissionen beträffande
arbetslöshetsläget anfört bland annat följande:

Den försämring på arbetsmarknaden, som alltid brukar inträda under senhösten,
 kom även till synes inom de olika sifferserier, som statistiskt redovisa
arbetsmarknadens förändringar. Anmärkningsvärt är emellertid, att siffrorna
för antalet ansökningar örn arbete på 100 lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen voro lägre under både november och december 1933 än
under motsvarande tid år 1932, liksom också att procenttalet fackligt organiserade
arbetslösa under hela fjärde kvartalet 1933 var ej obetydligt lägre än
under samma kvartal närmast föregående år.

^ Liknande utvecklingstendenser framträda i de uppgifter örn arbetstillgången
inom olika yrken och näringsgrenar under fjärde kvartalet 1933, som
på sedvanligt sätt meddelats socialstyrelsen från ett större antal arbetsgivare

1 Enligt av företaget gjord beräkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr S84.

21

(med tillhopa 254,863 arbetare). Den redan tidigare under 1933 iakttagna
förbättringen i näringslivet bar under årets fjärde kvartal ytterligare förstärkts.
 Den uträknade poängsiffran 3.08 (siffran 3 betecknar medelgod arbetstillgång)
är den högsta som över huvud kunnat inregistreras sedan mitten
av år 1930.

Rapporterna till kommissionen uppvisa en häremot stridande tendens. Totalantalet
anmälda hjälpsökande arbetslösa har nämligen under november—
december fortsatt att stiga och var avsevärt större under fjärde kvartalet 1933
än under häremot svarande tid år 1932. Men å andra sidan har såväl den
absoluta som den relativa ökningen de olika månaderna emellan varit _ obetydlig
(för december 363 personer och 0.2 %). De preliminära uppgifter,
som föreligga örn läget den 31 januari 1934, tyda på en ytterligare ökning av
arbetslöshetsnumerären till c:a 172,400/ vilket innebär en stegring från december
räknat med ungefär 1,350 personer eller mindre än 1 %. Det bör härvid
dock erinras örn att antalet kommuner, som under januari rapporterat
arbetslöshet till kommissionen från närmast föregående månad ökats med 57
(prel.).

Medan förhållandena på arbetsmarknaden i början av år 1933 kännetecknades
av en över hela landet och inom alla yrken stigande arbetslöshet, tecknar
sig bilden av det aktuella läget annorlunda. Mest i ögonen fallande är en
bestämd ljusning inom de delar av landet, där skogsavverkningar kommit i
gång, d. v. s. i huvudsak Norrlandslänen samt Värmlands och Kopparbergs
län, varest arbetslösheten gått tillbaka med c:a 8,000 personer. Särskilt markant
har förbättringen gjort sig gällande i Gävleborgs och Norrbottens län,
där avverkningarna i år torde hava större omfattning än på mycket länge.

Nedgången av arbetslösheten i Norrland och i de nyssnämnda tvenne ickenorrländska
länen balanseras emellertid av arbetslöshetssiffrornas tämligen
jämna stegring i landets övriga delar. Ökningen faller dock huvudsakligen
på de tio största städerna (prel. + 3,181), medan arbetslösheten på landsbygden
i flera län företer vikande siffror. Uppenbarligen är det säsonginflytelser,
 som här göra sig gällande, vilket ytterligare bestyrkes därav, att arbetslösheten
stigit företrädesvis bland —• förutom grovarbetare — de i verkstads-,
trävaru- och byggnadsindustrien samt inom affärslivet anställda, medan sjunkande
siffror äro att notera för skogshushållning (c:a 4,300). Någon om ock
ringa tillbakagång kan även antecknas för jordbruk och gruvdrift. I vad
mån det nya arbetsanskaffningsprogrammet påverkat arbetslöshetssiffrorna
kan ej med bestämdhet avgöras, enär kommissionen saknar kännedom om det
antal personer, som beretts anställning vid de olika slag av allmänna arbeten,
som kunnat komma i gång, liksom också örn rekryteringsurvalet.

Den ovisshet rörande det ekonomiska läget och konjunkturutvecklingen, som
enligt kommissionens uppfattning präglade situationen vid tidpunkten för avgivandet
av den senaste framställningen rörande medelsbehovet, torde alltjämt
få anses i viss mån vara för handen. Förutsatt att det internationellt
synnerligen labila allmänläget icke kommer att få en konjunkturhämmande
utlösning, synes dock en viss fortsatt återhämtning inom näringslivet och på
arbetsmarknaden vara sannolik, i synnerhet sedan den långvariga konflikten
inom byggnadsverksamheten omsider blivit löst. Beräkningen av hjälpverksamhetens
kostnader måste givetvis röna inverkan härav.

Det må i anslutning till detta arbetslöshetskommissionens yttrande understrykas,
 att siffran för antalet hjälpsökande per den 31 sistlidne januari är
den första efter inbrottet av den senaste krisen, som är lägre än motsvarande

1 Enligt nu tillgängliga uppgifter utgjorde de hjälpsökande arbetslösas antal den 31 januari 1934
171,540 personer.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

månadssiffra under nästföregående år. Av olika skäl, som framgått av det
förut anförda, kan man visserligen icke draga några längre gående slutsatser
av detta förhållande, men man torde dock vara berättigad till den förhoppningen,
 att siffrorna även under fortsättningen av innevarande år skola komma
att ligga väsentligt under fjolårets siffror. En särskild anledning att
förvänta detta ligger — såsom också kommissionen framhållit — i den omständigheten,
 att byggnadskonflikten äntligen avslutats, varigenom ökad sysselsättning
otvivelaktigt kommer att småningom beredas å en mångfald områden.

Det har — såsom arbetslöshetskommissionen också påpekat — under hösten
1933 varit ett anmärkningsvärt förhållande, att medan de siffror, som angiva
antalet arbetssökande, sysselsättningsindex samt arbetslösheten inom
fackföreningarna, visat en förbättring, antalet hjälpsökande arbetslösa fortsatt
att stiga. Förklaringen härtill torde dock icke vara svår att finna. Allteftersom
krisen drar ut på tiden, kommer säkerligen av nära liggande skäl
antalet hjälpsökande att mera fullständigt omfatta hela arbetslöshetsklientelet;
det säkerligen ej ringa antal arbetare, som förut rett sig själva eller fått
hjälp i annan ordning, nödgas småningom anlita det allmännas arbetslöshetshjälp.
 I vissa fall har säkerligen också vetskapen örn att omläggningen
i arbetslöshetspolitiken medfört större utsikter för kommuner att erhålla
bidrag av statsmedel till hjälpverksamheten -— exempelvis i form av bidrag
till materialkostnader vid statskommunala arbeten — medfört att förut dold
arbetslöshet kommit till synes. Den sålunda förorsakade tillströmningen har
icke kunnat i kommissionens siffror helt motvägas av den samtidigt pågående
återhämtningen.

Översiktlig redogörelse för verkställigheten av de av

1933 års riksdag beslutade hjälpåtgärderna.

I avsikt att erhålla en sammanfattande översikt över de olika hjälpåtgärder,
som av statsmakterna vidtagits till motverkande av arbetslösheten, med undantag
för olika slag av reservarbeten och kontantunderstödsverksamheten, föres
inom socialdepartementet ett register över samtliga av Kungl. Maj:t fattade
beslut angående anslag till skilda företag och ändamål. Från övriga departement
överlämnas i sådant syfte till socialdepartementet en avskrift av varje
i hithörande ämne fattat beslut. Pa grundval av dessa beslut upprättas för
varje anslag en särskild tablå, upptagande för varje företag, till vilket bidrag
lämnats, beslutets dag, företagets namn, totalkostnaden och för budgetåret
1933/1934 anvisat belopp. I Kungl. Maj :ts beslut om bidrag till visst företag
föreskrives skyldighet att för varje månad avgiva rapport å fastställd blankett
över antalet arbetare, som sysselsatts vid företaget, samt antalet under månaden
utförda dagsverken. Å blanketten skall vidare bland annat angivas antalet
för företaget nyanställda och avgångna arbetare jämte uppgift örn försörjningsplikt
och örn arbetaren vid anställningen var arbetslös eller ej ävensom
fördelning efter förutvarande yrken och industrier samt medelförtjänsten per
åttatimmarsarbetsdag.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

23

För varje kommun, som direkt erhållit något anslag eller inom vilken företag,
 som beviljats bidrag, är beläget, föres ett särskilt register, i vilket intagas
uppgifter örn beviljade anslag, arbetets karaktär samt totalantalet dagsverken
enligt planen och enligt avgiven slutredovisning. I detta register införas
även motsvarande uppgifter beträffande statliga och statskommunala reservarbeten.
 Ur registret kunna sålunda vid fråga örn beviljande av anslag uppgifter
direkt erhållas örn den utsträckning, i vilken tidigare beviljade anslag
kommit vederbörande kommun till godo.

För att erhålla en översikt över de för arbeten i öppna marknaden avsedda
anslagens fördelning länsvis upprättas slutligen vid skilda tillfällen en tablå
däröver, i vilken jämväl angives, huru mycket som av de beviljade anslagen
belöper å varje invånare och anmäld arbetslös i länet. Då en del anslag icke
ansetts lämpligen kunna fördelas länsvis — bl. a. anslagen till statsbeställningar
samt byggande av fyrskepp och isbrytande bevakningsfartyg —• hava sådana
anslag upptagits särskilt. En sammanställning per den 23 februari 1934
återfinnes å sid. 24 och 25. Av sammanställningen framgår, bland annat, att
av ifrågavarande anslag till och med den 23 februari 1934 anvisats tillhopa
75,657,313 kronor. 1933 års riksdag beviljade dels under fonden för förlag till
statsverket sammanlagt 150,102,400 kronor, dels ock till Inlandsbanan ett anslag
av 4,000,000 kronor, eller alltså tillsammans 154,102,400 kronor. Fråndrages
anslaget å 55,000,000 kronor till statliga och statskommunala reservarbeten,
 återstå för arbeten i öppna marknaden 99,102,400 kronor. Härav äro
i enlighet med det nyss anförda (99,102,400 — 75,657,313) 23,445,087 kronor
ännu icke anvisade av Kungl. Majit. Hur sistnämnda belopp fördelar sig å
de särskilda anslagen framgår av tabellen å sid. 36.

Rörande förhållandena den 31 januari 1934 har tillika upprättats en sammanställning
till utvisande av den arbetseffekt, som intill sistnämnda dag
utvunnits av de belopp, som anvisats från ifrågavarande anslag (sid. 26 och
27). För varje anslag har i sistnämnda tablå angivits summan utförda dagsverken,
 varvid särskilt utmärkts, hur stor del av denna summa som utförts av
förut arbetslösa. Det må såsom tillfredsställande anmärkas, att arbetstillfällena
till alldeles övervägande del kommit de arbetslösa till godo. Särskilt
kan detta framhållas beträffande vissa anslag inom jordbrukets och skogsbrukets
områden. Det undantag, som har den största betydelsen, utgör naturligt
nog lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet, vilka
anslag ju i första hand äro avsedda att användas för att möjliggöra upprätthållande
av tidigare driven rörelse och alltså att där bibehålla tidigare anställd
arbetskraft. Mindre gynnsamma siffror förete därjämte anslagen till statsbeställningar
och till gödselvård.

Tillhopa redovisas i sistberörda sammanställning 828,971 utförda dagsverken.
 Härav falla på anslagen till statsbeställningar, statliga beredskapsarbeten,
 kommunala beredskapsarbeten, lån och subventioner, skenfria korsningar
samt broar och hamnar tillsammans 199,665 dagsverken. Beträffande dessa
anslag har det varit möjligt att göra en fördelning på de olika månaderna.
En sådan fördelning utvisar, att under juli 1933 utförts 435 dagsverken,

24

Kungl. Maj:ts proposition nr %84.

Fördelning av under tiden 1/t 1933—2S/

(Siffrorna inom parentes i tabell -

Län

Statliga

beredsk.

arbeten

(3,000,000)

Kommunala

beredsk.

arbeten

(8,500,000)

Av bered-skapsansla-gen (>s>,
resp. >k>)
till fiske-hamnar

Främjande
av bostads-byggande

(15,000,000)

Lån och
subven-tioner

(13,500,000)

Skenfria

korsningar

(7,000,000)

Stockholms stad......

178,500

335,000

1 15,000

Stockholms län.......

27,450

7,840

—

300,000

80,000

91,200

Uppsala län........

116,473

—

—

250,000

30,000

45,750

Södermanlands län......

152,000

105,000

—

250,000

91,000

598,265

Norrköpings stad......

21,500

—

—

—

57,000

Ostergötlands län i övrigt . .

20,700

—

—

375,000

80,000

218,900

Jönköpings län.......

—

39,000

—

300,000

230,000

692,200

Kronobergs län.......

—

—

—

300,000

84,000

_

Kalmar län.........

11,340

158,280

(11,340)

275,000

110,000

—

Gotlands län........

83,200

26,520

175,000

_

Blekinge län........

668,650

—

(294,900)

350,000

35,000

—

Kristianstads län......

242,000

—

(242,000)

575,000

230,000

169,275

Malmö stad.........

48,500

_

_

20,000

203,000

Hälsingborgs stad......

—

171,000

—

—

—

Malmöhus län i övrigt ....

180,400

45,650

(144,100)

325,000

50,000

293,150

| Hallands län........

193,000

—

(168,000)

425,000

—

366,150

Göteborgs stad .......

—

—

_

127,000

_

Göteborgs län i övrigt ....

376,675

311,135

(234,375)

350,000

—

807,550

Alvsborgs län........

—

539,615

450,000

211,000

470,200

Skaraborgs län .......

17,000

127,500

—

475,000

250,000

364,400

Värmlands län.......

4,000

52,500

—

350,000

435,000

298,000

Örebro län.........

—

74,970

—

250,000

142,400

510,000

1 Västmanlands län......

12,500

286,460

—

175,000

117,500

222,875

| Kopparbergs län......

35,000

456,790

350,000

500,000

111,000

Gävleborgs län.......

36,000

132,550

(75,000)

425,000

95,000

102,100

Västernorrlands län.....

115,500

821,795

(234,000)

640,000

895,000

118,650

Jämtlands län.......

110,000

74,175

565,000

120,000

165,900

Västerbottens län......

54,500

154,850

—

820,000

—

146,900

Norrbottens län.......

213,600

1,222,918

(36,000)

s

850,000

1,886,000

37,500

Hela riket

2,918,488

4,808,548

(1,439,715)

9,600,000

6,210,900

6,047,965

1 Till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen.

* Till Domänstyrelsen.

3 Exklusive skenfria korsningar, broar och hamnar samt skogsvårdsåtgärder.

4 Till skogssällskapet.

6 Exklusive skogsvårdsåtgärder.

6> 1 * 3 4 * 6 7> 8 9 Inklusive:

6 Statsbana Malung—Vansbro 800,000 kr.

7 Gruvarbeten 364,000 kr., vägarbeten 650,000 kr.

8 Inlandsbanan 4,000,000 kr.

9 En mindre del av detta belopp var den 24 februari 1934 ännu ej anvisad av Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

25

beviljade belopp till arbeten i öppna marknaden.

huvudet ange anslagens belopp).

Summa per

Broar och
hamnar

Bidrag t.
gödsel-vård

Torr-

läggning

Täck-

dikning

Skogsvårds-

åtgärder

Arbetar-

småbruks-

lånefonden

Summa

anmäld

arbetslös

in-

vånare

den ^la

den ''/i

(6,000.000)

(700,000)

(4,000,000)

(1,000,000)

(5,000,000)

(2,500,000)

(66,200,000)

1933

1933

15,000''

114,1992

657,699

35.403

0.998

63,300

31,000

152,990

18,050

11,377

—

783,207

110.23

2.92

65,000

22,000

76,960

16,200

26,628

—

649,011

224.80

4.69

_

28,000

131,610

48,120

19,703

—

1,423.698

388.56

7.57

_

—

_

—

—

—

78,500

36.59

1.26

97,900

35,000

41,380

123,320

28,075

—

1,020,275

262.35

4.11

37,000

29,000

43,190

9,000

49,939

—

1,429,329

477.40

6.12

—

16,000

185,030

42,760

63,995

—

711,785

246.89

4.58

96,000

43,000

4,910

28,480

104,075

—

831,085

148.88

3.58

_

10,000

43,580

8,610

14,359

_

361,269

418.13

6.25

—

27,000

16,180

16,600

16,019

—

1,129,449

171.80

7.75

73,040

22,000

23,010

21,350

14,680

—

1,370,355

375.23

5.54

_

_

_

_

271,500

59.60

2.07

_

_

_

—

—

—

171,000

82.47

2.97

611,600

15,000

7,040

68,500

4,410

—

1,600,750

242.06

4.91

|

286,000

25,000

1,700

37,500

13,398

—

1,347,748

585.92

8.91 j

_

_

_

3,2694

_

130,269

13.465

0.50s

956,500

25,000

1,270

41,230

2,841

—

2,872,201

300.16

13.54

_

51,000

10,390

52,500

41,723

—

1,826,428

455.58

5.79

77,900

32,000

60,370

173,300

40,555

—

1,618,025

565.34

6.67

551,200

23,000

40,130

30,170

76,085

74,000

1,934.085

234.43

7.14

37,000

20,370

74,100

117,304

—

1,226,144

219.89

5.61

259,900

17,500

28,320

47,250

39,482

—

1,206,787

295.13

7.49

80,400

20,000

108,820

8,570

366,812

65,300

2,102,692

250.64

8.41

(2,902,692)a

(346.01)

(11.61)

421,800

12,000

32,180

17,200

336,798

497,500

2,108,128

204.49

7.53

1,005,900

30,000

89,550

20,690

508,997

732,000

4,978,082

305.96

17.72 |

_

27,000

297,820

23,750

511,977

749,200

2,644,822

784.58

19.49

331,600

12,000

193,000

11,000

814,560

145,000

2,683,410

440.48

12.91 :

(3,697,410)’

(606.92)

(17.79) 1

960,500

44,000

253,450

36,750

429,396

237,000

6,171,114

585.21

30.43

(10,171,114)8

(964.54)

(50.15)

5,990,540

653,500

1,863,256

975,000

3,770,656

2,500,000

45,338,847

264.18

7.30

(51,152,847)®»7*

(298.16)

(8.23)

Ej fördelat å län:

Statsbeställningar................ 10,700,000

Isbrytande bevakningsfartyg........... 650,000

Väg- och flottledsbyggnader.......... 29,450

Vissa åtgärder på skogshushållningens område..... 361,616

Byggande av ett nytt fyrskepp ......... 367,000

Anskaffande av viss materiel för lotsverkets behov . . 75,000

Statliga byggnader............... 12,321,4009

Förlag till understöd åt enskilda järnvägar . . . ._—

Summa, inberäknat å län ej fördelade belopp 69,843,313

(75,607,313)6> 7>8

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Dagsverken utförda under tiden */? 1983—31/i 1934 för anslag från fonden

Statsbeställ

ningar

Statliga be-redsk.-arbeter

Kommunala

beredsk.-

arbeten

Främjande av
bostads-byggande

Lån och sub-ventioner

Skenfria

korsningar

Broar och
hamnar

Län

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda
dagsverken

därav av förut
arbetslösa

Summa utförda
dagsverken

därav av förut
arbetslösa

Summa utförda
dagsverken

därav av förut
arbetslösa

1

Stockholms stad

6,082

2,310

1,624

1,119

—

_

_

17,254

1,271

_

_

2

Stockholms län

370

—

1,240

1,240

—

1,469

846

517

—

—

—

—

—

3

Uppsala >

110

2,563

2,226

—

—

2,263

936

1,597

397

—

—

415

415

4

Södermanl. >

2,963

—

981

546

—

—

1,597

867

3,772

355

550

410

—

5

Norrköpings stad

—

—

76

76

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

6

Ostergötl. 1. i övr.

21

103

—

—

—

1,688

644

—

—

562

373

1,264

382

7

Jönköpings län

—

—

—

—

96

96

3,804

1,951

5,750

652

453

444

—

—

8

Kronobergs >

8,425

1,554

—

—

—

—

9

Kalmar >

730

76

—

—

—

—

1,759

887

2,931

320

—

—

108

5

10

Gotlands »

-

—

1,395

1,320

—

798

220

—

—

—

—

—

_

11

Blekinge >

101

_

5,253

2,331

—

—

—

—

4,573

—

—

—

—

—

12

Kristianstads »

168

—

1,364

983

—

—

540

327

1,369

—

—

—

462

439

13

Malmö, Lund,
Landskrona st.

5,736

634

14

Malmöhis l.iövr.

—

-

3,006

1,410

—

—

1,581

656

611

—

—

—

—

—

15

Hallands län

—

—

1,867

1,733

813

371

16

Göteborgs stad

2,591

—

—

—

—

—

—

—

1,079

93

—

—

—

—

17

Göteb. o. Bolins
län i övr.

—

_

3,531

1,690

_

_

_

_

_

_

576

565

2,657

2,590

18

Alvsborgs län

—

—

—

—

—

—

378

228

—

—

632

632

—

—

19

Skaraborgs >

—

-

24

24

40

40

2,498

750

5,212

656

230

216

—

—

20

Värmlands >

—

—

834

628

—

—

—

—

1,006

638

—

—

2,245

2,024

21

Örebro >

862

—

125

—

—

—

—

—

13,544

8,193

209

184

—

—

22

Västman^ >

585

—

66

48

2,342

1,602

977

560

—

—

—

—

902

729

23

Kopparbergs >

33

—

843

843

—

—

789

307

17,614

—

—

—

196

116

24

Gävleborgs >

—

—

—

—

1,147

1,147

3,204

1,444

1,751

494

299

—

433

346

25

Västemorrlis >

—

—

1,244

841

561

533

674

314

2,711

881

323

294

—

—

26

Jämtlands >

—

—

687

687

636

552

2,603

900

4,815

1,468

102

102

—

—

27

Västerbo >

—

—

2,806

844

—

—

3,983

1,757

—

_

_

_

_

_

28

Norrbottens > J

—

—

1,988

1,613

3,915

3,747

—

—

30,937

1,185

—

—

57

57

29

Ej fördelat å län [

30

Summa ;

20,352 3,020|

31,620| 20,202 8,737

7,717|

30,605 13,594 125,468 18,157 3,936 3,220

9,552 7,474

1 Karolinska sjukhuset. — 2 LantbrukshSgskolan. — 3 Statens sinnessjukhus. — 4 Fyrskepp. — 6 Offers för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

27

för förlag till statsverket, anvisade till arbeten i öppna marknaden.

Bidrag t.
gödselvård

Torrläggning

Täckdikning

Skogsvårds-

åtgärder

Arbetarsmå-

brukslåne-

fonden

Diverse anslag

Samtliga

anslag

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

| därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Samma utförda

dagsverken

därav av förut

arbetslösa

Summa utförda
dagsverken

därav av förut
arbetslösa

Summa utförda
dagsverken

därav av förut
arbetslösa

_

_

_

_

_

—

—

_

24,960

4,700

J

180

—

52

51

716

445

3,784

3,784

—

—

CO

CD

—

8,796

6,366

2

—

—

3,929

3,929

492

192

2,760

2,669

—

—

*791

46

14,920

10,810

3

1,308

448

7,052

6,822

3,002

1,876

2,181

411

—

—

—

—

23,406

11,735

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

76

76

5

1,019

210

—

—

5,543

3,107

6,070

5,765

—

—

—

—

16,270

10,481

6

1,157

238

4,856

4,852

448

228

7,915

7,915

—

—

—

—

24,479

16,376

7

—

—

5,047

4,769

454

290

3,951

3,567

—

—

315,840

140

33,717

10,320

8

792

198

—

—

2,022

1,380

12,758

11,426

—

—

—

—

21,100

14,292

9

2,367

425

3,409

3,169

1,267

741

518

330

—

—

—

—

9,754

6,205

10

3,612

1,085

555

460

997

595

788

788

—

—

—

—

15,879

5,259

11

—

—

—

—

996

686

230

225

—

—

-

—

5,129

2,660

12

_

_

_

_

_

_

_

_

—

—

313,359

72

19,095

706

13

—

—

—

—

3,740

3,595

—

—

—

—

—

—

8,938

5,661

14

94

4

455

225

2,849

2,461

2,235

1,767

—

—

—

-

8,313

6,561

15

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

4 2,203

—

5,873

93

16

_

_

_

_

_

530

414

—

_

—

—

7,294

5,259

17

4,480

828

—

—

2,773

1,328

336

195

—

—

—

—

8,599

3,211

18

2,490

821

2,446

2,196

7,194

4,618

3,287

3,075

—

—

—

—

23,421

12,396

19

172

67

1,492

1,252

7,834

3,659

22,458

22,001

—

—

—

—

36,041

30,269

20

815

447

355

355

8,042

4,818

30,615

23,441

—

—

—

—

54,567

37,438

21

985

156

266

210

7,576

4,934

6,040

6,006

—

—

—

—

19,739

14,245

22

1,476

196

4,869

2,626

624

338

33,630

28,969

—

—

—

—

60,074

33,395

23

—

—

241

193

567

340

71,512

69,304

1,680

691

—

—

80,834

73,959

24

—

—

6,356

5,149

—

—

64,032

61,609

1,327

826

61,214

1,145

78,442

71,592

25

—

—

2,882

2,690

63

18

49,868

45,911

1,262

726

—

—

62,918

53,054

26

1,658

1,277

_

_

49,360

45,784

2,276

831

6 25,409
7175

25,409

175

85,667

76,077

27

—

—

2,782

2,011

—

—

15,899

10,886

—

—

—

—

55,578

19,499

28

—

—

—

—

—

—

15,092

14,379

—

—

—

—

15,092

14,379

29

20,947

5,123 48,702

42,236

57,19!»

35,649

405,849

370,621

6,545

3,074

59,459

26,987

828,971

557,074

30

söksgård. — 6 Gruvarbeten inom Västerbottens län. — 7 Vägarbeten inom Västerbottens län.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

under augusti 2,148, under september 8,119, under oktober 21,259, under november
44,240, under december 49,114 samt slutligen under januari innevarande
kalenderår 74,350 dagsverken. En successiv stegring från månad till
månad har alltså ägt rum.

För erhållande av en mera fullständig bild av arbetseffekten av årets anslag
må dessutom redan här hänvisas till en översikt, som jag har för avsikt att
senare (sid. 35) i annat sammanhang meddela rörande den arbetseffekt, som
kan förväntas under löpande budgetår. Dels på grund av att av olika
skäl arbetena endast småningom kommit i gång och dels som följd av byggnadskonfliktens
upphörande kan effekten under de återstående månaderna av
budgetåret väntas bliva väsentligen större än under den hittills gångna delen
därav. Jag återkommer också senare till en uppskattning av den arbetseffekt,
som icke förrän under nästföljande budgetår kan väntas inträda av ifrågavarande
anslag. Det kan emellertid vara av intresse att redan här anmärka att,
örn man sammanställer de med ledning av uppgifter från vederbörande myndigheter
gjorda beräkningarna av arbetseffekten under innevarande budgetår
samt för nästkommande budgetperiod, blir resultatet en sammanlagd arbetseffekt
av årets anslag motsvarande arbete för i genomsnitt 37,000 å 38,000 arbetare
under ett år. Motsvarande effekt uppskattades av särskilda utskottet
vid 1933 års riksdag (utlåtande nr 17 sid. 125) till omkring 40,000 årsarbetare,
 därvid i båda fallen ett år räknats lika med 10 arbetsmånader. Beräkningarna
få sålunda anses hava väl hållit streck i verkligheten.

Såsom framgår av tabellen å sid. 29 hava slutligen verkställts vissa beräkningar
angående den hittills beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning på
län och större städer, med inräknande av åtgärder genom arbetslöshetskommissionen.
 I avseende å dessa beräkningar, som givetvis äro approximativa, må
anmärkas, att man för respektive arbeten — såväl reservarbeten som arbeten å
öppna marknaden -— upptagit den totala summan av statsmedel, som beräknats
för redan beslutade arbeten. De i kol. 2 och 3 angivna beloppen
hava alltså endast delvis utgått under den förflutna delen av innevarande
budgetår, men de kunna beräknas komma att utgå vid fullföljandet av redan
beslutade arbeten. I fråga örn kol. 4, som avser dagunderstöd, hyreshjälp,
kurser och frivillig arbetstjänst, äro däremot upptagna de kostnader, som beräknats
belöpa på tiden 1 juli 1933—31 januari 1934 för dylik verksamhet,
dock med det undantaget att statens kostnader för kursverksamhet och frivillig
arbetstjänst upptagits till belopp motsvarande de totalkostnader, som
komma att föranledas av redan meddelade beslut.

Vid studiet av tabellen bör man hålla i minnet, att de största städernas
arbetslöshetshjälp i huvudsak lämnas såsom kontanta understöd. Då denna
hjälpform är den i penningar räknat billigaste, följer därav, att statens bidrag
per arbetslös blir jämförelsevis lågt för Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping
(respektive 380, 201, 365 och 201 kronor).

Vad de särskilt hårt arbetslöshetsbelastade delarna av landet beträffar må
observeras, att Blekinge erhållit 932 kronor per arbetslös, Bohuslän 1,082,
Västernorrlands län 766 och Norrbottens län 1,242 kronor. Den jämförelsevis

»en hittills under budgetåret 1983/1934 beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning på län och större städer.

1

2

3

4

5

6

7

8 i

9

Län eller stad

För arbeten
i öppna
marknaden
under tiden

*/7 33-»S/2

34 anvisade
belopp

kronor

Beräknade
statsbidrag
för under
tiden ''h 33
-23/s 34
beviljade re-servarbeten

kronor

Beräknade
statsbidrag för
under tiden 1h

33—3I/i 34 be-driven kontant-understödsverk-samhet m. m.

kronor

Summa av
kol. 2—4

kronor

Invånare

Vi 1933

Arbetslösa i
medeltal
per månad
juli 1933—
jan. 1934

Summ

invånare

kronor

a per

arbetslös

kronor

Stockholms stad.........

657,699

2,290,000

1,951,677

4,899,376

519,711

12,906.

9.45

380

Stockholms län.........

783,207

3,171,000

351,577

4,305,784

268,219

5,698

16.06

756

Uppsala län...........

649,011

813,000

123.215

1,585,226

138,222

2,482

11.45

638

Södermanlands län........

1,423,698

1,124,000

172,823

2,720,521

187,967

3,073

14.50

887

Norrköpings stad.........

78,500

40,000

272,705

391,205

61,494

1,946

6.37

201

Östergötlands län i övrigt ....

1,020,275

823,000

230,330

2,073,605

249,111

3,215

8.32

644

Jönköpings län .........

1,429,329

2,734,000

15,468

4,178,797

233,335

2,621

17.90

1,595

1 Kronobergs län.........

711,785

4,022,000

8,692

4,742,477

155,293

2,627

30.50

1,805

| Kalmar län...........

831,085

3,618,000

242,357

4,691,442

231,679

5,408

20.30

868

Gotlands län..........

361,269

270,000

6,281

637,550

57,738

624

11.05

1,021

Blekinge län...........

1,129,449

4,387,000

204,415

5,720,864

145,646

6,144

39.30

932

Kristianstads län.........

1,370,355

3,401,000

6,496

4,777,851

247,220

2,772

19.30

1,725

Malmö stad...........

271,500

624,000

649,211

1,544,711

120,304

4,230

12.85

365

Lunds > ...........

—

383,000

86,875

469,875

24,512

662

19.15

709

Landskrona stad.........

—

406,000

208,470

614,470

18,534

917

<33.15

670

Hälsingborgs stad........

171,000

547,000

283,554

1,001,554

55,889

1,899

17.95

528

Malmöhus län i övrigt......

1,600,750

1,361,000

238,921

3,200,671

294,892

3,539

10.85

903

Hallands län...........

1,347,748

917,000

34,371

2,299,119

151,208

1,761

15.20

1,305

Göteborgs stad..........

130,269

84,000

1,520,527

1,734,796

243,317

8,617

7.12

201

Göteborgs och Bohus län i övrigt .

2,872,201

5,056,000

1,159,247

9,087,448

219,915

8,386

41.30

1,082

Alvsborgs län ..........

1,826,428

5,629,000

92,618

7,548,046

315,492

3,565

23.90

2,118

Skaraborgs län..........

1,618,025

520,000

75,197

2,213,222

242,517

2,342

9.12

945

Värmlands län..........

1,934,085

1,597,000

315,908

3,846,993

271,666

8,969

14.17

428

Örebro län ..........

1,226,144

2,228,000

335,641

3,789,785

218,511

5,653

17.30

669

Västmanlands län.......

1,206,787

1,490,000

262,827

2,959,614

161,155

3,953

18.35

748

Kopparbergs län.........

2,902,692

4,908,000

305,997

8,116,689

249,937

8,912

32.50

910

Gävleborgs län..........

2,108,128

2,455,000

658,892

5,222,020

279,729

9,638

18.65

543

Västernorrlands län.......

4,978,082

5,087,000

2,076,998

12,142,080

280,873

15,841

43.30

766

Jämtlands län........

2,644,822

1,638,000

56,519

4,339,341

135,677

4,854

32.00

895

Västerbottens län........

3,697,410

2,039,000

61,798

5,798,208

207,820

5,655

27.90

1,025

Norrbottens län ...

6,171,114

5,430,000

823,244

12,424,358

202,781

10,023

61.30

1,242

Hela riket

47,152,847

! 69,092,000

12,832,851

| 129,077,698

| 6,190,364

| 158,932

20.82

810

Inlandsbanan............ 4,000,000

Övriga å län ej fördelade anslag (se sid. 25) 24,504,466

Summa 75,657,313

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

låga siffran för Västernorrlands län förklaras delvis på samma sätt som beträffande
de största städerna.

I stort sett synes statens bidrag ha fördelats på ett ur rättvisans synpunkt
tillfredsställande sätt. De mycket höga siffrorna för Jönköpings, Kronobergs,
Kristianstads och Älvsborgs län (respektive 1,595, 1,805, 1,725 och 2,118
kronor) motsäga skenbarligen detta omdöme. Men dessa siffror böra ses mot
den bakgrunden, att i dessa län av arbetslöshetskommissionen beslutats ett
antal mycket omfattande vägarbeten, till vilka arbetslösa från andra delar av
landet hänvisas, samt att arbetena i regel komma att pågå under betydligt
längre tid än de i tabellen avsedda arbetena i genomsnitt, varför summorna
rätteligen borde ha reducerats före fördelningen på antalet arbetslösa, något
som dock av praktiska skäl icke kunnat ske i tabellen.

