Kungl. Majlis proposition nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående uppställningen av
riksstatens utgiftssida m. m.; given Stockholms slott den 9 mars
1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens
yttrande angående de av föredragande departementschefen förordade
grunderna för uppställningen av riksstatens utgiftssida m. m.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler, efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter, av statskontoret och
riksräkenskapsverket verkställd utredning rörande grunderna för uppställningen
av riksstatens utgiftssida m. m. oell anför därvid följande:

Utredningsuppdragets tillkomst. Den särskilda granskningsnämnd,
som av Kungl. Majit den 19 april 1932 tillsattes med uppdrag att, såsom
förberedelse till 1933 års statsverksproposition, verkställa undersökning
rörande förefintliga möjligheter till besparingar och minskningar i statens
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami Nr 220.

I

2

Kungl. Majlis proposition nr 220.

utgifter, upptog i samband med fullgörande av detta uppdrag till behandling
även frågan örn uppställningen av riksstatens utgiftssida. I en till
min företrädare i ämbetet avgiven promemoria framhöllo nämndens ledamöter
— numera överståthållaren T. Nothin och generaldirektören E.
Stridsberg —■ att de vid sitt arbete icke kixnnat undgå att uppmärksamma,
att riksstatens utgiftssida ur formell synpunkt i flera avseenden gåve anledning
till erinringar. I promemorian angåvos ock vissa grundläggande
riktlinjer, efter vilka en omläggning av utgiftssidan borde komma till
stånd.

Efter beredning inom finansdepartementet anmäldes den sålunda väckta
frågan för Kungl. Majit den 2 december 1932. Därvid anbefallde Kungl.
Majit statskontoret och riksräkenskapsverket att gemensamt, i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig till statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag angivna riktlinjer, verkställa utredning angående
ändrad uppställning av riksstaten jämte därmed sammanhängande spörsmål.

Med avseende å de allmänna riktlinjer för en ändrad riksstatsuppställning,
vilka borde tagas till syftemål för ifrågavarande utredning, anförde
jag till nämnda statsrådsprotokoll i

»Samtliga till en myndighet hänförliga anslagsmedel böra redovisas å
anslag till samma myndighet. För varje myndighet böra i regel anvisas
två anslag, nämligen ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag. Där
omkostnaderna uppgå till relativt obetydliga belopp, bör det vara tillräckligt
att för deras bestridande anvisa en särskild anslagspost under
avlöningsanslaget. I ett eller annat fall kan det befinnas lämpligt att
för en och samma myndighet vid sidan av huvudanslagen anvisa speciella
avlönings- respektive omkostnadsanslag för särskilda verksamhetsgrenar.
För såväl huvudanslagen som förekommande specialauslag bör en fast
statuppdelning åvägabringas, varvid samma indelningsgrunder böra
komma till användning såvitt möjligt över hela riksstaten. Vid denna
statuppdelning bör även frågan örn anslagens och anslagsposternas natur
beaktas och enhetliga principer jämväl i detta avseende eftersträvas.

För vissa enhetliga myndighetsgrupper såsom länsstyrelserna, domkapitlen
m. fl. böra dock, liksom redan nu delvis är fallet, gemensamhetsanslag
anvisas. Härvid böra emellertid avlöningar och omkostnader redovisas å
skilda anslag samt den för övriga myndigheter tillämpade fasta statuppdelningen
i vederbörlig utsträckning iakttagas.»

Med hänsyn till dea i utredningsuppdraget omliandlade frågans omfattning
och betydelse ansåg jag mig böra redan på ärendets dåvarande stadium
för 1933 års riksdag framlägga en redogörelse i ämnet, till vilken
jag här tillåter mig hänvisa (1933 års statsverksproposition, Utgifterna,
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 4).

I anledning av vad i nämnda redogörelse anförts gjorde riksdagen i
skrivelse den 7 mars 1933, nr 78, vissa uttalanden. Riksdagen framhöll
därvid, att jämväl riksdagen vore av den uppfattningen, att ur formell
synpunkt den nuvarande uppställningen av riksstatens utgiftssida i många

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

hänseenden gåve anledning till berättigad erinran. Enligt departementschefens
anvisningar hade, anförde riksdagen, såsom utgångspunkt för den
nya riksstatsuppställningen angivits, att samtliga till en myndighet hänförliga
utgifter borde redovisas å anslag till samma myndighet. Enligt
riksdagens mening vore emellertid jämväl en annan utgångspunkt för
uppställningen tänkbar, nämligen en anslagsuppdelning efter de ändamål,
till vilka anslagen anvisats. Eiksdagen funne därför önskvärt, att även
denna utväg underkastades närmare omprövning, innan beslut fattades
örn den framtida uppställningen av riksstaten. Vidare anförde riksdagen,
att man, med utgångspunkt från vissa allmänna minimifordringar på
riksstaten och de särskilda staternas uppställning samt på budgetredovisningen,
syntes höra eftersträva att vinna största möjliga enhetlighet i
uppställningen och anslutning till bokföringen utan att dock riksstatens
uppställning skulle behöva göras beroende av den egentliga bokföringen.
Riksdagen uttalade slutligen, att, sedan den sålunda utvidgade utredningen
slutförts, riksdagen borde bliva satt i tillfälle att granska resultatet,
innan förslag till riksstat, uppställd enligt nya grunder, förelädes riksdagen
för tillämpning ett visst budgetår.

Genom beslut den 17 mars 1933 anbefallde Kungl. Majit statskontoret
och riksräkenskapsverket att vid fullgörandet av det ämbetsverken anförtrodda
utredningsuppdraget beakta vad riksdagen i förenämnda skrivelse
anfört i nu berörda hänseenden.

Ämbetsverkens utredning och förslag. I ett den 15 september 1933 dagtecknat
utlåtande hava statskontoret och riksräkenskapsverket framlagt
resultaten av den anbefallda utredningen, så vitt angår ändrad uppställning
av riksstatens utgiftssida. Utlåtandet torde få såsom bilaga fogas
vid statsrådsprotokollet (Bilaga B). Med hänvisning i fråga örn detaljerna
till denna bilaga torde jag här få lämna en översikt av utlåtandets
innehåll samt av de förslag, vilka ämbetsverken på grund av den verkställda
utredningen framlagt.

Efter klarläggande av de huvudsakliga brister, som vidlåda den nuvarande
riksstatsuppställningen, och därmed sammanhängande olägenheter
(sid. 4—5 i utlåtandet) hava ämbetsverken angivit de krav, som böra och
kunna uppställas i fråga örn såväl utgifternas fördelning på anslag och
anslagens statuppdelning som utgifternas redovisning (sid. 8—9). I sådant
hänseende föreslås, att vid utgifternas fördelning på anslag skola hållas
isär å ena sidan utgifter för verksamhet i statens regi och å andra
sidan bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda. Beträffande
förstnämnda utgiftsgrupp bör enligt ämbetsverken anslagsuppställningen
anordnas så, att för varje, statlig myndighet de olika huvudslagen
av utgifter kunna särskiljas, i första hand personalkostnader och
sakliga kostnader. Personalkostnaderna böra uppdelas på olika slag av
avlöningar och de sakliga kostnaderna likaledes fördelas efter olika utgifts -

4

Kunell. Maj:ts proposition nr 220.

slag. Eventuellt förekommande s. k. särskilda uppbördsmedel böra redovisas
för sig. Denna utgiftsuppdelning skulle åstadkommas genom en på
lämpligt sätt anordnad anslags- och statuppdelning. Därvid erbjuda sig
enligt ämbetsverkens mening närmast två alternativa lösningar, nämligen:

Alternativ A: Särskilda anslag anvisas för varje myndighet och anslagens
statuppdelning äger rum efter utgiftsändamål.

Alternativ B: Särskilda anslag anvisas för olika utgiftsändamål och
anslagens statuppdelning äger rum efter myndigheter.

Det förstnämnda alternativet står i överensstämmelse med de anvisningar
rörande den framtida riksstatsuppställningen, som angivits i det åt
statskontoret och riksräkenskapsverket lämnade ursprungliga utredningsuppdraget.
Alternativ B åter ansluter sig till den i riksdagens skrivelse
den 7 mars 1933 anvisade alternativa utredningslinjen.

För vinnande av den åsyftade överskådligheten och enhetligheten i riksstatens
uppställning kräves ett sammanförande respektive uppdelande av
nuvarande riksstatsanslag efter delvis helt andra grunder än de hittills
tillämpade. Härvid föreslå ämbetsverken till en början, att den nuvarande
indelningen i ordinarie och extra anslag slopas (sid. 9—11), vilket enligt
verkens mening är av behovet påkallat, vare sig det, ena eller det andra
av nyssnämnda huvudalternativ väljes. Ämbetsverken hava vidare framlagt
konkreta förslag till anslagsuppställning dels enligt alternativ A för
huvudtitlarna I—III oell V—X samt anslagen till departementet och vissa
centrala ämbetsverk m. m. under huvudtiteln IV, dels enligt alternativ
B för huvudtitlarna V och X. Den för budgetåret 1933/1934 fastställda
riksstaten har därvid lagts till grund med uteslutande av byggnadsanslag
ävensom, i enstaka fall, andra mera tillfälliga anslag. Av olika skäl hava
fjärde huvudtiteln i huvudsak samt elfte huvudtiteln och följande huvudtitlar
lämnats åsido vid förslagens uppgörande.

Vid utarbetandet av den nya riksstatsuppställningen hava omflyttningar
mellan huvudtitlarna endast i mycket få fall föreslagits. Bland sådana
omflyttningar må nämnas, att ämbetsverken förorda (sid. 13), att anslag till
å allmänna indragningsstaten uppförda tjänster, vilka äro förenade med
tjänstgöringsskyldighet — häri inbegripna även personliga tjänster, såsom
personliga professurer — hädanefter skola upptagas under vederbörande
verk å respektive huvudtitlar, medan allenast sådana befattningar, för vilkas
innehavare någon tjänstgöringsskyldighet icke föreligger, i fortsättningen
skola tillhöra allmänna indragningsstaten. Till elfte huvudtiteln
skola överflyttas å andra huvudtitlar förekommande pensionsstater.

I fråga örn huvudtitlarnas uppdelning i undergTupper inskränka sig de
i förslaget vidtagna ändringarna väsentligen till sådana omläggningar,
som blivit en följd av de hittills under avdelningen »Diverse» redovisade
gemensamhetsanslagens uppdelning på anslag för de under övriga avdelningar
redovisade olika myndigheterna. Vidare skola bidragen till internationella
institutioner genomgående hänföras till huvudtitlarnas di -

5

Kungl. May.ts proposition nr 220.

verseavdelningar. Principiellt viktiga omgrupperingar hava i övrigt ägt
rum å sjunde, nionde och tionde huvudtitlarna (sid. 14). Huru omflyttningen
av anslagsmedlen i detalj verkställts utvisas av särskilda inom
riksräkenskapsverket utarbetade promemorior, vilka torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

De håda huvudslagen av utgifter — för verksamhet i statens regi, å ena
sidan, och för bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda,
å andra sidan — skola i de nya anslagsuppställningarna genomgående
uppföras under skilda anslag.

Vidkommande utgifter för verksamhet i statens regi föreslås vidare en
anslagsuppdelning efter enhetliga grunder. Enligt alternativ A utföres
denna så, att samtliga till varje statens verk eller myndighet hänförliga
utgifter sammanföras till anslag under samma verk eller myndighet, dock
med den modifikationen att, som redan nu i en del fall tillämpas, anslagsmedlen
för vissa enhetliga grupper av verk sammanföras till gemensamma
anslag. De till varje verksenhet hörande utgifterna föreslås (sid. 15) i
regel uppdelade på två anslag, nämligen ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag.
I särskilda fall skall ytterligare uppdelning av såväl
avlöningsutgifter som omkostnader å olika anslag kunna förekomma. För
verken ålagda tillfälliga större arbetsuppgifter samt för större engångsutgifter
i övrigt böra även i fortsättningen kunna anvisas särskilda anslag.
Beträffande vissa statliga organ, vilka icke äro fast organiserade
såsom ämbetsverk, har det ansetts tillräckligt, att ett gemensamt avlöningsoch
omkostnadsanslag anvisas. Följande anslagskategorier hava i förslaget
upptagits: 1) avlöningsanslag; 2) omkostnadsanslag; 3) materielanslag;
4) anslag till bokinköp och bokbindning; 5) anslag till underhåll och okände
av samlingarna; samt 6) anslag till stipendier. Rörande dessa olika anslags
natur och dispositionen av medel, anvisade under anslagen, må hänvisas
till utlåtandet sid. 16.

I fråga örn dyrtidstilläggen, som nu i huvudsak utgå från stora gemensamlietsanslag,
framhålles av ämbetsverken (sid. 17), att i enlighet med de
allmänna principerna för den nya uppställningen av riksstatens utgiftssida
dyrtidstilläggskostnaderna borde i likhet med övriga avlöningskostnader
uppdelas på de olika myndighetsanslagen. Skulle en dylik uppdelning
anses ej för närvarande böra komma till stånd utan gemensamma
dyrtidstilläggsanslag böra bibehållas, ifrågasätta ämbetsverken, orri icke
i budgetredovisningen utgifterna å dessa anslag lämpligen borde omföras
till respektive myndighetsanslag, varigenom åtminstone i riksbokföringen
jämväl dessa kostnader körnare att avföras på de för respektive myndigheter
anvisade anslagen.

Beträffande den andra huvudgruppen av anslag, nämligen till bidrag till
icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda, har den hittills tilllämpade
anslagsuppdelningen i huvudsak bibehållits i förslaget.

Vid utarbetandet av förslaget till anslagsuppdelning hava ämbetsver -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ken eftersträvat att i möjligaste mån ernå likformighet de olika huvudtitlarna
emellan. På sätt framgår av en i ämbetsverkens utlåtande å sid.
18 intagen sammanställning har resultatet av omläggningarna blivit en
icke oväsentlig minskning av antalet riksstatsanslag. Härvid har emellertid
— såsom ämbetsverken understryka — icke åsyftats att vare sig de
anvisade anslagsmedlen eller de i verkligheten utgående utgifterna skulle
erhålla en mindre specificerad redovisning än för närvarande. Avsikten
med omläggningen har tvärtom varit att för riksstatens hela utgiftssida
nå fram till en ur skilda synpunkter och alltså även i avseende å redovisningen
tillfredsställande uppdelning. En i systematiskt hänseende tillfredsställande
utgiftsspecifikation skulle åstadkommas genom en enhetlig
s. k. fast statuppdelning. I den mån därutöver uppdelning efter särskilda
grunder anses erforderlig, kan och bör denna enligt ämbetsverkens uppfattning
genomföras utan att den fasta statuppdelningen rubbas. En dylik
speciell uppdelning skulle åstadkommas antingen genom ytterligare uppdelning
av den fasta statuppdelningens särskilda poster eller genom anslagets
uppdelning på flera delstater med fast statuppdelning. Ämbetsverken
framhålla, att med utnyttjande av denna möjlighet de krav på
särskild redovisning av speciella anslagsmedel, som hittills tillgodosetts
genom anvisande av självständiga anslag, inom mycket vida gränser skulle
kunna komma till sin rätt även vid tillämpande av den nu föreslagna anslags-
och statuppdelningen.

Den fasta statuppdelningen har närmast utformats för de båda såsom
förslagsanslag upptagna anslagstyperna »avlöningar» och »omkostnader»
och sönderfaller följaktligen i två fristående statuppdelningar, nämligen
avlöningsstaten och omkostnadsstaten.

Vad avlöningsstaten angår, föreslå ämbetsverken, att de å förslagsanslag
anvisade avlöningskostnaderna för statens verk och myndigheter
normalt uppdelas å följande poster:

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis;

2. Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat (indragningsstat),
förslagsvis;

3. Avlöningar till befattningshavare å extra stat, förslagsvis;

4. Avlöningar till andra icke-ordinarie befattningshavare m. fl.:

a) Grundavlöningar, högst;

b) Avlöningsförhöjningar och vissa andra ersättningar, förslagsvis;

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsvis;

6. Dyrtidstillägg, förslagsvis.

I allt väsentligt ansluter sig denna uppdelning till den statuppställning,
som för närvarande i allmänhet tillämpas beträffande nyreglerade verk.
Den viktigaste ändringen i förhållande till nu vanligen förekommande
statuppställning är, att staten, i överensstämmelse med den allmänna prin -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

cip ämbetsverken lagt till grund för förslaget, kompletterats med poster
för sådana avlöningskostnader, som nu i allmänhet bestridas vid sidan
av de ordinarie avlöningsstaterna. Så är fallet med dels avlöningskostnaderna
för befattningshavare på övergångsstat,respektive indragningsstat,
där sådana kostnader förekomma, dels avlöningar till befattningshavare
å extra stat, för vilka nu i regel, ehuru icke alltid, anvisats särskilda extra
anslag, dels ock särskilda löneförmåner — exempelvis tillfällig löneförbättring,
provisorisk avlöningsförbättring och provisoriskt dyrortstilllägg
— samt dyrtidstillägg, vilka förmåner nu i allmänhet bestridas från
särskilda gemensamhetsanslag. I anslagsposten till grundavlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare skulle även inräknas vissa arvodeskost.
nader, som hittills plägat upptagas separat under verkens avlöningsstater,
såvida icke av redovisnings- eller andra skäl anledning skulle föreligga
att fortfarande för sig upptaga dylika arvoden. Å anslagsposten till avlöningsförhöjningar
och vissa andra ersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
skulle enligt ämbetsverkens förslag avföras, förutom de
utgifter som för närvarande pläga utgå från motsvarande anslagspost,
kostnaderna för avlöning till extra ordinarie tjänstemän under tjänstledighet
för sjukdom, vilka kostnader hittills bestritts från den för grund.
avlöningar anvisade posten.

I fråga örn beräkningen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän framhålla ämbetsverken, att den nuvarande beräkningen i allmänhet
visat sig vara för knapp, i all synnerhet sedan den tidigare i staten
ingående särskilda anslagsposten till vikariatsersättningar uteslutits. För
att ernå en bättre överensstämmelse mellan beräknade och verkliga utgifter
och undvika de numera ständigt återkommande överskridandena å
denna post föreslå ämbetsverken, att ifrågavarande avlöningar, vilka hittills
plägat avpassas med utgångspunkt från den näst högsta löneklassen
för varje befattningshavare, i stället beräknas efter den högsta löneklassen.
Anslagsposterna till befattningshavare å övergångsstat (indragningsstat)
och å extra stat skulle likaledes beräknas efter högsta förekommande
löneklass.

