Kungl. Maj.ts proposition Nr 230.

1

Nr 230.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1933/1934; given Stockholms slott
den 2 mars 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att.
med godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptaga de inkomster och utgifter,
som framgå av härvid fogade förslag till dylik tilläggsstat.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19.14

1 soini

Sr 230

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

E. I anspråk tågna kapitaltillgångar: . :; i . ...I.-.

3. Statens produktiva fonder..................... .......... 150,000

F. Lånemedel:j

2. Återbetalningar .......................... ........ .......... • 100,000

3. Övriga lånemedel ......................................... 30.750,000 30,850,000

:

31,000,0*0

Summa

Kungl. Majlis proposition Nr 230.

3

för budgetåret 1933/1934.

Kronor

Utgifter:

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

lånemedel

andra stats-inkomster

Statens utlånings!''onder:

8. Spannmålslagerhusfonden, reserva-tionsanslag ....................................

850,000

150,000

Fonden för förlag till statsverket:

Anslag till allmänna arbeten.

Socialdepartementet:

6. Statliga och statskommunala re-servarbeten, reservationsanslag
9. Främjande av bostadsbyggande,
reservationsanslag ...................

15.000. 000

10.000. 000

Jordbr uksdepartementet:

44. Arbetarsmåbrukslånefonden, re-servationsanslag ........................

5,000,000

|

Säger

30,850,000

150,000i

Summa

31,000,000

31,000,000

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, stats inden
Schlyter, Wigforss, Möller. Levinson, Vennerström, Leo, Ekman,
Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Såsom jag vid anmälan av finansplanen för budgetåret 1934/1935 anfört,
har det befunnits erforderligt att förelägga riksdagen förslag till särskild
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/1934. Denna tilläggsstat
betingas främst av behovet att bereda ytterligare medel till statliga
och statskommunala reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.
Därjämte föreligger behov av viss förstärkning redan under
innevarande budgetår av dels spannmålslagerbusfonden och dels arbetarsmåbrukslånefonden.
I fråga örn anordnandet av denna tilläggsstat
må endast framhållas, att densamma bör, liksom tilläggsstaten för budgetåret
1932/1933, formellt få karaktär av en direkt komplettering av riksstaten
sålunda, att tilläggsstatens inkomst- och utgiftstitlar böra erhålla
samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten, varigenom i budgetredovisningen
tilläggsstatens titlar kunna direkt inläggas, såsom örn de
varit uppförda å riksstaten, dock med angivande vid varje ifrågakommande
inkomst- eller utgiftstitel, i vad mån titeln hänför sig till tilläggsstaten.

Av vederbörande departementschefers i det följande anmälda förslag
framgår, att hos riksdagen bör äskas uppförande å tilläggsstat av
följande anslag, nämligen: till statliga och statskommunala reservarbeten
15 miljoner kronor, till främjande av bostadsbyggande 10 miljoner
kronor, till kapitalökning å arbetarsmåbrukslånefonden 5 miljoner
kronor samt till kapitalökning å spannmålslagerbusfonden 1 miljon
kronor. Samtliga anslag äro av beskaffenhet att böra utgå av lånemedel,
med det undantag att, i enlighet med vedertagna regler för kapitalökning
å statens utlåningsfonder, ett belopp av 150,000 kronor av det
för spannmålslagerbusfonden avsedda kapitalökningsanslaget bör bestridas
av skattemedel. Frånsett anslaget till kapitalökning å sistnämnda
utlåningsfond hänföra sig de tilläggsanslag, som nu äskas, till anslag till
allmänna arbeten, vilka i riksstaten uppförts under fonden för förlag
till statsverket.

Kungl. Majlis proposition nr 230.

5

Inkomsterna.