Vidare bör uppmärksammas, att, medan uppgifterna i kol. 2 och 3 avse tiden
fram till den 23 februari i år, uppgifterna för kontantunderstödsverksamheten
m. m. icke med tillräcklig säkerhet kunnat ens approximativt beräknas
längre än till den 31 januari 1934. Slutligen är att erinra, att vissa anvisade
belopp för arbeten i öppna marknaden icke medtagits i förevarande tabell
på grund av att de icke synts böra fördelas länsvis. Emellertid hava samtliga
de belopp medtagits, som ingå i den å tabellen sid. 24—25 angivna summan
51,152,847 kronor med undantag för de 4 miljoner, vilka anvisats till Inlandsbanan.
 Även örn alltså siffrorna äro i viss mån inadekvata och ofullständiga,
 vilket icke torde kunna undvikas, giver dock ifrågavarande sammanställning
en föreställning örn den hittills beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning.

Departementschefen.

Allmän motivering.

Arbetslöshetsläget är alltjämt allvarligt. De nyss återgivna siffrorna därutinnan
äro av en storleksordning, som måste vara ägnad att ingiva starka
bekymmer. En närmare analys av uppgifterna örn antalet hjälpsökande arbetslösa
giver visserligen vid handen, att konjunkturförbättringen i högre grad
minskat arbetslöshetens faktiska omfattning än dessa siffror omedelbart utvisa.
 Men man kan dock icke blunda för, att någon sådan ljusning på arbetsmarknaden
icke kan skönjas, som kan ge anledning till förhoppning att massarbetslösheten
inom en nära framtid skall vara praktiskt taget försvunnen.
Försök hava blivit gjorda att införskaffa upplysningar, som kunde giva en mera
konkret bild av verkningarna av den även under krisen fortsatta rationaliseringen.
 De hava emellertid icke givit säkra hållpunkter för ett omdöme. Jag
fruktar, att man tyvärr måste räkna med att en ökning av produktionsvolymen
inom vissa industrier icke kommer att motsvaras av nyanställning av arbetare i
samma utsträckning som efter tidigare kriser. Det föreligger efter min mening
risk för att icke ens en snabbt inträdande mycket god industriell konjunktur
skulle så minska arbetslösheten, att icke alltjämt hjälpåtgärder från
samhällets sida i avsevärd omfattning bliva nödvändiga. Örn därtill lägges, att
det ännu icke med säkerhet kan bedömas, huruvida konjunkturförbättringen

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

31

blir av varaktig natur eller blott är tillfällig och att i varje fall inom jordbrukets
område den inträdda förbättringen i stort sett direkt beror på samhällets
åtgärder, så torde vissa utgångspunkter för den arbetslöshetspolitik,
som anses påkallad, vara givna. Den förnämsta möjligheten till mera påtaglig
minskning av arbetslösheten torde ligga i återupptagandet av den under
nästan hela föregående år nedlagda byggnadsverksamheten, men med den storlek
arbetslösheten nu faktiskt har, måste alla slags arbetslöshetslindrande
faktorer samverka med hela sin styrka, innan man kan vänta, att vår arbetsmarknad
åter skall bliva normal.

Till frågan, hur stor arbetslösheten med hänsyn tagen till olika på densamma
inverkande omständigheter kan förväntas bliva under nästa budgetår, skall jag
senare återkomma. Yad jag nu anfört har endast avsett att klargöra, att det
allmänna måste inrätta sig för att kunna under budgetåret 1934/1935 i mycket
vidsträckt omfattning fortsätta sin hjälpverksamhet i anledning av arbetslösheten.
 I varje fall synes det nödvändigt att sörja för en sådan beredskapsanordning,
 att det är möjligt att ingripa i all nödig utsträckning. Givet är å
andra sidan, att en dylik anordning icke skall i praktiken genomföras i större
omfattning än behovet kräver. För den händelse situationen på arbetsmarknaden
skulle bliva ljusare än jag vågat beräkna, bör självfallet motsvarande
begränsning ske i användningen av de medel, som för arbetslöshetens motverkande
ställas till förfogande.

I avseende å grunderna för den arbetslöshetspolitik, som alltjämt är nödvändig,
 torde man böra följa samma riktlinjer, som förra året godtogos av
regering och riksdag.

Man synes vid avgörandet härutinnan icke behöva fästa avgörande vikt vid
de principiella anmärkningar, som under tiden efter förra riksdagen riktats
mot det nuvarande hjälpsystemet. Yad angår arbetena på öppna arbetsmarknaden,
 gå dessa anmärkningar främst ut på att nämnda arbeten skulle hava visat
sig vara utan avsevärd effekt. Beträffande reservarbetssystemet har särskilt
anförts, att detsamma, i synnerhet med de numera förbättrade lönebestämmelserna,
 skulle medföra skadliga verkningar för andra näringsområden,
speciellt jordbruk och skogsbruk.

Orsakerna till att arbetena på öppna arbetsmarknaden under första delen
av budgetåret endast i mindre omfattning haft direkt arbetslöshetslindrande
effekt hava — förutom den långvariga byggnadskonflikten samt den sena tidpunkten
för riksdagens beslut, vilken medfört, att all på ansökningsförfarande
grundad medelsanvisning kunnat påbörjas först långt in på budgetåret —
framför allt varit bristfällig utredning av arbetsförslagen samt dröjsmål när
det gällt kommunernas medverkan. De omständigheter, som sålunda inverkat
i ogynnsam riktning, äro emellertid av övergående natur, och man lärer
icke behöva räkna med desamma under nästa budgetår, då hjälpsystemet
hunnit komma i full gång och kan förväntas fortlöpa utan dröjsmål och
friktioner. Såväl under återstoden av innevarande budgetår som under nästa
budgetperiod komma för övrigt de hittills fattade besluten att i stor utsträckning
medföra en arbetslöshetslindrande effekt.

32

Kungl. Majlis proposition nr 234.

Vad angår frågan huruvida det nu tillämpade reservarbetssystemet kan
antagas hava dragit arbetskraft från näringarna eller för dessa försvårat
eller fördyrat arbetaranskaffningen, är det visserligen möjligt, att i enstaka
fall arbetare önskat kvarbliva i reservarbete hellre än att åtaga sig ett
kortvarigt skogs- eller jordbruksarbete måhända långt från hemorten. Gällande
bestämmelser rörande villkoren för arbetslöshetshjälp äro emellertid tillräckligt
klara, och örn vid tillämpningen någon arbetslöshetskommitté skulle
hava brustit i omsorg, är detta något, som icke kan läggas systemet som sådant
till last. Arbetslöshetskommissionen har för övrigt sin uppmärksamhet
riktad på förhållandet och lärer icke underlåta att ingripa, när anledning
därtill yppar sig.

En annan fråga är, i vad mån de något fördelaktigare grunder för reservarbetslönens
bestämmande, som godkändes av 1933 års riksdag, kunnat inverka
på lönenivån särskilt inom jordbruket. Detta kan tydligen överhuvud endast
bliva fallet å sådana orter, där jordbruk och mera omfattande annan näringsverksamhet
förekomma vid sidan av varandra; i rena jordbruks- och skogsbrukskommuner
skola ju lönerna i dessa näringar vara grundläggande för reservarbetslönens
bestämmande. I sådana blandade kommuner åter, som nyss avsågos,
 lärer man icke hava anledning antaga, att reservarbetslönen skall hava
större inverkan på jordbrukslönerna än som föranletts av lönerna inom
andra där bedrivna näringsgrenar. Enligt min uppfattning kunna följaktligen
de enstaka exempel, som från vissa håll anförts på förmenade ogynnsamma
verkningar av det nya lönesystemet, icke på något sätt utgöra bevis för
att detta taget såsom en helhet medfört ogynnsamma verkningar. Den måttliga
höjning av den genomsnittliga inkomsten för reservarbetarna, som blivit en
följd av omläggningen, måste i och för sig anses fullt skälig. I allmänhet
torde den — åtminstone vad angår familjeförsörjare — endast hava inneburit
någon avlastning för fattigvården.

Man har vidare anfört, att det nya hjälpsystemet skulle hava bidragit till att
framlocka arbetslöshet. Ett alldeles säkert omdöme om det befogade i denna
anmärkning kan visserligen icke givas. Men det förefaller icke sannolikt, att
den är berättigad. För det första är att observera, att av hela antalet hjälpta
arbetslösa en icke obetydlig del •— i januari 1934 utgjorde antalet 23,633 —
understödjes av kommunerna utan statsbidrag. Att så sker måste uppenbarligen
bero därpå, att hjälpbehovet enligt vederbörande kommunala organs uppfattning
är större än det, som kan tillgodoses med stöd av staten. För det
andra stanna ändå siffrorna på de sammanlagt av stat och kommun hjälpta
under januari månad i år, då hjälpprocenten likväl var högre än vid
någon annan tidpunkt med undantag av juli 1933, vid 116,714 eller nära 55,000
under antalet hjälpsökande. Dessa siffror giva knappast belägg för den uppfattningen,
 att statens arbetslöshetspolitik numera skulle vara så generös, att
den skulle locka personer, vilka åtnjuta förmånen att hava arbete, till att
lämna sina anställningar och ansluta sig till de arbetslösas skaror. Ännu
mindre synes utsikten att få anställning som reservarbetare vid statliga eller

Kungl. Majlis proposition nr 234.

33

statskommunala arbeten kunna utgöra en sådan lockelse, enär ännu i januari
innevarande år sådant arbete erhållits endast av 33,372 man, d. v. s. en knapp
femtedel av de anmälda hjälpsökande arbetslösa. Möjligheten att bliva reservarbetare
av ena eller andra slaget synes sålunda — även örn förhållandena
skifta avsevärt olika kommuner emellan — alltjämt vara i hög grad begränsad
och risken att bliva utan all arbetslöshetshjälp mycket stor. Vad nu sagts
avser icke att bestrida, att enstaka sådana fall kunna hava inträffat, då personer
i syfte att bliva delaktiga av arbetslöshetshjälp i form av reservarbete
eller understöd lämnat sitt arbete i öppna marknaden eller underlåtit att å tid,
då arbetstillfällen funnits, söka sådant arbete, önskvärt vore endast att man,
därest sådana fall faktiskt förekommit, icke generaliserade desamma till
att utgöra någonting karakteristiskt för den förda arbetslöshetspolitikens verkningar.

Omfattningen av ifrågasatta hjälpåtgårder.

Då det gäller att taga ståndpunkt till spörsmålet, vilka åtgärder statsmakterna
böra besluta för att bekämpa arbetslösheten och dess verkningar, måste
man först klargöra, huruvida arbetslinjen eller understödslinjen skall givas
företräde. Allmän enighet har rått därom, att hjälp i första rummet borde
beredas genom arbete. Tyvärr måste man nied beklagande konstatera, att
trots alla gjorda ansträngningar arbetslinjen hittills under detta budgetår
icke kunnat hävda den plats i hjälp systemet, som varit den tillämnad, utan
att densamma måst i väsentligt större utsträckning än avsett varit suppleras
med kontant understödsverksamhet. Reservarbetena hava visserligen kunnat
upprätthållas ungefär i beräknad omfattning, men det har icke visat
sig möjligt att utvidga desamma, så att de kunnat fylla det tomrum, som
uppstått genom förseningen av arbetena i öppna arbetsmarknaden. Salunda
hjälptes under januari månad 1934 endast 43,918 personer genom reservarbeten,
 medan 73,691 erhöllo understöd. Ju längre krisen varar och ju längre
arbetslöshetsperioden blir för den enskilde, desto fördärvligare framstar utvägen,
 att den arbetslöse skall vara hänvisad till understödslinjen. Den hjälp han
på detta sätt erhåller verkar i olika avseenden demoraliserande. Hans inkomst
blir alltid mindre än om han beredes arbete; han blir följaktligen ekonomiskt
till det yttersta utmattad. Men dessutom vänjes han lätt vid sysslolöshet och
mister lusten till arbete: lätt nog utvecklas han i en riktning, som innebär en
allvarlig fara för honom själv och, om han har de minsta anlag för asocialitet,
 även för samhället. Med hänsyn till dylika risker synes det ännu angelägnare
i år än i fjol, att den hjälp at de arbetslösa, som är nödvändig, astadkommes
genom beredande av arbete i stället för genom understöd och att följaktligen
arbetslinjen får en verkligt dominerande plats i hjälpverksamheten.
Det program för arbetslöshetens bekämpande, som i olika propositioner framlagts
inför riksdagen och som nu föreslås i denna och nästföljande proposition,
avser också, att av det beräknade antalet arbetslösa under nästa budgetar
— omkring 110,000 enligt vad jag längre fram skall utveckla — cirka 80,000
skola beredas arbete, detta enligt kalkyler för vilka redogörelse i det följande
närmare skall lämnas.

Bihang till riksdagens protokoll 193Jf. 1 sami. Nr 2SJf. 3

84

Kungl. Marits proposition nr SS4.

En arbetslöshetspolitik, som skulle leda till en så betydande sysselsättningav
arbetslösa, kan icke undgå att i gynnsam riktning påverka den allmänna
konjunkturen, genom den ökade köpkraft den skulle medföra.

Till grund för de nästföregående år föreslagna åtgärderna i arbetslöshetslindrande
syfte låg en uppskattning av antalet personer, vilka beräknades
icke utan åtgärder från det allmännas sida kunna erhålla arbete. Detta antal
anslogs därvid till 150,000 i genomsnitt per månad under budgetåret (prop.
216/1933, sid. 30). År 1933 sjönk arbetslösheten under tiden januari—juli från
189,200 till 138,850, eller med i runt tal 50,000, för att därefter i december
åter stiga till 171,050 eller med omkring 32,000. Utgångsläget innevarande
år är något gynnsammare än i fjol, nämligen 171,540 arbetslösa i januari.
Örn jag vågar räkna med en något hastigare nedåtgående arbetslöshet under
1934 än under 1933, beror detta dels på den allmänna konjunkturförbättringen
och dels på byggnadsverksamhetens igångsättande. På grund härav
bör — såvitt icke nu oförutsebara störningar av internationell art inträffa —
arbetslöshetssiffran under sommaren komma att ligga under 100,000, medan
man torde böra räkna med något stigande siffror under höst- och vintermånaderna.

Efter övervägande av de olika på frågan inverkande faktorer, vilka berörts
i det föregående, har jag ansett antalet hjälpsökande arbetslösa jämte
antalet personer, som komma att beredas arbete genom utav statsmakterna
beslutade särskilda åtgärder för arbetslöshetens bekämpande men vilka eljest
skulle kunnat anmäla sig som hjälpsökande, närmast böra i genomsnitt för
nästa budgetår uppskattas till 110,000. Det är möjligt, att denna uppskattning
håller sig i underkant och att man — särskilt med hänsyn till att den
manliga arbetsföra befolkningen för varje ny årsklass, som inträder på arbetsmarknaden,
 ökas med cirka 20,000 personer — kanske borde räkna med genomsnittligt
120,000 arbetslösa under budgetåret. Jag återkommer härtill i
det följande.

För bedömande av hjälpeffekten av de olika anslagen hade man förra
året endast approximativa beräkningar att tillgå. I viss mån har det nu varit
möjligt att kontrollera dessa genom de vunna erfarenheterna av anslagens användning.
 Jag hänvisar härutinnan till den förut åberopade översikten över
det antal dagsverken, som hittills utvunnits genom bidrag från de särskilda
anslagen (sid. 26—27). Dessutom hava från vederbörande myndigheter inhämtats
upplysningar angående den arbetseffekt, vilken under nästa budgetår kan
beräknas av den del av årets anslag, som ställts till förfogande av Kungl.
Majit genom beslut intill den 24 februari 1934.

Med ledning härav och under hänsynstagande till olika på de skilda anslagen
inverkande faktorer hava i följande förteckning beträffande de anslag till
arbeten i öppna marknaden, som 1933 års riksdag anvisade under fonden för
förlag till statsverket, angivits dels de belopp, vilka redan kommit samt beräknats
komma till användning under innevarande budgetår, dels ock den beräknade
direkta arbetseffekten av nyssnämnda belopp. Motsvarande uppgif -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

35

ter lämnas jämväl för anslaget till Inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare.
 Uppenbarligen kunna beräkningarna icke vara annat än mycket
approximativa.

.

Anslag

Belopp

kr.

Härav beräknas
komma till an-vändning under
budgetåret

1933/1934

kr.

Beräknat antal
dagsverken
under budget-året 1933/1934

Statsbeställningar...............

10,700,000

9,100,000

455,000

Statliga beredskapsarbeten...........

3,000,000

2,380,000

56,000

Kommunala beredskapsarbeten.........

8,500,000

2,530,000

158,000

Främjande av bostadsbyggande........

15,000,000

10,600,000

740,000

Lån till främjande av enskild företagsamhet . .

10,000,000

10,000,000

1 _

Subventioner till främjande av enskild företag-

3,500,000

200,000

1 _

Skenfria korsningar..............

7,000,000

2,470,000

130,000

Broar och hamnar..............

6,000,000

3,362,140

217,000

Inlandsbanan.................

4,000,000

4,000,000

225,000

Statsbana Malung—Vansbro..........

800,000

800,000

60,000

Förlag till understöd åt enskilda järnvägar . . .

1,500,000

—

—

Bidrag till gödselvårdsanläggningar......

700,000

523,500

261,750

Lån till gödselvårdsanläggningar........

500,000

—

—

Torrläggningsföretag, ägnade att motverka arbets-

4,000,000

2,200,000

730,000

Bidrag till täckdikningar...........

1,000,000

755,000

275,0(0

Väg- och flottledsbvggnader å skogar i enskild ägo

500,000

49,450

39,500

j Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m.

475,000

425,000

—

j Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar ...................

5,000,000

2,453,200

817,700

j Arbetarsmåbrukslånefonden..........

2,500,000

2,500,000

53,800

j Statliga byggnader..............

12,321,400

3,651,750

93,600

2,106,000

1,399,500

83,750

Summa

99,102,400

59,899,540

4,396,100

Av en jämförelse med sammanställningen a sid. 26 27 framgar, att av de

i slutsumman i förestående förteckning ingående dagsverken sammanlagt omkring
700,000 (828,971 — 125,468) redovisats såsom utförda under tiden intill
utgången av januari 1934.

Rörande antalet dagsverken under budgetåret 193411935 hänvisas till följande
översikt jämte till densamma fogade anmärkningar. Givetvis gäller
jämväl örn denna översikt, att de framlagda resultaten få anses vara approximativa.
 1

1 I likhet med vid tidigare beräkningar har här icke någon direkt arbetseffekt uppskattats.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

1

2

3

4

5

1 6

1 7

Anslag

1

Av Kungl.
Majit intill
den 24 feb-ruari 1934
anvisade
medel

Härav be-räknas
återstå
oanvända
den 1 juli
1934

Beräknat
antal dags-verken av i
kol. 3 upp-tagna be-lopp under
budgetåret
1934/1935

Av veder-börande an-slag den 24
februari
1934 ännu
icke anvi-sade medel

Beräknat
antal dags-verken av
i kol. 5
upptagna
belopp un-der bud-getåret
1934/1935

Summa av
kol. 4 och
kol. 6.

Statsbeställningar ....

10,700,000

1,600,000

85,000

85,000

Statliga beredskapsarbeten .

2,918,488

539,540

49,420

81,512

3,000

52,420

Kommunala beredskapsar-beten .........

4,808,548

2,278,818

137,105

3,691,452

230,000

367,105

Främjande av bostadsbyg-gande .........

9,600,000

—

1720,000

5,400,000

1,050,000

1,770,000

Skenfria korsningar ....

6,047,965

3,731,125

201,750

952,035

43,000

244,750

Broar och hamnar ....

5,990,540

2,628,400

168,480

9,460

600

169,080

Inlandsbanan .......

4,000,000

—

—

—

_

_

Statsbana Malung—Vansbro

800,000

—

—

—

_

_

Bidrag till gödselvårdsan-läggningar.......

653,500

130,000

66,000

46,500

23,250

89,250

j Lån till gödselvårdsanlägg-ningar........

_

_

_

2 500,000

Torrläggningsföretag, ägna-de att motverka arbets-lösheten ........

1,863,250

2,136,750

600,000

600,000

Bidrag till täckdikningar .

975,000

220,000

80,000

25,000

9,000

89,000

Väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo .

29,450

20,000

16,000

470,550

260,000

276,000

Vissa åtgärder på skogshus-hållningens område m. m.

361,616

_

-

113,384

1 Vissa tillfälliga skogsvårds-åtgärder å enskilda sko-gar ..........

3,770,656

1,350,000

440,000

1,229,344

400,000

840,000

Arbetarsmåbrukslånefonden

2,500,000

—

>107,000

—

_

107,000

Statliga byggnader (upp-tagna i riksstaten 1933/
1934 under utgifter för
kapitalökning, IV, fonden
för förlag till statsverket)

12,321,400

8,669,650

237,164

237,164

Isbrytare m. m......

2,106,000

707,000

71,250

—

—

71,250

Summa j

69,446,413

21,874,533

2,379,169)

14,655,9871

2,618,850

4,998,919

Lån till främjande av enskild

företagsamhet...... 6,089,400 3,910,600

Subventioner till d:o. . . . 121,500 3,378,500

Förlag till understöd åt enskilda
järnvägar.......— 1,500,000

________ Samma 75,657,313 23,445,087

\ Dessa dagsverken beräknas falla på under budgetåret 1933/1934 anvisade belopp.

Då^ man icke torde böra räkna med lån enbart utan alltid med lån jämte bidrag, böra särskilda dags -verken icke beräknas falla å låneanslaget utan har sammanlagda arbetseffekten förts på bidragsanslaget.
En mindre del av detta belopp var den 24 februari 1934 ännu ej anvisad av Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

37

Redan i annat sammanhang (sid. 28) har framhållits, att sammanlagda
resultatet av de sålunda verkställda beräkningarna utvisar god överensstämmelse
nied de kalkyler, som framlades av särskilda utskottet vid 1933 års
riksdag (uti. nr 17, sid. 125). Denna överensstämmelse sträcker sig i regel
även till beräkningarna beträffande varje särskilt anslag.

Vid angivandet av arbetseffekten räknade man i fjolårets regeringsplan med
att full sysselsättning under tio månader skulle anses motsvara en årsarbetare.
Detta sammanhängde väsentligen därmed, att man i regeringsförslaget utgick
från att vid de förordade beredskapsarbetena skulle gälla en sådan inskränkning
av arbetstiden, att örn denna inskränkning gjordes per vecka, arbetstiden
skulle motsvara 40 arbetstimmar i veckan. Detta beräkningssätt bibehölls
av särskilda utskottet, ehuru i dess förslag bestämmelse örn inskränkning
av arbetstiden icke intogs i direktiven för arbetena å den öppna arbetsmarknaden,
 något som icke heller gärna kunde ifrågakomma med den allmänna
läggningen av utskottsförslaget. Vid angivna förhållanden saknas anledning
att vid bedömandet av arbetseffekten nu icke räkna med full arbetstid under
hela året, låt vara att i vissa fall, såsom inom byggnadsindustrien, på så
sätt viss marginal erhålles. I det följande beräknas alltså en årsarbetare motsvaras
av 300 dagsverken.

Vid uppskattningen av arbetseffekten under nästa budgetår måste tydligen
även tagas i betraktande, att hela effekten av anslag för sagda budgetperiod
icke kan väntas inträda förrän efter budgetårets slut. Visserligen kan denna förskjutning
icke väntas bliva av samma storleksordning som under innevarande
budgetår, då det av naturliga skäl måste dröja avsevärd tid, innan själva verksamheten
och de på densamma grundade arbetena kunde komma i gång. Hänsyn
bar emellertid vid beräkningen tagits till angivna förhållande.

Med dessa utgångspunkter har arbetseffekten under nästa budgetår av
sådana anslag för budgetåret 1934/1935 under fonden för förlag till statsverket,
 varom förslag redan framställts till riksdagen, jämte anslaget till Inlandsbanan
approximativt beräknats motsvara i runt tal 23,600 årsarbetare.
Med motsvarande beräkningssätt erhålles för de anslag, vilka begärts å tillläggsstat
för innevarande budgetår, en arbetseffekt under budgetåret 1934/1935
av omkring 3,800 årsarbetare och blir effekten av de belopp, som i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag preliminärt beräknades för statliga
och kommunala beredskapsarbeten samt främjande av bostadsbyggande och
som jag i det följande kommer att förorda, under samma tid sammanlagt
3,500 årsarbetare.

Av den nyss omnämnda, å sid. 36 intagna översikten framgår, att antalet
dagsverken under budgetåret 1934/1935 för anslag anvisade för innevarande
budgetår till arbeten i öppna marknaden approximativt kan uppskattas till
4,998,919, vilket motsvarar omkring 16,600 årsarbetare.

Av anslag till arbeten i öppna marknaden, som i arbetslöshetslindrande syfte
redan beviljats eller äskats eller i årets statsverksproposition preliminärt beräknats,
 skulle alltså arbetseffekten under budgetåret 1934/1935 bliva omkring
(23,600 + 3,800 -|- 3,500 + 16,600) 47,500 årsarbetare.

38

Kungl. Majlis proposition nr 234.

Vad härefter angår reservarbetslinjen har arbetslöshetskommissionen för
nästa år för ändamålet begärt ett belopp av 46,000,000 kronor utan att därvid
angiva, hur stor del av beloppet, som beräknats för statliga, respektive statskommunala
reservarbeten. Med utgångspunkt från de kostnader per årsarbetare,
 med vilka arbetslöshetskommissionen räknat i sin preliminära skrivelse
angående medelsbehovet (Utgifter för kapitalökning, bilaga 3), har jag funnit
förenämnda belopp å 46,000,000 kronor rimligen böra beräknas fördelat
på så sätt, att därmed skulle bestridas kostnaderna för 14,000 statliga och

10.000 statskommunala reservarbetare i genomsnitt under året. Detta motsvarar
i stort sett den storleksordning, som jag anser reservarbetena lämpligen
kunna och böra få under nästa budgetperiod. Jag har alltså räknat
med det av arbetslöshetskommissionen begärda anslagsbeloppet samt med ett
antal av sammanlagt 24,000 årsarbetare i statliga och statskommunala reservarbeten.
 Härtill komma de rent kommunala reservarbetena med ett arbetarantal,
 som i årsgenomsnitt torde kunna uppskattas till inemot 10,000.

Sammanlagt skulle alltså arbetslinjen approximativt kunna beräknas under
nästa budgetår bereda sysselsättning åt 47,500 + 24,000 + 10,000 eller i avrundat
tal omkring 80,000 arbetare i genomsnitt under bela året.

Till belysande av huru arbetseffekten av de anslag, som äro avsedda att
upptagas i nästa budgetårs riksstat, fördelar sig, må hänvisas till vidstående
tablå (sid. 39).

Till jämförelse med fjolårets beslut i frågan må erinras, att den av de i propositionerna
då framlagda förslagen beräknade sammanlagda direkta arbetseffekten
utgjorde 72,500 man (60,500 man i beredskapsarbeten och arbeten på
öppna marknaden samt 12,000 man i reservarbeten) och enligt riksdagens beslut
ungefär 74,000 man (40,000 man i arbeten på öppna marknaden och

34.000 man i reservarbeten). Mot denna siffra svarar i det föregående
(47,500 + 24,000) 71,500 man för 1934/1935. Härvid är emellertid ytterligare
att märka att, såsom förut erinrats, man föregående år räknade med förkortad
arbetstid motsvarande full sysselsättning under 10 månader. Under samma
förutsättning skulle de nyss för nästa budgetår angivna siffrorna motsvara
ungefär 57,000 årsarbetare på öppna arbetsmarknaden och 28,500 man i statliga
och statskommunala reservarbeten eller sammanlagt 85,500 man och alltså
väsentligt flera än enligt fjolårets beslut. Härtill kommer ytterligare
den arbetseffekt, som följer av beviljade lån och subventioner till främjande
av enskild företagsamhet — hänsyn härtill har icke nu tagits liksom
ej heller i fjol — samt av den del av kostnaderna för fortsatt elektrifiering
av statens järnvägar, som föreslås skola utgå av anslag under fonden
för förlag till statsverket. Ej heller har hänsyn tagits till arbetseffekten av
det i statsverkspropositionen ifrågasatta anslaget till åtgärder för beredande
av jord åt arbetslösa m. m. eller till den s. k. frivilliga arbetstjänsten.

Liksom nästföregående år bör vidare vid bedömande av resultatet av de ifrågavarande
åtgärderna hänsyn tagas till den ökning i arbetstillfällen, som dels i
stor utsträckning blir en indirekt följd av anslagens användning och som dels
kan väntas uppstå genom den av ifrågavarande anordningar föranledda ökade

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

39

Kostnad

Antal årsar-

Stats-

belöpande på

betare under

budgetåret
1934/1935
(1 år = 300

arbetsdagar)

Anslag

belopp
milj. kr.

kom-muner
milj kr.

andra
milj. kr.

milj. kr.

Statsbeställningar.........

10.0

—

—

10.0

1,660

Statliga och statskommunala reserv-arbeten .............

46.0

15.0

—

61.0

24,000

| Statliga beredskapsarbeten......j

5.0

—

—

5.0

4201

1 Kommunala beredskapsarbeten . . . .

10.0

4.0

—

14.0

1.0401

Främjande av bostadsbyggande . . .

10.0

—

8.4

18.4

2,040''

Skenfria korsningar.........

4.5

—

0.65

5.15

810

j Broar och hamnar.........

6.5

—

2.4

8.9

1,400

i Vissa vägbyggnadsarbeten......

3.2

—

0.3

i 3.5

990

430''

Stensättning av vägar.......

5.0

—

5.0

| Inlandsbanan...........

4.0

—

—

4.0

750

j Statsbana Malung—Vansbro.....

0.7

—

—

0.7

100

1 Tillverkning av vagnar m. m. för sta-tens järnvägar..........

3.25

—

—

3.25

220

Vissa banarbeten m. m. för statens

0.95

0.95

220

järnvägar ............

1,170

Bidrag till gödselvårdsanläggningar . .

0.7

2.1*

2.8

i Bidrag till uppförande av spannmåls-lagerhus.............

0.3

—

1.7

2.0

420

Torrläggningsföretag........

6.0

—

6.0

12.0

6,670

1 Bidrag till täckdikningar......

1.5

—

4.5

6.0

1,820

] Byggande av nybyggesvägar.....

0.15

—

0.16

0.3

100

j Väg- och flottledsbvggnader å skogar i
enskild ägo...........

0.5

—

1.5

2.o

1,000''

1 Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å
enskilda skogar.........

3.6

—

3.5

7.0

3,870

] Vissa åtgärder på skogshushållningens

2.9

2.9

område.............

Byggande av nytt fyrskepp.....

Byggande av nytt tj änstefartyg för

0.075

0.3

0.075

0.3

60

västra lotsdistriktet .......

Undersöknings- och förberedande gruv-

0.485

0.485

150

arbeten inom Västerbottens län . .

—

| Statliga byggnader.........

11.40625

—

—

11.40625

960

| Lån till främjande av enskild företag-samhet.............

5.0

|

17.5

22.5

—

| Arbetarsmåbrukslånefonden......

8.0

| —

—

8.0

830''

Summa

140.91625

lo.o

48.7

217.61625

| 51,130

1 Viss dol av arbetseffekten faller på, budgetåret 1935/1936 och har här ej medräknats,
s Häri ingår jämväl lån från gödselvårdslånefonden samt från innevarande budgetårs anslag till län
till gödselvårdsanläggningar.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

köpkraften inom mycket betydande kretsar. Å andra sidan är att beakta, att
bland dem, som erhålla sysselsättning genom ifrågavarande arbeten, kunna
tänkas komma att inga arbetare, som icke innefattas i förutnämnda siffra,
110,000, för det uppskattade genomsnittliga antalet arbetslösa under året. Om
emellertid tillika uppmärksammas, att bland de hjälpsökande arbetslösa i
viss utsträckning torde inga personer, som av en eller annan anledning icke böra
komma i åtnjutande av hjälp med bidrag från staten, torde man — i analogi
med vad som skedde förra året — vara berättigad utgå från att antalet
hjälpbehövande utgör omkring 100,000.

Med den nyss angivna omfattningen av arbetslinjen skulle sålunda återstå
ett antal av (100,000 — 80,000) 20,000 man, som borde erhålla bistånd genom
kontantunderstöd. Det är också min avsikt att hemställa, att anslaget till bekämpande
av arbetslösheten bestämmes till sådant belopp, att det lämnar utrymme
för beredande av kontantunderstöd åt sistnämnda antal i genomsnitt under
budgetåret. Jag vill erinra, att detta antal endast är hälften så stort som motsvarande
antal enligt fjolårets förslag och riksdagsbeslut samt att detsamma
ännu mera understiger antalet av dem, som i genomsnitt under den gångna
delen av detta budgetår åtnjutit kontantunderstöd med statsbidrag. Det må
emellertid understrykas att, därest en minskning av statshjälpens omfattning
i förhållande till vad nu beräknas skulle bliva möjlig, detta i första hand bör
leda till inskränkning av kontantunderstöden, medan arbetslinjen bibehålies i
avsedd omfattning.

Jag antydde nyss, att det icke finge anses uteslutet, att man hade att räkna
med ett antal av 120,000 hjälpbehövande i stället för den siffra av 110,000,
fran vilken jag här närmast utgått. Därest av sådan anledning eller eljest
ökning av medelsbehovet skulle yppa sig, lärer, såsom under de senaste åren
skett, Kungl. Maj:t hava att till 1935 års riksdag framlägga förslag örn erforderlig
anslagsförstärkning.

Jag övergår härefter till att närmare motivera förslaget rörande ifrågavarande
på socialdepartementets föredragning beroende anslag.

Särskilda anslag.