I de undantagsfall då avlöningskostnaderna avses skola anvisas å maximerade
anslag — bestämda anslag eller reservationsanslag — bör enligt
•förslaget uppdelningen ske efter enahanda grunder, dock att de olika statbeloppen,
örn så anses erforderligt, i viss utsträckning maximeras. Sådan
maximering av enstaka statposter ber jämväl kunna äga rum, då avlöningskostnaderna
redovisas å förslagsanslag.

Beträffande uppställningen av omkostnadsstaten föreslå ämbetsverken,
att de såsom förslagsanslag för olika verk och myndigheter anvisade
omkostnadsanslagen normalt erhålla följande statuppdelning:

1. Rese- och traktamentsersättningar, förslagsvis;

2. Expenskostnader, förslagsvis;

3. Tryckningskostnader, förslagsvis;

4. övriga utgifter, förslagsvis.

8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

Då särskilda skäl därtill föranleda, skulle eu eller flera av förslagsanslagens
poster, liksom nu ofta sker, kunna maximeras. Hinder skulle ej
heller möta, att omkostnadsanslagen, då så befinnes lämpligt, anvisas såsom
bestämda anslag. Undantagsvis skulle omkostnadsanslagen även
kunna anvisas såsom reservationsanslag. Ur omkostnaderna utbrutna utgiftsslag,
såsom kostnader för materiel, bokinköp m. m., skulle kunna redovisas
å speciella omkostnadsanslag av reservationsanslags natur.

I fråga örn statuppdelningen av reservationsanslag må hänvisas tilt
utlåtandet sid. 24.

Beträffande slutligen redovisningen av de till myndighetsanslagen llänförliga
särskilda uppbörds medlen hava ämbetsverken förordat,
att dessa medel i regel skola upptagas såsom tillgång för omkostnadernas
bestridande. I den mån uppbördsmedlen kunna förutberäknas, skola desamma
följaktligen uppföras såsom tillgång å omkostnadsstaterna. Vare
sig särskilda uppbördsmedel beräknats i de uppställda staterna eller icke,
skola emellertid å anslagen inflytande inkomster i räkenskaperna redovisas
å särskilt konto.

Såväl avlönings- som omkostnadsstater förutsättas skola underställas
riksdagens prövning. Såsom ämbetsverken framhållit, vinnes härigenom,
att jämväl myndigheternas omkostnadsstater genomgående bliva föremål
för granskning i samband med anslagsmedlens anvisande.

Rörande den ytterligare uppdelning avomkostnadsstatens anslagspost
till expenser, för vilkas bestridande Kungl. Maj:t nu i
regel anvisar maximerade belopp, hava ämbetsverken endast föreslagit
den jämkningen i den nu tillämpade ordningen för dispositionen av dessa
anslagsmedel, att utgifterna för bränsle, lyse och vatten skola utbrytas såsom
en fristående, förslagsvis beräknad post, och att det maximerade expensbeloppet
sålunda endast avses för övriga expensutgifter för myndighetens
eget behov. För tryckningskostnader skulle Kungl. Majit ställa till
förfogande maximerade belopp samt för resekostnads- och traktamentsersättningar
liksom för övriga utgifter i regel endast begränsade belopp.

Den i rikshuvudboken och budgetredovisningen lämnade specifikationen
av statens utgifter hänför sig till de i riksstaten upptagna anslagsrubrikerna.
Ur den föreslagna anslagsredovisningen skulle de samlade utgifterna
för varje verk eller enhetlig verksgrupp direkt framgå. För de
egentliga ämbetsverken skulle därjämte, åtminstone vad angår den ordinarie
verksamheten, i budgetredovisningen särskilda uppgifter lämnas för
å ena sidan personalkostnader och å andra sidan sakliga kostnader. Ett
systematiskt särskiljande av statens utgifter efter olika utgiftsslag skulle
emellertid icke ernås genom den i budgetredovisningen ingående anslagsredovisningen.
Genom utgiftsredovisningens anslutning till den för myndighetsanslagen
upprättade fasta uppdelningen av avlönings- och omkostnadsstaterna
skulle emellertid de olika huvudslagen av personalkostnader
och sakliga kostnader kunna särskiljas. Med tillämpande av redan gäl -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

lande bokföringsföreskrifter rörande expenskostnaderna skulle därjämte
för dessa kostnader ytterligare uppdelning i redovisningen kunna åstadkommas.
I fråga örn anslag för icke statlig verksamhet eller understöd till
enskilda skulle likaledes en mera specificerad redovisning kunna ernåsgenom
densammas anslutning till den för respektive anslag fastställda statuppdelningen
eller till den genom särskilda bokföringsbestämmelser föreskrivna
uppdelningen.

Efter nu antydda linjer skulle det ''oliva möjligt att i samband med riksbokföringen
genomföra en systematisk redovisning av statens utgifter för
å ena sidan verksamhet i statens regi och å andra sidan bidrag till ickestatlig
verksamhet eller understöd till enskilda, med fördelning av den förstr
nämnda utgiftskategorien såväl efter myndigheter som efter utgiftsslag..
Huvuddragen av åsyftade redovisning av statens utgifter framgå av det
preliminära förslag till tabelluppställningar, som meddelas i bilaga 2 till
ämbetsverkens utlåtande. Beträffande innehållet av dessa tabeller hänvisas
till sid. 27—28 i utlåtandet. Särskilt må framhållas, att genom summering
på olika sätt av tabellernas uppgifter skulle erhållas kännedom örn
statens utgifter med fördelning dels efter myndigheter dels efter utgiftsslag.
Tabellerna skulle ersätta de genom riksdagens revisorers försorg hittills utarbetade
räkenskapssammandragen och äro avsedda att intagas i riksräkenskapsverkets
årsbok samt kunna göras tillgängliga såväl för statsdepartementen
vid utarbetandet av riksstatsförslaget som för riksdagens
revisorer för underlättande av dessas arbete.

Beträffande frågan om uppställningen av riksstatens utgiftssida i enlighet
med de grunder, som innefattas i det tidigare berörda alternativ Br
nämligen en anslagsuppdelning efter de ändamål, till vilka anslagen anvisats,
torde ämbetsverkens utkast — med hänvisning i övrigt till utlåtandet
sid. 28—30 — kunna i korthet karakteriseras sålunda:

Enligt detta förslag skulle utgifterna å varje huvudtitel eller — då viss
huvudtitel ansetts böra uppdelas i flera huvudgrenar — å varje huvudgren
fördelas på anslag under fyra fasta huvudrubriker, nämligen avlöningar
i statens verksamhet, omkostnader i statens verksamhet, statsersättningar
och statsbidrag m. m. samt övriga behov. Med genomförandet
av en sådan utgiftsuppdelning skulle den i nuvarande riksstatsuppställning
tillämpade indelningen av huvudtitlarna ersättas med en efter
utgifternas beskaffenhet utformad indelning. De för ett och samma
verksamhetsområde anvisade anslagsmedlen skulle sålunda enligt detta
förslag splittras på skilda huvudavdelningar. Vad särskilt angår utgifterna
för verksamhet i statens regi skulle dessa i huvudsak uppdelas på
två avdelningar, den ena avseende personalkostnader och den andra sakliga
kostnader; för tillfällig statlig verksamhet anvisade anslag skulle upptagas
under rubriken övriga behov. Beträffande personalkostnaderna
skulle uppdelning av anslagsmedlen å myndighetsanslag genomföras, me -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

<lan för de sakliga kostnaderna anslagsmedlen skulle sammanhållas å gemensamhetsanslag.

Vid bedömande av förslagen (sid. 30—34) hava ämbetsverken till en början
uttalat, att i jämförelse med nu tillämpad ordning såväl uppställningen
enligt alternativ A som uppställningen enligt alternativ B skulle
leda till större reda och enhetlighet. Ämbetsverken hava därefter ingått
på en utförlig värdesättning av de båda alternativen inbördes och därvid
framhållit, att det enligt alternativ A utarbetade förslaget måste anses
äga avgjort företräde framför det enligt alternativ B utformade i följande
olika avseenden, nämligen i fråga örn utarbetandet av myndigheternas anslagsäskanden,
utarbetandet inom departementen av förslag till riksstat,
riksstatsförslagets behandling inom riksdagen, utformandet inom departementen
av regleringsbreven för i riksstaten anvisade anslag, dispositionen
och bokföringen av anslagen hos myndigheterna, riksbokföringens genomförande
samt revisionen av myndigheternas räkenskaper. Den enligt alternativ
A utarbetade riksstatsuppställningens företräden i dessa hänseenden
hava ämbetsverken ansett kunna i huvudsak återföras på det förhållandet,
att i nämnda uppställning anslagsmedlen för verksamhet i statens
regi sammanförts å anslag under respektive myndigheter, varigenom
de olika leden i arbetet för riksstatens utformande, respektive den fastställda
riksstatens realiserande kunde utföras i sitt rätta sammanhang
och med iakttagande av tillbörlig konsekvens. Beträffande det praktiska
genomförandet av den ifrågasatta omläggningen har utredningen visat,
att de med omläggningen förbundna svårigheterna bliva större i samma
mån som omläggningen göres mera genomgripande. Med hänsyn till
att det enligt alternativ A utarbetade förslaget till riksstatsuppställning i
princip nära ansluter sig till den för flertalet huvudtitlar nu tillämpade
uppställningen, hava för detta förslag med omläggningen förbundna svårigheter
vid utredningen framträtt allenast i fråga örn sådana huvudtitlar
eller delar av huvudtitlar, vilkas nuvarande uppställning mera avsevärt
avviker från den för huvudtitlarna i allmänhet tillämpade.

Ämbetsverkens utlåtande utmynnar i det uttalandet, att en omläggning
av riksstatens utgiftssida bör med det snaraste komma till stånd
och att denna omläggning bör utformas i enlighet med de grunder, som
innefattas i alternativ A.

Ämbetsverken hava därjämte förklarat sig hava för avsikt att i ett
kommande utlåtande till behandling upptaga vissa med den föreslagna
omläggningen av riksstaten sammanhängande särskilda frågor, nämligen:
1) riksstatens komplettering i avseende å vissa hittills vid sidan av budgeten
redovisade inkomster och utgifter; 2) riksstatens specialbudgeter;
3) den budgetära behandlingen av myndigheternas inkomster i egen
verksamhet; 4) uppställningen av riksstatens inkomstsida; 5) den budgetära
behandlingen av byggnadsanslagen; 6) dispositionen och utbetalningen
av i riksstaten anvisade anslagsmedel; 7) omprövning av myn -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

digheternas hänförande till huvudförvaltningar eller till i räkenskapsliänseende
underordnade förvaltningar; 8) rationalisering av bokföringen
hos huvudförvaltningar och under förvaltningar; samt 9) utfärdandet
av allmänna utbetalnings- och bokföringsföreskrifter.

Vad angår riksstatens specialbudgeter hava ämbetsverken i förevarande
utlåtande framlagt vissa förslag, avseende dels ändrad uppställning
av specialbudgeterna för automobilskattemedlen och totalisatormedlen
dels ock upplösande av den för patent- och registreringsverket upprättade
specialbudgeten (sid. 5—7). — I fråga örn den. budgetära behandlingen av
myndigheternas inkomster i egen verksamhet hava ämbetsverken uttalat,
att de funne erforderligt, att av de hittills såsom särskilda uppbördsmedel
å anslagen redovisade dylika inkomsterna betydande grupper överflyttades
till riksstatens inkomstsida (sid. 8).

Yttranden över förslaget. I anledning av statskontorets och riksräkenskapsverkets
utlåtande och förslag hava yttranden efter remiss avgivits
av ett hundratal verk och myndigheter, vilka beröras av förslaget. Vid
besvarandet av remissen hava myndigheterna i allmänhet haft att enligt
särskilda formulär lämna uppgifter, innefattande dels beräkning rörande
beloppen av de i alternativ A upptagna anslag, som avse verksamhet,
för vilken det enligt gällande ordning åligger vederbörande myndighet
att avgiva anslagsäskanden, dels ock förslag till stater för avlönings- och
omkostnadsanslag för ämbetsverket och underlydande statliga myndigheter,
institutioner och kårer. De sålunda inkomna uppgifterna utgöra ett
värdefullt material för bedömande av förslagets verkningar i olika hänseenden.

Jag ber nu att få lämna en sammanfattande redogörelse för de uttalanden,
som gjorts i de inkomna yttrandena över förslaget.

Allmänna synpunkter. Med få undantag hava de i ärendet
hörda myndigheterna tillstyrkt en ändrad uppställning av riksstatens
utgiftssida eller förklarat sig icke hava något att erinra mot den föreslagna
omläggningen. Åtskilliga myndigheter hava därvid uttryckligen
framhållit önskvärdheten av att en omläggning kommer till stånd
och förordat dess snara genomförande. Några myndigheter hava betonat,
att det föreliggande förslaget vore ändamålsenligt samt ägnat att
bringa klarhet och reda i uppställningen av riksstatens utgiftssida.

Mera bestämda erinringar, avseende antingen omläggningen i dess helhet
eller blott vederbörande myndighets eget förvaltningsområde, hava
framställts endast av flygstyrelsen, arbetsdomstolen och lantbruksstyrelsen
samt i ett särskilt yttrande till större akademiska konsistoriets i
Uppsala protokoll.

Flygstyrelsens anmärkningar, till vilka jag i det följande återkommer,
anknyta huvudsakligen till den föreslagna anslagsuppdelningen för
fjärde huvudtiteln.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Arbetsdomstolen har för sitt vidkommande framhållit, att uppställningen
av dess nuvarande stat lämnade en klar och tydlig hild av domstolens
organisation samt av arten och beloppen av de utgifter, som under
det löpande budgetåret skulle bestridas från domstolens anslag, samtidigt
som densamma vore väl ägnad att tjäna som utgångspunkt för en
noggrann förslagsberäkning av utgifterna för ett kommande budgetår.
I alla dessa hänseenden vore det av statskontoret oell riksräkenskapsverket
utarbetade formuläret till stater betydligt underlägset. Domstolen
kunde därför icke tillstyrka, att dess stat uppställdes efter de föreslagna
grunderna.

Lantbruksstyrelsen har vitsordat, att de av statskontoret och riksräkenskapsverket
omnämnda bristerna i riksstatsuppställningen i viss utsträckning
föreligga, samt har funnit sig i dessa delar kunna förorda
föreslagna åtgärder för förefintliga bristers avhjälpande. Enhetliga grunder
syntes sålunda böra komma till tillämpning vid redovisningen av i statens
regi inflytande inkomster. Utformningen av olika myndigheters
avlöningsstater borde så långt möjligt ske efter enhetliga normer. Detsamma
gällde i stort sett även omkostnadsstaterna. Utgifterna för
verksamhet i statens regi borde icke sammanföras under samma anslag
som bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda.
Även örn styrelsen sålunda i vissa avseenden kunde biträda de synpunkter,
som framförts i den föreliggande utredningen, måste styrelsen dock
i vissa vitala delar framföra en annan uppfattning än den, som däri kommit
till synes.

Mot det föreslagna upphävandet av skillnaden mellan ordinarie och
extra anslag ställde sig sålunda styrelsen i någon mån tveksam, särskilt
örn därmed kunde anses följa en allmän skyldighet för de anslagsäskande
myndigheterna att årligen pröva samtliga anslagsbehov. Härmed skulle
givetvis för dessa myndigheter följa ett väsentligt ökat arbete, varjämte
det vore anledning antaga, att reformen automatiskt skulle medföra ökade
anslagsbehov.

_ Vad anginge den föreslagna uppdelningen av de nu för varje huvudtitel
anvisade gemensamhetsanslagen å de för varje myndighet anvisade
anslagen och därmed sammanhängande förslag till uppställning av
avlönings- och omkostnadsstater för de olika myndigheterna, vilka stater
skulle underställas riksdagens prövning, ville lantbruksstyrelsen
framhålla, att ämbetsverken ofta saknade hållbara grunder för beräkning
av en hel del av nämnda kostnader och att därför någon verkligt bärande
grund för förslagets genomförande saknades. Styrelsen ville i detta
hänseende till en början ifrågasätta lämpligheten av att beräkningar av
dyrtidstilläggen utfördes runt örn i statsförvaltningen så långt i förväg,
som här måste bliva fallet, då möjlighet saknades att bedöma levnadskostnadernas
utveckling och varje kännedom saknades örn riksdagens kommande
beslut i fråga örn grunderna för lönetilläggets utgående. Skulle
dyrtidstillägget icke upptagas å de särskilda lönestaterna, förefölle det,
som om därmed hela det ifrågasatta systemet folie sönder. I viss mån
liknande synpunkter har styrelsen anfört även i fråga örn det provisoriska
dyrortstillägget. Likaledes mötte beträffande omkostnadsstaten i många
fall stora svårigheter vid de framtida utgifternas beräknande. Örn tillförlitligheten
av verkställda beräkningar utgjorde en bestämd förutsättning
för förslagets genomförande, ansåge styrelsen, att denna förutsättning
i väsentlig mån saknades. Lantbruksstyrelsen ville ej heller underlåta
att framhålla som sin mening, att utredningen på denna punkt väl

13

Kungl. May.ts proposition nr 220.

mycket satte formen före saken och att uppställningen av riksstaten och
redovisningen av statens utgifter gjorts till självändamål på bekostnad
av de praktiska behov och förhållanden, som påkallat anslagsanvisningen.
På grund av vad sålunda anfördes avstyrktes förslaget, i vad det avsåge
uppdelningen av gemensamlietsanslagen och uppställningen av de mera
detaljerade staterna.

Vad vidare anginge den påtalade bristen, att redovisning över riksstaten
icke undantagslöst tillämpades för statens samtliga inkomster och utgifter,
medgåve styrelsen, att nämnda förhållanden ur statsreglerings- och
redovisningssynpunkt kunde framstå såsom en brist. Emellertid kunde
också praktiska skäl och syften i fråga örn användningen av vissa inkomster
påkalla ett dylikt utbrytande.