För finansiering av ifrågavarande anslag böra å tilläggsstatens inkomstsida
uppföras lånemedelsinkomster motsvarande sammanlagda beloppet
av tilläggsstatens utgifter för kapitalökning, att täckas av lånemedel,
eller 30,850,000 kronor. För att bereda medel till bestridande av
den del av kapitalökningen å spannmålslagerhusfonden, som bör täckas
med andra statsinkomster än lånemedel, föreslår jag, att ett belopp av
150,000 kronor tages i anspråk ur norrländska nyodlingsfonden, vars kapital
till cirka 60 procent består av skattemedel. I samband därmed bör
en efter föiTäntningsförhållandena beräknad häremot svarande del av
fondens lånemedelskapital, eller 100,000 kronor, återföras till budgeten.
Enligt vad jag inhämtat torde av fonden i fråga kunna disponeras nu
nämnda belopp örn tillhopa 250,000 kronor utan risk för kapitalbrist.
Vid redovisningen härav å tilläggsstatens inkomstsida bör skattemedelsdelen,
150,000 kronor, uppföras bland i anspråk tagna kapitaltillgångar
under inkomsttiteln statens produktiva fonder, medan lånemedelsdelen
bör beräknas under titeln återbetalningar av lånemedel. Då enligt vad
nyss sagts för tilläggsstatens finansiering erfordras lånemedelsinkomster
örn sammanlagt 30,850,000 kronor, skall alltså ett belopp av 30,750.000 kronor
beräknas å titeln övriga lånemedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/
1934 upptaga följande inkomster sålunda:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

3. Statens produktiva fonder .... kronor 150,000.
F. Lånemedel.

2. Återbetalningar ...............kronor 100,000

3. övriga lånemedel .............. » 30,750,000.

Utgifterna.

Utgifter för kapitalökning.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför härefter:

II. 8. Spannmålslagerhusfonden. I årets statsverksproposition, utgifter
för kapitalökning, bilaga 7, punkt 8, framhöll jag, att efterfrågan på
lån ur spannmålslagerhusfonden varit så stor, att fondens vid årsskiftet
disponibla kapitaltillgång ej på långt när försloge att tillgodose lånebehovet.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Jag ansåg därför, att fonden borde tillföras nytt kapital, varav redan för
innevarande budgetår 1,000,000 kronor. Rörande anvisandet å tilläggsstat
för budgetåret 1933/1934 av nämnda belopp förklarade jag, att framställning
i annat sammanhang härom skulle göras. I anslutning härtill hemställer
jag nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933
1934 såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
därav 850,000 kronor att utgå av lånemedel.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför:

IV. 6. Statliga och statskommunala reservarbeten. 1933 års riksdag
anvisade för innevarande budgetår av lånemedel ett reservationsanslag å
55 miljoner kronor till statliga och statskommunala reservarbeten. Därjämte
förklarade riksdagen, att den del av den å det för budgetåret
1932/1933 anvisade reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten
uppkommande reservationen, som överstege 20 miljoner, skulle, med
undantag av vad som erfordrades i anledning av riksdagens beslut örn disposition
av medel för Hellefors Bruks Aktiebolag, överföras till förstnämnda
reservationsanslag. Denna del av reservationen beräknas uppgå till
ett belopp av över 3.8 miljoner kronor. Det för statliga och statskommunala
reservarbeten disponibla beloppet utgjorde alltså vid ingången av
löpande budgetperiod närmare 59 miljoner kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn beräknande av
anslag för nästa budgetår till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln,
puukt 9) omnämnde jag, att statens arbetslöslietskommission
i skrivelse den 15 december 1933 bland annat anfört, att som anslagsförstärkning
till den genom kommissionen bedrivna verksamheten för budgetåret
1933/1934 erfordrades ett belopp av i avrundat tal 15 miljoner kronor,
\ilket
språk till bestridande av kostnader för statliga och statskommunala reservarbeten.
Enär behovet av detta förstärkningsanslag tydligen ej bomme
att göra sig gällande förrän mot slutet av löpande budgetår, hade kommissionen
ansett lämpligast, att frågan örn anslagsbeloppets definitiva bestämmande
finge anstå till längre fram, då hänsyn även kunde tagas till de
under vintern eventuellt inträffade förändringar på arbetsmarknaden, som
till äventyrs kunde påkalla modifikationer i fråga örn storleken av den
erforderliga anslagssumman.

För egen del framhöll jag bland annat, att jag i likhet med arbetslöshetskommissionen
ansåge frågan örn förstärkningsanslag för innevarande
budgetår böra något anstå, till dess det vore möjligt att vinna en säkrare
överblick över arbetslöshetens utveckling ävensom över de* statliga hjälp -

Kungl. Martts proposition nr 230. t

åtgärdernas inverkan på densamma samt följaktligen på medelsbehovet för
arbetslöshetskommissionens verksamhet.