Statliga beredskapsarbeten. ksit,

I propositionen nr 202 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att till Kungl. Maj :ts förfogande ställa ett reservationsanslag av lämplig storlek
att enligt Kungl. Maj :ts beprövande användas till arbeten, som under alla
förhållanden skulle förr eller senare utföras med anlitande av allmänna medel
och genom statlig myndighets försorg och som vore av natur, att i normala
fall riksdagen på framställning av Kungl. Majit därtill anvisade medel. Avsikten
med dessa s. k. beredskapsarbeten var, att de offentliga arbetena skulle
kunna i viss utsträckning anpassas efter konjunkturerna och därmed följande
variationer i arbetslösheten. Man skulle på detta sätt skapa möjlighet till en
viss elasticitet i statens verksamhet och genom att avvägandet av de skilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

41

arbetena skedde centralt och enhetligt kunna utan uppskov träffa val mellan
skilda arbeten och bestämma i fråga örn tidpunkten för deras påbörjande.

Enligt Kungl. Maj :ts förslag skulle beredskapsarbetena till alla delar bliva
helt likställda med andra allmänna arbeten; endast sättet för medlens anskaffande
skulle angiva skillnaden. Några särskilda regler angående arbetslön,
utväljande av arbetare o. s. v. skulle icke meddelas, utan vederbörande myndigheter
skulle äga att helt efter eljest tillämpade metoder utföra arbetet.
Beträffande frågan örn urvalet av arbetsobjekt innebar förslaget, att såsom
beredskapsarbeten allenast skulle utföras sådana arbeten, som plägade utföras
av statens egna myndigheter eller på deras föranstaltande. Vidare borde Kungl.
Maj :t icke av anslag till beredskapsarbeten anvisa medel till arbeten, som icke
kunde fullbordas, utan att riksdagen ett kommande budgetår anvisade ytterligare
medel.

De av Kungl. Maj :t sålunda och i övrigt föreslagna grunderna för anslagets
användande godkändes av riksdagen, som för ändamålet beviljade ett reservationsanslag
av 3 miljoner kronor.

Jämväl av 1932 års riksdag beviljades ett reservationsanslag av 3 miljoner
kronor till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslösheten att av Kungl.
Majit användas enligt oförändrade grunder.

Kungl. Majits till 1933 års riksdag avlåtna förslag angående allmänna arbeten
för motverkande av arbetslösheten innebar ett system av beredskapsarbeten
av annan typ än den dittillsvarande. Skiljaktigheten bestod i huvudsak
däri, att vid arbetena förutsattes skola knytas vissa bestämmelser, som ansågos
nödvändiga ur social synpunkt, varjämte beredskapsarbetena skulle omfatta
även andra företag än sådana, som plägade utföras i statlig myndighets regi
eller på dess föranstaltande. I samband därmed avsågs, att de genom arbetslöshetskommissionen
utförda reservarbetena successivt skulle upphöra.

Riksdagen beslöt emellertid att bibehålla reservarbetslinjen, ehuru med vissa
modifikationer. Därjämte uttalade riksdagen, att statliga beredskapsarbeten i
deras dittillsvarande utformning alltjämt borde i viss utsträckning anordnas
som komplement till det av riksdagen beslutade programmet i övrigt för allmänna
arbeten på öppna arbetsmarknaden. Till sådana statliga beredskapsarbeten
beviljade riksdagen ett reservationsanslag av 3 miljoner kronor. Beträffande
utväljandet av arbetsobjekt för beredskapsarbeten förklarade riksdagen,
 att jämsides med arbetslöshetssynpunkterna måste tagas i betraktande,
att till utförande allenast ifrågakomme företag, varav den praktiska nyttan
kunde komma att stå i rimligt förhållande till nedlagda kostnader.

Framställningar örn anvisande av medel till skilda arbeten att utgå ur anslaget
till statliga beredskapsarbeten hava under löpande budgetår inkommit till
ett sammanlagt belopp av över 12 miljoner kronor. Till och med den 23 februari
1934 har av det till förfogande ställda anslaget anvisats medel örn tillhopa
2,918,488 kronor till skilda arbeten. Av det ursprungliga anslaget örn 3 miljoner
kronor återstod således vid nyssnämnda tidpunkt allenast 81,512 kronor.
 De framställningar om anvisande av medel till arbeten, vilka på grund av
anslagets begränsning icke kunnat bifallas, hava emellertid i allmänhet icke

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Departe ments chefen.

avslagits utan kvarligga i afbidan på förnyat övervägande, därest anslag till
statliga beredskapsarbeten av riksdagen beviljas jämväl för nästkommande
budgetår.

En nominativ förteckning över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslaget till statliga beredskapsarbeten, har såsom bilaga
(Bilaga C) fogats vid detta protokoll.

I detta sammanhang må anmärkas, att vid protokollet jämväl finnas fogade
nominativa förteckningar över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslagen till skenfria korsningar samt broar och hamnar
(Bilagorna D och E).

Vid prövningen av framställningarna örn medel till olika arbeten från anslaget
till statliga beredskapsarbeten har — med hänsyn till att det av 1933
års riksdag till statsbeställningar beviljade anslaget av 10.7 miljoner kronor
så gott som uteslutande kommit militära ändamål till godo — anslaget till
statliga beredskapsarbeten i huvudsak ansetts böra förbehållas civila ändamål.
 Detta utesluter emellertid icke, att, såsom av förteckningen framgår,
tämligen betydande belopp anvisats till militära ändamål såsom till hangaroch
marketenteribyggnader, skjutfältsanordningar och arbeten vid Åkers krutbruk
m. m.

I stor utsträckning hava medel anvisats till anläggning av fiskehamnar.
Vidare hava anslag beviljats bland annat till gruvundersökningar, färdigställande
av flygfält och konservering av historiskt värdefulla ruiner. Beträffande
den nyss omnämnda principen, att som beredskapsarbeten allenast borde
utföras sådana arbeten, som plägade utföras av statens egna myndigheter eller
på deras föranstaltande, är att märka, att bidrag även lämnats till vissa arbeten
för Nordiska museet. Museet lärer väl ej kunna sägas representera ett
rent statligt ändamål men har likväl med hänsyn till dess kulturella betydelse
och till att detsamma även eljest väsentligen grundar sin ekonomi på statsunderstöd
ansetts kunna komma i fråga vid beviljande av medel ur förevarande
anslag.

Vid beviljandet av anslag till olika arbetsföretag har genomgående tillämpats
den principen, att sådana företag utvalts, som kommit till utförande å
orter med svårare arbetslöshet. Sålunda har till statliga beredskapsarbeten i
Blekinge län beviljats sammanlagt icke mindre än 668,650 kronor. Samtidigt
har emellertid beaktats riksdagens yttrande därom, att den praktiska nyttan av
utförda arbeten skulle stå i rimlig proportion till kostnaderna.

Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
eller kan förväntas genom anslaget till statliga beredskapsarbeten, får jag hänvisa
till de tidigare i tabellform meddelade uppgifterna (sid. 26—27 och 35). I

I anslutning till de synpunkter, som jag framhållit i den allmänna motiveringen,
 anser jag det vara lämpligt, att i programmet för de arbetslöshetsavhjälpande
åtgärderna under nästkommande budgetår upptages ett anslag till
statliga beredskapsarbeten. Med hänsyn till arbetslöshetens stora utbredning
och den stora omfattningen av behjärtansvärda anspråk, som hittills ej kunnat

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

43

tillgodoses, förordar jag, att anslaget, vilket liksom hittills torde böra hava
karaktären av reservationsanslag, nu bestämmes till 5 miljoner kronor.

Beträffande grunderna för anslagets användande förordar jag, att desamma
bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av 1931—
1933 års riksdagar godkänts för då beviljade anslag till samma ändamål. Allenast
i ett avseende vill jag förorda, att en jämkning i direktiven vidtages.
Det har nämligen vid skilda tillfällen uppstått fråga örn tilldelande av anslag
till föreningar, andra sammanslutningar eller stiftelser, vilka väl ej representera
rent statliga ändamål men ändock företräda en sa allmännyttig verksamhet,
 att de ur sådan synpunkt bort kunna komma i fråga till erhållande av
medel ur förevarande anslag. Jag erinrar i detta sammanhang örn att Kungl.
Majit redan enligt nu gällande grunder ansett sig kunna tilldela Nordiska museet
vissa belopp ur anslaget. Enligt min mening skulle det vara att anse som
en lycklig utvidgning av området för de statliga beredskapsarbetena, örn
Kungl. Majit tillerkändes rätt att för utförande av visst arbete tilldela förening,
 sammanslutning eller stiftelse, som representerar ett allmännyttigt ändamål,
 medel ur anslaget. En förutsättning härför skulle likväl vara, att något
privat vinstintresse ej är förenat därmed. Såsom jag senare kommer att
närmare utveckla, förordar jag en liknande utvidgning med hänsyn till området
för de kommunala beredskapsarbetena.

Kommunala beredskapsarbeten.

Till kommunala beredskapsarbeten anvisade 1933 års riksdag för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 8.5 miljoner kronor att användas till
såväl lån som bidrag.

Särskilda utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 17
beträffande ifrågavarande arbeten följande-.

Anledningen till att utskottet förordar införande av denna form av arbeten
till motverkande av arbetslösheten är närmast den, att ett ej oväsentligt antal
kommunala arbetsföretag torde finnas, vilkas utförande visserligen är ur kommunal
synpunkt önskvärt och för arbetslöshetens bekämpande angeläget, men
som få anstå i avbidan på bättre konjunkturer, enär behovet att tillgodose de
med arbetena åsyftade ändamålen icke är trängande samt arbetena icke lämpa
sig som reservarbeten. I vissa sådana fall är den nu föreslagna formen för
arbeten avsedd att komma till användning.

Iakttagas bör, att ifrågavarande arbeten skola avse ett rent kommunalt ändamål.
 Förutom att arbetena icke böra kunna ifrågakomma som statskommunala
reservarbeten, bör i regel gälla, att de icke heller eljest kunna komma
till utförande med statligt understöd. Arbetena böra givetvis utföras å öppna
marknaden.

Kommunerna skola äga att hos Kungl. Maj :t ansöka örn erhållande av
medel för ifrågavarande ändamål, därvid förslag till arbetsobjekt skall lämnas.
 Vid avvägningen av förslagen bör Kungl. Maj :t taga hänsyn till saväl
angelägenheten och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock
arbetenas betydelse för motverkande av arbetslösheten. Ur sistnämnda synpunkt
torde arbetslöshetskommissionen böra höras över förslagen, varvid dock
bör tillses, att onödig tidsutdräkt undvikes.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Beträffande fragan om den form, i vilken statens stöd för utförande av nu
ifrågavarande arbeten bör lämnas, får utskottet föreslå, att såväl lån som i
särskilt trängande fall bidrag utan återbetalningsskjddighet må kunna förekomma.
 Vid avgörandet av frågan, huruvida stödet bör lämnas i den ena
eller andra av nämnda former eller eventuellt i bådadera, bör hänsyn tagas till
skattebördan inom kommunen, dennas tillgångar oell skulder, kommunens utgifter
^.allmänhet för arbetslöshetens bekämpande och dylikt. Givetvis bör
härvid jämväl beaktas omfattningen i och för sig av arbetslösheten inom kommunen.
 I enlighet med de synpunkter, som nu anförts, bör även avgöras frågan
örn storleken av det lån eller bidrag, som må utgå.

Beträffande de villkor, som böra föreskrivas vid utlämnandet av lånen, får
utskottet föreslå, att Kungl. Maj :t må äga bevilja räntefrihet under högst 5 år.
Kör tid därefter bör a utestående lånebelopp erläggas skälig ränta. Amorteringstidens
längd torde få bestämmas av Kungl. Maj :t allteftersom med hänsyn
till omständigheterna i varje särskilt fall prövas skäligt och lämpligt.
Någon säkerhet för lånen synes med hänsyn till förhållandena icke böra avfordras
kommunerna.

. Närmare bestämmelser angående utlämnandet av ifrågavarande lån och
bidrag torde böra utfärdas av Kungl. Majit.

Framställningar örn anvisande av medel till skilda arbeten att såsom lån
eller bidrag utgå ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten hava inkommit
med avseende å arbetsföretag, som kostnadsberäknats till över 40 miljoner
kronor. Till och med den 23 februari 1934 har av det till förfogande ställda
anslaget anvisats såsom lån 2,032,960 kronor och såsom bidrag 2,775,588 kronor.
 Av det ursprungliga anslaget örn 8,500,000 kronor återstod således vid
nyssnämnda tidpunkt 3,691,452 kronor. Beräknade totalkostnaden av de företag,
 till vilka medel anvisats, utgör 8,121,281 kronor. Det må anmärkas, att
förhållandet mellan totalkostnaden och statshjälpens belopp ställer sig gynnsammare
än enligt särskilda utskottets beräkningar förra året. Medan utskottet
utgick från att statshjälpen i genomsnitt skulle komma att motsvara
75 procent av totalkostnaden, utgöra hittills meddelade lån och bidrag icke
fullt 60 procent av samma kostnad.

Avslag har meddelats å framställningar om bidrag eller lån till arbeten,
som kostnadsberäknats till något över 2.5 miljoner kronor. Ännu icke avgjorda
ärenden representera en sammanlagd kostnad av omkring 30 miljoner
kronor.

De tva faktorer, som ansetts böra tillmätas den största betydelsen vid fördelningen
av medel från anslaget till kommunala beredskapsarbeten, hava
varit:

1) antalet anmälda arbetslösa i procent av invånarantalet i vederbörande
kommun samt

2) skattetrycket inom kommunen.

Det procentuella antalet arbetslösa har i första hand varit avgörande för
huruvida statshjälp till en kommun överhuvud ansetts böra ifrågakomma. De
tillgängliga medlen skulle nämligen icke på långt när förslå för tillgodoseende
av samtliga de inkomna ansökningarna. Med hänsyn härtill har i främsta
rummet ansetts böra tillgodoses de kommuner, där arbetslösheten varit mera
påfallande. Hitintills har därför statshjälp endast undantagsvis beviljats kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

45

muner med mindre än 3 procent arbetslösa. Av anvisade medel hava icke
mindre än 1,222,918 kronor kommit kommuner inom Norrbottens län till godo,
varjämte 821,795 kronor tilldelats kommuner i Västernorrlands län.

Beträffande frågan örn den form, i vilken statshjälpen borde lämnas, uttalade
som nyss nämnts förra årets riksdag, att såväl lån som i särskilt trängande
fall bidrag utan återbetalningsskyldighet finge ifrågakomma. Största
vikten vid avgörandet av formen för statens stöd har ansetts böra tillmätas
skattetrycket inom kommunen. Sålunda har statsbidrag i regel endast ansetts
böra ifrågakomma, därest den sammanlagda uttaxeringen till kommunalskatt
samt väg- och landstingsskatt överstigit 15 kronor per skattekrona. Vid lägre
uttaxering har statshjälp alltså som regel utgått i form av lån. Dessa hava
beviljats antingen till hela kostnaden för det ifrågavarande arbetet eller ock
till en större eller mindre del därav. Örn den ekonomiska ställningen inom en
kommun varit förhållandevis god, har lån endast beviljats å halva kostnaden.
Bör lånen har i samtliga hittills förekommande fall medgivits ränte- och
amorteringsfrihet i 5 år. För tiden därefter har föreskrivits ränta med 4x/2
procent. Amorteringstiderna hava i regel bestämts enligt samma principer, som
tillämpas för andra kommunala lån.

I ett fåtal fall har det förekommit, att en kommun, som enligt nyss angivna
regler endast skulle hava kunnat erhålla lån, i stället beviljats ett mot räntefrihet
under 5 år svarande bidrag. Då räntefoten beräknats till 4l/2 procent,
motsvarar räntan under 5 år jämte ränta på ränta ett kapitalvärde av 19.75
procent av lånesumman. Denna siffra har utjämnats till 20 procent, vilken
andel i nämnda fall i stället för lån till hela kostnaden utgått som bidrag.

Vid bestämmande av statsbidragens storlek har likaledes största betydelsen
tillmätts uttaxeringens storlek. Ju större skattetrycket varit, desto större
statsbidrag har beviljats. Sålunda hava särskilt hårt skattetyngda kommuner
beviljats statsbidrag med upp till 90 procent av kostnaderna. Förutom
till skattetrycket har givetvis hänsyn även tagits till i varje speciellt fall
föreliggande särskilda omständigheter av olika slag, vilka kunnat föranleda,
att statsbidraget bestämts antingen lägre eller högre, än ett blott hänsynstagande
till uttaxeringen skulle hava medfört, t. ex. en förhållandevis lindrig,
 respektive särskilt svår arbetslöshet.

Kombinering av statsbidrag och lån till samma arbete har endast förekommit
i undantagsfall. Därest en kommun kunnat erhålla statsbidrag till viss
procent, har det nämligen i allmänhet icke visat sig erbjuda några svårigheter
att få till stånd ett beslut örn igångsättande av arbetet med anskaffande
av återstående del av kostnaden genom lån i fria marknaden eller på annat
sätt.

En nominativ förteckning över de arbeten, till vilka medel under löpande
budgetår anvisats ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten, har såsom
bilaga (Bilaga F) fogats vid detta protokoll.

Av förteckningen framgår, att de arbeten, som hittills beslutats komma till
utförande som kommunala beredskapsarbeten, till mycket stor del utgjorts av
byggnader för folkskoleväsendet särskilt i landets nordligaste delar. Vidare

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Departe ments chefen.

hava förekommit arbeten för vattenledningsverk och avloppssystem, uppförande
av läroverk, kommunalhus och ålderdomshem samt i enstaka fall sjukhus
och arrestlokaler ävensom stensättning.

Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
eller kan förväntas genom anslaget till kommunala beredskapsarbeten, får
jag hänvisa till de tidigare i tabellform härom meddelade uppgifterna.

Såsom ett allmänt omdöme örn de kommunala beredskapsarbetena torde
man kunna säga, att desamma väl försvarat sin plats i arbetslöshetsprogrammet.
 I anslutning till vad jag tidigare i den allmänna motiveringen anfört
anser jag också, att statsmakterna under den utsträckta depressionen böra fortsättningsvis
genom bidrag eller lån i förevarande form uppmuntra kommunerna
att igångsätta arbeten av olika slag. Beräkningen i statsverkspropositionen
av storleken av de medel, som för nästkommande budgetår lämpligen torde
böra anvisas till kommunala beredskapsarbeten, har jag icke funnit anledning
att frångå. Jag förordar således, att sammanlagt 10 miljoner kronor anvisas
till sådant ändamål. Av budgetära skäl torde beloppet böra fördelas å två
anslag, vartdera örn 5 miljoner kronor, av vilka det ena skulle avses för bidrag
utan återbetalningsskyldighet, att bestridas av lånemedel med kort amorteringstid,
 och det andra skulle avses för lån till arbeten av ifrågavarande slag,
att bestridas av vanliga lånemedel.

Beträffande grunderna för användande av anslagen förordar jag jämkning
i följande avseenden i förhållande till de grunder, som godkändes av 1933
års riksdag.

Det av riksdagen föreskrivna villkoret, att bidrag utan återbetalningsskyldighet
endast skulle få lämnas i särskilt trängande fall, har visat sig medföra
betydande olägenheter i tillämpningen. På grund av sagda villkor bortfaller
nämligen praktiskt taget möjligheten att understödja större arbetsföretag
i sådana kommuner, som enligt den antagna principen för gränsdragningen
mellan lån och bidrag endast skulle kunna erhålla lån. Till belysande av
det anförda må nämnas, att 11 såsom kommunala beredskapsarbeten föreslagna
arbetsföretag kostnadsberäknats till sammanlagt 13,830,000 kronor. Skulle
till dessa arbeten utlämnas lån, komme hela det av riksdagen anvisade
anslaget att omedelbart konsumeras och ej få den spridning ut över hela landet,
 som måste anses vara avsedd. Örn däremot som bidrag utan aterbetalningsskyldighet
finge utlämnas vad som kan beräknas motsvara räntefnhet
under viss kortare tid, exempelvis 5 år, å lån till hela kostnaden, skulle på ett
effektivt sätt kommunerna kunna uppmuntras att igångsätta stora arbeten.
Att man nödgades lämna sådana arbeten åsido skulle ofta medföra, att de
med hänsyn till arbetslöshetens bekämpande mest värdefulla företagen ej skulle
komma till stånd. Med 20 procent bidrag av statsmedel erhalles ju en fem
gånger större arbetslöshetslindrande effekt av anslaget, än örn lån lämnats
till hela beloppet. Som jag nyss anfört har Kungl. Maj :t redan enligt, nu
gällande direktiv i ett fåtal fall ansett sig kunna evalvera lån med räntefnhet
under 5 år till bidrag örn 20 procent av det belopp, som eljest skulle hava
erhållits såsom lån. Enligt min mening skulle det vara lämpligt, att detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

47

kunde mera regelmässigt tillämpas i sådana fall, där efter Kungl. Maj:ts beprövande
detta finnes vara den bästa formen för statligt stöd. Ur statsfinansiell
synpunkt måste det med de tillämpade räntevillkoren anses vara utan
egentlig betydelse, vilkendera vägen man använder.

Den förändring i fråga örn användningsområdet, som jag förordat beträffande
de statliga beredskapsarbetena, lärer jämväl böra genomföras med hänsyn
till de kommunala beredskapsarbetena. Det har vid flera tillfällen visat
sig önskvärt att kunna underlätta utförandet av skilda arbetsföretag för föreningar
eller sammanslutningar av kommunal karaktär. Som exempel må
nämnas en stiftelse för arbetsstugor. Trots det behjärtansvärda ändamålet
kan enligt gällande direktiv något understöd icke utgå till uppförande av nya
byggnader för verksamhetens utvidgande. Jag förordar därför, att grunderna
för anslaget till kommunala beredskapsarbeten ändras på så sätt, att lån
eller bidrag må kunna lämnas till föreningar, sammanslutningar eller stiftelser
av kommunal karaktär, såvida något vinstintresse ej är förenat därmed.
Den modifikation i bidragsvillkoren, som kan erfordras för här avsedda fall,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.

Främjande av bostadsbyggande.

Till främjande av bostadsbyggande anvisade 1933 års riksdag av lånemedel,
 såsom inledningsvis berörts, ett reservationsanslag av 15 miljoner kronor
att utgå, i överensstämmelse med vad särskilda utskottet i sitt utlåtande nr
17 förordat, dels för lån till bostadsbyggnadsföretag i städer och stadsliknande
samhällen, dels ock för lån och bidrag till sådana företag på landsbygden.
För förstnämnda ändamål avsågs av anslaget i första hand ett belopp av 5
miljoner kronor och för sistnämnda återstoden eller alltså 10 miljoner kronor.
Därest emellertid för ettdera ändamålet avsett belopp skulle visa sig icke behöva
eller kunna för detsamma helt tagas i anspråk, borde hinder ej möta mot
att använda överskottet för den andra verksamheten.

Bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.

Beträffande låneverksamheten till främjande av bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen har Kungl. Majit genom kungörelse den 16 september
1933 (nr 558) meddelat närmare föreskrifter. I huvudsak innebära
dessa följande.

Statslån utgår för främjande av uppförandet i städer och stadsliknande
samhällen av byggnader, huvudsakligen avsedda för bostäder. Lån må dock
utgå endast å ort, där sådan byggnadsverksamhet icke^ utan dylikt statligt
stöd kan beräknas inom den närmare tiden komma till stånd i den omfattning,
som befinnes lämplig med hänsyn till bostadsförhållandena å orten och önskvärd
med hänsyn till läget på arbetsmarknaden. Låneverksamhet må vidare
förekomma allenast i kommun, som atagit sig att utan kostnad för statsverket
eller låntagare förmedla lån av ifrågavarande art.

Lån får icke beviljas för byggnadsföretag, vilket jämväl utan statligt stöd
kan väntas komma till stånd under den närmare tiden, och ej heller för byggnadsföretag
i vederbörande kommuns egen regi. Som förutsättningar för att
lån skola få utgå gäller härjämte bland annat, att vederbörande byggnadsföretag
utförts inom viss tid samt att den på öppna marknaden erhållna, i

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

fastigheten bättre belägna krediten är på betryggande sätt ordnad (ej leverantörkredit
och liknande).

I avseende å lånebeloppen är stadgat, att lån ej må överstiga en femtedel
av nyssnämnda kredit med bättre förmånsrätt i fastigheten. Ej heller får
statslånet uppgå till högre belopp än som svarar mot 15 procent av ett på
visst sätt fastställt fastighetsvärde eller överstiga 15 procent av fastighetens
taxeringsvärde efter byggnadsföretagets fullbordande.

För lån skall ställas säkerhet, vilken skall bestå av inteckning i vederbörande
fastighet, liggande inom 90 procent av fastighetsvärdet. Inteckningen
skall jämväl vara belägen inom 90 procent av fastighetens taxeringsvärde
efter byggnadsföretagets fullbordande ävensom inom summan av brandförsäkrings-
och tomtvärdena. Såsom ytterligare säkerhet för lånet skola
även pantförskrivas hos annan långivare belånade inteckningar med bättre
förmånsrätt i fastigheten än den för statslånet ställda säkerheten eller deras
värde, i den mån dessa inteckningar, eller värdet av dem, icke behöva tagas
i anspråk för gäldande av den fordran, för vilken inteckningarna i första
hand blivit pantförskrivna eller som på grund av omsättning trätt i dess
ställe.

Intill viss, av Kungl. Majit fastställd, för alla låntagare gemensam dag
skola lånen löpa utan amortering och med 5 procent årlig ränta. Därefter
skola de utgöra amorteringslån. Annuiteten å amorteringslån skall utgöra
7 x/4 procent av det ursprungliga lånebeloppet. Av annuiteten skola, å oguldna
lånebeloppet räknat, 4 1/4 procent utgöra ränta och en procent avsättning
till en riskfond, avsedd att användas till täckande av förluster å verksamheten.
 Återstoden skall utgöra amortering.

Lånen kunna i vissa fall utbetalas redan under byggnadstiden. Härför
fordras emellertid, att långivningen under denna tid bedrives på kommunalt
betalningsansvar.

I avseende å förfarandet i låneärendena är föreskrivet, att ansökan örn
lån göres av byggnadsföretagaren och skall, ställd till statens byggnadslånebyrå,
 som utgör ett för handhavandet å statens vägnar av verksamhetens
administration inrättat provisoriskt organ, ingivas till förmedlingsorganet
inom kommunen. Förmedlingsorgan är, där kommun ej annorlunda bestämmer,
 i stad drätselkammaren och på landet kommunalnämnden eller municipalnämnden.
 Förmedlingsorganet översänder därefter jämte eget yttrande
ansökningen till byggnadslånebyrån, som meddelar beslut, huruvida lån beviljas
och i så fall till vilket belopp, på vilka villkor och under vilka förutsättningar
lånet, såvitt då kan bedömas, må komma att utgå. Sedan byggnadsföretaget
fullbordats, verkställes besiktning och värdering av fastigheten,
 varefter byggnadslånebyrån har att fatta slutligt beslut i ärendet.

Kontroll skall utövas dels av det kommunala förmedlingsorganet, dels och
av särskilda, utav byggnadslånebyrån för ändamålet utsedda värderingsman.
Där byggnadsföretag med statslån bedrives i anslutning till kooperativ organisation,
 må jämväl sådan organisation förbehålla sig rätt att utöva kontroll
över företaget.

Enligt 1933 års riksdags beslut skulle utförandet av genom låneverksamheten
finansierade byggnadsföretag icke få begynnas, innan avtalsförhållandena
blivit ordnade för ifrågavarande arbetsmarknadsområde. Med anledning
härav meddelades i förberörda kungörelse icke några bestämmelser angående tiden,
 då låneansökan senast skulle ingivas m. m., samt angående den tid, inom
vilken byggnadsföretag skulle utföras. Sedan byggnadskonflikten blivit löst,
har Kungl. Majit i kungörelse den 16 februari 1934 (nr 20) föreskrivit, att
låneansökan skall vara ingiven till förmedlingsorgan senast den 10 mars 1934,

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

49

att till förmedlingsorgan inkomna ansökningar skola insändas till byggnadslånebyrån
senast den 20 mars 1934 samt att vederbörande byggnadsföretag
skola hava påbörjats tidigast den 15 februari 1934 och senast den 1 september
1934 ävensom vara fullbordade senast den 1 april 1935, dock att vid bedömandet
huruvida byggnadsföretag påbörjats före den 15 februari 1934 hänsyn
icke skulle behöva tagas till smärre, före sistnämnda dag vidtagna förberedelser
till företaget.

Genom beslut den 7 juli 1933 förordnade Kungl. Maj :t, att en särskild byrå
—- benämnd statens byggnadslånebyrå — skulle inrättas med uppgift att i
överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna handhava ärenden
rörande lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen. Samtidigt meddelade Kungl. Maj :t beslut angående
ordförande och ledamöter i nämnda byra. Instruktion för byrån har
Kungl. Majit fastställt den 24 november 1933 (nr 683).

I syfte att utröna huruvida och i vilken omfattning de medel, som för löpande
budgetår stå till förfogande närmast för ifrågavarande ^overksamhet,
kunna förväntas bliva tagna i anspråk för det avsedda ändamålet samt huruvida
ytterligare medel under enahanda eller liknande villkor kunna anses
påkallade för nästkommande budgetår hänvände sig byggnadslånebyrån genom
en cirkulärskrivelse den 11 december 1933 till vederbörande myndigheter
i samtliga städer, köpingar och municipalsamhällen i riket. Enligt vad jag
inhämtat från byggnadslånebyrån hava i anledning härav 31 städer, 9 köpingar
och 17 municipalsamhällen meddelat, att de beslutat åtaga sig förmedling
av lån av här ifrågavarande art, samt 9 städer, 2 köpingar och 16 municipalsamhällen
förklarat, att de torde komma att åtaga sig dylik förmedling.

Däremot hava 36 städer, 13 köpingar och 65 municipalsamhällen uttalat sig
emot sådan förmedlingsverksamhet. Ansökningar hava intill den 28 februari
1934 ingivits från 18 kommuner avseende 70 olika byggnadsföretag, till vilka
statslån begärts med sammanlagt 1,792,519 kronor. Ordföranden i byggnadslånebyrån
har ansett sig kunna approximativt uppskatta det sammanlagda
belopp, som komme att sökas i lan av statsmedel, till ungefär fyra gånger
det hittills sökta och i varje fall till ett belopp, som icke oväsentligt överstege
det för ändamålet tillgängliga. Det kunde således förväntas, att på grund av
den begränsade medelstillgången ansökningar icke komme att kunna bifallas,
 även i fall där förhållandena på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden
liksom ock ansökningarnas egen beskaffenhet vore sådana, att bifall
eljest lämpligen kunnat ifrågakomma.

Departementschefen.

I årets statsverksproposition (Utgifter för kapitalökning, bilaga 3, punkt 3)
framhöll jag, att det belopp om 5 miljoner kronor, som närmast avsetts för
främjande av bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen, ännu
icke kommit till användning med hänsyn till byggnadskonfliklen. Vid sådant
förhållande ansåg jag anledning för det dåvarande saknas att beräkna
ytterligare medel för ändamålet. Sedan numera byggnadskonflikten lösts,
har frågan kommit i ändrat läge. Ifrågavarande bostadsbyggnadsverksamBihang
till riksdagens protokoll 198J,. 1 sami. Nr 284. 4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Uppgifter rörande öostadsförbättringsverksamheten

An-

tal

kom-

mu-

ner

Ansökningarnas omfattning:

Hälso-

Hushållnings-

sällskap

Antal

kommnner,

varifrån

ansökning

inkommit

st.

Antal

ansök-

ningar

st.

Antal

bostads-

lägen-

heter

st.

Därav

löne-

bo-

städer

st.

Summa

förbätt-

rings-

bidrag

kr .

Summa

nybygg-

nads-

lån

kr.

Antal-

an-

sök-

ningar

st.

Antal

bo-

stads-

lägen-

heter

st.

Stockholms.....

112

95

648

826

75

584,382

339,845

614

772

Uppsala.......

87

63

597

704

80

472,115

239,065

585

690

Södermanlands ....

89

81

456

721

180

476,547

269,689

431

638

Ostergötlands ....

153

146

1,457

1,868

182

1,167,472

493,752

1,406

1,786

Jönköpings .....

136

117

1,051

1,188

11

868,659

243,144

1,026

1,159

Kronobergs.....

88

80

1,222

1,308

58

910,134

300,966

1,204

1,254

Kalmar norra ....

31

30

352

443

18

236,928

98,119

345

436

Kalmar södra ....

72

65

543

583

11

352,823

113,152

530

560

Gotlands......

92

83

684

696

5

412,145

105,900

671

683

Blekinge ......

36

36

1,238

1,287

10

814,992

222,054

1,184

1,227

Kristianstads ....

145

144

2,314

2,458

38

1,503,245

328,664

2,218

2,336

Malmöhus......

255

153

969

1,186

191

697,596

180,379

938

1,144

Hallands......

86

85

1,440

1,555

0

1,029,568

319,565

1,415

1,478

Göteborgs o. Bohus . .

91

79

1,176

1,247

40

924,899

362,226

1,165

1,201

Älvsborgs norra . . .

100

84

790

855

22

631,341

170,705

769

823

Älvsborgs södra . . .

124

97

752

801

2

584,011

167,720

735

781

Skaraborgs.....

269

238

1,724

1,807

71

1,315,110

395,356

1,703

1,778

Värmlands......

89

82

1,099

1,330

136

821,579

246,691

1,044

1,254

Orebro .......

59

53

1,093

1,203

39

827,423

197,822

1,052

1,150

Västmanlands ....

68

56

438

519

62

393,934

155,596

438

519

Kopparbergs.....

52

48

980

1,062

0

867,264

463,236

869

918

Gävleborgs.....

50

48

1,479

1,574

0

1,100,150

377,727

1,420

1,513

Västernorrlands . . .

67

67

3,253

3,418

0

3,318,567

696,897

3,135

3,361

Jämtlands......

62

61

2,201

2,270

0

1,673,993

444,310

2,043

2,071

Västerbottens ....

28

28

6,157

6,218

0

4,642,537

865,157

5,597

5,758

Norrbottens.....

28

28

5,417

5,767

0

4,495,287

1,465,592

5,126

5,440

Summa

2,469

2,147

39,560

42,894

1,231

31,122,701 9,263,329
40,386,030

87,063

40,730

het kommer att omedelbart igångsättas, antagligen i betydande omfattning,
och anledning torde, såsom byggnadslånebyråns ordförande framhållit, finnas
för antagandet, att det nuvarande anslagsbeloppet icke skall belt förslå
till samtliga de ansökningar, som, därest medel funnes tillgängliga, lämpligen
borde bifallas. På grund härav och med hänsyn till ifrågavarande verksamhets
mycket stora betydelse för arbetslöshetens bekämpande torde Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

51

på landsbygden under budgetåret 1988/1934.

vårdsnämndernas tillstyrkan

Egnahemsnämnderna beräkna behovet av statsmedel för
ansökningar, som böra tillgodoses, sålunda:

Av

Beräknad

total-

kostnad

kr.