Inom större akademiska konsistoriet i Uppsala har professor Reuterskiöld
anfört, att då han icke kunde anse den uniformitet, som vore avsedd,
på något sätt önskvärd eller väl grundad, och då varje skärpt teknisk
utveckling av budget och riksstat vore ur saklig synpunkt mer än
vanligt betänklig, sedan denna utveckling nu nått den gräns, där den icke
längre vore blott teknisk, han till alla delar måste avstyrka förslaget.

Härjämte hava några myndigheter ifrågasatt, huruvida den föreslagna
reformen lämpligen redan nu bör komma till genomförande.

Sålunda har kommerskollegium framhållit att, även örn uppställningen
av riksstatens utgiftssida vore att beteckna såsom den förevarande utredningens
huvudfråga, densamma dock syntes stå i så intimt samband med
åtskilliga av de frågor, vilka statskontoret och riksräkenskapsverket anmält
sig hava för avsikt att behandla i ett kommande utlåtande, att det
syntes kunna ifrågasättas, huruvida icke en reformering av budgettekniken
i nu ifrågavarande avseende lämpligen borde anstå, till dess utredningen
förelåge färdig även i övriga delar och utredningens resultat kunde
bedömas i ett sammanhang. Mot de allmänna principer, som uppställts
för utgifternas fördelning på anslag'' och anslagens statuppdelning, hade
kollegium i huvudsak icke något att erinra.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län, har intet att erinra mot att en
omläggning av uppställningen av riksstatens utgiftssida kommer till
stånd, men anser, att därmed lämpligen bör få anstå, till dess att jämväl
övriga med omläggningen av riksstaten sammanhängande frågor bragts
till sin lösning, samt att omläggningen åtminstone icke borde komma till
stånd, förrän för utgiftsbok ändamålsenlig blankett utarbetats.

Vad härefter angår frågan, åt vilket av de båda förslagen
till uppställning av riksstatens utgiftssida företräde
bör lämnas, har icke någon av de myndigheter, som uttalat sig i
frågan, förordat en uppställning i enlighet med det såsom alternativ B
betecknade förslaget. Åtskilliga myndigheter hava uttryckligen framhållit,
att deras tillstyrkande av en ändrad uppställning av riksstatens
utgiftssida avser en omläggning i enlighet med det av statskontoret oell
riksräkenskapsverket förordade alternativet A.

Av de gjorda uttalandena ina särskilt anföras följande.

Pensionsstyrelsen anser, att en omläggning i överensstämmelse med
alternativ B skulle medföra betydande praktiska olägenheter för medels -

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

anvisningen, åtminstone vad angår pensionsförsäkringens verksamhetsområde.

Överståthållarämbetet understryker, att en uppdelning enligt alternativ
B allenast skenbart syntes innebära en fördelning efter utgiftsändamål,
enär det verkliga utgiftsändamålet torde vara vederbörande
gren av statens verksamhet. Beträffande möjligheten att överblicka
kostnaden för respektive förvaltningsgrenar syntes alternativ B medföra
än mindre överskådlighet än nuvarande riksstatsuppställning.

Länsstyrelsen i Örebro län anför, att alternativ A med avseende å överskådlighet
och reda och härigenom vunna lättnader i arbetet för riksstatens
upprättande innebure avsevärda fördelar framför alternativ B.
Därtill kornme, att alternativ A syntes så nära som möjligt ansluta sigtill
den nu tillämpade uppställningen, vilket väsentligen skulle underlätta
övergången till den nya ordningen.

Några myndigheter hava framhållit, att vissa fördelar syntes vara förenade
med alternativ B, men dock stannat för att förorda alternativ A.

Försäkringsrådet yttrar sålunda, att en anslagsuppdelning efter de
ändamål, till vilka anslagen anvisats, naturligen vore förenad med avsevärda
fördelar, men förordar dock A-alternativet.

Medicinalstyrelsen anser, att B-alternativet ur vissa synpunkter giver
en bättre överskådlighet över statsutgifternas användning för olika
ändamål än A-förslaget. Styrelsen förordar dock det senare såsom den
ur rationell synpunkt bästa lösningen av frågan.

Länsstyrelsen i Kalmar län håller före, att såvitt rör bokföringen å
landskontoret intet vore att erinra mot den föreslagna uppställningen
vare sig enligt alternativ A eller enligt alternativ B, men för länsstyrelsens
vidkommande syntes dock A-förslaget vara att föredraga.

S p e eiolf r åg or. I stor utsträckning hava myndigheterna yttrat
sig örn olika till den föreslagna uppställningen av riksstaten anknutna
specialfrågor. Här torde endast behöva beröras uttalanden i sådana frågor,
som hava en mera allmän räckvidd.

I fråga örn upphävande av skillnaden mellan ordinarie
och extra anslag hava särskilda uttalanden gjorts av några
myndigheter.

Marinförvaltningen framhåller, att skillnaden mellan ordinarie och
extra _ anslag visserligen icke syntes behöva upprätthållas beträffande
avlönings- och omkostnadsanslag, men att för sjöförsvarets övriga anslag
den nuvarande indelningen innebure en stabilitet i anslagsförvaltningen,
som enligt marinförvaltningens åsikt icke borde äventyras.

Lantbruksstyrelsen har, såsom framgår av vad förut anförts, ställt sig
tveksam inför förslaget örn upphävande av skillnaden mellan ordinarie och
extra anslag.

Patent- och registreringsverket har — under framhållande, att från rent
budgetteknisk synpunkt alla skäl talade för ett upphävande av den ifrågavarande
indelningen — uttalat, att en dylik förändring icke syntes
kunna undgå att i sin mån befordra den omvälvning i uppfattningen örn
ämbets- och tjänstemännens, särskilt de ordinaries, statsrättsliga ställning,
som allt tydligare skönjdes och örn vars lämplighet meningarna
ingalunda vore odelade.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

I fråga om fördelningen av riksstats utgifterna på olika
huvudtitlar, anslagens sammanförande i grupper inom
de olika huvudtitlarna samt utgifternas fördelning på
anslag hava de flesta myndigheter lämnat förslaget utan erinran, även
örn vissa speciella önskemål framförts beträffande jämkningar i olika hänseenden.
Av mera allmän natur är den av vissa myndigheter framhållna
svårigheten att vid fördelning av riksstatsutgifterna på olika huvudtitlar
genomföra principen att under en rubrik sammanföra alla de anslagsmedel,.,
varöver en myndighet ägde förfoga, bland annat i de fall där till myndighetens
förfogande stöde medel från anslag inom annan huvudtitel eller
medel, som ej redovisades å riksstaten. Sålunda har statistiska centralbyrån
framhållit, att ämbetsverket under budgetåret 1933/1934 hade att
disponera, förutom åt ämbetsverket anvisade anslagsmedel under sjunde
huvudtiteln och medel från anslag under sjätte huvudtiteln till hyreskostnader,
exempelvis anslag under nionde huvudtiteln till inventering av landets
förråd av vete och råg samt till utredning angående jordbrukets skuldsättning.
Liknande förhållanden föreligga bland annat inom kontrollstyrelsens
och bank- och fondinspektionens verksamhetsområden.

Med avseende å gruppindelningen har kommerskollegium beträffande
tionde huvudtiteln ifrågasatt, huruvida icke anslagen till vart och ett
ämbetsverk borde bilda en särskild huvudgrupp med sin egen rubrik och
de övriga anslagen sammanföras under lämpliga huvudgrupper.

Mera allmänna synpunkter på anslagsuppdelning och anslagsbenämning
hava anlagts av några myndigheter.

Marinförvaltningen erinrar, att de huvudsakliga kostnaderna för avlöningar
vid marinförvaltningen icke folie på avlöningar till de i staten
för ämbetsverket upptagna civila ämbets- och tjänstemännen utan på avlöningarna
åt de till ämbetsverket kommenderade militära och civilmilitära
befattningshavarna. På grund härav syntes ändamålet att uppvisa
kostnaderna för varje myndighet för sig för marinförvaltningens del
även vid den föreslagna riksstatsuppställningen bliva förfelat.

Flygstyrelsen framhåller, att, såvitt angår fjärde huvudtiteln, redan
nuvarande uppställning tillgodosåge kravet på ett särskiljande under
olika anslag av utgifter för avlöning, omkostnader, materiel och stipendier.
Mot en uppdelning av de gemensamma omkostnadsanslagen å de
skilda myndigheterna hyste styrelsen betänkligheter. Försvarsdepartementet
och de centrala ämbetsverken under fjärde huvudtiteln företedde
vid jämförelse med andra verk den säregenheten, att huvuddelen av den
däri tjänstgörande personalen icke avlönades från verkets anslag och
icke vore fast bunden vid verket. De centrala försvarsverkens omkostnadsanslag
komme därför att avse även andra personalkategorier än deras
avlöningsanslag. Syftet med den föreslagna uppdelningen skulle härigenom
förfelas. Detta syfte angåves vara att giva en översikt över anvisade
anslagsmedel, utvisande avvägningen för olika verksamhetsområden,
och skulle således påfordra, att även den militära personalens avlöning
redovisades under verkets anslag. Då detta icke blivit ifrågasatt och
anordningen skulle kunna väntas draga med sig olägenhet, då därigenom
kunde framkallas tvekan, huruvida viss utgift vore av natur att belasta

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

verkets anslag eller allmänt omkostnadsanslag, ansåge styrelsen för sin
del, att omläggningen i denna del icke borde komma till* stånd.

Länsstyrelsen i Stockholms län Ilar anfört, att den föreslagna minskningen
av antalet anslagstitlar knnde komma att ur bokföringssynpunkt
medföra avsevärda olägenheter beträffande åttonde huvudtiteln.

Länsstyrelsen i Blekinge län befarar, att den genomförda minskningen
av antalet anslag komme att förutsätta ökad statistisk bokföring i eller
vid sidan av huvudbokföringen. Länsstyrelsen hade funnit tveksamt,
huruvida kassarapporterna etter förslagets genomförande skulle kunna
grundas direkt på utgiftsböckernas särskilda riksstatskonti i fråga örn
bland annat de föreslagna nya avlöningsanslagen, särskilt för oreglerade
verk, och omkostnadsanslagen. Då frågan, huruvida och i vad mån i
riksstatsanslagen ingående utgifter av flera olika slag skulle redovisas
i bokföringen och i rapporterna, således antagligen bleve beroende av ett
antal föreskrifter för de olika förvaltningsmyndigheterna, bleve bokföringen
och redovisningen något mera invecklad än hittills varit fallet.
Härjämte funné länsstyrelsen förslagets genomförande, särskilt i vad det
avsåge borttagande av gemensamhetsanslag, medföra, att översikt av
dessa statsutgifter för hela statsförvaltningen inom huvudtitlarna icke
kunde erhållas direkt ur riksstaten.

Lantbruk sst yi elsen har hållit före, att en minskning av antalet anslag
i riksstaten icke i och för sig kunde betraktas såsom någon särskild för^
del. Några sidor mer eller mindre i riksstaten torde sakna betydelse,
r oislagets genomförande skulle för de anslagsäskande mvndigheterna
medföra ökat arbete vid framläggande av deras petita och jämväl en
hel del besvärligheter vid anslagsanvändningen. Särskilt komme detta att
visa sig, där anslag liopförts, vilka folie inom olika statsmyndigheters
verksamhetsområden. Lantbruksstyrelsen ställde sig även mycket betänksam
mot förslaget att sammanföra anslag av olika karaktär, sär.
< a 1 hdpslagningen skulle ingå ett eller flera reservationsanslag
eliel då fråga vöre om sammanslagning av flera reservationsanslag inkördes.
Det vöre också enligt styrelsens mening för de förvaltande myndigheterna
fördelaktigast, att den nuvarande uppdelningen av utgiftsanslagen
efter deras olika ändamål sa långt möjligt bibeliölles.

Kommerskollegium har i fråga örn anslagens benämningar framhållit
önskvärdheten av att riksstatens karaktär av rättesnöre för medelsredovisningen
erhölle större beaktande. En anslagsbenämning syntes böra vara
sii beskaffad, att den i kortaste form lämnade ett fullt tillräckligt uttryck
för anslagets ändamål och samtidigt oförändrad kunde användas såsom
benämning för anslagets konto i räkenskaperna. I ett stort antal fall lämnade
emellertid själva anslagsbenämningen enligt förslaget ingen upplysniug
örn anslagets ändamål, såframt den icke sammanställdes med en för
flera anslag gemensam överrubrik. Mimi dylika för flera anslag gemensamma
överrubriker förekomme även i fall, då vederbörande anslagsbenämnmgar
i och för sig vore tillräckliga för att giva uttrvck för anslagets
ändamål. Såsom exempel framhölles, att anslaget till avlöningar för kommerskollegium
borde erhålla benämningen »Kommerskollegii avlöningsanslag».

Rörande dea i betänkandet förordade principen att för de olika anslagen
sa långt möjligt genomföra en fast stat u p p d e 1 n i n g laar endast ett
fåtal uttalanden gjorts.

Fångvårdsstyrelsen har ansett lämpligt, att särskilda stater för avid -

17

Kungl. Majlis proposition nr 220.

fångar och omkostnader upprättades för fångvårdsstyrelsen, för fångvårdsstaten
och för interneringsnämnden.

Arbetsdomstolen har hemställt, att, därest det av bokföringstekniska
skäl ansåges lämpligt att, genomföra en strängt enhetlig uppställning av
staterna för olika verk oberoende av dessas organisation och verksamhet,
vissa jämkningar, som sammanhängde med domstolens organisation, måtte
vidtagas i dess statuppställningar.

Tekniska högskolans förvaltningsnämnd förordar förslaget att särskilja
personal- och sakkostnader men finner det vid utarbetandet av statuppställningen
vara av grundläggande betydelse, att den av Kungl. Majit
och riksdagen givna anslagsdispositionen ej förrycktes för syftet att erhålla
en bättre uppställning. Så skulle enligt förvaltningsnämndens förmenande
ske med avseende å vissa anslagsmedel till högskolan, örn den
föreslagna statuppdelningen oförändrat följdes. Förvaltningsnämnden har
därvid särskilt fäst uppmärksamheten på det förhållandet, att arvoden
åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter bestredes ej blott av anslagsmedel
utan även med anlitande av avgifter från de studerande, samt
framhållit nödvändigheten av att högskolan även i fortsättningen finge
disponera dessa avgifter i samma utsträckning som hittills.

Lotsstyrelsen förutsätter för styrelsens del, med hänsyn till önskvärd
reda och ordning inom bokföringen och medelsredovisningen, att särskilda
stater, åtminstone beträffande avlöningsanslaget, fortfarande som hittills
fastställdes för lotsstyrelsen samt för lots- och fyrstaten ävensom att dessa
stater därefter sainmanarbetades i en avlöningsstat, motsvarande den nu
föreslagna.

Beträffande uppställningen av avlöni ngsstaten hava åtskilliga
uttalanden gjorts.

Vad först angår sättet för beräkning av anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie befattningshavare samt till befattningshavare å övergångsstat
(indragningsstat) och å extra stat har anförts bland annat följande.

Göta hovrätt anser för hovrättens del med hänsyn till rådande vikariatsystem
behov icke föreligga att beräkna posten till avlöningar till befattningshavare
å ordinarie stat efter högsta löneklassen.

Fångvårdsstyrelsen förutsätter, att där icke-ordinarie befattningshavare
förordnades att uppehålla ordinarie tjänst, vid tillämpning av det föreliggande
förslaget skulle, för bestridande av avlöningskostnader åt den ickeordinarie
befattningshavaren tågås i anspråk vederbörande anslagspost
till avlöningar till befattningshavare, å ordinarie stat.

Arbetsdomstolen har erinrat, att, då posten för avlöningar till befattningshavare
å extra stat för domstolens del bomme att innefatta allenast
avlöningen till domstolens sekreterare och ersättning till vikarie för
denne, bättre överensstämmelse mellan beräknade och verkliga utgifter
icke uppnåddes genom beräkning av posten efter den högsta förekommande
löneklassen.

Medicinalstyrelsen anser i fråga örn avlöningsanslagen, att förslagsvis
anvisade poster framdeles borde vid staternas uppgörande upptagas till
belopp, motsvarande den årliga belastningen.

Länsstyrelsen i Östergötlands län linner för länsstyrelsernas del erforderligt,
att till förekommande av överskridanden av posten för avlöningar

Wising till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 220. 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

till befattningshavare å ordinarie stat en särskild post anvisas till vikariatsersättningar.

Statistiska centralbyrån har anmärkt, att ej heller den föreslagna beräkningen
efter högsta löneklassen vore för dess def tillräcklig; en mera
noggrann förutberäkning syntes vara önskvärd.

Generaltullstyrelsen har omförmält, att örn anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän vid styrelsen och tullstaten beräknades
efter belastningen, skulle, med inräkning av vikariatsersättningar, framkomma
en summa av omkring 11,800,000 kronor, men att örn till grund
för beräkningen lades högsta löneklassen samma anslagsposter skulle
uppgå till i runt tal 12,200,000 kronor.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har åberopat universitetets
drätselnämnds yttrande, varur i detta sammanhang må anföras följande.
Anslaget till avlöningar åt alla de befattningshavare vid universitetet, för
vilka det allmänna avlöningsreglementet icke vore gällande — alltså i stort
sett universitetets hela ordinarie lärarekår, amanuenser däri inbegripna —
vore i universitetets stat upptaget såsom ett fast anslag och icke såsom
förslagsanslag. Enligt gällande bestämmelser skulle uppkommande besparingar
å dessa avlöningar tillföras universitetets reservfond, vilken avsåge
att täcka oförutsedda utgifter av olika slag. För att icke reservfonden
skulle gå miste örn denna inkomst erfordrades, att avlöningarna till de
befattningshavare, som icke lydde under det allmänna avlöningsreglementet,
i statsbudgeten skildes från avlöningar till övriga befattningshavare
vid universitetet och uppfördes såsom fast anslag. I det remitterade utlåtandet
hade för övrigt räknats med att en dylik uppdelning av anslag
till avlöningar i vissa fall skulle kunna förekomma. Drätselnämnden
hemställde, att ändring måtte göras i överensstämmelse med vad nu anförts.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att vid genomgående beräkning av tjänstemännens
löner efter högsta löneklass, respektive lönegrad riksstaten
skulle komma att belastas med onödigt höga belopp för avlöningar, vilket
även återverkade på beloppen för dyrtidstillägg. Exempelvis beräknades,
såvitt angår ålderstilläggen vid de allmänna läroverken, denna
skillnad till omkring 900,000 kronor. Skolöverstyrelsen kunde fördenskull
icke biträda förslaget i nu förevarande hänseende i vad det avsåge överstyrelsen
och de under överstyrelsens inseende stående läroanstalterna.