I skrivelse den 16 februari 1934 har arbetslöshetskommissionen gjort
framställning örn sådant förstärkningsanslag, som i det föregående berörts,
och anhåller jag nu att få upptaga denna fråga till behandling.

I sin förenämnda skrivelse den 15 december 1933 meddelade arbetslöshetskommissionen
vissa siffror för det kända respektive approximativt beräknade
antalet anställda i statliga och statskommunala reservarbeteu
under budgetåret 1933/1934 ävensom för statens kostnader för arbetslinjen
under samma tid. Dessa siffror återfinnas i följande sammanställning
(de beräknade siffrorna äro kursiverade).

Antal anställda

- ________

Statens kostnader

Månad

i statliga
reservarbeten

i statskom-munala
reservarbeten

A. K:s arbets- i- ,

, , t■ i* statskommunala

platser, förvalt-! . .

, . . j reservarbeten

ningocb revision*

Kronor j Kronor

Juli....................................

23,707

10,998

4,412,835

228,534

Augusti.............................

23,683

11,367

4,654,285

970,940

September........................

22,934

12,139

4,647,162

325,878

Oktober..........................

20,676

14,564

4,523,578

723,054

November..........................

20,000

16,000

4,000,000

1,500,000

December ...........................

21,000

14,000

4,200,000

1,400,000

Januari ......................

23,500

12,000

4,700,000

1,200,000

Februari .............................

26,000

11,000

5,200,000

1,100,000

Mars ..............................

26,000

11,000

5,200,000

1,100,000

, April ..............................

26,000

12,000

5,200,000

1,200,000

Maj...................................

27,000

12,500

5,400,000

1,250,000

; Juni .................................

29,000

13,000

5,800,000

57,937,860

1,300,000

12,298,406

Statens kostnader för de statliga och statskommunala reservarbetena
skulle alltså uppgå till sammanlagt drygt 70.2 miljoner kronor och således
med över 11 miljoner kronor överstiga det för ändamålet disponibla, i det
föregående angivna beloppet. På grund härav och med hänsyn jämväl
till behovet av medelsreserv beräknade arbetslöshetskommissionen, såsom
redan berörts, att som anslagsförstärkning för innevarande budgetår till
bestridande av statens kostnader för statliga och statskommunala reserv -arbeten erfordrades ett belopp av i avrundat tal 15 miljoner kronor.

Enligt uppgifter, som lämnats i arbetslöshetskommissionens skrivelse
den 16 februari 1934 utgjorde under november månad sistlidna kalenderår
antalet i statliga reservarbeten anställda 17,691 och antalet anställda i
statskommunala reservarbeten 14,207. Motsvarande siffror voro för decem

Departements chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ber månad samma år 16,374, respektive 12,241 och för januari 1934 19,493.
respektive 13,879. Arbetslöshetskommissionen har i nyssnämnda skrivelse
anfört bland annat följande.

Den i skrivelsen den 15 december 1933 omnämnda och till 15 miljoner
kronor beräknade anslagsförstärkningen för budgetåret 1933/1934 syntes
kunna reduceras till 10 miljoner kronor. Den faktiska medelsåtgången
tillsammanlagt under månaderna december 1933 och januari 1934 hade
nämligen med cirka 5 miljoner kronor understigit den beräknade, på grund
av att det bland annat icke varit möjligt att giva de statliga reservarbetena
den avsedda omfattningen. Någon avsevärd besparing härutöver
syntes dock knappast vara att räkna med under återstoden av innevarande
budgetår, ty även örn anställningssiffrorna för de i arbetslöshetskommissionens
regi bedrivna reservarbetena ej skulle komma att nå upp till
beräknad numerär, vore likväl tydligt, att hjälpformen statskommunala
reservarbeten komme att uppvisa större siffror än som tidigare beräknats.

I anslutning till vad sålunda anförts har arbetslöshetskommissionen
hemställt, att ett belopp av 10 miljoner kronor måtte anvisas såsom anslagsförstärkning
för budgetåret 1933/1934. avsett att användas till statliga
och statskommunala reservarbeten.

Antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde i avrundade tal enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter under november 1933 170,700 och
under decefnber samma år 171,065. Den 31 januari 1934 utgjorde motsvarande
antal 171,540, vilket innebär en stegring från december räknat med
475 personer.

Visserligen torde för närvarande vissa tecken tyda på någon förbättring
i näringslivet, och därjämte har man otvivelaktigt anledning förvänta,
att de övriga statliga hjälpåtgärderna för arbetslösa, som beslötos
av 1933 års riksdag, i betydligt högre grad än hittills komma att under
återstående del av innevarande budgetår inverka''på arbetslöshetens omfattning.
Likväl kommer det tydligen — jag åberopar härvid de alltjämt
mycket höga siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa — att bliva
nödvändigt, att även under budgetårets fortsättning de möjligheter, som
reservarbetslinjen erbjuder, utnyttjas i så stor utsträckning, som över
huvud taget är möjligt. Jag ansluter mig alltså till ai-betslöshetskommissionens
i det föregående återgivna beräkningar i denna del. Det synes
mig under rådande förhållanden närmast vara att beklaga, att man knap
past vågar räkna med att reservarbeten under nämnda tid kunna anordnas
i väsentligt större utsträckning än arbetslöshetskommissionen sålunda
beräknat. Jämväl i fråga örn medelsbehovet för statskommunala reservarbeten
ansluter jag mig till arbetslöslietskommissionens uppfattning.

Vid sin beräkning av det ytterligare medelsbehovet har arbetslöshetskommissionen
bland tillgångarna å anslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten upptagit den del av reservationen å femte huvudtitelns
anslag till bekämpande av arbetslösheten, som enligt 1933 års riksdags beslut
skulle överföras till de för reservarbeten anvisade medlen. Till vik

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

9

ket belopp ifrågavarande del av reservationen uppgår, kan ännu icke
exakt angivas, då det icke är känt, huruvida den för Hellefors bruks
aktiebolag anvisade krediten kommer att i sin helhet uttagas. Skulle
krediten tagas i anspråk med hela sitt belopp, 1,500,000 kronor, kommer
den del av reservationen, som enligt riksdagens beslut skulle överföras
till anslaget till reservarbeten, att uppgå till i runt tal 3,650,000 kronor.
Då storleken av det belopp, som skulle överföras, icke kunnat fixeras,
har överföringsåtgärden ännu icke i riksbokföringen verkställts. Det synes
mig kunna ifrågasättas, örn nämnda belopp av reserverade skattemedel
bör tagas i anspråk för reservarbeten, då hela medelsbehovet i övrigt
för detta ändamål för innevarande budgetår anvisats under fonden för
förlag till statsverket, att utgå av lånemedel med kort amorteringstid.
Härtill kommer, att den av fjolårets riksdag valda utvägen för överförande
av ifrågavarande reserverade medel synes ur budgetteknisk synpunkt
vara i viss mån mindre tillfredsställande, då en dylik överföring
skulle innebära, att för skattebudgeten anvisade anslagsmedel vid sidan
av riksstaten tillgodofördes lånebudgeten. På grund härav har jag, efter
samråd med chefen för finansdepartementet, funnit mig böra förorda,
att riksdagens samtycke inhämtas till att låta ifrågavarande reserverade
medelsbelopp kvarstå å femte huvudtitelns anslag till bekämpande
av arbetslösheten. Dels vinnes härigenom en enligt min mening välbehövlig
säkerhetsmarginal i fråga örn beräkningarna av medelsbehovet
för kontantunderstöd m. m. för innevarande budgetår, dels minskas
behovet av skattemedelsanvisning å riksstaten för nästkommande budgetår.
Till sistnämnda fråga återkommer jag i samband med äskande
av anslag till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1934/1935.