Samma

för-

bättrings-

bidrag

kr.

Summa
nybygg-nad s-lån

kr.

Antal

ansök-

ningar

st.

Antal
bo-stad s-lägen-heter

st.

Därav

löne-

bo-

städer

st.

Beräknad

total-

kostnad

kr.

Summa

förbätt-

rings-

bidrag

kr.

Summa

nybygg-

nads-

lån

kr.

Hela

anslags-

behovet

kr.

Kungl.

Maj:t

fast-

ställda

belopp

kr.

1,442,294

487,594

285,730

542

604

70

1,263,944

324,093

187,130

511,223

300,000

1,106,045

415,095

223,210

561

616

35

993,880

336,700

116,000

452,700

250,000

1,111,481

401,845

258,265

408

497

120

988,937

328,300

180,200

508,500

250,000

2,769,216

1,071,500

457,058

1,120

1,430

180

2,077,500

857,000

370,000

1,227,000

375,000

1,912,214

751,672

230,158

1,002

1,128

8

1,880,114

740,000

220,000

960,000

300,000

1,771,252

7o2,732

272,746

1,131

1,190

48

1,272,043

388,900

249,750

638,650

300,000

614,033

236,153

97,494

323

411

18

572,800

220,225

90,310

310,535

125,000

713,136

285,908

107,100

483

513

9

671,149

271,780

101,000

372,780

150,000

728,938

317,657

95,570

637

647

5

662,610

251,752

68,981

320,733

175,000

1,453,285

717,731

217,364

1,150

1,190

10

1,410,000

700,000

200,000

900,000

350,000

2,621,843

1,190,967

299,042

2,090

2,200

30

2,400,000

1,000,000

132,000

1,132,000

575,000

1,497,138

577,096

167,994

800

896

58

1,005,898

340,000

80,000

420,000

325,000

2,136,468

858,903

310,172

1,211

1,291

0

1,755,929

669,892

212,700

882,592

425,000

1,801,000

698,536

301,919

750

790

30

1,150,000

394,000

141,000

535,000

350,000

1,308,345

529,606

163,221

550

570

20

880,000

350,000

50,000

400,000

225,000

1,314,130

492,952

154,436

501

522

2

895,016

270,000

50,000

320,000

225,000

2,94«,725

1,183,190

377,462

1,397

1,435

32

2,380,000

897,689

263,366

1,161,055

475,000

1,690,746

721,822

225,235

991

1,077

84

1,503,750

593,125

158,815

751,940

350,000

1,556,896

652,811

172,599

892

990

35

1,076,460

381,025

117,000

498,025

250,000

929,184

393,934

155,596

349

404

43

714,955

240,955

67,650

308,605

175,0u0

1,856,662

718,017

373,565

552

552

0

1,232,835

392,200

244,500

636,700

350,000

2,179.274

935,669

364,392

1,420

1,513

0

2,179,274

935,669

364,392

1,300,061

425,000

4,953,270

2,085,289

642,174

2,374

2,374

0

3,972,807

1,666,367

496,600

2,162,967

640,000

3,172,684

1,317,808

416,168

1,896

1,901

0

2,991,510

1,224,920

358,455

1,583,375

565,000

8,428,970

3,693,564

100,015

3,787

3,797

0

5,559,000

2,680,582

500,473

3,181,055

820,000

8,340,446

3,404,060

1,086,940

4,733

4,897

0

7,705,987

3,194,485

1,026,470

4,220,955

850,000

60,357,675

24,842,111 7,555,625
32,397,736

31,650

33,435

837

49,196,398

19,649,659

6,046,792

25,696,451

9,600,000

Majit böra beredas möjlighet att förfoga över ytterligare medel för ändamålet.
 Jag återkommer i det följande till denna fråga.

Bostadsbyggande på landsbygden.

I fråga om lån oell bidrag till bostadsbyggnadsföretag på landsbygden har
Kungl. Maj :t meddelat närmare föreskrifter i kungörelserna den 30 juni 1933

52

Kungl. Majlis proposition nr 234.

(nr 473) angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån till främjande av
byggnadsverksamhet på landet samt den 16 september 1933 (nr 545) örn utsträckt
tillämpning av förstnämnda kungörelse. I huvudsak innebära dessa
föreskrifter följande.

Förbättringsbidrag och nybyggnadslån kunna beviljas för bostadsbyggnadsföretag
på landet, med undantag av sådant samhälle som i 34 § hälsovårdsstadgan
sägs,^ sa ock inom sadan del av stad, där hälsovårdsföreskrifterna i
2 kap. hälsovårdsstadgan tillämpas.

Förbättringsbidrag få lämnas för ur hälsosynpunkt påkallade reparationer
och andra förbättringsarbeten å bostadslägenheter samt för uppförande
av nya bostadslägenheter i stället för förut befintliga, bristfälliga sådana, så
framt de ifrågavarande bostadslägenheterna, så vitt för närvarande kan bedömas,
 aro behövliga för framtiden samt sökandena — för att inom den närmaste
tiden kunna genomföra vederbörande byggnadsföretag — äro i behov
av ekonomiskt bistånd och förbinda sig att enligt fastställd byggnadsplan
och inom föreskriven tid, i regel före utgången av år 1934, utföra byggnadsföretagen.
 Som ytterligare villkor är föreskrivet, att bostadslägenheterna
efter byggnadsföretagens genomförande skola uppfylla hälsovårdsstadgans
krav. Bidragsbeloppet skall motsvara viss del av de för vederbörande byggnadsföretag
uppskattade kostnaderna. Denna del skall i varje särskilt fall
bestämmas med skälig hänsyn tagen till sökandens förmåga att själv bidraga
med penningar, material, transporter och eget arbete samt till den rätt han
må äga att för byggnadsföretaget av annan undfå ersättning. I regel skall
bidraget understiga 50 procent av nyssnämnda kostnader. En högsta gräns
är dragen vid ett belopp av 1,000 kronor för bostadslägenhet.

Nybyggnadslanen löpa med 4 procent ränta, fordra godtagbar säkerhet samt
amorteras under en tid av 20 ar. De få lämnas för samma slags byggnadsföretag
som förbättringsbidrag, dock icke för smärre reparationer och
förbättringsarbeten, och under samma förutsättningar med det undantaget,
 att nybyggnadslan kan beviljas även person, som icke är i behov
av ekonomiskt bistånd för att byggnadsföretaget skall komma till stånd. Lånen
få ej överstiga 70 eller tillika med förbättringsbidrag 80 procent av
byggnadskostnaderna. En högsta gräns är beträffande nybyggnadslån dragen
vid ett belopp av 3,000 kronor för bostadslägenhet. Skall för samma byggnadsföretag
utgå såväl nybyggnadslån som förbättringsbidrag får dock nybyggnadslånet
högst uppgå till 2,000 kronor för varje särskild bostadslägenhet.

Rätt att tilldelas förbättringsbidrag eller nybyggnadslån tillkommer den
som äger eller är underhållsskyldig för de bostadslägenheter, å vilka reparation
eller annat förbättringsarbete skall utföras eller som skola ersättas genom
nybyggnad.

Verksamheten ^handhaves av dels hälsovårdsnämnderna i de olika kommunerna,
 dels hushållningssällskapens egnahemsnämnder, dels ock statens egnahemsstyrelse.
 Hälsovårdsnämnderna skola mottaga ansökningar (ansökningstiden
utgick den 15 oktober 1933), verkställa utredningar, yttra sig till egnahemsnämnderna
om ansökningarna och kontrollera byggnadsföretagen. Egnahemsnämnderna
skola besluta angående bidrag och lån, utbetala dessa förvalta
säkerheterna samt i avseende å inbetalningar av räntor och amorteringar
vara mellanhand mellan bidrags- eller låntagaren och statskontoret. Egnahemsstyrelsen
slutligen medverkar vid fastställandet av de belopp, som för
verksamheten fa disponeras av de olika egnahemsnämnderna, utgör klagolnstans
beträffande egnahemsnämndernas beslut i låneärenden samt leder och
övervakar verksamheten. Kostnaderna för organisationen bestridas av statsmedel.
 dock skola kostnaderna för hälsovårdsnämnds verksamhet bestridas av
vederbörande kommun.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28b.

53

Beträffande ifrågavarande verksamhets omfattning under den förflutna delen
av innevarande budgetår får jag hänvisa dels till de uppgifter angående
dagsverken utförda under tiden 1 juli 1933—31 januari 1934, som i det föregående
(sid. 26—27) lämnats, dels ock till den sammanställning, vilken finnes
intagen å sid. 50—51.

Genom beslut den 9 februari 1934 har Kungl. Majit, som tidigare förskottsvis
ställt sammanlagt högst 8 miljoner kronor till egnahemsnämndernas förfogande
för verksamhetens påbörjande, fastställt de belopp, inom vilka av årets
anslag förbättringsbidrag och nybyggnadslån må av egnahemsnämnderna beviljas.
 Dessa belopp framgå av sistnämnda sammanställning.

Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 2 mars 1934 ställt till egnahemsstyrelsens
förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor för att tagas
i anspråk vid beviljande av förbättringsbidrag och nybyggnadslån i ärenden,
som på grund av klagomål över egnahemsnämnds beslut kommit under egnahemsstyrelsens
prövning.

Slutligen torde i detta sammanhang böra erinras örn att Kungl. Maj :t den 17
november 1933 ställde till svenska arkitektföreningens förfogande ett belopp
av 4,250 kronor för utgivande av trycket av en handledning för uppförande
och underhåll av lantbostäder. Såsom villkor för det sålunda anvisade beloppets
utbetalande skulle gälla, att egnahemsstyrelsen godkände handledningen
j tryckt skick samt att arkitektföreningen kostnadsfritt ställde till egnahemsstyrelsens
förfogande 20,000 exemplar av densamma. Handledningen har
numera utkommit av trycket, och de till egnahemsstyrelsens förfogande ställda
exemplaren hava distribuerats för att tjäna till ledning vid utförande av
med förbättringsbidrag eller nybyggnadslån finansierade byggnadsföretag.

Såsom i statsverkspropositionen meddelades, har egnahemsstyrelsen i skrivelse
den 22 december 1933 gjort framställning örn anvisande för nästa budgetår
av medel för här ifrågavarande verksamhet.

Innan jag ingår härpå, må erinras, att Kungl. Majit på min hemställan i
anledning av ett av egnahemsstyrelsen i skrivelse den 9 december 1933 framlagt
förslag i proposition (nr 230) den 2 mars 1934 med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1933/1934 föreslagit riksdagen att till främjande
av bostadsbyggande för innevarande budgetår anvisa ett förstärkningsanslag
av 10 miljoner kronor, vilket anslag skulle användas till fortsättande av
verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån å landsbygden.

Egnahemsstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse den 22 december 1933
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för bostadsförbättringsverksamhet
på landet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 10 miljoner kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört följande.

För att utröna, i vilken omfattning bostadsbeståndet på landet vore i behov
av förbättring med ytterligare stöd från det allmännas sida, hade egnahemsstyrelsen
den 9 december 1933 tillställt hälsovårdsnämnderna i rikets samtliga
kommuner ett cirkulärkort med anhållan om uppgift rörande antalet
bostadslägenheter inom respektive hälsovårdsområden, vilka nämnderna ansåge
behöva upprustas med tillhjälp av allmänna medel, därvid tillika särskilt
skulle angivas antalet lönebostäder, såsom exempelvis statarbostäder. De bo -

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

städer, för vilka hälsovårdsnämnderna redan hos egnahemsnämnderna tillstyrkt
förbättringsbidrag eller nybyggnadslån, skulle icke medräknas.

Ehuru resultatet av berörda undersökning ännu icke kunde framläggas, hade
dock av dittills inkomna uppgifter från ungefär hälften eller i runt tal
1,200 av ifrågavarande kommuner inhämtats, att därstädes återstode omkring

17,000 lägenheter, vilkas iståndsättande vore betingat av ekonomiskt bistånd
från det allmännas sida. Då därjämte syntes kunna förutses, att ett betydande
antal av de ansökningar örn bidrag och lån, vilka vore beroende på egnahemsnämndernas
prövning, måste avslås i brist på medel, även örn tilläggsanslag
anvisades för ändamålet, kunde följaktligen anses ådagalagt, att för fortsatt
hjälpverksamhet, varom här vore fråga, erfordrades betydande belopp. Egnahemsstyrelsen
uppskattade det härför erforderliga ytterligare medelsbehovet
till minst 10 miljoner kronor.

Såsom ett led i strävandena att motverka arbetslösheten genom utförande
av arbete utav bestående värde och till framtida gagn för en förbättrad livslöring
och större trivsel på landet syntes ifrågavarande verksamhet tillika utgöra
en av de hjälpformer, som samtidigt kunde tillgodose angelägenheten av
att behålla landsbygdens folk vid dess arbets- och försörjningsmöjligheter medelst
tillskapade arbetsförtjänster och främjad varuomsättning. Verksamheten
syntes därför egnahemsstyrelsen böra lämnas stöd i den omfattning, behovet
därav påkallade och den statsfinansiella situationen medgåve.

I skrivelse den 13 januari 1934 har egnahemsstyrelsen sedermera framlagt
de närmare resultaten av nyssnämnda utredning. Dessa framgå av efterföljande
sammanställning (sid. 55).

Till följd av remiss har bostadsutredningen för landsbygden den 16 februari
1934 avgivit yttrande i ämnet och därvid — under framhållande att den under
innevarande budgetår igångsatta bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden
vore av mycket stor betydelse ur bostadshygienisk synpunkt och tilllika
verkade stimulerande på landsbygdens arbets- och näringsliv — från de
synpunkter, som utredningen i anledning av sitt uppdrag har att företräda,
tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag. I samband härmed har bostadsutredningen
anfört bland annat huvudsakligen följande.

Verksamheten, varom här vore fråga, hade otvivelaktigt vunnit en utomordentligt
stor anslutning. Likväl vore det naturligt, att icke i samtliga fall,
där förbättringsbidrag och nybyggnadslån skulle kunna ifrågakomma, ansökningar
gjorts vid det encia tillfälle, som hittills stått till buds. Det belopp
av över 25.5 miljoner kronor, till vilket egnahemsnämnderna beräknat det i
anledning av de gjorda ansökningarna förefintliga behovet av statsmedel,
täckte med andra ord ingalunda hela det sammanlagda medelsbehovet för ett
mera fullständigt, ur hälsosynpunkt påkallat bostadsförbättringsarbete på
landsbygden. I syfte att, utöver vad som framkommit vid egnahemsstyrelsens
undersökning, erhålla ytterligare utredning angående sistnämnda behov hade
bostadsutredningen underställt förste provinsialläkarna de sifferuppgifter, som
lämnats i anledning av berörda undersökning. I sina med anledning härav avgivna
yttranden hade förste provinsialläkarna i åtskilliga fall ansett sig icke
kunna göra något allmänt uttalande beträffande fullständigheten av hälsovårdsnämndernas
uppgifter. Av de återstående förste provinsialläkarna hade
två ansett hälsovårdsnämndernas siffror vara alltför höga, medan tio snarast
syntes anse, att siffrorna icke gåve ett fullständigt uttryck för förekomsten
av sådana bristfälliga bostäder, som avsåges i enquéten. Slutligen hade två
förste provinsialläkare ansett hälsovårdsnämndernas uppgifter i stort sett över -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

55

Sammanställning av vissa uppgifter från hälsovårdsnämnderna rörande behovet av
fortsatt bostadsförbätl rings verksamhet på landet.

Län

Hela

antalet

kommuner,

varifrån

uppgift

infordrats

Antalet
kommu-ner, som
lämnat
begärda
uppgifter

Antalet
kommuner,
där behov
av bidrag
el. låu fö-religger

Därav
kommu-ner med
lönebo-städer

Hela

antalet

lägen-

heter

Därav

lönebo-

städer

Antal
kommu-ner, var-ifrån
uppgift
saknas

Stockholms

län . .

108

93

69

43

1,000

381

15

Uppsala

85

76

48

24

479

141

9

Södermanlands

)

88

73

60

43

669

289

15

Östergötlands

> . .

145

141

118

70

1,771

494

4

Jönköpings

> . .

126

110

93

23

894

60

16

Kronobergs

> . .

84

72

63

18

949

87

12

Kalmar

> . .

100

92

81

35

1,113

232

8

Gotlands

) . .

92

85

74

10

506

25

7

Blekinge

»

36

34

30

5

1,094

39

2

Kristianstads

> . .

143

136

119

39

2,304

173

7

Malmöhus

) . .

235

184

110

20

976

158

51

Hallands

> . .

86

85

76

8

1,180

100

1

Göteborgs o. Bohus

> . .

87

77

61

5

1,018

52

10

Älvsborgs

> . .

217

202

155

11

1,484

99

15

Skaraborgs

> . .

259

243

188

36

1.578

351

16

Värmlands

>

87

77

68

10

1,211

138

10

Örebro

> . .

59

52

44

17

1,034

214

7

Västmanlands

> . .

65

61

39

13

363

114

4

Kopparbergs

>

48

43

39

4

962

63

5

Gävleborgs

» . .

48

43

40

2

1,341

30

5

Västernorrlands

> . .

63

61

59

5

2,172

83

2

Jämtlands

» . .

60

54

52

6

1,449

47

6

Västerbottens

> . .

28

25

25

2

2,717

56

3

Norrbottens

25

22

20

—

2,748

—

3

Summa

2,374

S 2.141

1,781

449

81,012

] 3,426

233

ensstämma med rådande förhållanden inom vederbörande län. Det kunde nämnas,
 att från Malmöhus län bifogats en utredning av bostadsinspektrisen därstädes,
 utvisande behov av allmänt understöd till förbättring av ungefär 335
lönebostäder belägna i omkring 100 olika kommuner. Motsvarande, av hälsovårdsnämnderna
i anledning av egnahemsstyrelsens enquéte lämnade siffror
vöre respektive 158 och 20, därvid emellertid borde märkas, att uppgifter icke
lämnats från hälsovårdsnämnderna i 51 kommuner.

På grund av vad sålunda förekommit ansåge bostadsutredningen, att — även
om tilläggsanslag beviljades på sätt egnahemsstyrelsen ifrågasatt i sin skrivelse
den 9 december 1933 — medelsbehovet för ifrågavarande verksamhets
mera fullständiga genomförande dock icke bleve täckt, utan kvarstode ett betydande
ytterligare anslagsbehov. Det kunde påpekas, att 1933 års riksdag,
då anslag beviljades för innevarande budgetår, framhållit, att, därest medels -

56

Kungl. Maj:ts proposition nr £34.

behovet skulle visa sig uppgå till högre belopp än anslagssumman, det syntes
få ankomma på Kungl. Majit att därom göra framställning till 1934 års riksdag.
 Således syntes det närmast hava varit riksdagens uppfattning, att verksamheten
borde i möjligaste mån fullföljas.

Jag övergår härefter till vissa ändringsförslag, som framlagts i fråga örn
reglerna för den här förevarande verksamhetens bedrivande. Dessa förslag
avse dels lantarbetarnas lönebostäder, dels verksamhetens utsträckande i vissa
fall till municipalsamhällen, dels ock särskilda åtgärder för att bereda de i
ekonomiskt hänseende sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av
förbättringsbidrag upprusta sina bostäder.

I fråga örn lantarbetarnas lönebostäder har egnahemsstyrelsen i skrivelsen
den 22 december 1933 framhållit, att stora svårigheter visat sig möta att i konkurrensen
örn medelstilldelning mellan föreliggande ansökningar kunna i önskvärd
utsträckning beakta ansökningar, som avsåge dylika bostäder. Dessas
innehavare kunde icke själva vinna delaktighet av statshjälpen utan vore beroende
av arbetsgivarens möjlighet härtill. Det syntes därför egnahemsstyrelsen,
 som borde ett särskilt belopp bestämmas för lantarbetarbostädernas förbättrande.
 I sin skrivelse den 13 januari 1934 har egnahemsstyrelsen återkommit
till detta förslag och därvid förordat, att ett belopp av 1,500,000 kronor
företrädesvis skulle få användas för lönebostäder.

Bostadsutredningen för landsbygden har i denna fråga anfört huvudsakligen
följande.

. Egnahemsnämnderna hade vid den preliminära granskning, de ägnat ansökningarna,
 ansett sig böra räkna med bidrag och lån till 33,435 lägenheter, varav
lönebostäderna ej skulle utgöra flera än 837 eller alltså omkring 2.5 procent.
Enligt tillgängliga uppgifter syntes av samtliga bostäder på landsbygden lönebostäderna
utgöra åtminstone 10 procent, och bland de förbättringsbehövliga
lägenheterna utgjorde de sannolikt ett än högre procenttal. All erfarenhet talade
nämligen mot antagandet örn en genomsnittligt högre bostadsstandard
för lantarbetarnas vidkommande. Snarast vore väl motsatsen fallet, och förklaringen
till den förenämnda, låga siffran syntes därför vara att söka i andra
omständigheter, närmast vederbörande arbetsgivares villighet och möjlighet
att taga ifrågavarande statshjälp i anspråk. Resultatet av egnahemsstyrelsens
enquéte hos hälsovårdsnämnderna och de yttranden, som förste provinsialläkarna
häröver avgivit till bostadsutredningen, pekade också på, att ett
avsevärt behov förelåge av ytterligare statshjälp till förbättring av lönebostäderna.
 Det syntes bostadsutredningen vara av stor betydelse, att landsbygdens
olika befolkningsgrupper på ett sins emellan så långt möjligt vore rättvist
sätt finge tillgodonjuta ifrågavarande statshjälp. Genom egnahemsstyrelsens
förslag skulle, såsom ock styrelsen framhållit, dels framhävas angelägenheten
av att lönebostädernas brister bliva avhjälpta och dels i viss mån
hävas den omedelbara konkurrensen om tillgängliga medel mellan sökande av
lönebostäder, å ena, samt övriga sökande, å andra sidan. I sistnämnda hänseende
finge bostadsutredningen tillägga, att en dylik reglering av konkurrensen
jämväl syntes vara lämplig av den anledningen, att, då fråga vore örn lönebostäder,
 delvis olika principer syntes böra tillämpas vid prövningen av sökandenas
behov av ekonomiskt bistånd än i andra fall. På grund av vad sålunda
anförts finge bostadsutredningen tillstyrka egnahemsstyrelsens förslag,
därvid utredningen emellertid ansåge det angeläget framhålla, att givetvis den

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

57

sålunda förordade avsättningen av vissa medel icke borde medföra någon begränsning
av rätten att erhålla bidrag eller lån för upprustning av lönebostäder.

I anslutning härtill har bostadsutredningen påpekat, att man icke, även om
tillräckliga medel anvisades till ändamålet, kunde genom verksamheten med
förbättringsbidrag och nybyggnadslån, vilken verksamhet vore anordnad i
syfte att under en kortare tidsrymd stimulera en till förhindrande av arbetslöshetens
utbredning angelägen byggnadsverksamhet på landsbygden, förvänta
någon fullständig sanering av landsbygdens bostadsbestånd. Särskilt
i fråga örn lönebostäder syntes ej sällan föreskriften, att sökanden skulle vara
i behov av ekonomiskt bistånd för byggnadsföretagets genomförande inom den
närmare tiden, resa hinder för vederbörande att erhålla förbättringsbidrag.
Visserligen återstode även i dylika fall möjligheten att erhålla nybyggnadslån,
 men uppenbart vore, att av olika anledningar sådana icke komme att sökas
i alla fall, där behov av förbättring förefunnes. Med hänsyn härtill hade
bostadsutredningen för avsikt att fullfölja sina undersökningar rörande möjligheten
av en statlig kreditgivning på längre sikt för att — i samband med
skärpt bostadsövervakning, varom bostadsutredningen framlagt förslag i sitt
den 15 december 1933 avgivna betänkande — underlätta vidtagandet av ur
hälsosynpunkt angelägna förbättringar, särskilt beträffande lantarbetarnas
lönebostäder.

Frågan om verksamhetens utsträckande i vissa fall till municipal samhällen
har väckts av bostadssociala utredningen. I skrivelse den 12 januari 1934 omförmälde
nämnda utredning, att i anledning av en utav utredningen anordnad
enquéte från ett flertal municipalsamhällen och köpingar ävensom från åtskilliga
städer framförts den uppfattningen, att det knappast syntes befogat
eller med rättvisan överensstämmande att från förbättringsbidrag och nybyggnadslån
utestänga alla de egnahemsägare o. d., som bodde inom områden, där
hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad vore gällande.

Bostadsutredningen för landsbygden, som till följd av remiss avgivit yttrande
häröver, har anfört huvudsakligen följande.

Representanter för bostadsutredningen hade med vederbörligt tillstånd företagit
en studieresa i Göteborgs och Bohus län för att erhålla närmare kännedom
om, huru i allmänhet bostadsförhållandena gestaltade sig inom där belägna
municipalsamhällen. I nämnda län funnes för närvarande icke mindre än 42
dylika samhällen, i stor utsträckning bebodda av fiskare och stenarbetare,
inom vilka samhällen hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad skulle tilllämpas.
 Enligt nu gällande bestämmelser kunde förbättringsbidrag och nybyggnadslån
icke beviljas inom dessa samhällen, ehuru där bodde över en
femtedel av hela befolkningen på länets landsbygd. Inom vartdera av de i
fråga om näringsliv och befolkningsförhållanden närmast jämförbara länen,
Blekinge och Hallands, funnes endast ett enda municipalsamhälle. Detta innebure,
 att fiskar- och stenarbetarbefolkningen inom dessa sistnämnda län i allmänhet
vore bosatt på den egentliga landsbygden och alltså kunde, i motsats
till en avsevärd del av samma befolkning i Göteborgs och Bohus län, draga
fördel av ifrågavarande verksamhet med förbättringsbidrag och nybyggnadslån.

58

Kungl. Majlis proposition nr 284.

Erfarenheterna under studieresan hade givit vid handen, att bostadsbeståndet
inom ifrågavarande samhällen visserligen genomsnittligt stod på en hög
nivå, vilket också gällde om bostadsvården och hemvården. Dock förefunnes,
särskilt beträffande de utpräglade stenarbetarsamhällena och de samhällen,
som beboddes av såväl fiskare som stenarbetare, i åtskilliga fall hygieniskt
otillfredsställande bostäder, av vilka flera måste anses vara av mycket dålig
beskaffenhet. Understundom vore bebyggelsen inom vederbörande municipalsamhälle
i stort sett likartad med bebyggelsen i den omkringliggande sockendelen.
 Ur synpunkten av bostadsförbättringsverksamhetens betydelse för lindrande
av arbetslöshet och allmän nöd kunde framhållas, att under studieresan
från ortsrepresentanternas sida allmänt påpekats, hur angeläget ur ekonomisk
synpunkt det vore för dessa hårt skattetyngda, nödlidande samhällen, att ifrågavarande
bostadsförbättringsverksamhet utsträcktes till dem.

Bostadsutredningen finge i avseende å den sålunda föreliggande frågan
angående utsträckande av verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån
till vissa orter, där hälsovårdsstadgans föreskrifter för stad gällde,
framhålla, att, såsom utredningen påpekat i sin promemoria den 8 februari
1933, allmänna medel till förbättring av landsbygdens bostäder ginge till en
verksamhet, om vilken det åtminstone kunde sägas, att den icke vore direkt
produktiv. Detta förhållande borde enligt bostadsutredningens mening tillmätas
stor betydelse, när det gällde att avgöra, huruvida och i vad mån en
dylik verksamhet borde utsträckas även till stadsliknande samhällen. Med
hänsyn härtill syntes det knappast böra ifrågakomma, att här ifrågavarande
verksamhet utsträcktes till städernas planlagda områden och andra samhällen,
där bebyggelsen på grund av förekomsten av hyreshus i stort sett hade stadsliknande
karaktär och gällande hyror kunde förränta byggnads- och reparationskostnaderna.
 Emellertid förefunnes municipalsamhällen, där bostadsbeståndet
så gott som uteslutande bestode av egna hem, vilka i räntabilitetshänseende
närmast syntes vara att jämställa med bostadshusen å den egentliga
landsbygden. Så syntes vara förhållandet med åtskilliga av municipalsamhällena
i Göteborgs och Bohus län, och antagligen gällde detsamma i viss mån
också örn Norrland, varest kyrkbyar av sannolikt övervägande lantlig karaktär
ombildats till municipalsamhällen. Möjligen kunde fall förekomma även i
övriga delar av landet, där övervägande skäl talade för att municipalsamhälle
i förevarande hänseende jämställdes med den egentliga landsbygden.

Bostadsutredningen föreslår med anledning av vad sålunda anförts, att verksamheten
med förbättringsbidrag och nybyggnadslån må under nästa budgetår
i vissa fall kunna utsträckas jämväl till municipalsamhällen. Enär emellertid
någon allmängiltig gränsdragning knappast kunde ske mellan samhällen, som
syntes kunna tilldelas statshjälp, och sådana, där så ej borde bliva fallet, syntes
det böra ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall,
på framställning av vederbörande samhälles hälsovårdsnämnd, bestämma huruvida
förbättringsbidrag och nybyggnadslån finge utgå inom samhället. Vidare
borde bostadsförhållandena ur hälsosynpunkt motivera ett ingripande från
det allmännas sida och tillika ett sådant ingripande vara önskvärt såsom ett
led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande eller lindrande av nöd. Givetvis
skulle även här, framhåller bostadsutredningen, den regeln gälla, att
de bostäder, som skulle upprustas eller ersättas med nybyggnader, såvitt för
närvarande kan bedömas, vore behövliga för framtiden. Hälsovårdsnämndens
framställning borde, ställd till Kungl. Maj :t, ingivas till vederbörande egna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

59

hemsnämnd, som, efter erforderlig utredning, skulle med eget yttrande översända
framställningen till egnahemsstyrelsen. Sistnämnda styrelse borde därefter
med eget utlåtande överlämna ärendet till Kungl. Maj :t.

Bostadsutredningen har vidare föreslagit, att för verksamheten inom municipalsamhällena
skulle avses ett visst begränsat belopp, förslagsvis högst

500,000 kronor.

Vad härefter angår förslaget till särskilda åtgärder för att bereda de i ekonomiskt
hänseende sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av förbättringsbidrag
upprusta sina bostäder, har detta framlagts av bostadsutredningen
för landsbygden, som i sådant hänseende anfört huvudsakligen följande.

Från flera håll hade i olika sammanhang påpekats, att lägenhetsägare o. d.,
som saknade all förmåga att bidraga med eget arbete eller penningar, vore utestängda
från möjligheten att erhålla förbättringsbidrag, ehuru deras bostäder
ofta vore i mycket stort behov av förbättringar.

I avseende härå kunde framhållas, att enligt gällande kungörelse hinder icke
mötte att förbättringsbidrag utginge till ett belopp motsvarande en mycket
betydande del av totalkostnaderna. Någon högsta gräns, örn man frånsåge
den absoluta gränsen av 1,000 kronor, funnes icke bestämd i vederbörande
författning; dock borde statens bidrag icke motsvara hela byggnadskostnaden.
I de fall, varom här vore fråga, saknades emellertid förmågan att bidraga ens
med någon mindre del av kostnaderna. Att i dylika fall, vilka icke syntes
vara alltför talrikt förekommande, statsbidrag skulle få utgå med 100 procent
av totalkostnaderna, ansåge bostadsutredningen icke lämpligt, särskilt med
hänsyn till den risk för missbruk, som då skulle kunna föreligga. I stället
ifrågasatte bostadsutredningen, huruvida icke i förevarande fall erforderliga
bidrag skulle kunna påräknas från vederbörande kommuner. Med hänsyn härtill
syntes det lämpligt, att egnahemsstyrelsen, som ju hade att utöva viss
ledning av och uppsikt över verksamheten, vidtoge erforderliga åtgärder i syfte
att intressera vederbörande kommuner för en sådan anordning.

Slutligen må nämnas, att bostadsutredningen — under framhållande av att
den hittills bedrivna verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån
företedde betydande differenser för de olika länens och kommunernas vidkommande
— ifrågasatt, örn icke i vissa fall särskilda åtgärder borde vidtagas
för att söka på upplysningens och handledningens väg åstadkomma mera
enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter.

Vid de av ifrågavarande verksamhet föranledda byggnadsföretagen sysselsättas,
 enligt vad hittills vunna erfarenheter utvisa, ett i förhållande till kostnaderna
för statsverket mycket betydande antal arbetslösa, varjämte verksamheten
otvivelaktigt även i övrigt verkar stimulerande på landsbygdens arbets-
och näringsliv. Tillika torde verksamheten vara av mycket stor betydelse
ur bostadshygienisk synpunkt. Den har jämväl omfattats med ett påfallande
intresse. Det synes därför vara angeläget, att — utöver det redan
äskade tilläggsanslaget — medel anvisas för dess fortsatta bedrivande under
nästa budgetår.

I likhet med vad jag förordat beträffande de byggnadsföretag, som komma

Departe ments chefen.

60

Kungl. Majlis proposition nr 234.

att finansieras med det redan äskade tilläggsanslaget för innevarande budgetår,
 lärer, då fråga är örn medel från det nu ifrågasatta nya anslaget för
nästa budgetår, tidpunkten, då byggnadsföretagen skola vara fullbordade,
böra bestämmas till utgången av år 1935. I fråga örn förslagen angående dels
viss reglering av konkurrensen mellan ansökningar avseende lönebostäder och
andra ansökningar, dels verksamhetens utsträckande i vissa fall till municipalsamhällen,
 dels ock särskilda åtgärder för att bereda de i ekonomiskt hänseende
sämst ställda ökade möjligheter att med tillhjälp av förbättringsbidrag upprusta
sina bostäder får jag, under åberopande av den redogörelse för dessa förslag
och de för dem anförda motiven, som lämnats i det föregående, tillstyrka
desamma. De åtgärder, som må finnas böra vidtagas för att åstadkomma
större enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter, torde böra ankomma
på egnahemsstyrelsen.

Anslag sbelopp.