Beträffande de föreslagna avlöningsposterna till icke-ordinarie befattningshavare
m. fl. hava en del uttalanden gjorts.

Fångvårdsstyrelsen omförmäler, att inom fångvården förekomme, att
icke-ordinarie befattningshavare, tillhörande fångvårdsstyrelsen, förordnades
att såsom vikarie uppehålla icke-ordinarie befattning vid fångvårdsstaten
och omvänt, samt ifrågasätter — till undvikande av uppkommande
svårigheter av begränsningen uti grundavlöningsposten — att
den grundavlöning, som den sålunda förordnade befattningshavaren ägde
åtnjuta, finge bestridas från anslagsposten till grundavlöningar inom den
avdelning av fångvården, där tjänstgöringen i verkligheten ägde rum.

Pensionsstyreisen har ifrågasatt lämpligheten och nödvändigheten av
den föreslagna uppdelningen av anslagsmedlen för icke-ordinarie personal
samt har framhållit, att det för ett ämbetsverk med stor extra ordinarie
personal skulle ställa sig i hög grad opraktiskt att nödgas i avsevärd utsträckning
särskilt bokföra avlöningen t. ex. under de ofta inträffande
kortare ledigheterna för sjukdom. Styrelsen har därvid uppgivit, att hos

Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 19

styrelsen vikarie vid ledighet för extra ordinarie befattningshavare i regel
icke lörordnades.

Medicinalstyrelsen Ilar i denna del givit uttryck åt en motsatt uppfattning
och framhållit, att genom den föreslagna statuppställningen skulle
vinnas, att den rätt till sjukavlöning för myndigheternas extra ordinarie
personal, som vore tillförsäkrad densamma, icke, såsom nu kunde bliva
fallet, skulle medföra risk för rubbningar i dispositionen av de begränsade
belopp, som stöde till förfogande för avlöning åt den icke-ordinarie
personalen.

Länsstyrelsen i Uppsala län finner den föreslagna ordningen, att Kungl.
Majit icke hädanefter skall bestämma antalet extra ordinarie befattningshavare
hos länsstyrelserna, lämplig, enär härigenom anslagsmedlens fördelning
mellan extra ordinarie och extra befattningshavare lättare kunde
anpassas efter tillgången till arbetskrafter.

Statens centrala frökontrollanstalt har framhållit, att, då en stor del av
anstaltens personal avlönades med timpenning på grund av verksamhetens
säsongartade karaktär, det icke läte sig göra att fastlåsa posten till
grundavlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. fl. vid bestämt
belopp, som icke finge överskridas. I viss mån liknande synpunkter hava
framhållits av statens provning sanstalt, vid vilken anlitandet av tillfälliga
biträden varierar med uppdragsmängden. Även för säkring sinspektionen
har påvisat olägenheten av en maximerad post till grundavlöningar
å inspektionens stat.

Rikets allmänna kartverk anser det lämpligt, att, därest ersättning till
den militära personalen skall ingå som underpost å avlöningsstaten, denna
post upptages såsom reservationsanslag.

Av de uttalanden, som gjorts i fråga örn uppställningen av o m kos tnad
sstat en och därmed sammanhängande frågor, må här endast omnämnas
följande.

Socialstyrelsen framhåller, att utgifterna för renhållning och städning
kunna avsevärt variera, och ifrågasätter, huruvida icke dessa utgifter
borde, såsom förut skett, upptagas i samma obegränsade post som bränsle,
lyse och vatten.

Statistiska centralbyrån andrager enahanda synpunkter beträffande
tryckningskostnader. Därjämte anför verket, att ifråga örn mera sällan
förekommande omkostnader, såsom t. ex. resekostnads- och traktamentsersättningar,
borde i staten beräknas ett mindre belopp. Det förefölle nämligen
mindre tilltalande, att, såsom statskontoret och riksräkenskapsverket
syntes hava förutsatt, vid en tillfällig utgift av nämnda slag avföra
densamma å annan omkostnadspost, men i räkenskaperna redovisa den
under den statrubrik, dit den rätteligen hörde.

Riksarkivet har ifrågasatt, örn den föreslagna uppdelningen på de särskilda
verken av rese- och traktamentsersättningar samt tryckningskostnader
skulle vara till övervägande gagn.

Uppsala universitets drätselnämnd anför i det av större akademiska konsistoriet
i Uppsala åberopade yttrandet följande. Den ojämförligt största
delen av de utgifter, som till sin natur vore att hänföra till omkostnader,
ingiuge såsom integrerande delar i de olika vetenskapliga institutionernas
materielanslag. Detta stöde i full överensstämmelse med Kungl. Majda
och riksdagens beslut. Vid fastställandet av materielanslag för varje särskild
institution plägade läggas till grund en av universitetsmyndigheterna
uppgjord tablå över de olika utgifter, som beräknades erforderliga

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

för institutionens drift, och häri brukade såsom en större eller mindre del
ingå kostnader för bränsle, lyse, städning, rengöring, telefon o. s. v. —
Utgifter av omkostnads natur förekomme vid universitetet i övrigt endast
i jämförelsevis ringa utsträckning, nämligen för universitetets centrala
förvaltning, för universitetsbyggnadens uppvärmning, lör tryckning
och dylikt. Dessa bestredes ur det i universitetets stat upptagna anslaget
till »Extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad». Denna
anslagspost inginge jämte anslag till reparationer och anslaget till kronooch
kommunalutskylder samt brandavgifter för universitetets fastigheter i
Uppsala bland anslagen under VIII E. 2. II till materiel m. m. Med
hänsyn till vad sålunda anlörts, och enär uppförandet i staten av en särskild
utgiftspost för omkostnader, omfattande allenast en del av universitetets
samtliga utgifter av omkostnads natur, skulle vara missvisande,
ifrågasatte drätselnämnden, att anslagen E 4 och E 5 i förslaget till anslagsuppställning
för universitetet finge sammanföras till ett anslag, benämnt
»omkostnader och materiel». Detta anslag borde i sä fall vara reservationsanslag.

Även Lunds universitets drätselnämnd och större akademiska /consistoriel
i Lund liava förordat ett dylikt sammanförande av anslagsmedel till
omkostnader och materiel under åberopande av besparingssynpunkter.

Kanslern för rikets universitet har understrukit de av de akademiska
myndigheterna i dessa delar framhållna synpunkterna och därjämte anfört,
att vid fördelningen av anslaget till omkostnader och materiel mellan
de olika universitetsinstitutionerna borde iakttagas, att den för varje
institution avsedda anslagsposten erhölle naturen av reservationsanslag.

Tekniska högskolans förvaltningsnämnd har framhållit vikten av att
högskolans anslagsmedel till bestridande av expenser och tryckningskostnader
även framdeles liksom hittills anvisades å reservationsanslag.

Lantbrukshögskolan anser det nödvändigt, att besparingar, som uppstå
å någon utgiftspost å högskolans omkostnadsstat, måtte —• såsom hittills
gällt — få användas till täckande av brist å annan post i samma stat.

Patent- och registreringsverket har för ämbetsverkets vidkommande
framställt en bestämd erinran mot en begränsning av de för tryckning
anvisade medlen samt därvid anfört, att verkets tryckning måste i varje
fall, enligt meddelade författningsbestämmelser, utföras och följde automatiskt
ämbetsverkets verksamhet. Minskades exempelvis antålet beviljade
patent, minskades tryckningskostnaderna, och tvärtom. Ett anslagsöverskridande
vore ej ägnat att väcka betänkligheter, då de ökade
utgifterna redan föregåtts av i motsvarande mån höjda inkomster.

Gentemot det framlagda förslaget, i vad detsamma rör specialbudgeterna,
hava vissa erinringar framförts.

Väg- och vattenbi g g nåd sstyrelsen — som funnit ämbetsverkens förslag
i hög grad ägnat att bringa större reda och överskådlighet än nu är fallet
-— har, vad angår den del av förslaget som avser automobilskattemedlens
behandling, påpekat, att, därest till automobilskattemedelsfonden fördes
influten skatt efter avdrag av anvisade anslagsmedel å övriga mot inkomsttiteln
svarande anslag i stället för, såsom nu vöre fallet, efter avdrag
av den verkliga kostnaden å dessa anslag, eventuell besparing å anslagen
bomme att tillföras kassafonden med påföljd att, i den mån anslagen
vore för högt beräknade, automobilskattemedlen i motsvarande
mån bomme att tagas i bruk för budgeten i dess helhet. Risken för en

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

dylik sammanblandning av autoniobiIskattemedel oell vanliga skattemedel
kunde emellertid, enligt styrelsens förmenande, praktiskt taget anses begränsad
till anslaget till bidrag till vägunderhållet på landet. I syfte
att utesluta denna risk ville styrelsen föreslå, att detta anslag sammansloges
med avsättningsanslaget till statens automobilskattemedelsfond.

lAintbruksstyrelsen framhåller, att, å ena sidan, de genom totalisatorvorksamheten
inflytande medlen uteslutande borde reserveras för den
svenska hästaveln och användas till dennas befrämjande och, å andra sidan,
do statliga utgifterna för samma ändamål bestridas ur den med dessa
medel finansierade fonden. Den föreslagna uppdelningen av det nuvarande
ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet i fem särskilda anslag
komma att medföra den konsekvensen, att besparingar, som uppkomme å
de fyra till särskilda utgiftsändamål uppförda anslagen, skulle komma att
tillgodoföras kassafonden, och därigenom på en omväg undandragas hästaveln
för att i stället bliva tillgängliga för allmänna budgetändamål.
Med hänsyn härtill avstyrktes förslaget i denna del.

Patent- och registreringsverket uttalar, att verket för sin del icke
kunde finna annat än synnerligen beklagligt, örn den i stort otvivelaktigt
välmotiverade budgetreformen skulle anses ej kunna undgå att medföra
den konsekvensen, att specialbudgeten för verket skulle upphöra. Den särställning
i budgetärt hänseende ämbetsverket allt hitintills intagit hade
otvivelaktigt varit en mäktigt bidragande orsak till den relativa smidighet,
varmed ämbetsverket förmått anpassa sig efter de senaste årens väsentligt
ökade krav på ämbetsverket, en anpassningsförmåga, som varit
så mycket värdefullare, som kraven på ämbetsverket i olika avseenden
tämligen omedelbart följde näringslivets ofta oberäkneliga och hastiga
växlingar.

Försäkring sinspektionen framhåller, att staten för inspektionen icke
kunde hänföras till det å riksstaten upptagna anslaget till inspektionen,
vars belopp icke överensstämde med statbeloppet, utan syntes liksom hittills
böra vara stat för inspektionen.

Vad slutligen angår de uttalanden, som gjorts i fråga örn redovisningen
av m e d anslag för verksamhet i statens regi förbundna
inkomster, må anföras följande.

Medicinalstyrelsen framhåller i anledning av den ifrågasatta överflyttningen
till riksstatens inkomstsida av patientavgifterna vid statens
sinnessjukhus, att det ur synpunkten av riksstatens överskådlighet syntes
vara riktigast, att sambandet mellan inkomster och utgifter för särskilda
statliga ändamål icke brötes och att för olika slag av myndigheter
eller anstalter, vilka påkallade anslag på riksstatens utgiftssida,
borde där upptagas anslag till belopp motsvarande den nettoutgift, som
verksamheten efter avdrag av eventuella uppbördsmedel föranledde för
statsverket.

Större akademiska konsistoriel i Uppsala har åberopat ett yttrande av
Uppsala universitets drätselnämnd, som uttalat följande:

I en remissen bifogad promemoria angående förändrad uppställning
av åttonde huvudtiteln avsåges. att universitetets samtliga inkomster
skulle redovisas brutto och tillföras avlöningsstaten såsom särskilda
uppbördsmedel. Därvid förutsattes alltså, att avlöningar till befattningshavare
vid universitetets egendoms- oell skogslörvaltningar skulle föras
bland avlöningarna i staten för universitetets avlöningsanslag samt
övriga omkostnader för nämnda två förvaltningar föras i staten för vini -

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

versitetets omkostnadsanslag i allmänhet. I den mån detta förslag avsåg6
universitetets lantegendomar och skogar måste drätselnämnden
ställa sig bestämt avvisande. Universitetets nu nämnda egendomar, äv
vilka största delen i mer än 300 år av universitetet ägts och förvaltats
såsom dess enskilda egendom, utgjorde en tillgång och en förvaltningsenhet
av sa speciell art och av så betydande storlek, att de inkomster,
som in flöte från denna förvaltning, och de utgifter, som den förorsakade,
alltjämt såsom hittills borde i universitetets stat upptagas och redovisas
för sig. Detta vöre nödvändigt redan för att en klar överblick alltid
skulle kunna vinnas rörande denna förvaltnings ekonomiska resul
tat. Det syntes också närmast verka förvirrande att bland universitetets
utgifter sammanföra de . för universitetsarbetet nödiga utgifterna
med kostnader för förvaltningen av den universitetets egendom, som
skänkts till universitetet för att dess avkastning skulle bereda medel till
universitetsarbetet. Ett bibehållande av den nuvarande ordningen motiverades
också därav, att i den mån den faktiska nettoinkomsten av
lantegendomar och skogar överstege i universitetets stat beräknat belopp,
överskottet skulle tillfalla universitetets reservfond. Sagda fond hämtade
under normala förhållanden härifrån sin huvudsakliga inkomst Drätselnämnden
nödgades motsätta sig varje åtgärd, som direkt eller indirekt
kunde vara ägnad att rubba eller försvåra tillämpningen av dessa
bestämmelser.

■På grund. av. vad sålunda anförts hemställdes, att ändring i den nu
ifrågasätta riktningen icke måtte göras i sättet för upptagandet i universitetets
stat av inkomster och utgifter för universitetets lantegendomar
och skogar, d. v. s. att allt fortfarande å universitetets stat en viss
bruttoavkastning beräknades å dess lantegendomar och å dess skogar var
för sig samt att från dessa bruttoavkastningar droges de för förvaltningen
beräknade omedelbart erforderliga utgifterna, såsom för avlöning åt
personal etc., varefter återstående netto uppfördes i universitetets inkomststat
med särskilt belopp för lantegendomarna och särskilt för skogarna.

Större akademiska konsistoriet i Lund aberopar följande, av Lunds universitets
drätselnämnd gjorda uttalanden:

Den föreslagna, anordningen beträffande uppförandet av universitetets
inkomster av kapital och egendomar m. m. samt av dess utgifter vore enligt
nämndens uppfattning enbart av bokföringsteknisk natur. Förslaget
innebure av sådan anledning icke några ändringar i den universitetet
enligt gällande föreskrifter, tillkommande, för universitetet omistliga
rätten till visst överskott a inkomststaten och till vissa besparingar
å utgiftsstaten. Med hänsyn särskilt till den föreslagna beteckningen
»förslagsanslag» för universitetets avlöningsutgifter erfordrades emellertid
motsvarande bestämmelser till den nya staten.

Kanslern föt rikets universitet har, i anslutning till vad konsistorierna
anfört, framhållit, att den universiteten tillerkända rätten att för undervisningens
och den vetenskapliga forskningens behov disponera över
visst överskott å inkomststateu och vissa besparingar å utgiftsstaten,
vilken rätt visat sig vara av den största betydelse för det akademiska arbetet,
för universitetens del nödvändiggjorde åtskilliga modifikationer
i de föreslagna grunderna för anslagsuppställning m. m. Särskilt underströkes
vad större akademiska konsistoriet i Uppsala framhållit rörande
redovisningen av avkastningen av universitetets enskilda fasta
egendom.

23

Kungl. Majlis proposition nr 220.

Styrelsen för farmaceutiska institutet anser det mindre lämpligt, att
övningsavgifterna tillföras riksstatens inkomstsida samt att detta i an
högre grad gäller termins- och kursavgifterna. ^

Tekniska högskolans förvaltningsnämnd har, på satt förut nämnts,
framhållit nödvändigheten av att högskolan finge i samma utsträckning
som hittills disponera de studerandes avgifter för bestridande av arvoden
åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter. I fråga om uppbördsmedel for
omkostnadsstaten har nämnden förutsatt, att sådana inkomster som de av
studerande deponerade men av dem ej återfordrade medel samt fran mstitutionerna
och verkstaden influtna belopp tillhörande anslaget till samlingar
och laborationer ävensom till bibliotekets materialanslag hörande
inkomstmedel ej vore till omkostnadsanslaget hänförliga medel. Aven ersättningar
för förbrukning av bränsle, gas, elektricitet, vatten m. .m.
vilka inkomster avsevärt växlade ar från år samt motsvarades av i s.arnma
mån ökad belastning å anslaget — funne förvaltningsnämnden icke

böra beräknas i omkostnadsstaten. _ „

Kommerskollegium avstyrker förslaget örn redovisning av s. k. särskilda
uppbördsmedel under särskild rubrik, såvitt anginge sådana uppbördsmedel,
som vore att anse såsom en direkt återbäring eller minskning
av vissa utgifter. För ämbetsverkets vidkommande kunde det exempelvis
förekomma, att kollegiet haft att verkställa utanför dess verksamhet
liggande utredningar, vilka medfört kostnader, som senare mast ersättas
för att icke de ordinarie arbetsuppgifterna till följd av medelsbrist
skulle behöva eftersättas. En behandling av dessa uppbördsmedel enligt
det föreliggande förslaget skulle leda till att anslagen för ifrågavarande
utgifter måste höjas och i anslutning härtill bliva missvisande
i fråga örn anslagens verkliga belastning. De särskilda uppbördsmedel,
som här avsåges, syntes därför alltjämt böra tillgodoföras vederbörande
utgiftstitlar. ''

I avseende å tabell 2 i bilaga 2 till utlåtandet har kollegiet framhållit
önskvärdheten av att, för den händelse de av kollegiet omnämnda särskilda
uppbördsmedlen i enlighet med förslaget skulle redovisas under särskild
rubrik, sådan ändring vidtoges i tabellen, att för avlöningar och omkostnader
var för sig redovisades icke blott bruttoutgifter utan även särskilda

uppbördsmedel och nettoutgifter.