Därest i enlighet med vad jag nu förordat ifrågavarande reserverade
medelsbelopp icke överföres till anslaget till reservarbeten, bör tydligen
viss höjning ske av det belopp, vartill arbetslöshetskommissionen uppskattat
behovet av förstärkning å detta anslag för innevarande budgetår.
Jag finner mig på grund härav och då även beträffande detta anslag
visst behov av säkerhetsmarginal föreligger böra föreslå, att det å.
tilläggsstaten erforderliga anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
upptages till 15 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels, med ändring av vad 1933 års riksdag enligt
skrivelse nr 356 därutinnan förklarat, besluta, att den
vid ingången av budgetåret 1933/1934 å reservations
anslaget till bekämpande av arbetslösheten förefint
liga reservationen i sin helhet skall kvarstå å sagda
anslag,

Bihang till riksdagens protokoll 19.14. 1 saini. Nr 330. 3

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

dels ock å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1933/1934 till statliga och statskommunala reservarbeten
anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

IV. 9, Främjande av bostadsbyggande. 1 årets statsverksproposition,
utgifter för kapitalökning, bilaga 3, punkt 3, omnämnde jag, att statens
egnahemsstyrelse, som har att såsom central myndighet handlägga ärenden,
rörande förbättringsbidrag och nybyggnadslån å landsbygden — ett
ändamål för vilket av årets anslag å 15 miljoner kronor till främjande
av bostadsbyggande i första hand beräknats ett belopp av 10 miljoner krono1''
— 1 skrivelse den 9 december 1933 hemställt örn anvisande å tilläggsstat
för löpande budgetår av ett anslag å 10 miljoner kronor för nämnda
ändamål.

Jag anhåller att nu få återkomma till denna fråga.

Bestämmelser angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån till
främjande av byggnadsverksamhet på landet äro meddelade i kungörelserna
den 30 juni 1933 (nr 473) och den 16 september 1933 (nr 545).

Ifrågavarande verksamhet har vunnit mycket stor anslutning. Till
närmare belysning härav har egnahemsstyrelsen i skrivelse den 5 januari
1934 lämnat vissa uppgifter, av vilka bland annat framgår, att före den
i vederbörande kungörelse föreskrivna ansökningstidens utgång ansökningar
örn sådana bidrag och lån, varom här är fråga, gjorts till ett sammanlagt
belopp av över 40 miljoner kronor. Hälsovårdsnämnderna i de
olika kommunerna hava tillstyrkt bidrag och lån till ett belopp av tillhopa
drygt 32 miljoner kronor. Hushållningssällskapens egnahemsnämnder
slutligen, vilka det tillkommer att, inom ramen för av Kungl. Maj:t
för ändamålet fastställda belopp, bevilja förbättringsbidrag och nybyggnadslån.
hava efter förberedande granskning av ansökningarna beräknat
behovet av statsmedel för ansökningar, som borde tillgodoses, till belopp
av i runt tal 25.7 miljoner kronor, varav omkring 6 miljoner kronor eller
alltså ungefär 23 procent skulle utgå såsom nybyggnadslån.

Sedan genom beslut den 1 september och den 1 december 1933 medel
anvisats till ett sammanlagt belopp av högst 8 miljoner kronor att, därest
icke framdeles annorlunda förordnades, enligt angiven fördelning utgå
till hushållningssällskapens egnahemsnämnder för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsverksamhet, har Kungl. Majit den 9 februari 1934 fastställt
de belopp, inom vilka förbättringsbidrag och nybyggnadslån må av
egnahemsnämnderna beviljas. Summan av sålunda fastställda belopp utgör
9.6 miljoner kronor. Återstoden av de 10 miljoner kronor, som i första
hand beräknats för ändamålet, är avsedd dels att användas för bestridande
av administrationskostnader och dels att stå till egnahemsstyrelsens
disposition vid prövning av besvärsärenden.

I sin förenämnda skrivelse den 9 december 1933 bär egnahemsstyrelsen,
beträffande angelägenheten av att ytterligare medel ställas'' till förfogah -

11

Kunni- Maj:ts proposition nr 230.

de, framhållit, att de synpunkter, vilka anfördes vid anvisandet av det
nu tillgängliga anslaget för verksamheten, fortfarande gjorde sig gällande
med oförminskad styrka. Härtill komme den omständigheten, att
det omfattande arbete för verksamheten, vilket utförts i anledning av
gjorda ansökningar m. m., eljest skulle vara tillspillogivet för deras del,
som i brist på medel icke kunde tillgodoses.