Vad slutligen angår storleken av det anslag, som bör äskas för nästa budgetår,
 har jag icke funnit anledning göra avsteg från den beräkning, vilken
framlades i statsverkspropositionen. Ett anslag av 10 miljoner kronor torde
alltså böra begäras för ifrågavarande ändamål. Detta anslag bör huvudsakligen
tagas i anspråk för det fortsatta bedrivandet av landsbygdsverksamheten,
 därvid 1.5 miljon kronor torde företrädesvis böra användas till lönebostäder
och högst 500,000 kronor enligt Kungl. Maj:ts bestämmande synas
böra få utgå inom municipalsamhällen. Emellertid torde, i anslutning till
vad jag förut anfört, Kungl. Majit böra äga rätt att, där så prövas lämpligt
och för ändamålet närmast avsedda medel ej förslå, disponera viss del av anslaget
till lämnande av tertiärkredit i städer och stadsliknande samhällen i
enlighet med hittills tillämpade grunder; dock torde härför icke få tagas i
anspråk sammanlagt mer än en miljon kronor.

Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Av det i propositionen nr 211 till 1933 års riksdag äskade anslaget örn
75 miljoner kronor avsågs preliminärt ett belopp av 10 miljoner kronor till
främjande av företagsamhet och industriell verksamhet. Beträffande de
huvudregler, som ansågos böra gälla för ifrågavarande medels användning,
anförde jag sammanfattningsvis i propositionen följande:

»1. Vid lån till främjande av enskild företagsamhet skall

a) utgå ränta efter Kungl. Maj:ts beslut,

b) amortering ske enligt beslut av Kungl. Maj :t,

c) ställas säkerhet, som kan av Kungl. Majit godtagas.

2. Vid subventioner .till främjande av enskild företagsamhet och uppmuntran
av industriell verksamhet skola följande synpunkter vara vägledande: a)

Genom subvention åt visst företag bör minskning av produktionen icke
få framkallas vid annat företag med därav följande arbetslöshet.

b) Vid subvention bör tillses, att densamma per dagsverke, som beräknas

Kungl. Maj:ts proposition nr 884.

61

därigenom kunna åstadkommas, understiger eller högst svarar mot statsbidraget
till kontant understöd för motsvarande antal hjälpta dagar.

c) Subvention bör vara av tillfällig natur och skapa möjligheter att trygga
vederbörande företags framtida existens.

d) Subvention bör skapa lättnader för den eller de kommuner, som äro ekonomiskt
beroende av det subventionerade företagets existens.»

Särskilda utskottet förordade i sitt utlåtande nr 17, att särskilda anslag
skulle upptagas för lån och för subventioner. Låneanslaget föreslog utskottet
till 10 miljoner kronor. Beträffande subventioner tillstyrkte utskottet ett
belopp av 3.5 miljoner kronor för ändamålet. Anslagen borde givas reservationsanslags
karaktär.

I motiveringen för anslagen förklarade utskottet, att utskottet icke funnit
anledning till erinran mot de villkor för lån eller subventioner, som Kungl.
Majit förutsatt skola gälla. Utskottet betonade emellertid angelägenheten
därav, att endast sådana företag komme i åtnjutande av stöd, vilka på grund
av konjunkturerna tvingats eller, såvitt kunde bedömas, inom en icke avlägsen
framtid bleve tvungna, därest hjälp i någon form icke erhölles, att nedlägga
sin verksamhet. En ytterligare förutsättning för statligt stöd borde vara, att
företagen icke på annan väg kunde erhålla hjälp till sin verksamhet. Företagen
borde hava en verklig betydelse ur arbetslöshetssynpunkt. Slutligen
framhöll utskottet vikten därav, att den hjälp, som lämnades ett företag, icke
bleve ägnad att medföra arbetslöshet eller eljest menliga verkningar för annat
företag.

Vad utskottet sålunda förordat lämnades av riksdagen utan erinran.

Rörande användningen av de utav riksdagen anvisade anslagen till lån och
subventioner till främjande av enskild företagsamhet anhåller jag att få lämna
följande redogörelse.

Intill februari månads utgång 1934 förelågo 592 framställningar örn lån
eller subventioner. 105 ansökningar berörande 5,111 arbetare och avseende
lån å 8,351,000 kronor samt subventioner med 671,500 kronor hava under löpande
budgetår till och med den 23 februari 1934 i så måtto bifallits, att
lån beviljats till ett belopp av 6,089,400 kronor och subventioner till ett belopp
av 121,500 kronor. 146 ansökningar hava avslagits berörande 3,338 arbetare
och avseende lån å 4,300,950 kronor och subventioner med 1,129,800
kronor. I ett flertal fall hava emellertid i dessa ansökningar uppgifter örn
arbetarantal icke lämnats.

14 avgjorda ansökningar hava avsett ändrade villkor för beviljade lån. 27
ansökningar hava för slutlig handläggning överlämnats till kommerskollegium
eller annan myndighet. 80 ansökningar hava av sökandena återtagits,
icke fullföljts eller av andra anledningar lagts ad acta.

Beträffande de av Kungl. Majit meddelade villkoren för beviljade lån må
följande meddelas.

I den mån räntefrihet icke medgivits, har ränta utgått med 5 procent för

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

år räknat. Endast två helt räntefria lån hava beviljats, nämligen till Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag med 1,650,000 kronor och till Kubikenborgsverken
med 400,000 kronor. Femårig räntefrihet har medgivits Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund för ett lån å 350,000 kronor samt Steneby
Hemslöjdsförening för ett lån å 5,000 kronor.

I övrigt hava beviljats

37 lån å inalles 1,042,400 kronor utan räntefrihet
15 » » » 514,000 » med 1 års räntefrihet

43 » » » 1,973,000 » » 2 » $

2 » » » 140,000 » 3 » »

Lånet till Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag beviljades till bestridande
av kostnaderna för gråbergsbrytning i Kiruna malmfälts hängvägg under
tiden från och med den 1 oktober 1933 till och med den 31 mars 1934. Bolaget
förband sig att — under förutsättning att bolagets utskeppning av malm
under nyssnämnda tid genomsnittligt icke understege 100,000 ton månatligen
ävensom att vid Kiruna malmfält arbetets behöriga gång icke hindrades genom
strejk eller lockout eller omständigheter i övrigt, varöver bolaget icke ägde
råda — utöver tidigare gjorda uppsägningar före utgången av sagda tid
någon ytterligare minskning av arbetsstyrkan vid malmfältet icke skulle äga
rum, och att under samma tid de vid malmfältet anställda arbetarna regelmässigt
skulle beredas arbete minst fyra skift per vecka.

Det till Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund utlämnade lånet avsågs
för utförande av arbeten för omläggning av Frövi—Ludvika järnväg och
Bergslagernas järnväg i enlighet med en av Kungl. Majit den 11 oktober
1929 meddelad resolution.

Amorteringstiden för lånen har i regel bestämts till 10 år; detta gäller sålunda
för 95 lån å ett sammanlagt belopp av 3,612,400 kronor. Då företagets
ekonomiska förhållanden ansetts kunna medgiva det har föreskrivits, att amorteringen
av lånen skall börja redan med första låneåret. Vid flertalet lån
har emellertid medgivits uppskov med amorteringen under 1 ä 2 år. Kortare
amorteringstid än 10 år har bestämts för 8 lån, nämligen

för 1 lån å 50.000 kronor till 1 år
» 3 » » 429,000 •» » 3 *

» » » » 75,000 » » 5 »

» 1 » » 8,000 » » 9 »

varjämte amorteringstiden för nyssnämnda båda malmbolags lån å inalles
2,000,000 kronor gjorts beroende på framtida beslut av Kungl. Maj :t.

Nu omförmälda lättnader med hänsyn till ränta och amortering hava medgivits,
 då företagets ekonomi befunnits vara i större eller mindre grad beroende
av rådande industriella kris.

Såsom säkerhet för lånen har föreskrivits

1) fastighetsinteckningar intill 70—80 procent av taxeringsvärdet
för 20 lån å tillsammans 1,186,400 kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

63

2) förlagsinteckningar inom 60 procent av ett normalt minsta förlagsvärde
med eller utan borgen

för 41 lån å tillsammans 995,000 kronor;

3) fastighets- och förlagsinteckningar med eller utan borgen
för 31 lån å tillsammans 1,341,000 kronor;

4) endast borgenssäkerhet

för 6 lån å tillsammans 165,000 kronor; samt

5) preferensaktier i respektive företag, eventuellt, för tryggande av aktiemajoritet,
 därjämte stamaktier

för 7 lån å tillsammans 487,000 kronor.

Slutligen hava lånen till de båda malmbolagen utlämnats emot revers utan
säkerhet.

12 kommuner hava mera aktivt understött lånsökande företag, därav 2 med
aktieteckning till belopp av sammanlagt 60,000 kronor, 3 med direkta lån å
inalles 45,000 kronor, 9 med borgensförbindelse för ett sammanlagt lånebelopp
av 187,500 kronor, 1 genom medverkan till fördelaktigt köp av tomt samt 1
med subvention genom prisrabatt på elektrisk ström m. m. Understöd i sistnämnda
form har därjämte i flera fall lämnats indirekt genom kommunerna
närstående kraftdistributionsföretag.

Utredningen av låneärendena har i ett flertal fall föranlett, att som villkor
för lånen uppställts en mer eller mindre genomgripande rekonstruktion av
respektive företag eller andra åtgärder till dessas sanering.

Sålunda hava i 6 fall personalförändringar i företagets ledning genomförts.
I 15 fall har som villkor för statlig hjälp föreskrivits, att företagens eget kapital
skulle ökas genom nyteckning av aktier. I 14 fall har företagets vanliga
bankförbindelse eller annan huvudborgenär medgivit avskrivning av fordringar.
 I 5 fall har ackordsförfarande, berörande flertalet fordringsägare,
genomförts. Slutligen har i 10 fall sanering av balansräkningar skett genom
nedskrivning av aktiekapitalet.

Vid dessa saneringsåtgärder hava i regel företagens kreditgivande banker
lämnat ett intresserat stöd.

Bakom flertalet låneansökningar ligger närmast en kreditvägran från företagets
vanliga bankförbindelse, som funnit företagets genom den industriella
krisen eller eljest stegrade kreditanspråk icke motsvaras av erbjudna säkerheter.
 Arten av bankernas förhållande därvidlag har naturligtvis tett sig
växlande. I många fall torde en kreditvägran hava varit motiverad även under
normal konjunktur; i andra fall synes en sådan vägran påtagligen hava
varit grundad i en av kreditgivarens uppfattning av nuvarande konjunkturläge
föranledd skärpning av den ekonomiska politiken.

Stödaktionernas fördelning på olika industrigrenar framgår av följande tabell: -

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Departe ments chefen.

Industrigren:

Beviljade lån

Beviljade subventioner

Avslagna

ansökningar

Antal

Belopp

Antal

Belopp

Antal

Malmbrytning.........

2

2,000.000

1

17,500

_

Metall- och maskinindustri . . . .

29

1,002,000

1

15,000

25

Jord- och stenindustri......

5

76,400

2

6,000

25

Glasbruk...........

1

30,000

1

Sågverk ............

18

1,333,000

1

75,000

19

Snickerifabriker........

13

318.000

18

Möbelfabriker.........

11

453,000

1

8,000

10

Pappersmasse- och pappersindustri

3

115,000

1

Livsmedelsindustri.......

1

30,000

15

Textil- och beklädnadsindustri . .

5

390.000

5

Skofabrik...........

1

20,000

1

Kemisk-teknisk industri.....

2

24,000

3

Övriga............

12

298,000

23

Summa kronor 6,089,400 121,500

6,2104)00

En större möbelfabrik och flera snickerifabriker, vilka erhållit lån, äro kombinerade
med sågverk.

I fråga örn stödaktionernas geografiska fördelning hänvisas till den å sid.
24 och 25 intagna tabellen.

Vad beträffar den arbetseffekt, som under löpande budgetår hittills erhållits
genom anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet,
 får jag hänvisa till den förut åberopade översikten.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att subventioner till främjande av
enskild företagsamhet ansetts böra ifrågakomma endast i så pass obetydlig
omfattning, att det redan beviljade anslaget härtill torde kunna anses vara
tillfyllest jämväl under nästa budgetår. Såsom jag redan i statsverkspropositionen
anfört, ifrågasätter jag alltså icke något nytt anslag för detta ändamål.
 Jag utgår i stället från att hinder icke bör möta mot att, örn så finnes
lämpligt och låneanslagets tillgångar äro uttömda, jämväl från detta anslag
lämna bidragen i form av lån.

Däremot torde för nästkommande budgetår ett anslag böra upptagas till lån
till främjande av enskild företagsamhet. Beträffande storleken av detta anslag,
 vilket liksom hittills torde böra hava karaktären av reservationsanslag,
har jag ej funnit anledning att frångå den i statsverkspropositionen gjorda
uppskattningen. Jag förordar sålunda, att anslaget bestämmes till 5 miljoner
kronor.

Den genom förevarande båda anslag erhållna arbetseffekten har, såsom framgår
av tablån å sid. 26—27, visat sig vara synnerligen stor. Man torde vara
berättigad utgå ifrån att här genom en statshjälp av mycket måttlig omfattning
till vederbörande företag ett betydande antal arbetare bevarats från
arbetslöshet ej blott tillfälligt utan även för framtiden. Vidare må anföras,
att ännu under innevarande budgetår visst belopp av anslaget till bekämpande
av arbetslösheten i enlighet med riksdagens uttalanden stått till Kungl. Maj:ts
förfogande för åtgärder i syfte att främja enskild företagsamhet. Då nu ett
fortsatt bemyndigande i sadant hänseende icke ifrågasättes, synes det så mycket
angelägnare, att i förevarande form medel i tillräcklig omfattning ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande.

Kungl. Majlis proposition nr 284.

65

Användningen av anslagen har enligt de av riksdagen fastställda grunderna
begränsats till att avse lån eller bidrag till redan befintliga företag till uppehållande
av deras förutvarande omfattning. Däremot uteslutes enligt direktiven
möjligheten att giva understöd till eventuella utvidgningar samt till igångsättande
av nya företag, även då det gäller påbörjande av ett helt nytt slags
verksamhet. Den arbetseffekt, som erhålles genom anslagen, skulle säkerligen
ytterligare ökas, örn möjlighet öppnades för Kungl. Maj :t att understödja utvidgningar
eller startande av företag. I ett par fall har det visat sig, att
man, därest sådan möjlighet funnits, skulle hava kunnat verksamt stärka den
svenska industriens ställning på hemmamarknaden eller medverka till skapandet
av en ny industri med utsikt att konkurrera på världsmarknaden.

Givet är, att lån eller subvention till utvidgning eller igångsättande av företag
endast bör lämnas, därest företaget ej kan befaras konkurrera ut eller
medföra menliga verkningar för äldre företag. Kungl. Majit torde härutinnan
komma att förfara med stor försiktighet. Liksom hittills bör i främsta
rummet understöd lämnas åt företag, som eljest komme att nedläggas eller
avsevärt inskränka driften.

Jag förordar sålunda, att grunderna för förevarande anslag jämkas i av mig
nu anfört avseende.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning
under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» anvisa
reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

dels, till statliga beredskapsarbeten, .... kronor 5,000,000;
dels, till bidrag till kommunala beredskapsarbeten,
 ........................ kronor 5,000,000;

dels, till främjande av bostadsbyggande, kronor 10,000,000;
dels, till lån till kommunala beredskapsarbeten,
 ............................... kronor 5,000,000;

dels och, till lån till främjande av enskild
företagsamhet,.................... kronor 5,000,000.

II. godkänna de av mig förordade ändringarna i grun derna

för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av
det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till
subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 234.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr $84.

Bilaga A.

Uppgift

rörande vissa arbetslöshetsförkållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1933.

(Asterisk vid kommuns namn utmärker, att kommunen icke rapporterade arbetslöshet per den

31 januari 1933.)

A. Länsvis.

Län:

Invånar-

antal

i rapporte-rande
kommuner

*/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande

Kol. 3
i % av

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbetslösa

1933

kol. 2

arbets-

linjen

unders töds-linjen

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms stad.......

519,711

14,515

2.79

13,078

530

12,548

Stockholms län ....

226,880

7,105

3.13

4,100

1,347

2,753

Uppsala » . . . .

107,984

2,887

2.67

1,357

504

853

Södermanlands » . . . .

157,670

3,664

2.32

1,734

984

750

Östergötlands i> . . . .

246,756

6,034

2.45

4,119

1,110

3,009

Jönköpings » ... .

159,423

2,994

1.88

1,647

1,468

179

Kronobergs » ... .

137,225

2,883

2.10

1,290

1,140

150

Kalmar t> ... .

205,255

5,582

2.72

3,381

2,172

1,209

Gotlands » . . . .

28,174

864

3.07

398

257

141

Blekinge » ... .

144,971

6,574

4.53

4,325

3,265

1,060

Kristianstads » ... .

185,023

3,652

1.97

2,136

1,818

318

Malmöhus * . . . .

417,543

13,242

3.17

9,979

2,005

7,974

Hallands » ... .

106,318

2,301

2.16

1,217

906

311

Göteborgs och Bohus » ... .

401,414

19,002

4.73

15,447

2,691

12,756

Älvsborgs » . . . .

194,904

4,009

2.06

2,229

1,700

529

Skaraborgs * , . . .

137,795

2,862

2.08

1,304

717

587

Värmlands » ... .

254,981

8,254

3.24

4,788

2,112

2,676

Örebro » . . . .

198,517

5,576

2.81

3,375

1,749

1,626

Västmanlands » ... .

152,134

4,089

2.69

2,695

1,086

1,609

Kopparbergs » . . . .

236,654

8,389

3.54

3,969

1,810

2,159

Gävleborgs 0 ... .

274,402

10,309

3.76

5,410

1,397

4,013

Västernorrlands t ... .

269,284

16,270

6.04

11,423

2,040

9,383

Jämtlands » . . . .

127,742

3,371

2.64

1,480

990

490

Västerbottens s . . . .

193,636

6,092

3.15

1,915

1,496

419

Norrbottens * , . . .

Samma

202,781

5,287,177

10,545

171,065

5.20

3,24

6,136

108,932

2,558

37,852

34.75%

3,578

71,080

65.25 %

Kungl. Majlis proposition nr SS4. 67

B. Kommunvis.

Kommun:

Invånar-

antal

*/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
al/i21933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Stochholms stad.......

519,711

14,515

2.79

13,078

530

12,548

Stockholms län:

♦Djursholms stad.......

6,223

43

0.69

—

—

—

Lidingö » .......

11,101

238

2.14

146

122

24

Norrtälje * .......

4,898

169

3.15

72

42

30

* Sigtuna » .......

1,104

32

2.90

12

9

3

Sundbybergs» .......

8,876

339

3.82

283

18

265

Södertälje » .......

14,268

479

3.36

271

121

150

Vaxholms » .......

2,903

78

2.69

58

40

18

Adelsö...........

715

2

0.28

_

_

_

Almunge..........

2,364

37

1.57

1

1

—

Alsike...........

693

17

2.45

—

—

—

♦Bladåker..........

721

30

4.16

10

10

—

Blidö............

1,575

12

0.76

1

—

1

♦Boo............

2,049

81

3.95

25

—

25

Botkyrka..........

5,105

224

4.39

203

5

198

♦Börstil...........

3,306

37

1.12

30

30

—

Danderyd..........

4,523

128

2.83

65

19

46

♦Djurö...........

1,238

30

2.42

—

—

—

Ed.............

1,358

29

2.14

13

9

4

Edebo...........

1,924

98

5.09

34

34

—

Edsbro...........

1,424

102

7.16

27

25

2

♦Ekerö...........

1,501

69

4.60

17

1

16

♦Varinge...........

780

22

2.82

2

—

2

♦Fasterna..........

1,376

—

—

—

—

—

♦Forsmark..........

831

91

10.95

48

48

—

♦Fresta...........

1,080

35

3.24

11

11

—

Färentuna.........

864

62

7.18

33

10

23

♦Grödinge..........

1,664

26

1.56

26

26

—

♦Gustavsberg.........

2,231

24

1.08

—

—

—

♦Haga............

221

9

4.07

1

—

1

Harg............

2,436

138

5.67

22

22

—

Hilleshög..........

462

14

3.03

6

6

—

buddinge..........

10,660

495

4.64

263

42

221

♦Husby-Lyhundra......

734

18

2.45

—

—

—

Husby-Ärlinghundra.....

1,103

28

2.54

—

—

—

Hässelby kpg........

2,378

99

4.16

53

53

—

Häverö...........

5,524

219

3.96

164

54

110

♦Ingarö ...........

765

24

3.14

—

—

—

♦Järfälla...........

2,852

94

3.30

36

25

11

Knivsta..........

1,487

26

1.75

10

10

—

Knutby...........

1,453

53

3.65

12

11

1

Kårsta...........

851

36

4.23

16

16

—

♦Lohärad..........

860

30

3.49

9

9

—

*Lovö............

1,010

20

1.98

9

9

—

Länna ...........

2,638

78

2.96

27

26

1

♦Möja............

673

32

4.75

—

—

—

Nacka...........

9,058

284

3.14

198

4

194

♦Odensala..........

978

12

1.23

—

—

—

♦Riala............

1,023

16

1.56

9

9

—

Rimbo...........

2,091

85

4.07

77

73

4

♦Roslags-Kulla........

656

18

2.74

10

10

—

Rö.............

702

5

0.71

1

—

1

Saltsjöbaden........

3,263

53

1.62

10

10

—

*S:t Olof o. S:t Per......

686

8

1.17

—

—

—

Skederid..........

724

6

0.83

4

4

—

68

Kungl. Majlis proposition nr 284

Kommun:

Invånar-

antal

*/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-

Därav enligt

tas antal

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Sollentuna.........

10,340

283

2.74

242

75

167

Solna............

22,427

845

3.77

692

26

666

Spånga ...........

10,720

412

3.84

332

31

301

Stocksund.........

2,237

26

1.16

4

_

4

♦Sånga ...........

1,025

14

1.37

4

_

4

Furinge...........

2,253

32

1.42

19

19

_

Tveta...........

891

30

3.37

_

_

_

♦Tyresö...........

1,052

24

2.28

24

—

24

♦Täby ............

4,731

90

1.90

59

25

34

Ununge...........

1,337

70

5.24

17

17

_

Vallentuna.........

1,813

55

3.03

17

12

5

♦Valö............

1,542

23

1.49

♦Vassunda..........

629

14

2.23

5

5

_

♦Vårdinge..........

1,755

58

3.30

5

5

Väddö...........

3,325

53

1.59

17

_

17

Värmdö..........

2,858

80

2.80

50

—

50

Västerhaninge........

2,841

75

2.64

35

35

Västertälje.........

816

44

5.39

12

2

10

Vätö............

1,379

102

7.40

102

_

102

♦Ösmo...........

2,151

26

1.21

14

14

Österhaninge........

2,936

86

2.93

35

22

13

♦Östertälje..........

1,163

49

4.21

8

8

_

♦Österåker..........

2,931

144

4.91

82

82

_

♦Överjärna..........

1,745

36

2.06

—

Simuna

226,880

7,105

3.13

4,100

1,347

2,753

Uppsala län:

Enköpings stad.......

5,957

184

3.09

82

20

62

Uppsala * .......

31,309

654

2.09

378

40

338

♦Balingsta..........

513

1

0.19

—

—

—

♦Björklinge.........

1,770

17

0.96

13

13

—

Bondkyrka .........

4,899

91

1.86

11

11

—

♦Bred............

525

7

1.33

5

5

—

♦Bro och Lossa........

1,514

44

2.91

_

_

_

♦Bälinge...........

1,946

30

1.54

30

27

3

♦Danmark..........

1,118

35

3.13

—

—

—

♦Enköpings-Näs.......

518

14

2.70

—

—

—

Film............

2,745

32

1.17

11

9

2

Gamla Uppsala.......

2,349

65

2.77

28

7

21

♦Husby-Sjutolit.......

703

33

4.69

6

6

—

♦Håbo-Tibble........

611

15

2.45

3

—

3

♦Håtuna...........

853

20

2.34

3

3

_

Jumkil...........

777

—

—

_

_

—

♦Kalmar...........

596

17

2.85

5

5

—

♦Lena ............

1,160

21

1.81

14

14

—

Morkarla..........

812

11

1.35

_

_

—

Skogs-Tibble........

702

—

—

—

—

—

♦Skuttunge.........

1,107

29

2.62

4

—

4

♦Sparrsätra.........

685

14

2.04

1

—

1

Stockholms-Näs.......

2,968

10

0.34

3

3

—

♦Svinnegarn.........

540

38

7.04

25

25

—

Söderfors..........

2,221

174

7.83

100

3

97

♦Teda ............

369

18

4.88

7

7

—

Tegelsmora.........

2,002

49

2.45

10

10

—

♦Tensta...........

1,388

23

1.66

5

5

—

Tierps kpg.........

1,439

41

2.85

25

25

—

Tierps lk ..........

5,729

78

1.36

40

40

—

Kungl. Majlis proposition nr 884.

69

Kommun:

Invånar-

antal

>/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-Bökande
arbetslösa
«/i, 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dara''

arbets-

linjen

7 enligt

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

♦Tillinge...........

1,262

23

1.82

10

4

6

Tolfta...........

1,576

—

—

—

—

—

Vaksala...........

1,580

45

2.85

4

4

—

Vendel...........

2,811

37

1.32

33

33

—

♦Viksta ... 3.......

1,031

20

1.94

_

—

—

♦Villberga..........

1,055

17

1.61

4

—

4

♦Vårfrukyrka.........

1,214

30

2.47

11

5

6

Västland..........

2,844

82

2.88

35

35

—

♦Yttergran..........

577

21

3.64

5

5

—

Älvkarleby.........

9,126

738

8.09

415

134

281

Ärentuna..........

909

13

1.43

6

6

—

Österlövsta.........

3,194

82

2.57

25

—

25

♦Övergran..........

980

14

1.43

—

—

—

Summa

107,984

2,887

2.67

1,857

504

853

Södermanlands län:

•

Eskilstuna stad.......

33,081

534

1.61

353

277

76

Katrineholms* .......

7,831

284

3.63

214

35

179

♦Mariefreds » .......

1,409

43

3.05

3

3

—

Nyköpings * .......

11,976

410

3.42

172

38

134

i Torshälla * .......

1,767

45

2.55

37

8

29

''♦Trosa * .......

857

30

3.50

—

—

—

♦Aspö............

617

15

2.43

3

—

3

Bergshammar........

630

8

1.27

4

4

—

♦Bettna...........

1,786

36

2.02

28

28

—

Björkvik..........

3,051

34

1.11

7

7

—

Björnlunda.........

2,001

19

0.95

15

7

8

Blacksta ..........

484

15

3.10

4

4

—

Bärbo...........

640

3

0-47

—

—

—

♦Dunker...........

1,700

37

2-18

—

—

--

Flen............

3,318

54

1-63

40

25

15

♦Floda...........

3,477

48

1-38

—

—

—

♦Frustuna..........

2,719

62

2-28

12

12

---

Gryt............

1,767

36

204

23

8

15

♦Gåsinge...........

1,345

18

1-34

12

9

3

♦Helgona.........

893

24

2-69

6

6

—

♦Husby-Oppunda.......

945

19

201

—

—

—

Husby-Rekarne.......

2,515

40

1-59

16

—

16

Härad...........

887

—

—

—

—

—

♦Hölö............

1,721

54

3-14

4

—

4

♦Julita...........

2,760

22

0-80

7

—

7

♦Jäder............

1,296

6

0 46

6

6

—

Kila............

2,338

62

2-65

34

34

—

♦Kjula...........

1,293

19

1-47

10

10

—

♦Kärnbo...........

800

18

2-25

7

6

1 1

♦Lerbo...........

1,042

36

3.45

17

12

5

•Lia Malma.........

1,109

31

2.80

—

—

—

♦Ludgo ...........

1,104

18

1.63

18

18

—

Lunda...........

1,687

43

2.55

20

20

—

Malmköping.........

1,045

39

3.73

25

25

—

♦Mörkö...........

1,215

28

2.30

25

5

20

Näshulta..........

1,558

—

—

—

—

—

•Runtuna..........

1,077

11

1.02

—

—

—

S:t Nikolai.........

5,271

241

4.57

82

52

30

Sköldinge..........

3,241

110

3.39

56

36

20

Stenkvista.........

1,196

34

2.84

—

—

—

Stigtomta..........

1,964

46

2.34

30

30

—

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Sb.

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
sl/« 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dära

arbets-

linjen

v enligt

understöds-

linjen

1

"

2

3

4

5

6

7

1 Stora Malm.........

3,556

109

3.07

44

18

26

‘Strängnäs Ik........

1,418

10

0.71

j Sundby ...........

480

9

1.88

5

5

-‘Sättersta..........

453

10

2.21

4

2

2

j Toresund..........

1,277

35

2.74

7

2

5

Torshälla Ik........

2,545

100

3.93

59

39

20

‘Trosa-Vagnhärad......

2,038

80

3.93

34

4

30

Tumbo........

1,118

48

4.29

13

13

: Tuna ............

938

12

1.28

2

2

[ Tystberga..........

1,331

10

0.75

8

8

; Vadsbro..........

888

17

1.91

13

12

1

‘Vansö..........

701

14

2.00

10

10

*Vrena........

765

38

4.97

11

11

‘Västerljung.........

1,117

31

2.78

31

31

_

‘Västermo..........

1,523

17

1.12

8

8

_

| V. Vingåker.........

8,627

120

1.39

46

11

35

{‘Ytter Enhörna.......

843

41

4.86

14

7

7

j Ytterselö..........

1,198

101

8.43

31

16

15

| Åker............

2,469

93

3.77

45

45

| Ärla............

2,188

28

1.28

23

23

_

j Oja............

1,457

5

0.34

_

_

Östra Vingåker.......

2,146

50

2.33

21

1

20

Överselö..........

1,181

54

4.57

15

4

11

Summa

157,670

3,664

2.32

1,734

984

750

Östergötlands län:

Linköpings stad.......

31,005

788

2.54

493

127

366

Mjölby » .......

5,964

170

2.85

98

48

50

Motala * .......

6,005

83

1.38

34

34

Norrköpings » .......

62,288

2,145

3.44

1,875

67

1,808

Skänninge * .......

1,705

35

2.05

2

2

Söderköpings» .......

2,861

66

2.31

34

6

28

‘Vadstena » .......

2,957

50

1.69

19

19

Allhelgona.........

860

16

1.86

10

10

__

Asby............

1,511

5

3.31

_

_

_

Askeby...........

612

8

1.31

_

_

_

‘Bjälbo...........

676

24

3.55

4

_

4

Borg............

4,086

147

3.60

96

6

90

Brunneby..........

1,546

21

1.36

4

4

‘Dagsberg..........

882

16

1.81

16

16

Drothem..........

1,546

23

1.49

15

8

7

Ekeby...........

4,210

125

2.97

47

6

41

‘Fivelstad..........

753

16

2.12

12

12

‘Gammalkil.........

1,208

15

1.24

8

8

_

Gistad...........

704

17

2.41

4

1

3

‘Grebo...........

1,063

5

0.47

1

1

‘Gryt............

2,232

41

1.84

34

34

Hogstad..........

789

18

2.28

8

8

_

Hov............

723

21

2.90

21

19

2

Hycklinge..........

1,436

5

0.35

5

5

Hällestad..........

4,620

79

1.71

39

21

18

‘Högby...........

1,102

19

1.72

18

15

3

Järstad...........

372

14

3.76

5

5

_

Kimstad..........

1,970

43

2.18

26

2

24

Kisa............

3,915

47

1.20

22

12

10

‘Kristberg..........

2,148

40

1.86

15

15

Krokek...........

2,194

88

4.01

84

14

70

Kungl. Maj:ts proposition nr %3-k.

71

Kommun:

Invånar-

antal

V11933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa

81/i. 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

unders töds-linjen

1

2

3

4

5

6

7

Kullerstad.........

2,983

101

3.39

60

20

40

i Kvarsebo..........

824

—

—

—

—

—

Kvillinge..........

4,783

117

2.45

42

12

30

♦Kärna...........

1,562

26

1.66

4

4

—

♦Ledberg..........

464

12

2.59

4

4

—

♦Ljung...........

1,497

28

1.87

20

20

—

Lönsås...........

667

14

2.10

5

5

—

♦Mogata...........

1,172

36

3.07

10

—

10

Motala lk..........

7,706

199

2.58

88

31

57

Norra Vi..........

978

28

2.86

14

9

5

Nykil............

1,794

6

0.33

5

5

—

♦Oppeby...........

1,229

19

1.55

—

—

—

Orlunda..........

458

27

5.90

4

2

2

Regna...........

1,578

45

2.85

22

2

20

♦Ringarum..........

4,524

59

1.30

44

42

2

Risinge...........

9,681

218

2.25

143

45

98

Rogslösa..........

1,247

31

2.49

31

31

—

♦Rönö............

574

8

1.39

3

2

1

*S:t Per...........

601

3

0.50

3

3

—

♦Simonstorp.........

825

26

3.15

20

20

—

Skedevi...........

3,001

56

1.87

47

34

13

♦Skällvik..........

1,069

43

4.02

30

16

14

♦Skönberga.........

1,062

16

1.51

16

11

5

♦Styrestad..........

819

31

3.79

25

—

25

Sund............

1,611

18

1.12

6

6

—

♦Svanshals..........

915

24

2.62

24

22

2

Svinhult..........

648

8

1.23

8

8

—

Sya............

596

13

2.18

6

6

—

Tidersrum.........

1,142

10

0.88

5

3

2

♦Tingstad..........

573

30

5.24

16

9

7

♦Tjällmo...........

2,731

22

0.81

5

5

—

Tjärstad..........

2,246

27

1.20

—

—

—

♦Torpa...........

1,286

8

0.62

i

—

1

Valdemarsvik........

2,712

52

1.92

23

13

10

Vallerstad..........

645

3

0.47

1

1

—

♦Veta............

934

8

0.86

6

6

—

♦Viby............

1,072

13

1.21

13

10

3

Vikingstad.........

1,200

23

1.92

1

1

—

♦Vreta Kloster........

3,114

51

1.64

40

40

—

Vånga...........

2,300

67

2.91

49

33

16

♦Vårdnäs..........

1,874

48

2.56

48

48

—

Vårdsberg..........

819

10

1.22

—

—

—

*V:a Eneby.........

1,315

—

—

—

—

V:a Harg..........

1,433

4

0.28

4

4

—

*V:a Ny...........