Ärendets fortsatta beredning. På grundval av de uppgifter, som i samband
med remissens besvarande lämnats av de hörda myndigheterna har
inom finansdepartementet utarbetats en promemoria med exempel på anslags-
och statuppställning i huvudsaklig anslutning till de av ämbetsverken
förordade grunderna. Denna promemoria torde få såsom bilaga
(Bilaga A) lögås till statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till arten och omfattningen av den föreslagna omläggningen
av riksstatens uppställning har jag ansett det angeläget, att vid
bearbetningen av förslaget och däröver avgivna yttranden jämväl sakkunskap
och erfarenhet från riksdagens budgetbehandling matte kunna
tillgodogöras. För detta syfte har Kungl. Maj:! den 26 januari 1934 på
min hemställan tillkallat följande ledamöter av riksdagen, nämligen riksgäldsfullmäktigen
A. Anderson i Råstock, godsägaren J. F. Gustafson i
Domö. direktören F. Hamrin, möbelsnickaren C. R. Jansson i Falun och

24

Kungl. Martts proposition nr 220.

andre vice talmannen C. P. V. Nilsson i Gränebo för att såsom sakkunniga
inom finansdepartementet stå till förfogande för överläggningar
vid det föreliggande ärendets fortsatta beredning. För att biträda vid
ärendets behandling hava samtidigt såsom sakkunniga tillkallats även
statskommissarien H. K. H. Tottie och byråchefen i riksräkenskapsverket
P. S. Runemark. För överläggningar med de sålunda tillkallade sakkunniga
hava tre sammanträden hållits.

Departements- Gen år 1911 beslutade riksstatsreformen gav åt riksstaten det innehåll
e efen'' och den uppställning, som den allt fortfarande i huvudsak äger. Denna re form

tog närmast sikte på att göra riksstaten till en efter dåtida förhållanden
åtminstone i det väsentliga fullständig sammanställning av statens
inkomster och utgifter under budgetåret, att enhetligt ordna de affärsdrivande
verkens ställning i statens finansväsen, att i riksstaten särskilja utgifter
för kapitalökning från statens verkliga utgifter, att rationellt klassificera
inkomsterna ur finansiella synpunkter samt att ordna frågan örn
behandlingen av överskott och brister i statsregleringen.

Riksstatsreformen av ar 1911 ingick däremot icke på en detaljerad granskning
av riksstatens anslagstitlar. Under de år som gått efter reformens
genomförande hava såväl statens egna förvaltningsuppgifter som ock
dess bidrag till icke statlig verksamhet och understöd åt enskilda i olika
hänseenden betydligt vidgats. Nya inkomsttitlar och nya utgiftsändamål
hava infogats i den gamla riksstatsuppställningen. Visserligen hava, särskilt
under det senaste årtiondet, vid olika tillfällen åtgärder vidtagits i
syfte att på enstaka punkter eller beträffande vissa slag av utgifter vinna
förbättringar i uppställningen av riksstatens utgiftssida, men dessa åtgärder
hava icke tillkommit såsom led i en genomtänkt plan för riksstatsuppställningens
rationalisering, och nödig enhetlighet har därför ej heller
kommit till stånd. I nu föreliggande skick företer riksstatens utgiftssida
betydande brister.

Dessa brister framträda redan vid en jämförelse mellan olika huvudtitlar
i fråga örn anslagsuppställningen. Betydande olikheter föreligga
härvid såväl beträffande den omfattning, i vilken de under skilda huvudtitlar
anvisade medlen uppdelats på självständiga riksstatsanslag, som i
fråga örn anslagens sammanförande i huvud- och undergrupper. Men
de ifrågavarande bristerna sträcka sig vidare till anslagsmedlens fördelning
mellan anslagen. Icke heller här föreligga enhetliga grunder. Ä ena
sidan äro ofta anslagsmedel för ett och samma ändamål uppdelade på flera
anslag (ordinarie och extra anslag, huvudanslag och förstärkningsanslag).
Å andra sidan förekommer, att medelsanvisningar för helt och hållet skilda
utgiftsslag sammanförts under ett och samma anslag, exempelvis dels utgifter
för statens egen verksamhet och dels utgifter för bidrag till
icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda. Avlöningskostnaderna
för statsförvaltningen äro splittrade på å ena sidan för

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

vederbörande myndighet anvisade anslag (myndighetsanslag) och å
andra sidan för varje huvudtitel gemensamma anslag (gemensamhetsanslag).
Enahanda är förhållandet med sakliga kostnader för statsförvaltningen,
i det att dylika kostnader redovisas än på myndighetsanslag, än
på gemensamhetsanslag.

Ej heller de av riksdagen eller Kungl. Majit i anslutning till riksstaten
fastställda stater, som reglera dispositionen av olika anslag, äro
enhetligt uppställda. Å avlöningsstaterna redovisas sålunda avlöningsförhöjningar
och vikariatsersättningar än gemensamt med grundavlöningar,
än under särskilda anslag eller anslagsposter. I omkostnadsstaterna äro de
olika utgiftsslagen ofta ej redovisade å skilda poster, och anslagsposternas
ordningsföljd i staten är i många fall föga rationell. För åtskilliga myndigheter
äro i statuppställningen avlönings- och omkostnadsposter blandade
örn varandra. Med uppställningen av staterna sammanhör i viss
mån redovisningen av inkomster i samband med statens egen verksamhet;
även här saknas enhetlig norm för redovisningen, i det att likartade inkomster
än redovisas som uppbördsmedel å anslag, än upptagas såsom
särskilda inkomsttitlar i budgeten.

Även anordningen med s. k. specialbudgeter företer vissa oregelbundenheter.

Till sist kvarstår alltjämt den bristen, att redovisning över riksstaten icke
tillämpas för statens samtliga inkomster och utgifter.

De sålunda föreliggande bristerna i uppställningen av riksstatens utgiftssida
hava i olika sammanhang uppmärksammats särskilt under det
senaste årtiondets besparings- och budgetarbete. Såsom förut nämnts, har
det till statskontoret och riksräkenskapsverket lämnade utredningsuppdraget
närmast föranletts av en framställning av den år 1932 tillsatta särskilda
granskningsnämnden för undersökning rörande besparingar- och
minskningar i statsutgifterna. Även riksdagen har, i 1933 års förut omförmälda
skrivelse i ämnet, givit sin anslutning till den kritik, som i här
antydda hänseenden riktats mot den nuvarande riksstatsuppställningen.

Den av statskontoret och riksräkenskapsverket framlagda utredningen
har närmare belyst de brister, som framträda i den nuvarande riksstaten,
och även tydligt ådagalagt de fördelar, som äro att vinna vid ett genomförande
av enhetliga redovisningsgrunder. I de över ämbetsverkens
utredning avgivna yttrandena har också från olika håll vitsordats behovet
av omläggningar i skilda hänseenden beträffande riksstatsuppställningen.
Att en eller annan myndighet funnit förhållandena med avseende
å sitt speciella förvaltningsområde icke påkalla förändring kan självfallet
icke förtaga verkan av de uttalanden till förmån för en omläggning,
som gjorts av åtskilliga myndigheter med betydande medelsförvaltning.

För egen del biträder jag den uppfattning, som från skilda håll kommit
till uttryck örn behovet att upptaga frågan örn riksstatens anslagsupp -

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

ställning och därmed sammanhängande spörsmål till en systematisk
granskning. Jag gör detta så mycket hellre, som de påtalade bristerna i
riksstatsuppställningen framträda icke minst i samband med det årliga
budgetarbetet. Olägenheterna av nuvarande ordning komma till synes
bland annat i bristande översiktlighet i fråga örn statens utgifter av
skilda slag, svårigheter att beräkna de totala kostnaderna för olika statliga
förvaltningsgrenar samt ökat arbete och kostnad vid uppgörande av
sammanställningar över statsverkets utgifter för avlöningar eller omkostnader
av olika slag. Med avseende å statens avlöningsutgifter medger
visserligen redan den nuvarande uppställningen i stor utsträckning erforderlig
överblick, men i vissa delar av budgeten redovisas fortfarande avlöningskostnader
under anslag, vilkas titlar snarast bäntyda på omkostnader.
Åtskilligt vore därför att vinna enbart genom en systematisering
av avlöningskostnadernas redovisning, åsyftande att så långt görligt är
realisera vad som nu i princip gäller. För övriga anslagskategorier, främst
för omkostnader, beträffande vilka antydda möjligheter till överblick icke
alls i samma utsträckning som beträffande avlöningskostnader föreligga,
gör sig kravet på en systematisering i än högre grad gällande.

Under sådana förhållanden finner jag det, i likhet med statskontoret och
riksräkenskapsverket, angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för vinnande
av en mera rationell, tids- och arbetsbesparande anslags- och statuppställning.

Den av ämbetsverken i sådant syfte verkställda undersökningen har
följt två alternativa linjer, alternativ A och alternativ B.

Den i principiellt hänseende viktigaste skiljaktigheten mellan de båda
alternativen hänför sig till fördelningen på anslag och anslagens statuppdelning
i vad avser för statens egen verksamhet anvisade anslagsmedel.
Karakteristiskt för alternativ A är, att enhetlighet i grunderna för anslags-
och statuppdelningen vinnes på det sätt, att särskilda anslag anvisas
för varje myndighet och anslagens statuppdelning äger rum efter utgiftsslag.
Alternativ B söker lösa föreliggande problem genom att särskilda
anslag anvisas, såvitt angår personalkostnader, för varje myndighet
men beträffande de sakliga kostnaderna för olika utgiftsslag, varvid
statuppdelning äger rum för personalkostnadsanslagen efter utgiftsslag
och för övriga anslag efter myndigheter.

Båda de sålunda framlagda alternativen torde få sägas innefatta möjliga
lösningar av det uppställda problemet. I fråga örn valet mellan de
båda alternativen vill jag, med åberopande av den föreliggande utredningen
och under framhållande att icke någon av de hörda myndigheterna
förordat en uppställning enligt alternativ B, för min del obetingat
giva företräde åt alternativ A. Vid ett ställningstagande till denna fråga
hör enligt min mening hänsyn även tagas därtill, att en anslutning til!
alternativ A innebär ett fullföljande av de senaste årens utveckling på

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

detta område. I stor utsträckning hava nämligen på senare tid bland annat
expenskostnader, tryckningskostnader och resekostnader för olika myndigheter
utbrutits från huvudtitlarnas för dylika utgiftsändamål avsedda
gemensamhetsanslag och medel för utgifternas bestridande anvisats å särskilda
riksstatsanslag eller å vederbörande myndighets anslag. En omläggning
av riksstatens uppställning efter de i alternativ B innefattade riktlinjerna
skulle därför i själva verket innebära en brytning med en utveckling,
som på vissa områden av riksstaten redan nått ganska långt och rörande
vars ändamålsenlighet några delade meningar knappast försports.

Vid jämförelse mellan de båda alternativen vill jag dock icke underlåta
att framhålla, att alternativ B i ett hänseende synes mig erbjuda en fördel
framför alternativ A. Genom sin yttre anordning uppdrager alternativ
B en tydlig gräns mellan utgifter för statens egen verksamhet och
bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda, i det att
bidrag och understöd av statsmedel för varje förvaltningsgren sammanförts
under en särskild huvudavdelning. Vid alternativ A, där för varje
verksamhetsområde anslagen till icke statlig verksamhet m. m. inordnats
i omedelbar anslutning till anslagen till statens egen verksamhet,
framträder denna skillnad icke lika överskådligt. Även den i alternativ
A tillämpade anslagsuppdelningen medger dock utan svårighet uppgörandet
av sammanställningar utvisande kostnaderna för statsbidrag och
statsunderstöd till olika ändamål, och dylika sammanställningar kunna, i
den mån så finnes lämpligt, införas i statsverkspropositionen.

Vare sig den rationalisering av anslags- och statuppställningen, varom
nu är fråga, åstadkommes genom en omläggning i enlighet med alternativ
A eller alternativ B, skulle den nuvarande indelningen av riksstatsanslagen
i ordinarie och extra upphävas. De framlagda alternativa förslagen
rörande uppställningen av riksstatens utgiftssida hava utarbetats
i syfte att erhålla en rationell uppdelning av anslagsmedlen med hänsyn
till medlens användning. Att i dessa uppställningar jämväl inordna en
uppdelning efter formen för anslagsmedlens anvisande skulle verka förryckande
ur redovisningssynpunkt. Ett tillämpande vid den nya riksstatsuppställningen
av indelningen i ordinarie oell extra anslag skulle
sålunda medföra, att för en och samma myndighet anvisade anslagsmedel,
avseende ett och samma slag av utgifter, skulle bliva uppdelade på skilda
anslag. Deli översiktlighet i fråga örn myndigheternas totala utgifter
för olika ändamål, som med omläggningen eftersträvats, skulle icke ernås,
och värdet av hela reformen skulle i hög grad förminskas. Ämbetsverken
hava ock efter verkställd utredning kommit till den uppfattningen,
att ett slopande av den nuvarande indelningen i ordinarie och extra
anslag icke möter hinder ur statsrättsliga eller praktiska synpunkter.
Skillnaden mellan de båda anslagstyperna är också i praxis mycket obestämd.
Några enhetliga regler för anslagsmedlens fördelning å ordinarie
och extra anslag hava icke heller utbildats. Anslagsmedel för tillgodo -

28

Kungl. Marits proposition nr 220.

seende av ändamål av mera varaktig art, såsom avlöningar till ordinarie
befattningshavare samt andra årligen återkommande utgifter, vilka
grunda sig på lagar eller författningar, avsedda att gälla under längre
tid, hava visserligen i allmänhet anvisats å ordinarie anslag, men talrika
undantag från denna regel föreligga. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
anvisas å såväl ordinarie som extra anslag. Det förhållandet,
att av de ordinarie anslagen ett stort antal ändras praktiskt taget
varje år alltefter det skiftande medelsbehovet, visar ock, att de ordinarie
anslagen icke anses mera orubbliga än de extra anslagen. Även jag ansluter
mig fördenskull till dea uppfattningen, att tillräcklig anledning icke
förefinnes att längre bibehålla den nuvarande uppdelningen i ordinarie
och extra anslag.

Med de utgångspunkter, från vilka jag finner mig böra förorda en omläggning
av uppställningen av riksstatens utgiftssida, är det uppenbart,
att jag vid prövningen av föreliggande förslag måste fästa det största
avseende vid frågan, huru en dylik omläggning påverkar möjligheterna
att i samband med det årliga budgetarbetet granska och pröva såväl
framkomna nya ansiagsäskanden som behovet av redan utgående anslag.
Riksdagen har också i sin förut omförmälda skrivelse framhållit vikten
av att de förändringar i fråga örn riksstatsuppställningen, som anses
böra komma till stånd, med hänsyn till såväl riksdagens behandling av
anslagen som redovisning och bokföring av anvisade medel, genomföras
på ett så praktiskt sätt som möjligt. För egen del skulle jag icke vara villig
att tillstyrka den ifrågasatta omläggningen, därest denna kunde antagas
komma att medföra försämrade granskningsmöjligheter för de anslagsprövande
myndigheterna och riksdagen. Det är emellertid min övertygelse,
att en omläggning av riksstatens uppställning i huvudsaklig anslutning till
alternativ A ingalunda kommer att förminska dessa granskningsmöjligheter
utan tvärtom är ägnad att vidga möjligheterna till en effektiv prövning
av utgiftsbehovet för de olika ändamål, vilka ställa anspråk på
statsverket, såväl under förberedelserna till statsverkspropositionen som
icke minst under riksdagens budgetarbete. Att det inom ramen av en sådan
uppställning av riksstaten verkligen är möjligt att ernå en specificering
av anslagsmedlen i den utsträckning, som i varje särskilt fall kan befinnas
påkallad, torde också framgå av de i bilagan A meddelade anslags- och
statuppställningarna.

Vid nu angivna förhållanden tillstyrker jag, att uppställningen av riksstatens
utgiftssida och staterna för riksstatsanslag utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som innefattas i det av ämbetsverken
framlagda alternativ A.

Såsom torde framgå av vad i det föregående anförts, avser det föreliggande
förslaget i första hand, att de medel, som å riksstaten anvisas för
bestridande av statsverkets utgifter, skola fördelas å särskilda riksstats -

29

Kungl. May.ts proposition nr 220.

anslag elter enhetliga grunder. Till de principer, som i sådant hänseende
förordats av ämbetsverken, kan jag i allt väsentligt ansluta mig.

Vid fördelningen på självständiga riksstatsanslag böra sålunda utgifter
för statens egen verksamhet särskiljas från de bidrag eller understöd,
som å riksstaten anvisas till kommunal eller annan icke statlig verksamhet.
Å ett anslag avseende statsbidrag till icke statlig verksamhet
böra medel alltså icke beräknas för bestridande av statliga förvaltningsuppgifter.
Ä andra sidan böra ej heller från anslag, som anvisas för avlöningar
eller omkostnader i statens egen verksamhet, utlämnas bidrag
eller understöd till kommuner eller enskilda, även örn utgiftsändamålet
till äventyrs skulle stå ifrågavarande statliga förvaltningsgren nära.
Den ur redovisningssynpunkt grundläggande skillnaden mellan dessa
båda huvudkategorier av statsutgifter bör i budgetuppställningen strängt
upprätthållas.

I fråga örn anslagsmedel, som anvisas för den förra utgiftsgruppen —
d. v. s. utgifter i statens egen verksamhet — bör, såsom ämbetsverken
framhållit, fördelningen å riksstatsanslag anordnas så, att personalkostnader
och sakliga kostnader kunna hållas isär. Huvudregeln blir härvid,
att för varje myndighet anvisas två anslag, ett avlöningsanslag och
ett omkostnadsanslag. Från denna regel böra avvikelser kunna ske såväl
i den riktningen, att för vissa institutioner avlöningar och omkostnader
lämpligen redovisas under ett gemensamt riksstatsanslag, som på
sådant sätt, att för en och samma myndighet under de förutsättningar
ämbetsverken angivit anvisas flera avlöningsanslag eller flera omkostnadsanslag.
I vissa fall bör liksom nu för en enhetlig grupp av myndigheter
_ exempelvis länsstyrelserna — ett gemensamt avlöningsanslag och
ett gemensamt eller, i förekommande fall, flera gemensamma omkostnadsanslag
uppföras.