Bostadsutredningen för landsbygden, som den 16 februari 1934 till följd
av remiss avgivit utlåtande i ämnet, har från de synpunkter, som utredningen
i anledning av sitt uppdrag har att företräda, tillstyrkt egnahemsstyrelsens
ifrågavarande förslag. I samband härmed har bostadsutredningen
framhållit följande.

Enligt 18 § i kungörelsen den 30 juni 1933 nr 473 finge tiden för vederbörande
byggnadsföretags fullbordande, där icke särskilda förhållanden
till annat föranledde, ej bestämmas senare än till utgången av år
1934. Egnahemsnämndernas beslut angående beviljande av medel
från det tilläggsanslag, varom här vore fråga, syntes i allmänhet icke
bliva meddelade förrän tidigast under maj månad innevarande år.
Brån såväl de byggandes som statens sida vore det angeläget, att byggnadskostnaderna
genom arbetenas ändamålsenliga anordnande i möjligaste
mån nedbringades. I sådant hänseende vore särskilt att märka
de möjligheter, som för mången funnes, att hämta virke till byggnadsföretaget
från egen skog. Därest den föreskrivna byggnadstiden skulle iakttagas,
syntes ofta möjligheterna för de byggande att på dylikt sätt anskaffa
virke äventyras, och syntes det med hänsyn härtill finnas anledning
att, då fråga vore örn medel från förevarande tilläggsanslag, betydligt
framflytta den tidpunkt, då byggnadsföretagen skulle vara fullbordade,
möjligen till utgången av år 1935.

Även jag tillstyrker bifall till egnahemsstyrelsens hemställan. Av såväl
arbetsmarknadsskäl som ur bostadshygienisk synpunkt torde det vara
angeläget, att medel anvisas för fortsättande av ifrågavarande verk
samhet. Att härvid taga i anspråk någon del av det belopp å fem mil
joner kronor, som av det redan anvisade anslaget till främjande av
bostadsbyggande i första liand avsetts för bostadsbyggnadsverksamhet i
städer och stadsliknande samhällen, lärer icke böra ifrågakomma, sedan
numera efter byggnadskonfliktens lösning nyssnämnda verksamhet kan
igångsättas.

Skulle ytterligare medel för bostadsförbättringsverksamheten på landet
ej anvisas, komme säkerligen endast en mindre del av de ansökningar att
kunna bifallas, vilka avse fall, där ett verkligt trängande förbättringsbehov
förefinnes och tillika behovet av ekonomiskt bistånd är som störst.
För mången skulle det framstå som en uppenbar orättvisa, att hans ansökan
icke bifallits, ehuru i likartade fall bidrag eller lån beviljats. Jag
får också erinra örn att 1933 års riksdag uttalade, att därest medelsbehovet
skulle visa sig uppgå till högre belopp än vad enligt riksdagens beslut
för ändamålet ställts till förfogande, det syntes få ankomma på Kungl.
Maj:t att göra framställning till innevarande års riksdag.

Departementschefer/
-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Beträffande tidpunkten, då byggnadsföretagen skola vara fullbordade,
biträder jag bostadsutredningens förslag att bestämma densamma till
utgången av år 1935. Härav följer även framflyttning av vissa andra,
nu stadgade tidpunkter. I övrigt torde oförändrade regler böra gälla för
användningen av ifrågavarande förstärkningsanslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933,''
1934 till främjande av bostadsbyggande, att utgå enligt
i det föregående angivna grunder, anvisa ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

IV. 44. Arbetarsmåbrukslånefonden. Vid anmälan i arets stats verksproposition
av kapitalökningsbehovet för arbetarsmåbrukslånefonden (Utg.
för kap. ökn., bil. 7, punkt 24) anförde jag, att det sammanlagda beloppet
av de sökta statslån, som ej kunnat tillgodoses genom det för innevarande
budgetår anvisade anslaget, uppginge till 11,875,000 kronor, vilket förhållande
syntes väl motivera ett tillmötesgående av en av statens egnahemsstyrelse
gjord framställning örn anvisande för samma budgetår av ett
ytterligare belopp av 5,000,000 kronor. Jag förklarade, att hemställan örn
anvisande av sagda belopp å tilläggsstat för budgetåret 1933/1934 komme
att göras i annat sammanhang. I anslutning härtill hemställer jag nu, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/
1934 såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Vad föredragande departementscheferna, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Broomé.

333086. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934