1,417

27

1.91

27

27

—

V:a Ryd..........

1,377

4

0.29

—

—

—

♦Yxnerum..........

755

10

1.32

8

8

—

Åtvid...........

5,065

176

3.47

101

23

78

♦Östra Husby........

1,461

14

0.96

14

13

1

♦Östra Ny..........

832

8

0.96

8

7

1

♦Östra Ryd.........

1,642

17

1.04

16

6

10

Summa

246,756

6,034

2.45

4,119

1,110

3,009

Jönköpings län:

Eksjö stad.......

6,782

129

1.90

55

14

41

♦Gränna » .......

1,278

22

1.72

7

7

—

Huskvarna » .......

8,139

145

1.78

63

63

—

72

Kungl. Maj:ts proposition nr S34-.

Kommun:

Invånar-

antal

‘/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
31/iS 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dära

arbets-

linjen

v enligt

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Jönköpings stad ......

31,544

661

2.10

515

450

65

Nässjö * ......

9,360

249

2.66

148

148

Tranås * ......

6,716

141

2.10

129

129

_

‘Vetlanda » ......

3,586

47

1.31

21

21

_

Värnamo » ......

4,322

105

2.43

48

48

_

Alseda...........

2,248

75

3.34

23

23

_

Barkeryd..........

1,539

28

1.82

17

17

_

Barnarp..........

2,930

29

0.99

27

27

_

Bodafors kpg........

2,038

56

2.75

39

39

_

Bottnaryd.........

1,055

15

1.42

3

3

_

‘Bredaryd..........

1,000

17

1.06

8

8

_

Bredestad..........

1,267

55

4.34

12

10

2

Bringetofta.........

1,162

7

0.60

Byarum..........

3,555

49

1.38

44

3

41

‘Båraryd..........

2,542

52

2.05

26

24

2

Bäckseda..........

989

29

2.93

24

24

Eksjö lk...........

1,209

15

1.24

10

9

1

Forserum..........

2,019

75

3.71

12

10

2

Frinnaryd..........

902

26

2.88

11

9

2

Gnosjö...........

1,317

11

0.84

11

11

Hakarp...........

1,776

51

2.87

3

3

_

Hjälmseryd.........

2,764

39

1.41

15

15

_

Hull............

1,209

21

1.74

14

14

__

Hultsjö...........

1,318

9

0.68

—

_

_

Hässleby..........

1,039

7

0.67

4

4

_

Ingatorp ..........

2,156

19

0.88

7

7

_

* Jälluntofta.........

385

6

1.56

6

6

__

Korsberga .........

1,424

33

2.32

24

24

_

Kråkshult..........

865

—

_

_

_

_

Källeryd..........

582

23

3-95

—

_

_

^Lannaskede.........

913

15

1.64

11

10

1

‘Lekeryd..........

968

4

0.41

_

_

‘Linderås..........

1,624

3

0.18

1

1

_

Lommaryd.........

1,599

26

1.63

18

18

_

Långaryd..........

3,641

59

1.62

24

24

_

Mariannelunds kpg......

1,389

25

1.80

—

—

_

Norra Hestra........

608

11

1.81

7

7

___

» Ljunga........

1,185

5

0.42

3

3

_

» Solberga.......

2,690

82

3.05

34

33

1

‘Rogberga..........

1,708

43

2.52

15

15

Rydaholm.........

3,346

39

1.17

—

_

__

‘Skede ...........

1,245

8

0.64

_

_

_

Stockaryd ..........

1,487

16

1.08

12

12

_

Svenarum..........

1,638

46

2.81

18

18

_

Säby............

3,727

68

1.82

36

28

8

Södra linnaryd.......

1,968

27

1.37

2

—

2

‘Tofteryd..........

2,495

29

1.16

16

14

2

Vallsjö...........

2,104

23

1.09

4

—

4

Vetlanda..........

2,733

71

2.60

56

56

_

‘Villstad...........

2,833

29

1.02

8

8

_

Visingsö..........

1,226

10

0.82

—

—

_

Vrigstad..........

1,425

20

1.40

20

20

_

‘Våthult...........

466

15

3.22

9

9

_

*Värnamo lk.........

2,940

35

1.19

_

_

_

ödestugu..........

753

26

3.45

17

17

—

Öggestorp..........

486

5

1.03

5

5

_

Ökna............

1,209

8

0.66

5

—

5

Summa

159,423

2,994

1.88

1,647

1,468

179

Kungl. Majlis proposition nr 284.

73

Kommun:

Invånar-

antal

V,1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
«/u 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Kronobergs län:

Växjö stad.........

9,824

198

2.02

151

151

Agunnaryd.........

1,323

5

0.38

5

—

\ \

Algutsboda.........

4,315

62

1.44

35

10

25 1

Allmundsryd........

3,752

120

3.20

41

38

3

♦Aneboda..........

928

34

3.66

22

10

12

Annerstad.........

1,082

13

1.20

7

7

—

Aringsås..........

3,107

57

1.83

25

25

—

Åsa............

1,152

12

1.04

—

—

—

♦Bergunda..........

949

23

2.42

20

20

—

Dädesjö..........

1,571

28

1.78

15

15

—

Ekeberga..........

1,902

76

4.00

56

12

44

Furuby...........

824

28

3.40

27

27

—

Gårdsby..........

1,208

6

0.50

—

—

—

Göteryd..........

2,444

122

4.99

77

77

—

Hallaryd..........

1,343

29

2.16

—

16

—

Hamneda..........

1,331

27

2.03

16

—

Hemmesjö.........

814

17

2.09

10

8

2

Hjortsberga.........

1,164

15

1.29

12

12

—

Hornaryd..........

445

16

3.60

4

4

—

Hofmantorp.........

3,754

69

1.84

47

47

—

Hälleberga.........

2,256

38

1.68

12

12

—

Härlunda..........

1,300

59

4.54

20

20

—

* Jät.............

739

12

1.62

—

—

—

Kalvsvik..........

1,036

7

0.68

3

3

—

Lenhovda ..........

2,272

46

2.02

27

27

—

♦Linneryd..........

2,414

17

0.70

4

4

—

Ljuder...........

2,280

69

3.03

26

26

—

Ljungby ........

4,498

80

1.78

71

71

—

Långasjö .........

1,760

26

1.48

—

—

—

1 Markaryds kpg.......

1,120

40

3.57

13

13

—

> lk.........

3,461

98

2.83

17

17

—

| Mistelås..........

572

3

0.52

1

1

—

Moheda...........

2,287

21

0.92

14

14

—

Nottebäck.........

2,438

43

1.76

13

13

—

Nöbbele..........

1,368

36

2.63

2

2

—

i Odensjö..........

792

2

0.25

2

2

—

♦Ormesberga.........

386

12

3.11

3

3

—

Pjätteryd..........

1,359

19

1.40

12

12

—

Ryssby...........

2,447

32

1.31

14

14

—

Sjösås ...........

1,268

13

1.03

5

5

—

Skatelöf..........

2,223

27

1.21

27

27

—

Slätthög ..........

1,544

33

2.14

14

14

—

Stenbrohult.........

2,642

60

2.27

4

4

—

Södra Sandsjö........

2,478

45

1.82

19

7

12

♦Söraby ...........

1,112

8

0.72

—

—

—

Tegnaby ..........

616

33

5.36

4

2

2

Tingsryds kpg........

915

19

2.08

27

—

Tingsås ...........

2,212

109

4.93

23

4

Tjureda ...........

815

11

1.35

4

4

—

Tolg............

1,160

14

1.21

—

—

—

♦Torpa...........

1,055

8

0.76

—

—

—

Traryd...........

3,236

ilo

3.40

101

74

27

Tävelsås..........

888

20

2.26

5

5

—

Urshult...........

3,988

153

3.84

51

51

—

Uråsa...........

585

14

2.39

—

—

—

♦Vederslöv..........

935

17

1.82

—

—

—

74

Kungl. Maj:ts proposition nr SS-i-.

Kommun:

Invånar-antal
*/, 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
S1/ „ 1933

Kol. 3

i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Virestad..........

3,458

82

2.37

34

34

Vislanda..........

2,574

69

2.68

20

20

Väckelsång.........

2,076

41

1.97

5

5

Västra Torsås........

3,006

47

1.56

10

10

Växjö lk...........

4,681

49

1.05

26

26

Åseda...........

3,670

68

1.85

38

38

Älghult...........

4,386

53

1.21

20

14

6

Älmeboda..........

2,704

46

1.70

18

13

5

Älmhults kpg........

2,781

80

2.88

21

18

3

♦Öjaby...........

661

17

2.57

3

3

Östra Torsås........

1,539

20

1.30

10

10

—

Summa

137,225

2,883

2.10

1,290

1,140

150

Kalmar län:

Borgholms stad.......

2,025

45

2.22

_

_

Kalmar » .......

20,275

860

4.24

715

293

422

Nybro » .......

4,321

93

2.15

47

47

Oskarshamns» .......

8,513

722

8.48

536

286

250

Vimmerby » .......

3,586

67

1.87

33

33

Västerviks » .......

12,568

188

1.50

60

10

50

Algutsrum.........

748

7

0.94

7

7

♦Arby............

1,285

20

1.56

_

_

Blackstad..........

1,095

_

_

_

Bäckebo ..........

1,976

30

1.52

_

_

Dalhem...........

1,184

14

1.18

9

7

2

Döderhult..........

5,303

376

7.09

246

94

152

Dörby...........

1,261

48

3.81

46

46

1,103

23

2.09

14

14

_

1 Fagerhult..........

2,338

49

2.10

26

26

_

1 Figeholm kpg........

740

32

4.32

23

23

_

j Fliseryd..........

2,876

211

7.34

78

78

_

♦Frödinge..........

1,755

13

0.74

10

5

5

Fågelfors..........

1,307

12

0.92

10

10

Förlösa...........

1,304

33

2.53

22

19

3

Gamleby..........

3,278

171

5.22

lil

83

28

Gladhammar........

2,301

26

1.13

13

4

9

Gullabo...........

2,180

18

0.83

5

5

Gårdveda ..........

661

2

0.30

Gärdserum.........

1,853

13

0.70

10

10

_

Hallingeberg........

2,819

34

1.21

11

7

4

Hannäs...........

1,280

22

1.72

11

8

3

Hjorted...........

3,560

123

3.46

64

64

_

Hossmo...........

600

5

0.83

_

Hultsfred kpg........

2,001

70

3.50

44

41

3

Högsby...........

5,731

105

1.83

71

71

Järeda...........

1,201

5

0.42

_

Karlslunda.........

1,492

22

1.47

22

22

_

Kastlösa..........

806

20

2.48

_

Kläckeberga .........

979

36

3.68

36

_

36

Kristdala..........

2,874

25

0.87

15

15

_

Kråksmåla.........

1,993

11

0.55

4

4

_

Ljungby ..........

3,579

45

1.26

16

16 1

_

Locknevi..........

1,804

30

1.66

6

6 |

_

Lofta............

2,253

88

3.91

59

57 |

2

Långemåla.........

1,693

56

3.31

50

5

45

Lönneberga.........

2,004

32

1.60

23

23

- •

Madesjö..........

4,905

96

1.96

1

i !

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

75

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
«/u 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

i i

2

3

4

5

6

7

! Misterhult.........

4,253

209

4.91

162

127

35

Mortorp..........

1,350

14

1.04

9

—

9

Maima...........

2,708

45

1.66

23

23

—

1 Mönsterås kpg........

1,626

55

3.38

15

15

—

: Mönsterås lk.........

2,669

23

0.86

10

10

—

! Mörbylånga.........

941

14

1.49

5

5

—

] Mörlunda..........

4,058

105

2.59

66

66

—

i Odensvi..........

1,704

6

0.35

6

—

6

t ‘Oskar...........

978

19

1.94

15

15

—

‘Persnäs...........

1,306

20

1.53

3

—

- 3

i Resmo...........

478

9

1.88

—

—

—

‘Ryssby...........

2,633

31

1.18

31

31

—

Smedby..........

367

14

3.81

—

—

—

Söderåkra..........

4,325

61

1.41

40

—

40

1 Södra Möckleby.......

1,572

132

8.40

95

19

76

Södra Vi ..........

3,301

49

1.48

35

31

4

Torslunda..........

1,643

1

0.06

—

—

—

Torsås...........

5,074

69

1.36

17

17

—

Tryserum..........

1,973

56

2.84

25

20

5

; Tuna ............

2,573

38

1.48

10

10

—

Tveta...........

751

14

1.86

7

7

—

Törnsfall..........

1,288

14

1.09

—

—

—

Ukna............

1,946

28

1.44

22

10

12

Vena............

3,106

14

0.45

2

2

—

Vimmerby lk.........

2,123

21

0.99

8

8

—

Virserum..........

3,471

89

2.56

56

56

—

Vissefjärda.........

4,453

93

2.09

26

26

—

V:a Ed...........

2,648

84

3.17

48

44

4

Västrum..........

1,537

55

3.58

19

19

—

*Åby............

2,072

30

1.45

23

23

—

Ålem............

5,032

155

3.08

70

70

—

Örsjö............

1,292

28

2.17

10

10

—

Ö:a Ed...........

1,138

25

2.20

13

12

1

Överum..........

1,456

64

4.40

56

56

—

Summa

205,255

5,582

2.72

3,381

2,172

1,209

Gotlands län:

Visby stad.........

10,702

249

2.33

142

113

29

Boge............

501

31

6.19

—

—

—

Bunge...........

814

5

0.61

2

2

—

*Bäl............

249

6

2.41

—

—

—

* Dalhem...........

611

8

1.31

2

2

—

Ekeby...........

334

6

1.80

5

5

—

Endre...........

378

5

1.32

3

1

2

‘Fardhem..........

376

18

4.79

—

—

—

Fleringe..........

434

8

1.84

—

—

—

Follingbo..........

649

35

6.38

9

4

5

Fårö............

1,062

—

—

—

—

—

Garda...........

441

1

0.23

—

—

—

Grötlingbo.........

596

9

1.51

3

3

—

Hangvar..........

888

28

3.15

—

—

—

‘Hejde...........

536

2

0.37

2

2

—

Hellvi...........

764

40

5.24

4

4

—

| Hörsne med Bara......

471

15

3.18

—

—

—

‘Levede ...........

558

18

3.23

—

—

—

Lärbro...........

1,405

60

4.27

12

12

—

1 Othem...........

1,876

165

8.80

134

47

87

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-b.

Kommun:

Invånar-

antal

Vx1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

[Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

unders töds-linjen

1

2

3

4

5

6

7

Kute............

974

114

1.17

76

58

18

Sanda ...........

871

3

0.34

Silte............

285

10

3.51

Sjonhem..........

325

3

0.92

Tingstäde..........

478

1

0.21

Vallstena..........

367

11

3.00

_

•Vänge...........

676

4

0.59

,__.

•Västerhejde.........

653

9

1.38

4

4

—

Summa

28,174

864

3.07

898

257

141

Blekinge län:

Karlshamns stad......

7,653

210

2.74

191

191

Karlskrona » ......

25,863

606

2.34

466

216

250

Ronneby » ......

5,871

119

2.03

98

98

Sölvesborgs » ......

3,975

147

3.70

70

70

_

Asarum...........

8,835

632

7.15

527

417

110

Augerum..........

6,194

89

1.44

60

35

25

Aspö............

984

83

8.43

50

39

11

Backaryd..........

2,239

182

8.13

68

68

Bräkne-Hoby........

4,881

215

4.40

140

140

•Edestad..........

901

18

2.00

10

8

2

Elleholm..........

410

46

11.22

31

31

Eringsboda.........

2,172

127

5.85

50

45

5

Fridlevstad.........

2,673

124

4.64

68

68

Gammalstorp........

2,205

110

4.99

77

77

_

Hasslö...........

1,503

153

10.18

106

41

65

•Hjortsberga.........

1,211

4

0.33

4

4

Hällaryd..........

2,974

199

6.69

163

157

6

Jämjö...........

2,587

105

4.06

40

39

1

Jämshög..........

5,223

206

3.94

155

152

3

Kristianopel.........

2,762

88

3.19

25

25

Kyrkhult..........

4,509

184

4.08

148

148

_

Listerby..........

2,065

324

15.69

226

101

125

Lösen...........

2,527

103

4.08

57

57

Mjällby...........

5,702

134

2.35

13

13

_

Mörrum..........

4,343

423

9.74

339

214

125

Nättraby..........

2,276

102

4.48

64

64

Ramdala..........

2,631

63

2.39

31

31

__

Ringamåla.........

1,552

58

3.74

32

32

_

Ronneby Ik..........

8,351

289

3.46

161

161

_

Rödeby...........

3,804

143

3.76

47

47

_

Sillhövda..........

2,166

96

4.43

13

13

_

Sturkö ...........

2,013

393

19.52

348

93

255

Sölvesborg.........

1,030

35

3.40

25

25

Tjurkö ...........

549

97

17.67

92

64

28

Torhamn..........

2,683

138

5.14

64

62

2

Tving...........

2,887

166

5.75

76

61

15

Ysane ...........

1,229

62

5.04

18

18

Åryd............

2,180

216

9.91

163

135

28

Öljehult..........

1,358

85

6.26

9

9

Summa

144,971

6,674

4.53

4,326

3,265

1,060

Kristianstads lån:

Hässleholms stad......

3,327

112

3.37

72

38

34

Kristianstads »......

14,197

259

1.82

190

190

Simrishamns »......

2,521

49

1.94

49

43

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 284

77

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
•Via 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2 1

3

4 1

5

6

7

Ängelholms stad......

5,391

84

1.56

5

5

♦Andrarum.........

985

5

0.51

—

—

—

♦Barkåkra..........

2,185

24

1.10

20

20

—

Björnekulla.........

3,575

63

1.76

42

42

—

Borrby...........

2,536

31

1.22

20

20

—

♦Båstad...........

2,163

31

1.43

20

18

2

Degeberga.........

1,373

32

2.33

20

18

2

Emislöv..........

958

17

1.77

17

17

—

Everöd...........

1,392

38

2.73

38

38

—

Fagerhult..........

1,443

68

4.71

28

28

—

Farstorp..........

1,384

13

0.94

4

4

—

♦Finja............

3,243

12

0.37

4

4

—

Fjälkestad.........

1,482

34

2.29

21

21

—

Fjälkinge..........

1,413

31

2.19

31

31

—

Färlöv...........

1,998

44

2.20

44

44

—

Förslöv...........

1,988

33

1.66

7

7

—

Gladsax...........

1,314

10

0.76

4

4

—

Glemminge.........

1,114

8

0.72

2

2

—

Glimåkra..........

3,727

60

1.61

30

25

5

Gråmanstorp........

4,178

80

1.91

32

32

—

Gustaf Adolf........

851

16

1.88

16

16

—

Hjärsås...........

2,360

87

3.69

55

55

—

♦Häglinge..........

891

12

1.35

12

—

12

Hästveda..........

1,939

44

2.27

21

21

—

*Hörröd...........

574

15

2.61

—

—

—

♦Hörup...........

814

7

0.86

7

—

7

♦Ignaberga ..........

1,001

26

2.60

26

26

—

Ivetofta ..........

3,345

77

2.30

77

38

39

Kiaby...........

931

31

3.33

26

26

—

Knisslinge..........

1,916

32

1.67

10

10

—

Kvidinge..........

2,392

31

1.30

20

20

—

Kviinge...........

1,112

42

3.78

38

38

—

j*Kvärrestad.........

1,020

9

0.88

6

6

—

1 Köpinge..........

1,810

32

1.77

7

7

—

Loshult...........

1,992

91

4.57

81

27

54

♦Löderup..........

2,244

38

1.69

7

7

—

Munkaljungby........

2,365

28

1.18

28

28

—

♦Norra Mellby........

2,448

35

1.43

22

22

—

Norra Åkarp........

2,704

63

2.33

24

24

—

Norra Åsum.........

4,454

117

2.63

80

20

60

Nosaby...........

2,308

55

2.38

30

30

—

Näsum...........

2,053

51

2.48

8

5

3

Onslunda..........

1,376

2

0.14

2

2

—

Oppmanna.........

1,644

51

3.10

35

35

—

Osby............

4,909

138

2.81

63

63

—

Riseberga..........

4,149

65

1.57

59

59

—

♦Sankt Olof.........

1,620

52

3.21

—

—

—

♦Simris...........

1,433

39

2.72

5

5

—

*Skepparslöv.........

1,149

24

2.09

5

—

5

♦Smedstorp.........

1,850

15

0.81

7

6

1

♦Stiby............

1,232

12

0.97

5

5

—

Stoby...........

3,599

83

2.31

27

17

10

Tomelilla kpg........

2,821

57

2.02

21

20

1

Tryde...........

1,826

21

1.15

4

—

4

Tro ne...........

1,323

30

2.27

3

—

3

♦Ullstorp..........

616

10

1.78

4

—

4

Vallby...........

939

15

1.60

12

12

—

♦Valleberga.........

1,271

19

1.49

—

—

—

78

Kungl. Maj:ts proposition nr £34,

Kommun:

Invånar-

antal

>/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
31/121933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

1 6

7

Vankiva..........

1,995

33

1.65

15

13

2

Vinslöv...........

3,537

45

1.27

22

22

♦Visseltofta.........

967

14

1.45

*Vitaby...........

1,631

4

0.25

_

_

_

Vittsjö...........

2,457

32

1.30

32

_

32

Vånga ...........

1,737

34

1.96

24

24

Vä.............

1,579

34

2.15

20

19

1

Västra Broby........

2,292

122

5.32

87

57

30

Västra Karup........

2,739

28

1.02

6

6

Västra Sönnarslöv......

1,455

22

1.51

12

11

1

♦Västra Torup........

1,107

8

0.72

Västra Vram........

2,923

49

1.68

26

26

_

Åhus kpg..........

1,992

54

2.71

25

25

_

Åhus lk...........

2,635

37

1.40

26

26

.

Önnestad..........

2,000

25

1.25

25

25

_

Örkened ..........

4,560

286

6.27

204

204

__

♦Össjö............

1,003

9

0.90

9

9

_

Östra Broby.........

2,513

24

0.96

17

17

_

♦östra Hoby.........

2,050

10

0.49

_

_

♦östra Ingelstad.......

603

4

0.66

_

_

_

Östra Ljungby........

1,459

—

—

_

_

_

Östra Nöbbelöv.......

1,131

29

2.56

_

_

_

Östra Sönnarslöv......

1,015

28

2.76

26

26

_

♦Östra Tommarp.......

1,389

4

0.29

_

♦Östra Vemmerlöv......

1,086

7

0.64

7

7

—

Summa

185,023

3,652

1.97

2,136

1,818

318

Malmöhus län:

Eslövs stad.......

5,956

208

3.49

149

49

100

Hälsingborgs» .......

57,360

2,073

3.61

1,600

131

1,469

Landskrona » .......

18,879

973

5.15

841

245

596

Lunds » .......

25,404

796

3.13

582

13

569

Malmö » .......

131,249

4,556

3.47

4,053

268

3,785

Skanör med Falsterbo ....

1,122

20

1.78

3

3

_

Trelleborgs stad.......

13,088

496

3.79

297

66

231

Ystads » .......

11,336

573

5.05

435

76

359

Asmundtorp.........

1,244

45

3.62

28

28

—

♦Balkåkra..........

704

7

0.99

1

1

_

♦Bara............

687

17

2.47

4

4

—

Billinge...........

1,322

18

1.36

18

18

—

Bjuv............

3,028

92

3.04

70

4

66

Borgeby..........

681

20

2.94

6

6

—

Bosjökloster.........

1,150

3

0.26

3

2

1

Bunkeflo..........

2,105

91

4.32

22

1

21

Burlöv...........

5,518

201

3.64

147

1

146

Ekeby...........

3,602

155

4.30

115

55

60

♦Farhult...........

1,082

8

0.74

8

8

—

Fjälie...........

1,126

34

3.02

13

13

—

Fjärestad..........

645

6

0.93

—

—

—

♦Fleninge..........

1,726

40

2.32

14

14

—

Fru Alstad.........

526

10

1.90

10

10

—

♦Fränninge..........

2,220

21

0.95

5

5

—

Genarp...........

1,726

7

0.41

7

7

—

Gislöv...........

938

9

0.96

5

5

—

Glumslöv..........

996

12

1.20

5

3

2

Grönby...........

1,004

16

1.59

—

—

—

♦Gudmundtorp........

1,454

24

1.65

16

16

—

Kungl. Maj :ts proposition nr SS-4.

79

Kommun:

Invånar-

antal

V, 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
“''/i21933

Kol. 3!

i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dära

arbets-

linjen

v enligt

unders töds-linjen

X

2 1

3

4

5

6

7

♦Gässie...........

427

14

3.28

Hammarlöv.........

586

9

1.54

—

—

—

Harlösa...........

1,336

6

0.45

6

6

—

♦Hedeskoga.........

476

4

0.84

—

—

—

Hofterup..........

412

4

0.97

—

—

—

* Holmby..........

1,060

20

1.89

20

20

—

Husie...........

4,006

103

2.57

59

4

55

Hyby...........

2,008

30

1.49

22

22

—

Håstad...........

542

2

0.37

—

—

—

Hällestad..........

906

18

1.99

10

9

i

Härslöv...........

1,213

19

1.57

16

16

—

♦Hässlunda.........

495

8

1.62

8

8

—

Höganäs..........

7,012

373

5.32

320

100

220

♦Hörby kpg.........

1,658

25

1.51

19

19

—

Hörby lk...........

2,976

19

0.64

15

13

2

Höör............

3,325

41

1.23

24

24

—

♦Igelösa oell Odarslöv.....

794

21

2.64

21

21

—

Kattarp..........

1,962

28

1.43

12

12

—

♦Kvistofta..........

1,601

23

1.44

12

—

12

Kågeröd..........

1,850

18

9.72

1

1

—

♦Kävlinge..........

2,518

83

3.30

5

5

—

Lackalänga.........

1,693

26

1.54

10

10

—

♦Lilla Isie..........

636

11

1.73

2

—

2

Lilla Slågarp........

759

28

3.69

14

8

6

Lomma...........

3,533

148

4.19

48

8

40

*Lyby ............

1,121

11

0.98

8

8

—

Lyngby ...........

857

6

0.70

6

6

—

♦Långaröd..........

1,518

14

0.92

10

10

—

Lövestad..........

2,365

26

1.10

15

15

—

Maglarp..........

583

7

1.20

—

—

—

Munkarp..........

733

16

2.18

6

6

—

Nevishög..........

1,501

20

1.33

—

—

—

Norra Vram.........

1,748

4

0.23

1

1

—

Ottarp...........

1,362

26

1.91

8

8

—

Oxie............

796

35

4.40

2

2

—

Risekatslösa.........

472

14

2.97

12

12

—

Set Ibb...........

981

56

5.71

19

4

15

Saxtorp ...........

950

—

—

—

—

—

Skabersjö..........

719

8

1.11

8

8

—

Skivarp...........

1,981

27

1.36

—

—

—

Skurups kpg ........

1,496

9

0.60

9

—

9

Skurups lk..........

2,620

33

1.26

33

21

12

Slimminge.........

1,551

24

1.55

24

21

3

♦Solberga..........

275

4

1.45

4

4

—

Stehag ...........

1,558

29

1.86

15

15

—

♦Stora Hammar.......

690

7

1.01

—

—

—

♦Stora Herrestad.......

1,148

16

1.39

1

i

—

♦Stora Köpinge........

2,033

13

0.64

—

—

—

Svalöv...........

2,220

54

2.43

54

54

—

Svedala kpg.........

1,897

44

2.32

21

21

—

Svedala lk..........

3,343

57

1.71

20

20

—

Svensköp ..........

794

3

0.38

—

—

—

Södra Sandby........

2,026

68

3.36

10

10

—

Södra Vram.........

2,789

309

11.08

284

134

150

♦Södra Åkarp........

545

20

3.67

—

—

—

Södra Åsum.........

2,750

84

3.05

70

70

—

Tofta............

442

16

3.62

4

4

—

Tolånga..........

1,511

8

0.53

8

8

—

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 284

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
31/i21933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dara

arbets-

linjen

V enligt,

unders töds-linjen

1

2

3

t

5

6

7

Trollenäs..........

1,423

47

3.30

10

10

»Tygelsjö..........

1,407

29

2.06

2

2

»Vanstad..........

1,662

28

1.68

28

28

Vellinge..........

1,703

37

2.17

Vollsjö...........

1,609

29

1.80

11

11

Välinge...........

1,613

38

2.36

5

5

_

Välluv...........

788

15

1.90

15

15

_

Väsby...........

3,135

84

2.68

63

63

»Västerstad.........

1,606

10

0.62

10

10

_

Västra Alstad........

1,083

25

2.31

6

4

2

»Västra Karaby.......

1,209

34

2.81

Västra Klagstorp......

1,253

14

1.12

10

8

2

»Västra Kärrstorp......

546

17

3.11

2

2

Västra Sallerup.......

1,513

14

0.93

9

8

1

»Äspö............

300

17

5.67

2

2

Oja............

398

7

1.76

7

7

_

Örja............

890

37

4.16

10

10

_

Örsjö............

976

3

0.31

3

3

_

Östraby..........

1,803

14

0.78

5

5

__

Östra Grevie........

718

35

4.87

9

9

Östra Kärrstorp.......

1,254

11

0.88

11

11

Östra Strö.........

755

8

1.06

8

8

__

Östratorp..........

862

9

1.04

—

Summa

417,543

13,242

3.17

9,979

2,005

7,974

Hallands län:

Falkenbergs stad.......

5,770

157

2.72

119

118

1

Halmstads ».......

24,520

799

3.26

563

284

279

Kungsbacka ».......

2,115

15

0.71

15

15

Laholms ».......

2,687

56

2.08

28

28

_

Varbergs ».......

8,892

143

1.61

81

81

_

»Alfshög...........

747

11

1.47

_

_

»Breared...........

1,549

19

1.23

4

4

_

»Eftra............

1,154

11

0.95

4

4

_

Enslöv...........

4,070

89

2.19

37

37

_

Fjärås ...........

2,911

53

1.82

30

30

»Getinge...........

1,352

5

0.37

5

5

Harplinge..........

2,829

85

3.00

38

38

_

Hishult...........

2,059

22

1.07

17

17

_

»Holm............

737

19

2.58

8

8

_

»Knäred...........

2,464

44

1.79

2

2

»Könige...........

582

8

1.37

_

Laholms lk..........

2,091

21

1.00

21

21

_

»Lindberg..........

1,702

26

1.53

1

1

lindome..........

2,602

2

0.08

_

_

Okome...........

968

13

1.34

5

5

_

Ränneslöv.........

2,399

30

1.25

4

4

_

Skrea............

1,326

56

4.22

19

14

5

Slättåkra..........

2,733

41

1.50

_

Snöstorp..........

2,216

36

1.62

13

13

_

Stavsinge..........

2,567

32

1.25

16

16

—

Söndrum..........

1,773

134

7.56

32

22

10

Tjärby ...........

1,087

43

3.96

_

—

Torup...........

2,756

68

2.47

68

68

—

»Träslöv...........

1,979

48

2.43

7

2

5

Trönninge..........

748

12

1.60

_

—

»Tvååker..........

2,524

28

1.11

13

13

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 284. 81

Kommun:

Invånar-

antal

‘A 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3

De hjälp-

Därav enligt

i % av
kol. 2

tas antal

arbets-

linjen

onderstöds-

linjen

1

2 1

3

4

5

6

7

| Tölö............

1,413

3

0.21

_

_

_

♦Vallda...........

1,419

4

0.28

4

4

—

Vapnö ...........

669

46

6.88

—

—

—

♦Veinge...........

2,747

36

1.31

14

14

—

j Våxtorp..........i

2,532

32

1.26

16

13

3

Ysby.............

961

16

1.66

13

13

—

♦Arstad...........

1,591

28

1.76

20

20

—

Ölmevalla..........

1,077

10

0.93

—

—

—

Summa

Göteborgs och Bohus län:

106,318

2,301

2.16

1,217

906

311

Göteborgs stad.......

251,110

9,433

3.76

8,412

406

8,006

Lysekils ».......

5,935

476

8.02

346

63

283

♦Marstrands ».......

1,661

39

2.35

—

—

—

Mölndals ».......

17,027

615

3.61

450

lil

339

Strömstads ».......

3,193

125

3.91

87

75

12

Uddevalla ».......

15,434

656

4.25

446

125

321

Askum...........

2,801

488

17.42

414

174

240

Backa...........

2,829

28

0.99

22

5

17

♦Björlanda..........

963

3

0.31

3

3

—

Bokenäs..........

1,046

70

6.69

24

24

—

Bottna...........

599

61

10.18

40

10

30

Brastad...........

3,781

853

22.56

755

140

615

Bro............

2,855

553

19.37

481

156

325

Bärfendal..........

530

45

8.49

6

6

—

Bäve............

1,542

75

4.86

22

22

♦Forshälla..........

1,906

22

1.15

6

6

j Foss............

4,255

156

3.67

103

23

80

Grebbestads kpg.......

858

50

5.83

20

20

—

♦Grinneröd..........

563

12

2.13

—

—

—

Herrestad..........

1,374

92

6.69

18

15

3

Hjärtum..........

2,808

43

1.53

8

8

120

Hogdal...........

1,313

173

13.17

152

32

♦Håby............

777

25

3.22

8

8

—

♦Kareby...........

1,032

1

0.10

1

—

1

Kungshamn.........

2,288

20

0.87

—

—

—

Kville...........

4,922

348

7.07

248

146

102

♦Lane-Ryr..........

1,194

13

1.09

—

—

—

Ljung...........

1,625

25

1.54

14

14

—

Lommeland.........

945

218

23.07

184

34

150

Lur............

1,725

70

4.06

28

28

—

Lyse............

2,685

448

16.68

338

63

275

Malmön...........

1,381

406

29.40

366

62

304

Mo.............

776

49

6.31

26

26

—

Naverstad..........

2,412

68

2,82

44

44

—

Näsinge...........

1,329

303

22.80

292

37

255

Partille...........

7,105

148

2.08

125

114

11

^Resteröd..........

424

14

3.30

2

—

2

Romelanda.........

1,662

23

1.38

7

—

7

♦Råda............

1,893

24

1.27

13

13

—

Sanne ...........

626

101

16.13

3

—

3

Skee I \

5,753

869

15.10

766

136

630

Skredsvik..........