Då det gäller att i praktiken omsätta dessa regler, kunna självfallet
på enstaka punkter delade meningar uppkomma, huru anslagsfördelningen
i särskilda fall bör verkställas. Enahanda är förhållandet beträffande
fördelningen av vissa anslagsmedel mellan olika huvudtitlar samt anslagens
gruppering under skilda avdelningar inom huvudtitlarna. I dessa
hänseenden hava från de hörda myndigheternas sida beträffande vissa
punkter framställts erinringar gentemot den konkreta utformningen av
ämbetsverkens förslag enligt alternativ A. Med anledning härav vill jag
endast framhålla, att det helt naturligt icke nu kan ifrågakomma att i detalj
på varje punkt fastslå riksstatens blivande utseende; huru de allmänna
regler, som nu uppställas, böra i särskilda fall tillämpas vid den
närmare utformningen av riksstaten, är en fråga, till vilken Kungl. Majit
oell riksdagen kunna och höra taga slutlig ställning först vid budget
arbetet och anslagsbehandlingen för det budgetår, då den nya uppställningen
skall träda i tillämpning. För närvarande torde jag kunna inskränka
mig till att uttala, att de erinringar i nyssberörda hänseenden,

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

som i de avgivna yttrandena framförts, ej synas vara av beskaffenhet att
rubba det allmänna omdömet, att riksstaten bör i huvudsak erhålla den
avfattning, som framgår av det vid ämbetsverkens utlåtande såsom bilaga
1 fogade, enligt alternativ A upprättade förslaget. Beträffande några
särskilda frågor berörande anslagsuppställningen torde jag dock i detta
sammanhang få yttra mig.

Elfte huvudtiteln, omfattande pensions- och indragningsstaterna, har
av ämbetsverken, i avvaktan på genomförandet av ändrad pensionslagstiftning,
lämnats i huvudsak oberörd av den ifrågasatta omläggningen.
Ämbetsverken hava emellertid föreslagit, dels att å anslag under
andra huvudtitlar förekommande pensionsstater skola överflyttas till elfte
huvudtiteln, dels att till vederbörliga huvudtitlar skola överföras de nu å
elfte huvudtiteln under allmänna indragningsstaten anvisade anslagsmedlen
till avlöningar oell omkostnader för personliga professurer m. fl. personliga
tjänster. Dessa förslag finner jag mig böra biträda. Däremot är jag
icke beredd att för närvarande taga ställning till det av ämbetsverken
likaledes väckta förslaget örn uppförande å sjunde huvudtiteln av anslag
för statens pensionsanstalt, vars kostnader enligt gällande bestämmelser
nu bestridas dels av anstaltens egna medel, dels till viss procent av lärarinnornas
pensionsanstalts medel, vilka förvaltas av styrelsen för statens
pensionsanstalt.

Vid vissa verk — såsom fångvården, tullverket och lotsverket — äro
för närvarande kostnaderna för verkets centrala styrelse sammanförda
med kostnaderna för lokalstaten under gemensamt riksstatsanslag; i denna
ordning hava ämbetsverken icke föreslagit annan ändring än att för
avlöningar och omkostnader skulle anvisas skilda anslag, varvid ämbetsverken
förutsatt, att särskilda avlönings- och omkostnadsstater skulle
fastställas för styrelsen, respektive lokalstaten. Det synes mig dock lämpligare
att i dessa fall redan i riksstaten särskilja anslagen till styrelsen
från anslagen till lokalstaten. Härigenom beredes också på dessa punkter
möjlighet att ur själva riksstaten utläsa kostnaderna för den centrala statsförvaltningen.
Det bör härvid även påpekas, att för de flesta lokalförvaltningar,
såsom exempelvis de under medicinalstyrelsen eller kommerskollegium
lydande talrika lokala organen, särskilda riksstatsanslag redan nu
äro och enligt ämbetsverkens förslag fortfarande skulle bliva uppförda. I
den vid propositionen fogade bilagan A är den av mig nu förordade jämkningen
belyst genom exempel 7, lotsverket m. m.

I anledning av vad universitetsmyndigheterna framhållit örn iakttagande
av den universiteten tillerkända rätten att för undervisningens och
den vetenskapliga forskningens behov disponera över vissa överskott å
inkomststaten och vissa besparingar å utgiftsstaten, vill jag uttala, att
den nu ifrågasatta ändringen i riksstatens uppställning, vilken är av teknisk
art, självfallet icke åsyftar någon rubbning i den bestående dispositionsrätten
till inkomster och besparingar vid universiteten.

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

I anslutning till grundtanken i det enligt alternativ A framlagda förslaget
kava ämbetsverken i den enligt nämnda alternativ upprättade
riksstatsuppställningen uteslutit dyrtidstilläggsanslagen celi utgått från
att utgifterna för dyrtidstillägg skulle liksom övriga avlöningskostnader
bestridas från avlöningsanslagen. Härvid bava ämbetsverken i sitt utlåtande
påpekat, att det efter genomförandet av en sådan omläggning med
hänsyn till anslagsanvisningens praktiska ordnande inom riksdagen skulle
bliva erforderligt, att grunderna för dyrtidstilläggens beräknande fastställdes/icke
— såsom hittills i allmänhet varit brukligt — under riksdagens
senare del, utan redan vid riksdagens början. Enligt den föreslagna
nya ordningen skulle det följaktligen — framhålla ämbetsverken vidare
— icke längre bliva möjligt att avväga dyrtidstilläggens storlek med ledning
av det vid riksdagens slut rådande statsfinansiella läget. Skulle
det anses otillrådligt att för närvarande avstå från den möjlighet till
reglering av balansen mellan statens inkomster och utgifter, som dyrtidstilläggens
fastlåsande först vid riksdagens slut bolle öppen, syntes annan
utväg icke erbjuda sig än att tills vidare bibehålla dyrtidstilläggskostnaderna
samlade å särskilda gemensambetsanslag. En dylik anordning
skulle emellertid, även örn densamma finge karaktären av ett provisorium,
enligt ämbetsverkens mening utgöra ett allvarligt avsteg från den
för riksstatsuppställningen i övrigt tillämpade grundregeln örn utgifternas
redovisning å myndighetsanslag. För egen del vill jag icke för närvarande
förorda någon förändring i det nuvarande systemet med anvisande
buvudtitelvis av gemensamhetsanslag för dyrtidstilläggens bestridande.
Då jag intager denna ståndpunkt, sker det emellertid med en
något annan motivering än det av ämbetsverken antydda skälet. Så
länge prisutvecklingen är så oviss, som den de senaste åren varit, synes
det med nu tillämpade grunder för dyrtidstilläggens utgående vara av
vikt, att riksdagen vid beräkning av dyrtidstilläggsanslagen — som i
statsverkspropositionen av praktiska skäl oftast måste fixeras utan att
slutlig kännedom vunnits om levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftet
den 1 januari — är i tillfälle att taga hänsyn till indextalet vid kvartalsskiftet
den 1 april. Men denna möjlighet skulle uteslutas, örn medel för
dyrtidstillägg skulle beräknas under de särskilda avlöningsanslagen, som
vid sistnämnda tidpunkt i stor utsträckning måste vara av riksdagen till
siffran bestämda. Jag utgår således från att särskilda gemensambetsanslag
för dyrtidstillägg skola tills vidare på i huvudsak samma sätt som
för närvarande upptagas i riksstaten.

Den här till sina huvuddrag angivna systematiska uppställningen av
riksstatsanslagen skulle enligt ämbetsverkens förslag fullföljas genom en
efter enhetliga grunder genomförd statuppdelning för anslag till statens
egen verksamhet. Denna fasta statuppdelning har närmast utformats för
de i regel såsom förslagsanslag upptagna anslagen till avlöningar och

32

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

omkostnader oell sönderfaller därför i två fristående statuppdelningar
— en avlöningsstat och en omkostnadsstat. Även i de fall, då avlöningar
och omkostnader, enligt vad i det föregående angivits, skulle redovisas å
samma anslag, böra i regel utgifterna fördelas på en avlöningsstat och en
omkostnadsstat. För det fall, som undantagsvis torde kunna inträffa, att
det icke är möjligt att på förhand upprätta en stat, kan dock genom utfärdande
av bokföringsföreskrifter en redovisning av utgifterna erhållas
efter enahanda specifikation som den med statuppdelningen avsedda.

För den huvudsakliga innebörden av ämbetsverkens förslag beträffande
den fasta statuppdelningen har jag i det föregående redogjort. Jämväl
i dessa delar kan jag i allt väsentligt ansluta mig till vad ämbetsverken
föreslagit. Rörande några hithörande spörsmål anser jag mig emellertid
böra särskilt uttala min mening.

Vad avlöningsstaten angår, har den inom finansdepartementet verkställda
bearbetningen av de uppgifter, som avlämnats av de i ärendet
hörda myndigheterna, ådagalagt behovet och lämpligheten av att å avlöningsstaten
upptaga en särskild post för arvoden och liknande särskilda
ersättningar. Å denna post skulle självfallet icke avföras såsom arvode
betecknad avlöning till vissa ordinarie tjänstemän, vilka tillsättas genom
förordnande tills vidare eller på viss tid — dylika avlöningskostnader
skulle liksom hittills utgå av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän. Från ifrågavarande särskilda arvodespost skulle däremot huvudsakligen
bestridas kostnaden för ersättning i form av arvode vid vissa
icke-heltidstjänster eller särskilda uppdrag, exempelvis det i vissa verk
till chefens ställföreträdare utgående arvodet. Genom det sålunda ifrågasatta
tillägget till den av ämbetsverken föreslagna avlöningsstaten skulle
vinnas, att statuppställningen låter väl anpassa sig även på myndigheter,
vilkas organisation helt eller till största delen uppbyggts med arvodestjänster.
Exempel på en dylik statuppställning lämnas i bilagan A i staten
för arbetsdomstolen, vilken, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen,
just på denna punkt riktat vissa erinringar mot ämbetsverkens
förslag till avlöningsstat.

Av den ståndpunkt jag i det föregående intagit i fråga örn dyrtidstilläggens
redovisning å riksstaten följer, att å avlöningsstaten icke bör i allmänhet
upptagas någon post för dyrtidstillägg.

Enligt ämbetsverkens förslag skulle å avlöningsstaten uppföras en särskild
post för avlöningar åt befattningshavare å extra stat — d. v. s. innehavare
av befattningar, som avses i 32 och 33 §§ avlöningsreglementet för
icke-ordinarie tjänstemän vid allmänna civilförvaltningen (nr 356/1925).
Häremot har jag icke något att erinra. Jag vill dock i detta sammanhang
påpeka, att ett upphävande i enlighet med vad jag nyss förordat av
skillnaden mellan ordinarie och extra anslag kräver en, örn ock blott formell,
revision av det för allmänna civilförvaltningen gällande avlönings -

33

Kungl. Mårds proposition nr 220.

reglementet för icke-ordinarie befattningshavare. En översyn av avlöningsbestämmelserna
för icke-ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen
i dess helhet påkallas emellertid även av ett genomförande
av det för årets riksdag framlagda förslaget till civilt tjänstepensionsreglemente,
enligt vilket tjänstepensionsrätt skulle tillerkännas vissa
grupper av icke-ordinarie tjänstemän. Utfärdande av avlöningsföreskrifter
för den icke-ordinarie personalen ankommer på Kungl. Majit. Det är
min avsikt att inom den närmaste framtiden för Kungl. Majit anmäla
frågan örn igångsättande av en överarbetning av ifrågavarande bestämmelser.
Vid en dylik överarbetning torde även få tagas under övervägande
vad ämbetsverken anfört i fråga örn reglerna för avlöning till befattningshavare
å extra stat, de s. k. extrastatsreglerna.

I fråga örn dispositionen av de för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
anvisade medlen föreslå ämbetsverken den från nu gällande
regler avvikande ordningen, att avlöning till extra ordinarie personal under
tjänstledighet för sjukdom skulle få utgå från den förslagsvis beräknade
posten till avlöningsförhöjningar m. m. Till detta spörsmål, vilket
icke står i direkt samband med den föreliggande frågan örn avlöningsstatens
uppställning, anser jag icke erforderligt att nu taga ställning. I de
exempel, som återfinnas i bilagan A, hava beräkningarna emellertid skett
under förutsättning att ämbetsverkens förslag i denna del genomföres.
Frågan, från vilken post i avlöningsstaten kostnaderna för sjukavlöning
och vissa liknande förmåner böra i fortsättningen bestridas, torde böra
upptagas till övervägande i samband med dels den förut berörda revisionen
av avlöningsbestämmelserna för icke-ordinarie personal dels spörsmålet
örn anställande av verksläkare vid verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen,
vilket spörsmål jämväl aktualiseras vid antagande av det
för riksdagen framlagda förslaget örn tjänstepensionsrätt för viss ickeordinarie
personal.

I avseende å beräkningen av de särskilda posterna på avlöningsstaten
tillstyrker jag ämbetsverkens förslag, att posten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, vars belopp hittills plägat upptagas med utgångspunkt
från näst högsta löneklassen för varje befattning, i stället beräknas efter
den högsta löneklassen. Härigenom torde i stort sett bättre överensstämmelse
vinnas mellan de beräknade och de verkliga utgifterna å posten
ifråga. I detta hänseende tillåter jag mig erinra om att även 1933
års statsrevisorer uttalat sig för en undersökning rörande behovet av
ändrade beräkningsgrunder. Avlöningsanslagen för ordinarie personal
vid vissa större lokalförvaltningar beräknas för närvarande med hänsyn
tagen till belastningen. Härutinnan torde i samband med omläggningen
av riksstatsuppställningen någon ändring icke vara påkallad.

Posten till avlöningar vid befattningar å övergångsstat eller med tjänstgöringsskyldighet
förenade befattningar å indragningsstat bör, där sådan
post förekommer, beräknas efter samma grunder som posten till avlö Bihang

till riksdagens protokoll 193i. t sami. Nr ‘220. 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

ningar till ordinarie tjänstemän. Om befattning å övergångsstat är avsedd
att vid inträffande ledighet ersättas med en på den ordinarie tjänsteförteckningen
upptagen befattning, vilken under tiden hålles vakant, bör
posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas med avdrag
av den på den vakansstående befattningen belöpande avlöningen. Detta
avdrag bör göras redan i statuppställningen, så att avlöningsstatens
nettobelopp kommer att överensstämma med motsvarande anslagssumma.
Exempel på en dylik statuppställning lämnas i bilagan A i avlöningsstaten
för lotsstyrelsen.

Beträffande posten för avlöningar till befattningshavare å extra stat
torde här endast böra erinras, att genom tillämpande av den av ämbetsverken
förordade beräkningsgrunden — högsta förekommande löneklass
för vederbörande befattningshavare — kostnaderna för dessa befattningshavares
avlöningsförhöjningar komma att utgå från denna post samt
att till följd härav det å sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till avlöningsförhöjningar
åt vissa icke-ordinarie befattningshavare inom den
civila statsförvaltningen kan bortfalla.

Då det alltjämt skulle ligga i vederbörande myndighets hand att inom
ramen av anvisade medel och gällande avlöningsföreskrifter bestämma
antal och löneställning för andra icke-ordinarie befattningshavare än
tjänstemän å extra stat, bör posten till grundavlöningar till förstnämnda
befattningshavare, såsom även ämbetsverken föreslagit, vara maximerad.
Beräkningen av denna post kan av samma anledning icke gärna
verkställas efter schematiska grunder; vid beräkningen måste hänsyn
även tagas till den besparing å posten, som uppkommer, då befattningshavare,
vilken därifrån uppbär grundavlöning, bestrider vikariat å ordinarie
tjänst eller befattning å extra stat, i vilket fall kostnaden för
hans grundavlöning kommer att belasta avlöningsposten för ordinarie
tjänstemän, respektive befattningshavare å extra stat. Den för avlöningsförhöjningar
m. m. till hithörande befattningshavare avsedda posten bör
däremot ofta kunna upptagas enligt schablonmässig beräkningsgrund —
exempelvis kostnaden för två löneklassuppflyttningar till den från posten
för grundavlöningar avlönade personalen.

Vad jag nu anfört gäller i första hand verk med nyreglerad avlöning.
Beträffande oreglerade verk påkallas otvivelaktigt vissa avvikelser från
nu angivna grunder beträffande avlöningsstatens uppställning och sättet
för beräkning av däri uppförda poster. Härvid bör dock iakttagas, att
statuppställningen anordnas så, att även för oreglerade verk en motsvarande
utgiftsredovisning kan erhållas. Att detta icke bör möta några
hinder torde framgå av det i bilagan A intagna exemplet 5, allmänna läroverken
m. m.

Även beträffande omkostnadsstatens uppställning kan jag såsom nämnt
i allt väsentligt biträda vad ämbetsverken föreslagit. För en myndighet,

Kungl. Majlis proposition nr 220.

35

som jämte expenskostnader regelbundet bär utgifter för tjänsteresor och
för tryckning av publikationer, skulle omkostnadsstaten alltså upptaga
tre poster, nämligen — med vissa jämkningar i den av ämbetsverken
föreslagna rubriceringen av posterna — 1) reseersättningar, 2) expenser
och 3) publikationstryck. Såsom regel skulle beträffande alla tre posterna
föreskrivas, att de icke finge överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande,
varvid dock såvitt angår posten till expenser bör iakttagas, att
maximeringen ej skulle omfatta utgifter för bränsle, lyse och vatten, för
vilka bör ställas till myndigheternas förfogande en förslagsvis betecknad
post. För vissa myndigheter eller institutioner, vilkas verksamhet
icke enbart är administrativ i egentlig mening — exempelvis mynt- och
justeringsverket, statens provningsanstalt, tvångsarbetsanstalterna m. fl.
—• kommer omkostnadsstatens uppställning självfallet att få ett vidsträcktare
innehåll med ett flertal allt efter rörelsens natur i de olika fallen
skiftande poster.

Självfallet böra icke i staterna upptagas andra poster än sådana, som
motsvara regelmässigt återkommande utgiftsändamål vid vederbörande
verk. Detta gäller såväl avlönings- som omkostnadsstaten. Örn exempelvis
kostnader för tjänsteresor och publikationstryck ej beräknas förekomma
vid ett verk, kommer den fastställda omkostnadsstaten endast
att upptaga expenser. Uppkommer sedermera under budgetåret behov
av medel för tjänsteresor eller för tryckning av någon publikation, bör
verket hava att hos Kungl. Maj:t göra framställning örn medelsanvisning
för ändamålet. Härvid bör tillses, huruvida icke genom nedsättning av
det belopp, som ställts till förfogande för expenser, det nytillkomna medelsbehovet
kan rymmas inom det för omkostnader anvisade anslagets
ram. Även örn detta skulle visa sig icke vara fallet, har Kungl. Maj:t,
därest omkostnadsanslaget är av förslagsanslags natur, möjlighet att
från anslaget anvisa erforderligt belopp för det begärda ändamålet.

Såväl avlönings- som omkostnadsstaten bör underställas riksdagens
prövning. Jag förutsätter, att riksdagen därvid i allmänhet, såsom nu
plägar ske, fastställer avlöningsstaten, men att riksdagen beträffande omkostnadsstaten,
i överensstämmelse med nuvarande praxis, i regel endast
bestämmer omkostnadsstatens slutsumma. För vissa större verk och institutioner,
beträffande vilka riksdagen nu fastställer även omkostnadsstaten,
bör dock samma ordning även i fortsättningen tillämpas. I
här berörda hänseenden är alltså den föreslagna omläggningen icke avsedd
att medföra någon ändring i nu tillämpad ordning.

Den av ämbetsverken förordade anslagsuppställningen medför, såsom
framgår av vad förut anförts, en ej obetydlig sammanlagd minskning av
antalet riksstatsanslag inom de av omläggningen berörda delarna av riksstaten.
Denna sammandragning av riksstatens utgiftssida har ej varit
ett självständigt syftemål vid den verkställda undersökningen utan har

36

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

uppkommit såsom resultat av en omgruppering av anslagen enligt de
förordade principerna. Att modifikationer även i detta hänseende kunna
framkomma vid den fortsatta bearbetningen framgår av vissa i bilagan
A anförda exempel, där det befunnits lämpligt att uppdela anslagsmedlen
på flera riksstatsanslag än som upptagits i den av ämbetsverken framlagda
riksstatsuppställningen. Jag vill emellertid här betona vad även
ämbetsverken uttalat, att den ifrågavarande minskningen av antalet riksstatsanslag
icke åsyftar, att redovisningen av anslagsmedlen skulle bliva
mindre specificerad än nu. Alla erforderliga detaljuppgifter rörande de
för olika förvaltningsgrenar anvisade anslagsmedlen synas utan omgång
bliva tillgängliga genom den till avlönings- respektive omkostnadsanslagen
knutna fasta statuppdelningen, såsom ett studium av de i bilagan A
införda exemplen torde utvisa. Redovisningen av anslagsmedlen kommer
alltså efter den föreslagna omläggningens genomförande att kunna
bliva minst lika specificerad som för närvarande.

Ett genomförande av den nu förordade omläggningen av anslags- och
statuppställningen skulle, såsom ämbetsverken framhållit, även bereda möjlighet
att i anslutning till riksbokföringen åvägabringa en systematisk
redovisning av de faktiskt bestridda statsutgifterna i enlighet med vissa
vid ämbetsverkens utlåtande fogade preliminära förslag till tabelluppställningar.
Denna redovisning skulle möjliggöra en översikt av statsverkets utgifter
under olika huvudtitlar med fördelning såväl efter skilda förvaltningsgrenar
och myndigheter som efter utgiftsändamål. Enligt vad ämbetsverken
meddelat skulle tabellerna, sedan den nya ordningen fullt genomförts,
kunna beräknas för ett visst budgetår föreligga i korrektur redan under
nästföljande oktober och sålunda i denna form kunna tillhandahållas
såväl statsrevisorerna, till underlättande av dessas arbete, som statsdepartementen,
för vilka de uppenbarligen skulle bliva av synnerligt värde vid
budgetarbetet.

X förevarande utlåtande hava ämbetsverken berört även frågan örn
de s. k. specialbudgeterna. Ämbetsverken hava därvid beträffande den
budgettekniska behandlingen av automobilskattemedlen och totalisatormedlen
föreslagit vissa omläggningar, med bibehållande dock i princip
av dessa medels redovisning å särskilda specialbudgeter. Därjämte hava
ämbetsverken föreslagit, att den för patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
inrättade specialbudgeten skulle upplösas och anslag
för patent- och registreringsverket anvisas å riksstaten i vanlig ordning.
Till dessa frågor torde det icke vara erforderligt att nu taga ställning,
utan vad ämbetsverken i denna del föreslagit torde få prövas i samband
med förberedelserna till statsverkspropositionen till nästa års riksdag.

På sätt framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen, hava ämbetsverken
med det föreliggande utlåtandet icke till alla delar fullgjort

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

37

det åt dem lämnade uppdraget. Ämbetsverken hava också förklarat sig
hava för avsikt att i ett kommande utlåtande upptaga till behandling
vissa särskilda med den föreslagna omläggningen av riksstatens uppställning
sammanhängande frågor. Dessa återstående spörsmål torde
emellertid ej vara av beskaffenhet att påkalla uppskov med prövningen
av det nu föreliggande förslaget. Tvärtom synes det för den vidare behandlingen
av de frågor, som återstå i det åt ämbetsverken lämnade utredningsuppdraget,
vara av betydelse, att Kungl. Majit och riksdagen nu
taga ställning till frågan örn huvuddragen för de föreslagna omläggningarna
beträffande anslags- och statuppställningen.

Såsom förut erinrats, uttalade 1933 års riksdag i skrivelse nr 78, att riksdagen,
sedan den igångsatta utredningen slutförts, borde bliva satt i tillfälle
att granska resultatet, innan förslag till riksstatsuppställning enligt
nya grunder förelädes riksdagen för tillämpning ett visst budgetår.
I anslutning till detta uttalande föreslår jag, att förevarande ärende genom
proposition nu förelägges riksdagen för yttrande. Därest riksdagen
lämnar de här förordade grunderna utan huvudsaklig erinran, torde
Kungl. Majit efter slutlig prövning av ärendet böra förordna, att verk
och myndigheter skola vid avgivande av anslagsäskanden för budgetåret
1935/1936 upprätta stater och verkställa anslagsberäkningar i enlighet med
dessa grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte i proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående
de av mig i det föregående förordade grunderna för uppställningen
av riksstatens utgiftssida m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet!
John O. Karlsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

39

Bilaga A

till propositionen.

P. M.

med exempel på anslags- och statuppställning.

Med utgångspunkt från de av statskontoret och riksräkenskapsverket
i utlåtande den 15 september 1933 föreslagna grunderna för uppställning
av riksstatens utgiftssida m. m. hava upprättats de vid denna promemoria
fogade preliminära utkast till anslags- och statuppställningar för följande
myndigheter eller verksamhetsgrenar, nämligen:

Exempel 1.
Exempel 2.
Exempel 3.
Exempel 4.
Exempel 5.
Exempel 6.
anstalt m. m.,
Exempel 7.

Femte huvudtiteln: Arbetsdomstolen,

Femte huvudtiteln: Allmänna pensionsförsäkringen,
Sjunde huvudtiteln: Statistiska centralbyrån,

Sjunde huvudtiteln: Riksräkenskapsverket,

Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.,

Nionde huvudtiteln: Statens meteorologisk-hydrografiska

Tionde huvudtiteln: Lotsverket m. m.

I varje exempel angives först anslagens uppställning i riksstaten enligt
de förordade grunderna. För att belysa statuppställningen har därefter
beträffande ifrågavarande anslag intagits utdrag ur statsliggaren,
sådan denna tänkes komma att i huvudsak gestalta sig efter omläggningen.
Det bör måhända här uttryckligen framhallas, att den närmare redigeringen
av statsliggaren ankommer på statskontoret och att avsikten
självfallet icke är att genom dessa exempel hinda ämbetsverket beträffande
statsliggarens avfattning i berörda delar. Sist under varje exempel
äro införda förklaringar av förändringarna i anslagssummorna samt
av staternas beräkning m. m.

Vad angår uppställningen av själva riksstaten hava i dessa exempel
vidtagits vissa jämkningar i ämbetsverkens förslag beträffande anslagsuppställningen
för statistiska centralbyrån, statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt samt lotsverket.

Beträffande anslagen under statistiska centralbyrån hava sålunda de
av ämbetsverken upptagna särskilda anslagen för 1930 års allmänna folkräkning
och 1932 års allmänna jordbruksräkning begränsats till att avse
enbart avlöningar åt personal vid dessa utredningar och under rubriken
»Avlöningar» inordnats efter ett anslag för avlöningar till personal för
verksamheten i allmänhet. Vidare har ett för centralbyråns hela verksamhet
avsett omkostnadsanslag upptagits, varjämte det nuvarande an -

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

slaget för ersättning till hushållningssällskapen i anledning av arbete
för 1932 års allmänna jordbruksräkning bibehållits.

I fråga om statens meteorologisk-hydrografiska anstalt hava arvoden
åt observatörer och å väderlekstjänst för luftfarten (inklusive telegramkostnader)
belöpande anslagsmedel utbrutits från de i ämbetsverkens förslag
uppförda anslagen för anstaltens ordinarie verksamhet samt redovisats,
arvodena åt observatörer å ett härför under den ordinarie verksamheten
särskilt uppfört anslag och anslagsmedlen till väderlekstjänst för
luftfarten likaledes å ett särskilt anslag, vilket — jämte ett för geofysiska
undersökningar i Riksgränsen uppfört anslag, motsvarande det i ämbetsverkens
förslag i anslaget till särskilda undersökningar inräknade nuvarande
anslaget IX N 6 — upptagits under rubriken »Särskilda undersökningar».
Med övriga under anslaget till särskilda undersökningar i ämbetsverkens
förslag innefattade anslagsmedel har förfarits sålunda, att
anslagsmedlen för seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko såsom
avsfeende utgifter för icke statlig verksamhet utbrutits till särskilt
anslag, medan nuvarande anslaget till vattenfallsförteckning för mellersta
och södra Sverige utelämnats och anslagsmedlen för hydrogeologiska
specialundersökningar förutsatts skola i sin helhet uppföras under rubriken
Sveriges geologiska undersökning. Härjämte hava under avdelningen
»Diverse» upptagits två ytterligare anslag för bidrag till internationella
ändamål, vartill medel för närvarande utgå från anslaget till diverse
behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Vad slutligen angår lotsverket hava — i stället för de av ämbetsverken
föreslagna för lotsverket i dess helhet avsedda anslagen till avlöningar
och till omkostnader — upptagits särskilda avlönings- och omkostnadsanslag
för lotsstyrelsen och särskilda anslag för lots- och fyrstaten; därjämte
har tillkommit ett nytt anslag för internationellt ändamål.

Vid exemplifieringen hava lagts till grund de för budgetåret 1933/1934
anvisade anslagsmedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

41

Exempel 1.

Femte huvudtiteln: Arbetsdomstolen.

Utdrag ur riksstaten.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

■''

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m.:

Arbetsdomstolen:

7

Avlöningar, förslagsanslag ................................ 67,600

8

Omkostnader, förslagsanslag ............................ 3,900

1 71,500

Utdrag ur statsliggaren.

B 7. Arbetsdomstolen: Avlöningar, förslagsanslag

67,600

Stat.

1. Arvoden och dylika särskilda ersättningar, förslagsvis............................

Enl. k. br......... må anslagsposten till arvoden och dylika särskilda

ersättningar disponeras sålunda:

Arvode åt ordföranden ................................................ 21,000

Arvode åt en ledamot, tillika vice ordförande 2,000

Arvode åt en ledamot ............................................... 1,500

Arvoden åt fyra ledamöter ........................................ 6,000

Dagarvoden åt ledamöter och ersättare för dem,

förslagsvis.................... 15,630

Ersättning åt ledamöter för mistade avlöningsförmåner,
förslagsvis .................................................... 2a 2,750

Kostnader för särskilda utredningar genom tekniskt

sakkunniga, förslagsvis ............................................ 3 100

Summa kronor 48,980

2. Avlöningar till befattningshavare å extra stat, förslagsvis ....................

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

3. Avlöningar till andra icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst............................................ 2c9,252

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ....................... 2 4 300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis....................................................................................

Summa kronor 67,600

B 8. Arbetsdomstolen: Omkostnader, förslagsanslag.................................... * 3,900

9,552

488

Stat.

Expenser, förslagsvis.................................................................................... 3,900

Enl. k. br......... må anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ............................ 100

Övriga expenser, högst .................................................... 3,800

Summa kronor 3,900

Förklaringar.

1 Åt arbetsdomstolen är för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag å kr. 70,000
Genom beräkning av posten till avlöningar till befattningshavare å extra stat efter

högsta förekommande löneklass hava de åt arbetsdomstolen anvisade anslagsmedlen
ökats med ................. » 782

Samma anslagsmedel hava genom beräkningen av posterna för avlöningar till andra

icke-ordinarie befattningshavare m. m. ökats med ytterligare ........................ » 200

Härtill kommer, att från allmänt anslag överflyttats beräknade kostnader för
provisoriskt dyrortstillägg, 390 kronor, varjämte för avjämning tillagts (98 -f- 30 =)

128 kronor ............................................................................................... » 518

Summa kr. 71,500

1 I arbetsdomstolens stat för budgetåret 1933/1934 finnes upptagen en förslagsvis anvisad post
till vikariatsersättningar samt ersättningar åt ledamöter för mistade avlöningsförmåner å 3,660
kronor, av vilket belopp enligt beräkning i 1933 års statsverksproposition belöper

å ersättningar åt ledamöter för mistade avlöningsförmåner........................... kr. 2,750

å ersättning till vikarie för sekreteraren ................................................... » 586

och å ersättningar till vikarier för den övriga personalen ........................... » 324

Summa kr. 3,660

a) Det för ersättningar åt ledamöter för mistade avlöningsförmåner beräknade beloppet har i
ovanstående statförslag upptagits såsom en särskild post under posten till arvoden och dylika
särskilda ersättningar.

b) Anslagsposten avser avlöning åt en sekreterare. För ersättning till sekreterarens vikarie,
vilken ersättning skall bestridas från posten till avlöning åt sekreteraren, hava i den föreslagna
staten medel ej beräknats i vidare mån än att sistnämnda post beräknats efter högsta förekom -

mande löneklass till...................................................................................... kr. 8,580

eller sålunda till belopp, som överstiger i årets stat upptaget belopp.................. » 7,212

med ................. kr. 1,368

Efter avdrag från sistnämnda belopp av det i årets stat beräknade, i statförslaget
uteslutna beloppet till ersättning åt sekreterarens vikarie ................................. » 586

43

Kungl. Maj-.ts proposition nr 220.

återstår den av nu angivna förändrade beräkningsgrunder föranledda ökningen av

de åt arbetsdomstolen anvisade anslagsmedlen (jfr not 1 här ovan) .....................

c) Slutligen har det i staten lör budgetåret 1933/1934 till ersättningar åt vikarier

för den övriga personalen beräknade beloppet.................................................

jämte den till ersättningar åt extra tjänstemän och övriga biträden samt för vakthållning
anvisade posten.................................................................................

sammanförts med de i årets stat upptagna, efter lägsta löneklass beräknade posterna

782

324

4,300

tU1 o

avlöning åt ett kameralbiträde i 8:e lönegraden .......... » ->D,D

och avlöning åt ett kontorsbiträde i 4:e lönegraden .................................... » 2,052

Då i den sålunda erhållna summan.............................................................. kr- 9,352

ej är inräknat något belopp till avlöningsförhöjningar, har av densamma ansetts
böra till posten för avlöningsförhöjningar m. m. överföras allenast å sjukavlöning ,

belöpande kostnader. Efter avdrag av dessa kostnader, vilka upptagas till ......•• »__100

återstår att hänföra till posten för grundavlöningar m. m.................................. kr. 9,252

d) Det för avlöningsförhöjningar m. m. beräknade beloppet, 300 kronor (motsvarande i detta fall
en avlöningsförhöjning för varje befattningshavare), täckes intill ett belopp av 100 kronor av det
för sjukavlöning utbrutna beloppet.

I omkostnadsstaten för budgetåret 1933/1934 är upptagen en post å 70 kronor till resekostnadsoch
traktamentsersättningar ävensom kostnader för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga.
För förstnämnda kostnader har här ej ansetts böra upptagas något belopp. Kostnaderna
för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga, vilka kostnader befunnits böra
upptagas i staten för avlöningsanslaget, hava beräknats till ett avrundat belopp av 100 kronor.
I avbidan på slutlig lösning av frågan örn redovisning av inkomster för anslag hava vid upprättande
av detta exempel utelämnats de genom försäljning av domstolens publikation »Arbets -

domstolens domar» inflytande inkomster och därav bestridda kostnader för publikationens
utgivning, för vilket ändamål hitintills inga medel anvisats i domstolens stat.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Exempel 2.

Femte huvudtiteln: Allmänna pensionsförsäkringen.

Utdrag ur riksstaten.

1

1

i

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

i

Allmänna pensionsförsäkringen:

Pensionsstyrelsen:

29

Avlöningar, förslagsanslag............................ 1,039,000

30

Omkostnader, förslagsanslag.................. 106 000

31

Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsan-

sla(1............................................................ 205,000

1 1,350,000

32

Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring, förslagsanslag

2 50,200,000

33

Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

2 100,000

34

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, för-

slagsanslag ................................

280,000

35

Postverkets kostnader för tryckning och expediering av

pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938, för-

slaqsanslag ............................

110,000

36

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag ...................

56,000

52,096,000

Utdrag ur statsliggaren.