1,631

53

3.25

6

6

—

Svarteborg.........

2,645

102

3.86

58

58

—

Smögen...........

1,702

7

0.41

—

—

75

Svenneby ..........

1,318

176

13.35

125

50

Bihang till riksdagens protokoll 1984. 1 sami. Nr 28h.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Kommun:

Invånar-

antal

‘/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
al/i21933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

lunderstöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Tanum...........

5,454

248

4.55

138

98

40

Tjärnö ...........

1,892

24

1.27

1

1

Torslanda..........

573

9

1.57

6

6

Tossene...........

5,373

836

15.56

664

295

369

Västerlanda.........

1,922

104

5.41

29

17

12

V:a Frölunda........

12,732

201

1.58

139

11

128

Ytterby...........

1,235

1

0.08

1

1

Summa

401,414

19,002

4.73

15,447

2,691

12,756

Älvsborgs län:

Alingsås stad......

9,075

102

1.12

71

67

4

Borås » ......

39,700

404

1.02

251

251

Trollhättans » ......

14,961

660

4.41

473

193

280

Ulricehamns » ......

4,258

61

1.43

57

55

2

Vänersborgs » ......

9,232

398

4.31

279

279

Åmåls » ......

6,821

203

2.98

115

88

27

♦Alingsås lk. o. Rödene ....

1,818

15

0.83

15

15

Angered..........

2,160

48

2.22

20

20

Bengtsfors kpg.......

2,159

30

1.39

22

22

♦Björketorp.........

2,370

23

0.97

7

7

Bollebygd..........

3,847

70

1.82

50

50

Bredared..........

1,106

42

3.80

1

1

Brunn...........

864

15

1.74

Bäcke...........

951

3

0.32

_

Dals Ed..........

2,534

39

1.54

7

7

Dalskog...........

1,034

14

1.35

Edsleskog..........

705

—

_

Bors............

2,085

33

1.58

20

20

__

Kristad...........

1,949

22

1.13

15

15

Fritsla...........

2,606

8

0.31

8

8

Fuxerna..........

2,806

117

4.17

83

83

Färgelanda.........

2,772

63

2.27

39

34

5

♦Gunnarsnäs.........

1,070

17

1.59

♦Gärdhem..........

1,696

34

2.00

18

_

18

Holm............

1,744

41

2.35

10

3

7

♦Järbo............

949

10

1.05

10

10

Kinna...........

3,757

47

1.25

♦Kullings-Skövde.......

1,681

5

0.30

♦Kungsäter.........

665

1

0.15

_

_

Lerum...........

3,973

52

1.31

35

35

Melleruds kpg........

1,623

34

2.09

Nödinge..........

2,802

23

0.82

19

3

16

Nössemark.........

1,338

25

1.87

22

22

Revesjö...........

393

7

1.78

Rölanda..........

1,176

45

3.83

1

1

Sandhult..........

2,258

159

7.04

49

49

S:t Peter..........

988

5

0.51

♦Seglora ...........

2,194

12

0.55

3

3

Skepplanda.........

1,876

11

0.59

11

11

.

♦Skållerud..........

2,809

47

1.67

Steneby ...........

3,843

193

5.02

106

66

40

Strängsered.........

449

15

3.34

4

3

1

Svenljunga.........

1,576

22

1.40

15

15

♦Södra Sam.........

683

3

0.44

_

Toarp...........

3,699

45

1.22

33

28

5

Torp............

800

17

2.13

17

17

_

Torrskog..........

1,422 1

38 1

2.67

10

10 1

—

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S-4.

83

Rapporterat

Kol. 3

Invånar-

antal hjälp-sökande
arbetslösa

De hjälp-tas antal

Kommun:

antal

Vi 1933

i % av
kol. 2

arbets-

understöds-

“/» 1933

linjen

linjen

1

2

3

4 1

5

6 !

7

Tranemo..........

2,329

35

1.50

20

20

—

Tunge ...........

1,934

19

0.98

3

3

—

Töftedal..........

821

21

2.56

—

—

—

♦Töllsjö...........

1,304

43

3.30

21

21

—

♦Tösse............

972

5

0.51

—

—

—

Ullasjö...........

807

12

1.49

2

—

2

Valbo-Ryr.........

524

28

5.34

22

21

1

Vassända-Naglum......

4,887

191

3.91

148

88

60

Vårvik...........

896

16

1.79

6

6

—

Väne-Ryr..........

531

25

4.71

8

8

—

Väne-Åsaka.........

1,551

28

1.81

12

7

5

Västra Tunhem.......

3,950

98

2.48

45

21

24

Åmåls lk...........

1,128

26

2.30

8

—

8

Ånimskog..........

1,489

17

1.14

12

7

5

Ärtemark..........

1,623

51

3.14

4

4

—

Ödeborg..........

1,165

7

0.60

2

2

—

♦Ödenäs...........

476

27

5.67

—

—

—

Ödsköld..........

905

24

2.65

20

—

—

♦Örby............

6,335

58

0.92

20

—

Summa

194,904

4,009

2.06

2,229

1,700

529

Skaraborgs län:

14

Falköpings stad.......

6,794

2,878

107

41

1.57

1.42

47

23

33

23

Lidköpings » .......

9,722

249

2.56

169

56

113

Mariestads » .......

6,308

74

1.17

44

44

—

6,752

83

1.23

36

36

—

11,071

246

2.22

lil

lil

—

Tidaholms » .......

4,837

366

7.57

317

57

260

Acklinga..........

Agnetorp..........

392

2,157

8

174

2.04

8.07

5

102

5

27

75

♦Amnehärad.........

2,970

70

2.36

27

3

24

*Baltak...........

1,055

31

2.94

23

23

—

Berg............

1,016

27

2.66

15

15

—

Björkäng ..........

1,913

36

1.88

11

i

10

Brandstorp.........

904

3

0.33

—

—

!

Brevik...........

996

8

0.80

1

1

—

Dimbo...........

593

8

1.35

—

—

—

♦Edsvära..........

908

6

0.66

4

3

1 1

Falköpings västra......

1,544

38

2.46

9

3

6

Finnerödja.........

2,167

26

1.20

—

20

Forshem..........

1,821

40

2.20

20

Fredsberg ..........

1,792

42

2.34

4

—

A

4

2

♦Fridene...........

715

17

2.38

2

—

♦Frösve...........

592

8

. 1.35

—

—

—

Fägre ...........

1,710

34

1.99

ii

8

3

♦Gillstad...........

442

2

0.45

—

—

—

Grevbäck..........

723

10

1.38

5

5

—

♦Grästorps kpg........

1,075

19

1.77

—

—

Gudhem..........

673

23

3.42

—

♦Gustaf Adolf........

1,240

6

0.48

—

10

—

♦Gösslunda..........

790

18

2.28

10

—

Götlunda..........

1,374

21

1.53

—

—

—

Habo............

2,991

48

1.60

16

10

6

♦Hagelbergs.........

251

4

1.59

4

4

—

Halna...........

573

4

0.7»

—

Hassle-Berga-Enåsa.....

1,578

2

0.13

—

—

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dära

arbets-

linjen

v enligt

unders töds-linjen

1

2

3

4

5

6

7

‘Hjälstad..........

690

24

3.48

Hova............

3,307

66

2.00

_

_

‘Hovby...........

574

9

1.57

8

8

_

Härja...........

605

12

1.98

—

_

_

♦Järpås ...........

1,508

19

1.26

8

8

_

Karlsborg..........

2,073

33

1.59

16

16

_

Kinne-Vedum........

632

9

1.42

3

3

_

‘Korsberga.........

954

16

1.68

2

2

_

Kungslena.........

491

—

—

—

_

^Kvänum..........

1,266

2

0.16

—

_

_

Kyrkefalla.........

4,425

67

1.51

10

10

_

‘Kållandsö eller Otterstad . . .

1,624

26

1.60

—

_

_

Leksberg ..........

1,063

15

1.41

7

7

_

Lugnås...........

1,000

20

2.00

_

_

_

Lyrestad..........

2,581

60

1.94

—

_

_

Mölltorp..........

2,024

79

3.90

10

10

_

Norra Kyrketorp......

959

18

1.88

—

_

_

Nykyrke..........

940

—

—

—

_

_

‘Ottravad..........

203

9

4.43

9

9

_

‘Rackeby..........

Ransberg..........

521

2,098

4

23

0.77

1.10

13

13

»Råda............

850

22

2.59

7

4

3

Sandhem..........

1,745

43

2.46

20

20

‘Skalunda..........

251

2

0.8 0

2

2

_

Skärv...........

540

6

1.11

6

6

■

Slöta ............

1,036

_

_

_

_

_

Stenstorp ..........

1,065

29

2.72

17

_

17

‘Strö ............

316

7

2.22

_

_

_

‘Sävare...........

1,033

16

1.55

_

_

_

‘Södra Kedum........

936

2

0.21

1

_

1

Tived ............

942

13

1.38

3

2

1

Torbjörntorp........

509

5

0.98

—

—

—

‘Trästena..........

553

9

1.63

—

_

_

Töreboda kpg........

1,087

17

1.56

16

14

2

Ullervad..........

902

7

0.78

1

1

_

Undenäs..........

3,883

112

2.88

43

43

_

‘Uvered...........

510

9

1.76

—

_

_

‘Vara kpg..........

1,342

24

1.79

12

3

9

♦Vara lk...........

857

7

0.82

4

4

_

‘Varnhem..........

772

9

1.17

6

6

_

Varv............

560

37

6.61

25

5

20

Velinge...........

679

13

1.91

13

13

—

Våmb...........

1,119

28

2.50

19

17

2

♦Väla............

270

—

—

—

_

_

•Väring...........

1,050

21

2.00

6

6

_

Älgarås ...........

1,388

9

0.65

1

_

1

‘Örslösa...........

745

15

2.01

—

—

—

Summa

137,795

2,862

2.08

1,304

717

587

Värmlands län:

Arvika stad......

7.915

318

4.02

246

64

182

Filipstads » ......

4,520

98

2.17

74

22

52

Karlstads i> ......

21,287

503

2.36

363

153

210

Kristinehamns * ......

12,769

404

3.16

321

118

203

Alster...........

1,495

3

0.20

3

3

—

Arvika lk...........

4,693

142

3.03

115

18

97

Blomskog..........

1,412

5

0.35

5

5

—

Kungl. Maj:ts proposition nr SS4.

85

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

unders töds-linjen

1

2

3

4

5

6

7

•Boda ............

1,405

28

1.99

12

12

_

•Borgvik..........

883

11

1.25

—

—

—

j Brattfors..........

1,153

7

0.61

7

7

—

Bro............

1,106

32

2.89

15

15

—

Brunskog ..........

3,500

50

1.43

6

6

—

•By.............

3,556

76

2.14

52

8

44

Dalby...........

3,741

369

9.86

205

105

100

Ed.............

2,434

—

—

—

—

—

Eda............

6,547

480

7.33

364

39

325

Ekshärad..........

6,515

570

8.75

375

175

200

Frykerud..........

2,652

27

1.02

16

16

—

Fryksände .........

6,594

249

3.78

98

98

—

Färnebo..........

3,471

25

0.72

23

19

4

Glava...........

3,372

95

2.82

77

77

- i

Grava...........

7,751

271

3.30

82

42

40

Grums...........

3,925

110

2.80

28

19

9 !

Gräsmark..........

3,054

45

1.47

25

25

—

Gunnarskog.........

4,123

53

1.29

43

9

34 1

Gustaf Adolf........

2,114

10

0.47

5

5

—

! Gåsborn..........

1,065

—

—

—

—

—

Hammarö..........

5,069

50

0.99

26

i

25

Högerud..........

610

2

0.33

2

2

- ’

Järnskog ..........

2,769

72

2.60

35

13

22 i

Karlanda..........

1,832

3

0.16

—

—

—

Karlstads lk.........

3,578

76

2.12

76

6

70

Kroppa ...........

4,378

3

0.07

—

—

—

Köla............

2,486

38

1.53

15

1

14

Lekvattnet.........

850

—

—

—

—

—

Lysvik...........

3,146

280

8.90

98

66

32

Långserud.........

1,796

32

1.78

8

4

4

Mangskog..........

1,205

48

3.98

—

57

—

Nedre Ullerud........

4,539

139

3.06

110

53

Nor............

3,133

69

2.20

26

15

ii

Nordmark..........

1,799

8

0.44

8

8

—

Norra Finnskoga.......

1,731

142

8.20

97

35

62

Norra Ny..........

3,123

134

4.29

120

109

11

Norra Råda.........

10,480

521

4.97

261

98

163

Nyed............

4,908

—

—

—

—

—

Ny.............

1,587

69

4.45

54

9

45

i Ransäter..........

5,903

390

6.61

243

43

200

1 Rudskoga..........

1,338

32

2.39

—

15

106

Rämen...........

2,873

127

4.42

121

Segerstad..........

721

13

1.80

11

11

—

Silbodal...........

2,604

60

2.30

33

27

6

Sillerud...........

2,795

61

2.18

41

41

—

Skillingmark........

1,201

26

2.16

15

10

5

Stavnäs...........

2,474

26

1.05

17

17

—

St. Kil...........

3,850

77

2.00

20

20

—

j Sunne lk...........

9,134

414

4.54

175

75

100

•Sunne kpg.........

1,694

27

1.59

18

—

18

Sunnemo..........

1,475

98

6.64

94

94

—

Svanskog ..........

1,531

1

0.07

—

—

—

Säffle kpg .........

3,624

110

3.04

63

36

27

[ Södra Finnskoga.......

1,777

126

7.09

110

55

55

•Södra Råda.........

1,062

32

3.01

—

—

—

Trankil...........

1,098

17

1.55

6

3

3

Töcksmark.........

1,620

26

1.71

—

—

—

1 Varnum..........

1,886

16

1 0.85

2

2

—

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 03-4.

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets- understöds-linjen linjen

1

2

3

4

5

6

7

Visnum...........

3,272

170

5.20

81

31

50

Visnums-Kil.........

827

22

2.66

13

13

—

Vitsand...........

2,002

95

4.75

28

28

—

Väse............

3,545

—

—

—

—

—

Västra Emtervik.......

1,798

12

0.67

7

7

—

Älgå............

1,494

43

2.88

27

7

20

Älvsbacka .........

783

9

1.15

9

9

—

Östmark..........

3,566

312

8.75

98

37

61

Östra Emtervik.......

1,804

70

3.88

14

8

6

Östra Fågelvik.......

2,042

—

—

—

—

—

Östervallskog........

1,105

60

5.43

20

18

2

övre Ullerud........

2,112

115

5.45

26

21

5

Summa

254,981

8,254

3.24

4,788

2,112

2,676

Örebro län:

Askersunds stad.......

2,150

35

1.63

25

24

1

Lindesbergs » .......

3,279

70

2.13

64

59

5

Örebro ».......

38,185

954

2.50

573

137

436

Almby...........

4,475

104

2.32

59

—

59

Asker............

4,184

64

1.53

—

—

—

Askersunds Ik.........

2,570

40

1.56

30

30

—

*Bj urtjärn..........

1,620

53

3.27

53

53

—

Degerfors..........

5,159

120

2.33

23

23

—

‘Edsberg..........

1,419

31

2.18

12

10

2

Fellingsbro.........

6,760

88

1.30

40

40

—

‘Glanshammar........

1,725

—

—

—

—

—

Grythyttan.........

3,384

70

2.07

47

7

40

342

4

1.17

—

—

—

1 Götlunda..........

2,628

30

1.14

30

30

—

1 ‘Hackvad..........

575

7

1.22

1

1

—

j Hallsbergs kpg.......

2,742

54

1.97

18

8

10

Hallsbergs lk.........

2,285

42

1.84

22

22

—

Hammar..........

4,835

169

3.50

107

107

—

Hardemo..........

1,416

11

0.78

7

7

—

Hidinge...........

1,714

35

2.04

18

18

—

Hjulsjö...........

2,145

120

5.59

64

41

23

Hällefors..........

5,641

151

2.68

66

66

—

Järnboås ..........

1,279

37

2.89

23

23

—

Karlskoga..........

15,694

95

0.61

48

48

—

Knista...........

2,027

22

1.09

10

6

4

Kopparbergs kpg......

1,987

70

3.52

38

24

14

Kumla...........

9,750

206

2.11

157

80

77

Kvistbro..........

3,664

249

6.80

159

123

36

Lerbäck ..........

4,987

128

2.57

50

50

—

Lillkyrka..........

1,099

13

1.18

13

12

1

Linde............

8,375

361

4.31

319

154

165

Ljusnarsberg........

8,359

857

10.25

692

251

441

Längbro..........

5,863

133

2.27

58

5

53

Lännäs...........

1,883

19

1.01

—

—

—

Mosjö...........

1,404

45

3.21

18

16

2

Nora............

4,677

246

5.26

194

48

146

‘Norrbyås..........

843

8

0.95

—

—

—

Nysund...........

2,296

60

2.61

9

9

—

‘Näsby...........

2,444

20

0.82

5

5

—

Ramsberg..........

3,589

207

5.77

94

83

11

Ramundeboda........

2,557

152

5.94

32

32

—

Skagerhult.........

1,350

23

1.70

1

1

—

Kungl. Maj:ts proposition nr SS4.

87

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
31/„ 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

i

2

3

4

5

6

7

♦Sköllersta..........

2,960

30

1.01

25

25

_

Snavlunda.........

1,876

32

1.71

—

—

—

Svennevad .........

1,588

12

0.76

3

3

—

Viby............

3,811

78

2.05

51

51

—

Viker ............

1,485

164

11.04

lil

11

100

Vintrosa ..........

1,533

34

2.22

—

—

—

Ånsta...........

1,904

23

1.21

6

6

—

Summa

198,517

5,576

2.81

3,375

1,749

1,626

Västmanlands län:

Arboga stad........

4,777

237

4.96

162

49

113

Köpings » ........

6,227

191

3.07

92

17

75

Sala » ........

8,020

198

2.47

132

10

122

Västerås » ........

30.913

811

2.62

529

99

430

Altuna...........

866

26

3.00

18

18

—

Arbogalk..........

1,303

25

1.92

23

23

—

Badelunda.........

1,229

25

2.03

25

21

4

♦Berg............

857

12

1.40

2

2

—

♦Björksta..........

1,077

17

1.58

17

17

—

Björskog ..........

1,424

28

1.97

14

12

2

Bro............

1,589

56

3.52

28

28

—

♦Dingtuna..........

1,718

46

2.68

25

25

—

Enåker...........

1,278

33

2.58

27

20

7

♦Fläckebo..........

1,038

16

1.54

—

—

—

Gunnilbo..........

1,113

13

1.17

13

13

—

♦Haraker..........

1,103

14

1.27

—

—

—

♦Harbo...........

1,440

12

0.83

12

12

—

Hed............

1,398

100

7.15

67

49

18

Himmeta..........

867

12

1.38

12

12

—

Hubbo...........

1,616

55

3.40

53

1

52

Huddunge.........

1,197

30

2.51

25

25

—

Irsta ............

1,150

10

0.87

10

10

—

Karbenning.........

1,613

13

0.81

3

3

—

Kila............

1,560

6

0.38

—

—

—

Kolbäck..........

3,351

49

1.46

41

1

40

♦Kumla...........

1,637

43

2.63

24

6

18

Kung Karl.........

1,536

43

2.80

6

6

—

Kungs Barkarö.......

604

14

2.32

3

—

3

Kungsörs kpg........

2,245

61

2.72

14

—

14

Kärrbo...........

531

19

3.58

—

—

—

Malma...........

2,084

95

4.56

50

50

—

Munktorp..........

2,668

32

1.20

18

15

3

Möklinta..........

2,691

22

0.82

19

14

5

Nora............

3,309

103

3.11

82

75

7

Norberg..........

5,379

339

6.30

238

46

192

Norrby...........

1,420

13

0.92

—

—

—

i Odensvi..........

1,271

17

1.34

10

10

—

1 Ramnäs..........

2,405

87

3.62

49

30

19

Romfartuna ........

1,436

40

2.79

40

40

—

♦Rytterne..........

1,257

12

0.95

4

4

—

! Sala Ik............

1,296

51

3.94

23

20

3

! *Sevalla...........

573

33

5.76

33

33

—

♦Skerike...........

380

9

2.37

1

—

1

Skinnskatteberg.......

4,070

355

8.72

316

78

238

Skultuna..........

2,123

56

2.64

15

—

15

Sura............

4,393

83

1.89

78

4

74

Svedvi...........

i 3,559

57

1.00

30

—

| 30

88

Kungl. Maj;ts proposition nr 884.

Kommun:

Invånar-antal
>/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
31/121933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-!

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Tillberga..........

608

9

1.48

7

7

Torpa...........

1,010

14

1.39

12

12

Tortuna..........

801

15

1.87

15

15

Tärna...........

858

4

0.47

4

4

Vittinge..........

2,356

47

1.99

18

8

10

Västanfors.........

7,188

135

1.88

102

22

80

Västerlövsta.........

3,819

45

1.18

27

27

Västerfärnebo........

3,876

63

1.63

45

42

3

Västra Skedvi........

1,040

16

1.54

4

3

1

Väster Våla.........

1,363

86

6.31

67

37

30

Östervåla..........

3,624

36

0.99

11

11

Summa

152,134

4,089

2.69

2,695

1,086

1,609

Kopparbergs län:

Avesta stad........

5,163

93

1.80

13

13

Falu » ........

13,481

349

2.59

67

67

Hedemora » ........

3,946

86

2.18

86

40

46

*Ludvika » ........

5,249

96

1.83

51

51

Säters » ........

2,228

44

1.97

28

28

_

*Bjursås...........

3,189

58

1.82

8

8

_

Borlänge kpg........

2,618

42

1.60

32

3

29

By.............

5,475

78

1.42

9

9

Domnarvet.........

14,923

370

2.48

125

25

100 i

inviken..........

2,369

41

1.73

19

19 ;

Floda ...........

2,555

65

2.54

5

_

5

Folkärna..........

4,803

90

1.87

90

10

80

Gagnef...........

6,468

423

6.54

53

32

21

Garpenberg.........

2,325

164

7.05

143

77

66 I

Grangärde .........

11,812

1,023

8.66

814

164

650

! Grytnäs..........

3,078

154

5.00

83

30

53

!*Gustaf...........

2,421

47

1.94

22

19

3

Hedemora lk.........

6,138

88

1.43

71

9

62

Husby...........

6,213

223

3.59

113

79

34

*Idre ............

1,495

23

1.54

Järna...........

7,630

507

6.64

169

108

61

Kopparbergs lk........

7,014

230

3.28

162

90

72

Leksand..........

9,819

190

1.94

88

68

20

Lima............

2,636

118

4.48

62

62

Ludvika lk..........

4,819

420

8.72

311

151

160

Malingsbo..........

607

15

2.47

14

14

Malung...........

7,478

161

2.15

20

20

_

Mora............

9,938

324

3.26

107

32

75

Morastrands kpg.......

1,539

65

4.22

29

9

20

Norrbärke .........

5,694

417

7.32

256

86

170

Nås............

2,389

73

3.06

58

52

6

Ore............

3,627

59

1.63

8

8

Rättvik...........

8,621

292

3.39

59

17

42

Siljansnäs..........

2,413

211

8.74

34

33

1

Silvberg..........

1,393

52

3.73

30

10

20

Smedjebackens kpg.....

2,524

57

2.26

27

27

Sollerön..........

2,028

135

6.66

11

11

_

Stora Skedvi........

3,313

120

3.62

64

39

25

Stora Tuna.........

9,072

451

4.97

255

55

200

Sundborn..........

2,072

80

3.86

48

28

20

Svärdsjö..........

5,403

167

3.09

55

5

50

Säfsnäs...........

2,964

35

1.18

3

3

*Särna...........

2,059

44

2.14

5

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

89

Kommun:

Invånar-

antal

l/, 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa

“/» 1933

Kol. 3

i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

mderstöds-

linjen

1

2 1

»

.4

5

6

7

Säters lk...........

1,834

79

4.31

29

29

_

Söderbärke .........

3,841

82

2.13

63

43

20

»Torsång..........

1,311

36

2.75

—

—

—

»Transtrand.........

1,961

39

1.99

—

—

—

Venjan...........

1,979

57

2.88

49

49

—

Vika............

3,330

129

3.87

90

70

20

Våmhus ..........

1,497

55

3.67

—

—

—

Ål.............

2,267

6

0.26

—

—

—

Älvdalen..........

B,918

105

1.77

27

27

—

Äppelbo..........

1,715

21

1.22

4

—

4

Summa

236,654

8,389

3.54

3,969

1,810

2,159

Gävleborgs lån:

Gävle stad......

39,115

771

1.97

535

179

356

Hudiksvalls » ......

7,344

223

3.04

131

67

64

Söderhamns » ......

11,485

893

7.78

540

56

484

Alfta............

7,072

371

5.25

167

17

150

Arbrå...........

5,833

123

2.11

10

10

—

1 Bergsjö...........

4,205

194

4.61

62

1

61

Björkhamre kpg........

2,795

108

3.86

61

55

6

| Bjuråker ..........

4,081

177

4.34

121

61

60

1 Bollnäs...........

11,651

670

5.75

382

26

356

I Delsbo...........

5,622

176

3.13

59

51

8

Enånger..........

2,815

128

4.55

59

29

30

Forsa............

4,663

83

1.78

59

59

—

Färila-Kårböle........

6,152

248

4.03

49

—

49

Gnarp...........

3,517

201

5.72

98

ii

87

»Hamrånge.........

5,467

244

4.46

87

25

62

Hanebo...........

4,721

325

6.88

236

15

221

Harmånger.........

3,245

90

2.77

24

24

—

Hassela...........

2,259

29

1.28

—

—

—

Hedesunda.........

4,454

124

2.78

85

56

29

Hille............

3,230

67

2.07

47

22

25

Hofors...........

5,584

129

2.31

81

—

81

Hälsingtuna.........

2,399

53

2.21

21

21

—

Hög............

741

8

1.08

5

5

—

Högbo...........

1,259

20

1.59

7

7

—

I Idenor ...........

1,314

32

2.44

15

—

15

2,435

69

2.83

42

38

4

I Järvsö...........

8,078

294

3.64

139

26

113

j Jättendal..........

1,413

60

4.25

24

11

13

Ljusdal ...........

9,045

212

2.34

191

18

173

3,747

193

5.15

119

19

100

Mo.............

2,063

97

4.70

62

61

1

! Njutånger ..........

4.447

274

6.16

163

13

150

i Norrala...........

3,291

234

7.11

144

37

107

Ockelbo...........

9,335

405

4.34

176

73

103

Ovansjö..........

7,306

235

3.22

147

72

75

Ovanåker..........

6,081

165

2.71

84

21

63

Ramsjö...........

1,776

185

10.42

—

—

—

Rengsjö...........

1,823

33

1.81

16

16

—

Rogsta...........

1,972

72

3.65

37

30

7

Sandvikens kpg.......

12,418

145

1.17

58

30

28

Segersta..........

1,520

165

10.86

75

10

65

Storviks kpg........

1,874

24

1.28

20

20

—

Skog............

3,863

185

4.79

73

6

67

Söderala..........

14,042

667

4.75

294

40

254

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 284,

Kommun:

Invånar-

antal

l/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets-

linjen

understöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Torsåker..........

4,336

87

2.oi

29

4

25

Trönö ...........

1,724

196

11.37

82

7

75

Undersvik..........

1,270

49

3.86

13

9

4

Valbo...........

12,600

658

5.22

405

10

395

Voxna ...........

1,700

11

0.65

Årsunda..........

2,109

66

3.13

36

3

33

Österfärnebo........

3,111

41

1.32

40

26

14

Summa

274,402

10,309

3.76

5,410

1,397

4,013

Västernorrlands län:

Härnösands stad.......

11,921

399

3.35

205

50

155

Sundsvalls ».......

18,549

677

3.65

557

62

495

Alnö............

6,625

1,161

17.52

880

80

800

Anundsjö..........

8,555

26

0.30

Arnäs...........

5,400

151

2.80

95

7

88

Attmar...........

3,167

139

4.39

90

66

24

j Bjärtrå...........

5,078

605

11.91

440

15

425

Bodum...........

2,018

58

2.87

57

49

8

Borgsjö...........

7,346

155

2.11

79

4

75

Boteå...........

1,660

207

12.47

149

24

125

Dal............

1,279

144

11.26

107

14

93

Ed.............

1,411

70

4.96

31

6

25

Edsele...........

2,023

54

2.67

32

7

25

Fjällsjö...........

2,489

59

2.37

16

13

3

Gideå............

2,926

12

0.41

_

Graninge..........

1,912

102

5.33

69

19

50

Grundsunda.........

4,444

83

1.87

28

28

Gudmundrå.........

15,276

1,154

7.55

795

35

760

Haverö...........

3,002

137

4.56

137

12

125

Helgum...........

2,873

55

1.91

46

46

Holm............

1,307

39

2.98

6

6

_

Häggdånger.........

1,005

59

5.87

17

16

1

Hässjö...........

4,509

551

12.22

406

18

388

Högsjö...........

4,307

529

12.28

366

10

356

Indal............

2,528

235

9.30

170

70

100

Indals-Liden........

3,111

90

2.89

70

58

12

Junsele...........

4,124

148

3.59

59

59

Ljustorp ..........

2,614

227

8.68

180

30

150

Långsele..........

3,362

372

11.06

150

75

75

Mo.............

1,890

33

1.75

_

Multrå...........

1,111

74

6.66

55

45

10

Njurunda ..........

11,724

1,150

9.81

1,037

30

1,007 1

Nora............

3,570

375

10.50

309

18

291

Nordingrå..........

3,557

192

5.40

129

51

78

Nätra...........

5,851

127

2.17

20

14

6

Barnsele..........

4,331

132

3.05

72

32

40

Resele...........

2,429

45

1.85

17

17

♦Selånger..........

3,362

117

3.48

61

4

57

Sidensjö..........

2,332

82

3.52

56

43

13

Själevad..........

9,247

208

2.25

99

85

14

Skog............

966

53

5.49

33

8

25

Skorped ..........

1,939

24

1.24

4

4

Skön............

14,696

1,612

10.97

1,548

64

1,484

Sollefteå..........

3,131

182

5.81

103

94

9

Stigsjö...........

2,022

136

6.73

90

10

80

Styrnäs...........1

1,355

214

15.79

160

30

130

Stöde............i

5,566

127

2.28 |

77 1

61

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 28/f,

91

Rapporterat

Kol. 3

Kommun:

Invånar-

antal hjälp-sökande

De hjälp-tas antal

antal

i % av

V»1933

arbetslösa

kol. 2

arbets-

understöds-

1933

linjen

linjen

1

2

3

4

5

6

7

j Sånga ...........

674

57

8.46

i

33

13

20

Säbrå............

4,592

412

8.97

231

26

205

'' ^Sättna...........

2,127

158

7.43

66

48

18

Timrå...........

9,010

726

8.06

632

52

580

i Torp............

9,660

345

3.57

220

35

185

Torsåker..........

1,252

198

15.81

136

36

100

Trehörningsjö........

1,715

6

0.35

334

59

—

Tuna............

5,121

560

10.94

275

Tynderö..........

j Tåsjö............

1,260

72

5.71

28

1

27

4,267

124

2.91

87

62

25

1 Ullånger..........

1,815

146

8.04

58

28

30

Vibyggerå..........

1,886

50

2.65

4

4

—

1 Viksjö...........

1,218

4

0.33

2

2

—

[ ytterlännäs.........

7,084

586

8.27

431

168

263

Ådals-Liden.........

2,708

166

6.13

8

8

—

Överlännäs.........

995

79

7.94

46

9

37

Summa

269,284

16,270

6.04

11,423

2,040

9,383

Jämtlands län:

115

Östersunds stad.......

14,849

357

2.40

239

124

Alanäs...........

1,936

26

1.34

26

26

—

Alsen . ^..........

2,488

133

6.35

—

—

—

Berg............

3,225

lil

3.44

3

3

—

Borgvattnet.........

Brunflo...........

860

2,529

86

3.40

16

13

3

Bräcke...........

2,573

60

2.33

39

39

—

Fors............

2,475

76

3.07

18

11

7

Frostviken.........

2,457

29

1.18

12

12

—

4,009

124

3.09

37

37

—

Föllinge...........

2,396

37

1.54

20

20

—

Gåxsjö...........

1,134

59

5.20

37

37

—

Hackås...........

1,699

8

0.47

3

3

—

Hallen...........

1,389

21

1.51

21

21

—

Hammerdal.........

5,145

64

1.24

60

60

—

Hede............

1,716

—

—

—

13

—

Håsjö...........

1,743

13

0.75

13

—

Häggenås..........

2,536

37

1.46

11

11

—

Hällesjö..........

2,591

100

3.86

100

100

—

Kall............

1,624

116

7.14

68

68

—

Klövsjö...........

1,088

—

—

—

—

Laxsjö...........

Lillhärdal..........

1,184

1,938

49

2.53

37

28

9

3,495

36

1.03

3

3

—

Lockne ...........

1,907

24

1.26

16

16

—

Marby...........

594

20

3.37

4

—

4

Marieby..........

579

9

1.55

3

3

Mattmar..........

1,180

10

0.85

2

*Myssjö...........

Mörsil...........

1,168

1,587

19

19

1.63

1.20

4

19

4

14

5

Nyhem...........

897

12

1.34

9

9

—

1,168

52

4.45

7

7

—

Näskott ..........

1,532

80

5.22

47

—

47

Offerdal..........

4,386

21

0.48

—

—

—

2,271

5

0.22

2

2

—

Ragunda..........

Revsund..........

5,484

2,683

61

256

1.11

1 9.54

61

77

40

37

21

40

1 Rätan...........

1,929

—

1 -

—

1 —

92

Kungl. Majlis proposition nr 2S4.

I

Kommun:

Invånar-

antal

Vi 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
S1/u 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Dära

arbets-

linjen

v enligt

undeijätöds-

linjen

1

2

3

4

5

6

7

Rödön...........

3,127

86

2.75

45

19

26

Storsjö...........

679

_

_

_

Ström...........

7,185

269

3.74

66

66

.

Stugun ...........

2,401

19

0.79

19

19

_

Sundsjö...........

1,751

55

3.14

43

30

13

Sveg............

3,548

275

7.75

165

165

Tännäs...........

2,027

98

4.83

28

28

Undersåker.........

2,885

243

8.42

43

30

13

Vemdalen..........

1,295

34

2.63

23

23

Ytterhogdal.........

1,671

12

0.72

_

Åre............

2,959

71

2.40

12

_

12

Ås.............

1,909

47

2.46

11

2

9

Åsarna...........

845

15

1.78

4

4

Älvros ...........

1,016

17

1.67

7

6

1

Summa

127,742

3,371

2.64

1,480

990

490

Västerbottens lån:

Skellefteå stad........

6,058

177

2.92

93

87

6

[ Umeå »........

11,782

417

3.54

203

103

100

! Bjurholm..........

5,335

42

0.79

1 Bureå...........

6,144

537

8.74

206

106

100

j Burträsk..........

9,938

303

3.05

124

lil

13

‘ Bygdeå...........

7,754

127

1.64

17

17

j Byske...........

10,252

861

8.40

254

166

88

Degerfors..........

9,349

56

0.60

16

16

_

j Dorotea..........

5,386

132

2.45

96

96

_

Holmsund.........

5,193

232

4.47

115

85

30

i Hörnefors..........

3,835

179

4.67

40

15

25

i Jörn ............

5,914

584

9.87

127

127

_

Lövånger ..........

4,644

10

0.22

_

_

Malå............

3,856

16

0.42

10

10

_

♦Nordmaling.........

9,342

89

0.95

8

8

_

Sävar ...........

3,472

118

3.40

4

4

_

Tärna...........

2,023

80

3.95

11

11

_

j Umeå...........

13,495

447

3.31

59

59

_

Vilhelmina.........

10,253

224

2.18

129

127

2

1 Vännäs kpg.........

1,792

61

3.40

20

20

1 Vännäs Ik..........

5,328

131

2.46

24

21

3

I Norsjö...........

6,793

359

5.28

83

79

4

i ‘Nysätra..........

3,822

57

1.49

_.

_

j Skellefteå..........

24,281

758

3.12

266

228

38

] Sorsele...........

5,458

2

0.04

_

_

| Stensele..........

6,119

75

1.23

10

_

10

Åsele............

6,018

18

0.30

—

Summa

193,636

6,092

3.15

1,915

1,496

419

Norrbottens län:

\ Bodens stad.......

6,517

177

2.72

104

37

67

Haparanda » .......

2,521

108

4.28

15

15

Luleå » .......

13,437

812

6.04

540

33

507

Piteå » .......

3,193

157

4.92

45

45

_

Arjeplog..........

3,930

—

—

_

_

Arvidsjaur.........

9,625

57

5.92

53

53

_

Edefors...........

3,688

94

2.55

57

57

_

Gällivare..........

20,431

1,178

5.77

1,062

332

730

Hietaniemi.........

2,529

26

1.03

16

1

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 234

93

Kommun:

Invånar-

antal

>/i 1933

Rapporterat
antal hjälp-sökande
arbetslösa
"/„ 1933

Kol. 3
i % av
kol. 2

De hjälp-tas antal

Därav enligt

arbets- |understöds-linjen 1 linjen

■ 1

2

3

4

5

6

7

Hortlax...........

4,391

334

7.61

114

14

100

Jokkmokk.........

7,637

96

1.26

82

82

—

Jukkasjärvi.........

17,801

1,765

9.92

1,006

373

633

Junosuando.........

1,421

—

—

—

—

—

Karesuando.........

1,125

60

5.33

—

—

—

Karl Gustaf.........

3,004

69

2.30

31

15

16

Korpilombolo........

2,912

30

1.03

30

30

—

Nederkalix.........

13,732

1,460

10.63

1,104

494

610

Nederluleå.........

10,877

506

4.65

147

120

27

Nedertorneå.........

4,289

180

4.20

98

25

73

Norrfjärden.........

4,854

377

7.77

135

35

100

Pajala...........

5,111

19

0.37

17

17

—

Piteå............

14,009

1,208

8.62

269

69

200

Råneå...........

8,737

481

5.51

400

228

172

Tärendö..........

2,090

63

3.01

62

62

—

Töre............

4,671

529

11.33

257

82

175

Älvsby ...........

7,991

38

0.48

11

11

—

! Överkalix..........

7,674

310

4.04

263

110

153

j Överluleå..........

9,457

406

7.29

213

213

—

I Övertorneå.........

5,127

5

0.98

5

5

—

Summa

202,781

10,545

5.20

6,136

2,558

3,578

94

Kungl. Majlis proposition nr 2Si.

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december

Yrkes-

grupp

nr

Yrkesgrupp

Stock-

holms

stad

Stock-

holms

län

Upp-

sala

län

Sö-

der-

man-

lands

län

Öster-

göt-

lands

län

Jön-

kö-

pings

län

Kro-

no-

bergs

län

Kal-

mar

län

Got-

lands

län

Ble-

kinge

län

I

Å

Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ...........

297

692

317

575

806

280

394

699

121

704

B

Skogshushållning........

9

135

96

86

136

85

120

193

—

58

II

A

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malmfSrädliug . .

6

55

200

77

80

12

1

32

4

B

Jord-, sten- och glasindustri . . .

87

307

197

257

186

113

443

779

297

2,070

C

Metall- och maskinindustri . . .

2,505

917

130

460

543

203

53

514

24

158

D

Trävaruindustri........

305

183

266

269

400

266

88

395

6

40

E

Byggnadsverksamhet......

3,381

1,255

281

328

1,266

316

88

308

45

116

F

Läder-, hår-, gummi- o. d. industri

87

19

7

7

20

13

5

19

1

30

G

Textilindustri.........

34

4

I

8

110

22

3

6

—

1

H

Beklädnadsindustri.......

342

36

24

11

34

36

1

10

—

25

I

Närings- och njutningsmedelsindu-stri.............

275

70

42

24

68

42

3

113

7

33

J

Kemisk-teknisk och belysnings-industri...........

35

9

11

6

4

110

_

16

_

5

K

Trämasse- och pappersindustri . .

75

120

7

4

92

26

33

31

1

—

L

Grafisk industri........

147

27

5

8

9

4

—

19

1

7

M

Industri och hantverk, ej särskilt
specificerade.........

690

163

29

65

151

151

45

110

9

91

III

Sjöfart och fiske.......

290

91

27

48

76

19

7

238

28

255

IV

A

Handel och samfärdsel:

Kontors-, bank- och försäkrings-personal...........

460

42

11

6

59

16

7

20

9

B

Butiks- och magasinspersonal . .

1,249

136

45

36

120

39

—

50

5

45

C

Hotell-, kafé- och restaurangrörelse

815

13

7

10

14

18

—

9

5

ii

D

Landtransport.........

1,716

351

105

125

289

127

18

141

24

in

E

Allmän och litterär verksamhet .

216

6

—

1

6

5

1

—

1

—

F

Handel och samfärdsel, ej särskilt
specificerade.........

8

17

12

6

12

4

8

13

1

i

V

Husligt arbete........

242

7

—

—

1

—

-

1

3

—

VI

Arbete, ej hauf ärligt till annan
grupp...........

1,244

2,450

1,067

1,247

1,552

1,087

1,565

1,866

285

2,800

Summa

14,515

7,105

2,887

3,664 6,034 2,994

2,883

5,582

864

6,574

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S4.

95

Bilaga B.

1933 i fördelning på, yrkesgrupper och län.

Kri-

stian-

stads

län

Mal-

möhus

län

Hal-

lands

län

Göte-

borgs

och

Bohus

län

Älvs-

borgs

län

Ska-

ra-

borgs

län

Värm-

lands

län

Öre-

bro

län

Väst-

man-

lands

län

Kop-

par-

bergs

län

Gävle-

borgs

län

Vä-

ster-

norr-

lands

län

Jämt-

lands

län

Vä-

ster-

bot-

tens

län

Norr-

bot-

tens

län

Summa

794

998

300

598

390

396

725

609

516

534

1,138

1,053

347

519

601

14,403

36

12

26

5

48

38

1,422

380

135

1,625

2,428

2,361

883

732

1,092

12,141

20

438

7

22

137

3

561

1,191

543

1,579

435

_

_

1

2,490

7,894

519

651

437

6,398

224

120

348

130

197

130

131

290

37

66

40

14,454

167

2,006

187

2,575

266

200

285

164

444

200

321

266

33

19

57

12,697

112

320

79

792

134

114

629

193

234

636

1,165

4,069

267

945

1,859

13,766

273

1,993

262

1,280

288

248

337

247

299

301

459

621

96

94

657

14,839

17

182

12

51

15

32

14

139

3

2

16

8

2

13

4

718

10

62

45

252

104

5

13

2

3

1

19

4

—

—

—

709

15

263

59

196

11

9

21

198

8

3

18

42

7

4

36

1,409

35

434

40

297

38

47

32

34

42

43

69

65

6

5

25

1,889

—

132

2

226

137

42

7

3

—

3

4

26

1

7

—

786

3

45

23

83

84

22

215

46

1

34

89

1,185

224

165

12

2,620

2

39

5

77

1

73

5

8

6

4

7

9

2

—

4

469

55

390

23

162

64

194

46

102

76

91

197

170

19

50

107

3,250

94

374

70

759

30

44

16

19

24

16

204

315

4

19

lil

3,178

9

141

14

294

18

12

8

26

12

8

34

33

4

6

20

1,269

27

327

41

645

36

40

33

50

47

36

63

124

17

16

23

3,250

15

98

16

131

8

6

7

9

6

5

8

8

13

1

2

1,235

69

877

90

1,138

121

68

115

171

95

81

189

235

74

30

266

6,626

1

30

9

73

7

1

8

2

—

3

9

11

3

—

—

393

16

12

10

27

6

17

18

10

16

21

7

37

4

12

10

305

—

14

1

30

—

6

—

5

—

16

2

4

1

—

14

347

1,363

3,404

543

2,891

1,842

1,125

3,389

1,838

1,382

3,017

3,297

5,334

1,327

3,388

3,115

52,418

3,(552 13,242

2.301

19,002 4,009| 2,8(521 8,254] 5,57«| 4,089] 8,389| 10,309] 1(5,270] 3,371 ] 6,092] 10,545 171,065

96

Kungl. Maj:ts proposition nr ZS-4.

Bilaga C.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1h 1933—23/s 1934 medel

anvisats ur anslaget till statliga beredskapsarbeten.

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

7/7

Ytterligare medel för strandskonings- m. fl. arbeten vid Karl
Gustafs stads gevärsfaktori...............

8,000

8,000

20/7

Ytterligare medel för flyttning av vissa byggnader frän Sollefteå
läger t. Yästernorrl. reg:s o. Norrlands trängkårs kasernområden

17,200

17,200

Hangar vid 4:e flygkårens sjöflygstation å Frösön......

110,000

110,000

25/8

Förbättring av Björkö fiskehamn.............

43,300

38,900

Fiskehamnsanläggning vid Fiskebäck i Västra Frölunda socken

82,500

74,250

Förbättring av statens fiskehamn vid Träslöv.......

108,000

108,000

Anläggning av fiskehamn vid Brantevik..........

180,000

162.000

Dito vid Vejby.....................

91,000

80,000

Iståndsättande av Vikens hamn..............

134,000

107,200

Förbättring av Kyrkbackens hamn å Ven.........

41,000

36,900

Anläggning av fiskehamn vid Drottningskär å Aspö ....

110,000

110,000

Förbättring av fiskehamn vid Torsö............

22,000

20,900

Förbättring av statens fiskehamn vid Hällevik.......

10,000

10,000

Förbättring av hamnen vid Sandviken å Oland.......

12,600

11,340

1/9

Uppförande av sjöhangarbyggnad i Boden.........

135,000

135,000

Uppförande av marketenteribyggnad för sjömanskåren i Karls-krona ........................

103,000

103,000

Vissa säkerhetsanordningar vid Upplands regementes under-officersskolas skjutbanor................

22,973

22,973

Djnpborrningar för undersökning av stenkolsflötserna inom
Billesholmsområdet..................

26,300

26,300

16/9

Reparation av kajmuren vid Strömsholms slott.......

12,500

12,500

Skjutfältsanordningar vid Harma skjutfält.........

21,500

21,500

Planering av Dalregementets skjutbana..........

35,000

35,000

Ytterligare arbeten å vägbyggnaden mellan byarna Dalom och
Varglund å Hemsö..................

11,500

11,500

F örsvarsanordningar vid Dalom, Hemsö..........

14,800

, 14,800

Färdigställande av mellanlandningsplats å Vännäs läger . . .

9,000

9,000

Flygfåltsbelysning å Norrköpings flygplats.........

21,500

21,500

Hindermarkeringsljus å två skorstenar vid Bulltofta flygplats

18,500

18,500

Uppförande av stängsel utmed viss del av Bulltofta flygplats

30,000

30,000

Utvidgning av tunnlarna vid Oringens station å bandelen Sol-lefteå—Härnösand...................

43,000

43,000

Kungl. Maj:ts proposition nr £34.

97

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

16/9

Underhållsarbeten å farleder i Bohuslän:

Väckholmssundet...................

1,700

1,700

Kyrkesundet.....................

19,700

19,700

Kalvsundet......................

15,100

15,100

■

Torösund......................

4,800

4,800

Albrektsund.....................

44,000

44,000

Hjärtön ....................... 1

200

200

Arbeten å residenstomten i Luleå.............

9,500

9,500

Fördjupning av Spikarnas fiskehamn...........

29,000

29,000

Konservering av:

Mörby slottsruin...................

27,450

27,450

Johannesbergs ruin ..................

20,700

20,700

Visby ringmur etc........''..........

83,200

83,200

Lagaholms slottsruin.................

25,000

25,000

Isbjörns- och sälpanorama å Skansen...........

55,000

55,000

Undersöknings- och förberedande gruvarbeten vid Kuorbevare-gruvan etc....................• • ■

45,500

45,500

20/10

Förbättringsarbeten vid Glommens fiskehamn.......

60,000

60,000

Tjänstebostäder för tullpersonal vid Nordkoster.......

56,800

56,800

3/11

Vattenledningsarbeten vid Stockholms slott........

27,500

27,500

Arbeten vid Åkers krutbruk:

Ombyggnad av bomullskrutförrådet...........

50,000

50,000

Vattenledning.....................

60,000

60,000

Trotylmagasin...................

24,000

24,000

Väg till dito.....................

10,000

10,000

Sprängningsarbeten vid statens provningsanstalt......

37,000

37,000

10/11

Arbeten för Kronobergs regementes detachement i Karlskrona

35,250

35,250

Fiskehamn vid Lövskär.................

40,000

36,000

17/11

Tillfartsväg till Ultuna.................

70,000

70,000

Kostnadsökning för marketenteriet vid Sjömanskåren i Karls-krona ........................

48,000

48,000

Hamnförbättring i Grebbestad..............

112,500

101,250

24/11

Manskapsbarack å Kungsholms fort i Karlskrona......

103,000

103,000

Vissa arbeten för flottans skifferoljeverk å Kinnekulle ....

17,000

17,000

21/12

Batterivärn å Oppenskär . . . . •............

84,500

84,500

Stormfålld skog å Värmlands regementes övningsområde . . .

4,000

4,000

Ytterligare medel till skjutbanor, Uppsala.........

2,000

2,000

Vissa arbeten å residenstomten i Luleå..........

13,100

13,100

Vattenledningsarbeten å Skansen.............

59,000

59,000 i

29/12

Gruvundersökningar inom Billesholmsområdet i Malmöhus län

10,000

10,000 j

Fiskehamn vid Ekenabben å Sturkö m. m., Blekinge län . .

154,000

154,000

1934

9/2

Kajombygguad vid Öckerö fiskehamn, Göteborgs o. Bohus län

23,500

19,975

16/2

Två skyddsrum i Bodens fästning.............

56,000

56,000

!

Summa

3,012,173

2,918,488

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr £34.

7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 23-b.

Bilaga B.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 1/i 1933—88/s 1934 medel

anvisats ur anslaget till skenfria korsningar.

Dag för
beslut

Plats för arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

16/9

Blixterboda, Örebro län.................

78,000

62,250

20/10

Gunnesby, Göteborgs o. Bohus län............

185,000

164,750

Tunge, Göteborgs o. Bohus län..............

127,000

113,500

27/10

Åsa, Södermanlands län.................

69,600

68,350

1

Jönåker, Södermanlands län...............

175,000

153,600

:

Krokek, Östergötlands län................

86,000

74,000

Åshammar, Gävleborgs län................

94,000

78,000

Svartängen, Västmanlands län..............

115,000

99,575

Sandnäset, Jämtlands län................

103,000

91,900

1

Nyland, Västernorrlands län...............

114,500

93,700

Trollhättan, Älvsborgs län................

360,300

200,000

30/10

Sunnerstaholm, Gävleborgs län..............

34,300

24,100

Pålsboda Örebro län..................

318,000

312,500

Älvsunda, Stockholms län................

106,600

91,200

Egeby (Mjölby), Östergötlands län............

69,690

52,300

Norrsten, Östergötlands län...............

85,000

73,500

Ormastorp, Kristianstads län...............

185,000

169,275

Tjutegården, Malmöhus län...............

158,000

145,250

Arvidstorp, Hallands län................

137,000

131,250

Åbro (Mölndal), Göteborgs o. Bohus län.........

261,000

244,000

Kärr, Göteborgs o. Bohus län..............

188,000

175,300

Friabäck, Skaraborgs län................

119,450

107,250

Ansta, Västmanlands län................

62,900

56,900

17/11

Gustafsbruk, Skaraborgs län...............

85,110

69,700

Spexhultsvägen, Nässjö.................

75,000

54,000

j 24/11

Vettelanda, Göteborgs o. Bohus län ...........

140,000

110,000

1/12

Strångsjö, Södermanlands län..............

25,000

25,000

Strandbodgatan, Uppsala län...............

91,500

45,750

Kungsbacka, Hallands län................

272,000

234,900

Kälarna, Jämtlands län.................

85,300

74,000

Djupbäcken, Västernorrlands län.............

40,000

24,950

8/12

Hundpina (Bråten), Örebro län..............

24,000

21,000

Kungl. Majlis proposition nr 884.

99

Dag för
beslut

Plats för arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

8/12

Torbjörntorp, Skaraborgs län..............

102,100

86,700

15/12

Malmö stad......................

388,000

203,000

Brunnsnäs, Älvsborgs län................

92,700

85,200

21/12

Spöland, Västerbottens län...............

89,600

75,800

Kläppviken, Ostergötlands län..............

19,100

19,100

Jonstorp, Södermanlands län...............

74,000

52,000

Smedjebacken, Kopparbergs län.............

123,000

111,000

Älvsby socken, Norrbottens län.............

37,500

37,500

29/12

Götafors, Jönköpings län................

120,100

100,600

Nässjö stad......................

31,500

26,700

Ljungarum, Jönköpings län ... ...........

157,000

124,300

Håjum, Trollhättan, Älvsborgs län............

177,500

130,100

Stattena, Malmöhus län.................

164,400

147,900

1934

10/1

Västra Via, Örebro län.................

117,000

99,250

Tingvalla, Älvsborgs län................

62,100

54,900

26/1

Tidan, Skaraborgs län.................

124,500

100,750

16/2

Värnamo stad, Jönköpings län..............

440,500

386,600

Karlstadsvägen i Kristinehamn..............

75,000

60,000

Ringvägen i Kristinehamn................

297,000

238,000

Läggesta, Södermanlands län...............

199,000

196,425

Ryssjöbrink, Södermanlands län.............

118,000

102,890

23/2

Anläggning av väg Boda—Kärrbäck, Västmanlands län . . .

70,400

66,400

Östra Kyrkogatan i Umeå................

79,000

71,100

Rönneshytta, Örebro län................

30,000

15,000

7,269,250

6,032,966

Förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal

—

15,000

Summa

7,259,250

6,047,965

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Bilaga E.

Förteckning å företag, till vilka under tiden 7’ 1933—23/2 1934 medel

anvisats ur anslaget till broar och hamnar.

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

Hamnar.

7/7

Hjo hamn.......................

172,400

77,900

Varbergs hamn.....................

573,000

286,000

18/8

Valdemarsviks hamn..................

146,900

97,900

Västerås (vågbrytare)..................

68,000

45,300

Västervik (pir).....................

120,000

96,000

15/9

Söderhamns kajer vid Stugsund.............

240,300

160,000

! 16/9

Hamnarbeten vid:

Rönnäng, Göteborgs o. Bohus län.........

64,000

57,600

Rörö, > > > ».........

93,000

83,700

Åstol, > > » >.........

192,000

172,800

Källö-Knipplan, > j > >.........

235,300

211,700

Hönö-Röd, > > » >.........

104,000

93,600

Stora Dyrön, > > > >.........

135,000

121,500

Tjuvkil, » > > >.........

24,900

16,600

Båstad, Kristianstads län...............

83,000

73,040

Skåre, Malmöhus län.................

142,000

127,800

Ystads hamn, Malmöhus län..............

725,800

483,800

29/9

Härnösands hamn....................

265,000

176,600

3/11

Enköping, kaj byggnad.................

130,000

65,000

1/12

Utbyggnad av Pite hamn . . . . ■...........

310,300

206,800

15/12

Förbättring av Uddevalla hamn.............

299,000

199,000

29/12

Norrtälje hamn.....................

95.000

63,300

4,218,900

2,916,940

Broar.

16/9

Bro över Ångermanälven vid Hammar..........

678,500

576,700

22/9

Bro över Klarälven vid Sundsta, Karlstad........

487,000

175,000

20/10

Bro över Ängesån vid Överkalix . •...........

410,000

369,000

27/10

Bro mellan fastlandet och Sollerön, Kopparbergs län . . .

268,000

80,400

3/11

Bro över Ångermanälven vid Resele, Västernorrlands län . .

315,800

252,600

10/11

Bro över Klarälven vid Byn, Värmlands län.......

290,850

218,100

Dito vid Myra.....................

210,850

158,100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S-t.

101

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Anvisat

1933/34

1933

345,000

10/11

Bro över Pite älv vid Bergsviken, Norrbottens län.....

690,700

24/11

Broar över Dalälven vid Sevedskvnrn, Västmanlands län . .

252,500

214,600

1/12

Bro över Svartån vid Tranås, Jönköpings län.......

74,000

37,000

Bro över Ljusne älv vid Vallsta, Gävleborgs län.....

374,000

261,800

j 15/12

Bro över Skellefte älv vid Rönnliden, Västerbottens o. Norr-

98,000

83,300

21/12

339,800

288,000

4,490,000

8,059,600

Förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbets-

15,000

Summa summarum

8,708,900

5,990,540

102

Kungl. Maj:ts proposition nr ZSA.

Bilaga F.

Förteckning å foretag, till vilka under tiden Vi 1933—28A 1934 medel

anvisats ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten.

Dag föi
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Beviljat lån

Beviljat

statsbidrag

1933

6/10

Stensättning av Ripagatan, Trälleborg.....

91,300

45.650

20/10

Folkskolebyggnader i följande socknar:
j Jämtlands län:

Lit...........

16,180

8,090

Hammerdal.........

72,970

—

36,485

Offerdal............

28,600

—

14,300

Alsen ............

30,600

—

15,300

Norrbottens län:

Hortlax..........

30,000

25.500

Piteå landskommun......

87,500

—

65,625

Norrfjärden...........

26,071

—

22,165

Älvsby ...........

9,468

—

5,680

Edefors.........

140,000

—

126,000

Arvidsjaur...........

41,000

—

20,500 :

Arjeplog................

35,950

—

21,570

Jokkmokk........

160,000

_

120,000

Gällivare..........

60,000

—

36,000

Överkalix..........

167,800

—

151,020

Töre............

66,050

—

60,500

Nederkalix...........

67,500

—

57,375

Nedertorneå........

73,250

—

65,925

Karl Gustaf..........

63,000

—

47,250

Hietaniemi...........

21,500

—

16,125

Korpilombolo............

113,600

—

102,240

Junosuando ............

38,270

—

34,443

27/10

Vissa anläggningar för Luleå stads vattenled-ningsverk ..........

245,000

171,500

73,500

3/11

Vattenledningsarbeten för Torshälla stad ....

41,650

25,000

_

10/11

Kommunalhus i Skönsberg och Skönsmon . . .

182,500

11,050

144,075

Folkskolebyggnader i Tåsjö, Västernorrl. län . .

47,982

—

35,990

Om- och tillbyggnad av f. d. epidemisjukhuset i
Arboga ...............

145,000

45,000

__

Kungl. Majlis proposition nr 234.

103

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Beviljat lån

Beviljat

statsbidrag

1933

: 10/11

Ålderdomshem i Hed s:n, Västmanlands län . .

27,000

7,000

Folkskolebyggnader i Lyse s:n, Göteb. o. Bohus län

58,000

—

49,300

'' 17/11

Avloppskulvert m. m. i Hälsingborgs stad . . .

342,000

171,000

— |

Reningsverk i Skara.............

255,000

127,500

—

Läroverksbyggnad i Falun..........

396,000

196,000

— !

Skolhus i Kränge, Västernorrlands län . . . . .

41,000

—

24,600

24/11

Skolhus i Forserum, Jönköpings län......

97,800

—

39,000

1/12

Kajombyggnader i Sundsvall.........

205,000

205,000

—

Ombyggnad av Sundskanalen, Hudiksvall . . .

75,000

75,000

—

Gymnastikhus i Ransäter, Värmlands län . . .

45,000

—

22,500

Ombyggnad av ålderdomshem i Oskarshamn . .

120,000

—

57,000

8/12

Skolhus i Grubbe, Nora skoldistr., Västernorrl. län

14,460

—

12,960 ;

Skolbus i Ankarsvik, Alnö s:n, Västernorrl. län .

58,084

—

43,565 !

Ålderdomshem i Alfta s:n, Gävleb. län.....

44,220

—

17,690

15/12

Kommunalhus i Norra Råda, Värmlands län . .

30,000

30,000

—

Folkskola i Malgovik, Västerbottens län ....

54,639

—

32,785

21/12

Arrestlokal i Byske, Västerbottens län.....

13,300

9,000

—

Skolhusbyggnad i Norberg, Västmanlands län . .

324,100

—

194,460

1934
i 3/1

Kommunalhus i Alnö, Västernorrlands län . . .

102,000

_

91,800

j 12/1

Gasklocka i Sundsvall, Västernorrlands län . . .

165,000

—

33,000

Skolhusbyggnader i Kloten, Örebro län ....

56,095

—

33,660

Om- och tillbyggnad av folkskolan i Slite, Got-lands län.................

44,200

—

26,520

19/1

Barnmorskebostad i Garpenberg, Kopparbergs län

6,062

—

3,640

Skolhus i Persbo, Kopparbergs län......

5,518

—

3,310

Uthus i Finnhyttan, Kopparbergs län ....

2,400

—

1,440

Konservering av kyrkor i Vibyggerå, Västernorr-lands län.................

25,140

—

17,600

26/1

Samrealskolebyggnad i Trollhättan, Älvsborgs län

500,000

350,000

—

Margretegärde skola, Uddevalla stad, Göteborgs
och Bohus län..............

235,000

198,000

—

Skolhus i Bureå kyrkby, Västerbottens län . . .

205,570

—

113,065

i 9/2

Kommunalhus i Torp, Västernorrlands län . . .

114,000

—

62,700

Skolhus i Simeå, Undersviks s:n, Gävleborgs län

35,600

—

21,360

Skolhus i Långhed, Alfta skoldistrikt, Gävleborgs
län...................

37,000

—

18,500

Kommunalhus i Norrbärke, Kopparbergs län . .

96,000

—

62,400

Allmänt läroverk i Vänersborg, Älvsborgs län . .

230,325

—

46,065

Samrealskola i Morastrand, Kopparbergs län . .

190,000

190,000

_ 1

1

1

Skolhus i Lycke och Skårve, Göteborgs och
Bohus län ................

75,100

—

63,835

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

Dag för
beslut

Slag av arbete

Totalkostnad

Beviljat lån

Beviljat

statsbidrag

1933

16/2

Lärarbostadshus, Vallentuna, Stockholms län . .

31,350

7,840

Vattenledning i Trosa, Södermanlands län . . .

80,000

80,000

_

Stadshus i Nybro, Kalmar län........

462,000

—

46,200

Kommunal mellanskola i Nybro, Kalmar län . .

160,400

—

32,080

Folkskolebyggnader i Färgelanda skoldistrikt, Älvs-borgs län..................

61,950

61,950

_

Varmbadhus i Lilla Edets m:e, Älvsborgs län .

136,000

—

81,600

Bad- och gymnastikhus i Köpings stad, Västman-lands län.................

400,000

_

40,000

Skolbyggnader i Dals skoldistrikt, Västernorrlands
län...................

27,267

_

24,540

Skolbyggnader i Ytterlännäs skoldistrikt, Väster-norrlands län...............

100,450

_

70,315

23/2

Kyrkorestaurering i Nora stads- och bergsförsam-lingar, Örebro län.............

52,310

41,310

_

Tullhus, Västerviks stad, Kalmar län.....

92,000

—

23,000

Älderdomshem i Bjärtrå k:n, Västernorrlands län

89,200

—

44,600

Summa

8,121,281

2,032,960

2,775,588

Kungl. May.ts proposition nr 234.

105

Förteckning

över i propositionerna nr 234 och. 235 intagna tabeller
och översikter m. m.

Sid.

Propositionen nr 234:

Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
under åren 1930—1933 .. ..........................^........

Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet under åren 1930

_1933 ............................................................

Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens månadsrap porter

under åren 1930—1933 ..................................••••

Antal till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner under åren

1931—1933 ........................................................

översikt över kommuner, vilka den 31 januari 1934 men icke den 31 januari
1933 rapporterat arbetslöshet (»nytillkomna kommuner»), respektive kommuner,
 vilka den 31 januari 1933 men icke den 31 januari 1934 avgivit

sådan rapport (»avgångna kommuner») ......................•_.......

Kommuner med arbetslöshet den 31 december 1933 motsvarande minst 8 %

av invånarantalet ............................................j ’ öi

översikt, utvisande hur kommunerna med mer än 8 % arbetslöshet den 31
december 1933 fördela sig med hänsyn till dels antalet hjälpta i procent
av antalet arbetslösa, dels ock antalet enligt arbetslinjen hjälpta i procent

av hela antalet hjälpta ......................................

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa januari—december 1933 i fördelning
på yrkesgrupper ..............................................

De arbetslösas yrkesfördelning (Jämförelse mellan den hos arbetslöshetskommissionen
anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933 och den 31

januari 1934) ............................................

Länsfördelning av de arbetslösa (Jämförelse mellan den hos arbetsloshetskommissionen
anmälda arbetslösheten vid vissa tidpunkter 1933 och den 31

januari 1934) ...............................................

Anmälda arbetslösa den 31 december 1933 i förhållande till den manliga befolkningen
över 16 års ålder ........................................

Antal arbetare, antal utgjorda arbetstimmar, använd drivkraft samt salutillverkningarnas
värde efter omräkning till 1913 års prisläge vid ett antal

företag under vissa redovisningsår ........................._.........

Fördelning av under tiden 1J7 1933—23/2 1934 beviljade belopp till arbeten

i öppna marknaden ..............................................

Dagsverken, utförda under tiden */7 1988—»/i 1934 för anslag från fonden
för förlag till statsverket, anvisade till arbeten i öppna marknaden ....
Den hittills under budgetåret 1933/1934 beslutade arbetslöshetshjälpens fördelning
på län och större städer......................................

Sammanställning, utvisande beräknat antal dagsverken under budgetåret
1933/1934 av de för samma budgetår anvisade anslagen till arbeten i öppna
marknaden ......................................................

Sammanställning, utvisande beräknat antal dagsverken under budgetaret
1934/1935 av de för budgetåret 1933/1934 anvisade anslagen till arbeten i

öppna marknaden ..................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1934- 1 sami. Nr 234.

5

6
6
7

8

9

12

13

15

16
17

19

24

26

29

35

36

8

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 28b.

Sid.

Sammanställning, utvisande arbetseffekten av de anslag, som äro avsedda

att upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935 .................... 39

Uppgifter rörande bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden under

budgetåret 1933/1934 ................................................ 50

Sammanställning av vissa uppgifter från hälsovårdsnämnderna rörande be^
hovet av fortsatt bostadsförbättringsverksamhet på landet.............. 55

Uppgift rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetslöshetskommission för den 31 december 1933 (Bi laga

A) ........................................................... 66

Antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 december 1933 i fördelning på yrkesgrupper
och län (Bilaga B).......................................... 94

Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/a 1934 medel anvisats
ur anslaget till statliga beredskapsarbeten (Bilaga C)............ 96

Förteckning å företag, till vilka under tiden V» 1933—23/s 1934 medel anvisats
ur anslaget till skenfria korsningar (Bilaga D).................. 98

Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/2 1934 medel anvisats
ur anslaget till broar och hamnar (Bilaga E).................... 100

Förteckning å företag, till vilka under tiden Vt 1933—23/i 1934 medel anvisats
ur anslaget till kommunala beredskapsarbeten (Bilaga F)........ 102

* *

*

Propositionen nr 235:

Omsättningen per vecka av arbetare vid de statliga reservarbetena 1V—*°L
1933 ............................................ ''

Tablå över de statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag och

över de olika delkostnaderna i procent av arbetenas bruttokostnader......

Tabell, utvisande fördelningen på städer och landskommuner av antalet
kommuner, som under åren 1931—1933 åtnjutit förhöjt statsbidrag till

statskommunala reservarbeten ..........................

Arbetslinjens omfattning 1931—1933......................’" ’ ” ''

Tablå över kommuner, som åtnjutit förhöjt statsbidrag till kontantunder stödsverksamhet

..............................

Understödslinjens omfattning 1931—1933 ............................

Hyreshjälpsbeloppens storlek i vissa kommuner under år 1933..............

Fördelning å yrken av statliga och statskommunala reservarbetare samt dagunderstödda
............................................ 8

Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa vid vissa tidpunkter
1931—1933 .................................................

Det absoluta och relativa antalet hjälpta arbetslösa 1931—1933............

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 januari 1934 ur

geografiska synpunkter ...............•...................

Beräknade kostnader och statsbidrag för under tiden */» 1933—23/2 1934 beviljade
statliga och statskommunala reservarbeten....................

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten, understodsverksamhet,
 hyreshjälp, kurser samt frivillig arbetsvinst under tiden
Vt 1933—“/s 1934.....................................

41

43

45

45

46

47

49

50

52

53

54
56

60

*

*

*

Stockholm 1934. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

340550