B 29. Pensionsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag

1,039,000

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis

2. Avlöningar till ieke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst ........................................ i 265,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis........................ 4 47,300

3 660,000
312,300

Kungl. Majds proposition nr 220. 45

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis.................................................................................. 29,000

4. Arvoden och dylika särskilda ersättningar, förslagsvis............................ 37,700

Enl. k. br......... må anslagsposten till arvoden och dylika särskilda

ersättningar disponeras sålunda:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ........ 1,000

Ersättning till fyra sakkunniga hos styrelsen, förslagsvis.
...................................................................... 1,000

Ersättning till tillfälliga ledamöter i styrelsen, högst 4 18,000
Arvoden till överläkare och biträdande läkare hos

styrelsen, högst ........................................................ 4 17,700

Summa kronor 37,700

Summa kronor 1,039,000

B 30. Pensionsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag

106,000

Stat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis........................................................................ 4,000

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

2. Expenser, förslagsvis .................................................................................... 6 101,900

Enl. k. br......... må anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ........................ 12,600

Övriga expenser, högst............................................... 89,300

Summa kronor 101,900

3. Publikationstryck, förslagsvis .................................................................... 500

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till publikationstryck

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Summa kronor 106,400

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för vänne, gas och elektrisk ström för uthyrda lägenheter

samt försäljning av makulatur m. m..................................................... 400

Nettoutgift kronor 106,000

B 31. Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag ................................ 205,000

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Stat.

1. Arvoden, förslagsvis .................................................................................. 90 000

2. Reseersättningar, förslagsvis....................................................................... 115,000

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Summa kronor 205,000

B 32. Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, förslagsanslag ........................................ 50,200,000

B 33. Åtgärder täll förebyggande och hävande av invaliditet ............ 100,000

B 34. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag
............................................................................................... 280,000

B 35. Postverkets kostnader för tryckning och expediering av pen sionskvitton

för femårsperioden 1934—1938, förslagsanslag 110,000

B 36. Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar, förslagsanslag
............................................................................................ 56,000

Förklaring ar.

1 Åt pension sstyrelsen äro för budgetåret 1933/1934 anvisade

ett ordinarie förslagsanslag å...... ................................................................ jjr_ 640 000

och ett extra förslagsanslag å ..................................................................... s 5gg qqq

Genom beräkning av posten till avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat
efter högsta förekommande löneklass hava de åt styrelsen anvisade anslagsmedlen

ökats med .............................................................................................. , 21,000

Härtill kommer, att från allmänt anslag överflyttats beräknat belopp för provisoriskt
dyrortstillägg..... .......................................................... ............ , 29 000

Slutligen har förutsatts, att redovisning skall ske å riksstatens inkomstsida av
bidragen från pensionsförsäkringsfonden och den frivilliga försäkringen, vilka för
innevarande budgetår beräknats

bidraget från pensionsförsäkringsfonden till................................................ s 65 000

och bidraget från den frivilliga försäkringen till ......................................... „ 27 000

Summa kr. 1,350,000

’ Anslagen B 32 och B 33 motsvara anslaget B 26 i riksstaten för budgetåret 1933/1934

3 För ersättningar till vikarier för befattningshavare å ordinarie stat, vilka ersättningar skola
bestridas från posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, hava i den föreslagna staten
medel ej upptagits i vidare mån än att sistnämnda post beräknats efter högsta

förekommande löneklass till ..................................................................... kr 660 000

eller salunda till belopp, som överstiger i årets stat upptaget belopp ............... » 618,000

med

kr. 42,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 47

Efter avdrag från sistnämnda belopp av det i årets stat beräknade, i statförslaget

uteslutna beloppet till vikariatsersättningar ................................................... kr. 21,000

återstår den av nu angivna förändrade beräkningsgrunder föranledda ökningen av

de för innevarande budgetår anvisade anslagsmedlen .................................... * 21,000

I staten för det åt pensionsstyrelsen för budgetåret 1933/1934 anvisade extra anslaget finnes
upptagen en post till avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å ......................................................... kr. 348,000

Från denna post skola, förutom samtliga avlöningar och vikariatsersättningar, bestridas
jämväl ersättning till tillfälliga ledamöter i styrelsen ävensom arvoden till
en överläkare och två biträdande läkare hos styrelsen. Efter avdrag av dessa
ersättningar och arvoden, som ansetts böra upptagas under en härför i statförslaget
särskilt uppförd post samt uppgå

ersättningarna till tillfälliga ledamöter, enligt styrelsens beräkning, till kr. 18,000

och arvodena till läkarna, enligt k. br. 80/e 1933, till högst............ * 17,700 jt_35,700

återstår till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m...................... kr. 312,300

Posten till avlöningsförhöjningar m. m. har styrelsen beräknat till ................. * 47,300

varefter till grundavlöningar återstår ........................................................... kr. 265,000

Detta belopp utgöres av det för budgetåret 1933/1934 anvisade beloppet med tillägg av de särskilda
uppbördsmedlen.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Exempel 3.

Sjunde huvudtiteln: Statistiska centralbyrån.

Utdrag ur riksstaten.

Kronor

Kronor

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Statistiska centralbyrån:

Avlöningar:

7

Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet, förslagsanslag .................... 1 322,600

8

Avlöningar till personal vid 1930 års all-

männa folkräkning, reservationsanslag ... 140,000

9

Avlöningar till personal vid 1932 års all-

männa jordbruksräkning, reservationsan-

slag ........................................................... 100,000

562,600

10

Omkostnader, förslagsanslag ............................................

2 176,000

11

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag................

4,000

12

Ersättning till hushållningssällskapen i anledning av

arbete för 1932 års allmänna jordbruksräkning........

38,000

780,600

Utdrag ur statsliggaren.

B 7. Statistiska centralbyrån: Avlöningar: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag................................ 322,600

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis................ 3 253,160

2. Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat, förslagsvis................ 4 11,940

3. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst........................................... 5 45,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m„ förslagsvis ........................ 6 2,000 47 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis............................................................................. 10,500

Summa kronor 322,600

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

49

B 8. Statistiska centralbyrån: Avlöningar: Avlöningar till personal
vid 1930 års allmänna folkräkning, reservationsanslag................

140,000

B 9. Statistiska centralbyrån: Avlöningar: Avlöningar till personal
vid 1932 års allmänna jordbruksräkning, reservationsanslag

100,000

B 10. Statistiska centralbyrån: Omkostnader, förslagsanslag

176,000

Stat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis...........................................................................

2. Expenser, förslagsvis....................................................................................

Enl. k. br........ må anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ................................ 3,000

Övriga expenser, högst........................................................ 97,800

Summa kronor 100,800

200

7 100,800

3. Publikationstryck, förslagsvis .....................................................................

Enl. k. br........ må det under anslagsposten till publikationstryck

anvisade beloppet icke utan Kungl. Ma.j:ts medgivande över-skridas.

»81,000

Summa kronor

182,000

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljningsmedel för publikationer ................................................................

Nettoutgift kronor

6,000

176,000

B 11. Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhållande, reservations-anslag ....................................................................................................

4,000

B 12. Ersättning till hushållningssällskapen i anledning av arbete för
1932 års allmänna jordbruksräkning..................................

38,000

Förklaringar.

Ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån är för budgetåret 1933/1934 uppfört

med .................... ................................................................................... kr. 297,200

Genom beräkning av avlöningsposterna till ordinarie befattningshavare och till befattningshavare
å övergångsstat efter högsta förekommande löneklass hava de åt

verket anvisade anslagsmedlen ökats med (11,460 440)................................. » 11,900

Slutligen hava överflyttats från anslaget till stämpelomkostnader 3,000 kronor och från

allmänt anslag ett för provisoriskt dyrortstillägg beräknat belopp av 10,500 kronor » 13,500

Summa kr. 322,600

Bihang lill riksdagens protokoll 193\. 1 sami. Nr 220. 4

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

I detta anslag ingå följande från allmänna anslag överflyttade belopp, nämligen från anslag till

rese- och traktamentspenningar ................................................................. kr. 200

skrivmaterialier och expenser, ved m. m................ ..................................... » 100,800

tryckningskostnader.................................................... ............................... x 75,000

Summa kr. 170,000

Posten har beräknats efter högsta förekommande löneklass till.......................... kr. 253,160

eller sålunda till belopp, som överstiger i nuvarande stat upptaget belopp -- » 941,700

med ............................................................................ kr. 11,460

Beloppet överstiger i staten för budgetåret 1933/1934 upptagna 11,500 kronor med 440 kronor,
beroende på uppräkningen i högre löneklass.

Posten har beräknats till summan av nu för icke-ordinarie personal beräknade belopp, 43,000
kronor, efter avdrag av 1,000 kronor för sjukavlöning men med tillägg av 3,000 kronor för
utarbetande av stämpelstatistik, varför medel nu utgå från anslaget till stämpelomkostnader.

I denna post ingå dels avlöningsförhöjningar m. m. med 1.000 kronor dels ock sjukavlöningar

med 1,000 kronor.

I denna post ingå omkostnader för

a) verksamheten i allmänhet.......................................... kr. 31,500

b) folkräkningen .................................... » 60,800

c) jordbruk sräkningen ...................................................................... » 8,500

Summa kr. 100,800

Nu utgående anslagsmedel utgöra .................................................................. kr. 75,000

Av medel för försålda publikationer användas................................................... _»_ 6,000

Summa kr. 81,000

Kungl. Majlis proposition nr 220.

51

Exempel i.

Sjunde huvudtiteln: Riksräkenskapsverket.

Utdrag ur riksstaten.

Kronor

Kronor

.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

13

14

Riksräkenskapsverket:

Avlöningar, förslagsanslag ..
Omkostnader, förslagsanslag

I

475,700

80,000j i 555,700

Utdrag ur statsliggaren.

B 13. Riksräkenskapsverket: Avlöningar, förslagsanslag

475,700

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis................

2. Avlöningar till befattningshavare å extra stat, förslagsvis ...................

3. Avlöningar till andra icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst ........................................... 4 32,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis............................ 5 3,100

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis................................................................................

Summa kronor

2 411,200

3 14,400

35,100

15,000

4 75,700

B 14. Riksräkenskapsverket: Omkostnader, förslagsanslag

80,000

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 220.
Stat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis....................................................................... g OOO

Eril. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

2. Expenser, förslagsvis................................................................................ 72,000

Eril. k. br......... ina anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ............................ 3,000

Övriga expenser:

För eget behov, högst .............................. 24,000

För annat än eget behov; förslagsvis . . .. 6 45,000 69 000

Summa kronor 72.000

3. Publikationstryck, förslagsvis ................................................................... 7,000

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till publikationstryck

anvisade beloppet icke utan Kungl. Marits medgivande överskridas.

Summa kronor 85,000

Särskilda uppbördsmedel:

Försålda blanketter m. lii.................................................................................. 5 qq^

Nettoutgift kronor 80,000

Förklaringar.

1 För riksräkenskapsverket äro för budgetåret 1933/1934 anvisade

ett ordinarie förslagsanslag å.................... ^ 420 400

samt ett extra anslag å ................................................... » 16,700

Genom beräkning av posten till avlöningar åt ordinarie befattningshavare och åt
befattningshavare å extra stat efter högsta förekommande löneklass hava de åt

verket anvisade anslagsmedlen ökats med (21,300 + 2,300) ............................. » 23,600

Härjämte hava till anslagen för riksräkenskapsverket överflyttats beräknade belopp för

provisoriskt dyrortstillägg ........................................................................... » J5 qqo

reseersättningar ........................................................................................ » g qqq

expenser (jfr not 6 här nedan) ..................................................................... » 72,000

publikationstryck .................. >, 7,000

kr. 560,700

varifrån avgå uppbördsmedel å omkostnadsanslaget .......................................... » 5,000

kr. 555,700

2 Posten har beräknats efter högsta förekommande löneklass till........................... kr. 411,200

eller sålunda till belopp, som överstiger i årets stat upptaget belopp .................. » 389,900

med ............ kr. 21,300

8 Av det för budgetåret 1933/1934 för riksräkenskapsverkets verksamhet anvisade
extra anslaget å 16,700 kronor må bestridas avlöningar till 2 extra revisorer i lönegrad
B 21 och en amanuens (i 18:e lönegraden). Nu förevarande post är beräknad
för avlöning till de två extra revisorerna efter högsta förekommande löneklass
till i avrundat tal......................................................................................... jcr> 14,400

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

53

Då avlöningen till dem lör innevarande budgetår beräknats till 12,096 kronor eller

i runt tal............................................................................................. kr. 12,100

föreligger här sålunda en ökning å .................................................................. kr. 2,300

Till det nu till grundavlöningar anvisade beloppet .......................................... kr. 28,500

har lagts avlöningen till den från det extra anslaget avlönade amanuensen med

4,596 kronor eller i Tunt tal........................................................................... * 4,600

vilket utgör.................................................................................................. kr. 33,100

varifrån dragits den till icke-ordinarie befattningshavare utgående sjukavlöningen,

som beräknats till...................................................................................... » 1,100

kr. 32,000

I denna post ingå:

dels avlöningsförhöjningar m. m.......................................;......................... kr. 2,000

dels ock sjukavlöning ......... ................................................................. 1,100

kr. 3,100

1 denna post ingå:

a) enligt kungl, brev 26 juni 1933 till blanketter för länsstyrelsernas m- fl. ämbetsverks
och myndigheters räkenskaper m. m............................................... kr. 30,000

b) enligt kungl, brev 18 juni 1925 för bindning av vissa räkenskapshandlingar. » 2,500

c) till blanketter för redovisning av skatte- och besiktningsskyltar m. m. för auto mobiler

(från anslag under sjätte huvudtiteln).......................................... » 500

d) till blanketter för automobilskatteuppbörden (från inkomsttiteln automobil skattemedlen).

...................................................................................... .» 7,000

e) kostnader, motsvarande till riksräkenskapsverket influtna uppbördsmedel för

försålda blanketter ......................................................................... _» 5,000

Summa kr. 45,000

54

Kungl. Majlis proposition nr 220.

Exempel 5.

Åttonde huvudtiteln: Allmänna läroverken m. m.

Utdrag ur riksstaten.

Kronor

Kronor

H. Allmänna läroverken m. ni.

Allmänna läroverken:

Avlöningar, förslagsanslag ...............................................

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna
läroverken, reservationsanslag ........................

Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor
m. m., förslagsanslag ........................................

Ersättning för djäknepenningar m. m.............................

Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter...........................................

14,009,300

30,000

290,000

8,462ji i

4,337,762

io,sool

Utdrag ur ståtelig g aren.

H 4. Allmänna läroverken: Avlöningar, förslagsanslag

14,009,300

Stat.

Utgifter:

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat:
a. Lön och (i förekommande fall) tjänstgörings penningar

...................................................... 2 8,300,970: 9 4

Kungl. Majds proposition nr 220.

55

AvlöningMtater.

| Av stä-

Statsmedel

1 def, pre-benden
eller do-nationer

Löij

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

Vaxholms sam-realskola.

Rektor .....................

1 adjunkt ..................

1 Ämneslärarinna......

2 ämneslärarinnor .....

4,400

2,700

2,000

1,600

—

6,400

4,300

2,800

5,600

—

Säger —

—

19,100

Eksjö högre läroverk-

Rektor ..................... 3: —

1 lektor.....................

5 lektorer ......... —

1 adjunkt ..................

8 adjunkter ........... ••• !

1 Ämneslärarinna.......

1 Ämneslärarinna ........ —

Teckningsläraren........

Gymnastikläraren ......

Musikläraren...............

4,997

3,900

19,500

2,700

21,600

1,800

1,800

1,800

2,520

1,800

2.500
1,900

9.500
1,600

12,800

1,000

1,000

—

7,497

5.800
29,000

4,300

34,400

2.800
2,800
1,800
2,520
1,800

—

Säger 3:—

92,717: -

Summa 29,854:46

—

—

6,300,970: 94

b. Ålderstillägg, förslagsvis ........................................ 3 1,220,029: 0 6

c. Fyllnadsarvode åt vikarier, förslagsvis ................ 4 90,000: —

2. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. ni.:

a. Grundavlöningar m. m., högst ............................ 1,798,100

Enl. k. br......... må anslagsposten till grundavlö ningar

m. m. disponeras sålunda:

Arvoden åt extra ämnes] ärare,

högst ...................................... 6 1,249,000

Extra arvoden åt lärare i övnings ämnen,

högst .......................... 519,100

Härav skall utgå till extra arvoden åt

teckningslärare,

högst ................... 260,800

åt gymnastiklärare,

högst ................... 149,000

åt musiklärare,
högst .................. 70,700

9,611,000

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

åt lärarinnor i
kvinnligt handarbete,
högst... 68,600

Summa kronor 549,100

Summa kronor 1,798,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ........ 91,400

Enl. k. br...... må anslagsposten till avlönings förhöjningar

m. m. disponeras sålunda:

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

ämneslärare, förslagsvis ........... 85,000

Understöd åt extra ordinarie lärare
linder förfall på grund av sjukdom,
förslagsvis ................... 6,400

Summa kronor 7 91,400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsvis ..............................................................

Enl. k. br......... må anslagsposten till särskilda löneförmåner

disponeras sålunda:

Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare,

förslagsvis ............................................

Vid Strängnäs högre läroverk utgående
hyresersättning till innehavarna av bo-ställsrummen i det s. k. Olivehällska

3,000: —

huset .......................................................

Hyresersättning till rektor vid nya ele-

8 137: 26

mentarskolan.................................

Ersättning till rektor och tvenne adjunkter
vid Karlskrona högre läroverk enligt

V.

©

©

1

kungl, brev 4 S/B 1894 ...........................

u 50:

Tillfällig löneförbättring, förslagsvis..........

101,918,012: 74

Provisorisk avlöningsförbättring, förslagsvis

11 273,500: —

Summa kronor

2,195,700: —

4. Arvoden och dylika särskilda ersättningar, förslagsvis ...................

Enl. k. br. ........ må anslagsposten till arvoden och dylika sär skilda

ersättningar disponeras sålunda:

Arvoden till bibliotekarier, högst ........................ 62,000

Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,

högst .............................................................. 48,500

Arvoden åt skolläkare:

Fasta arvoden .................................................. 48,950

Härav skall utgå till arvode åt skolläkaren
vid

1,889,500

2,195,700

328,100

Vaxholms samrealskola ................... 300

lik sjö högre läroverk....................... 500

Summa kronor 48,950

Kungl. Majus proposition nr 220.

57

Rörliga arvoden, förslagsvis.................................,............... • •• 1237,050

Arvoden åt lärare i manlig slöjd, förslagsvis 5,000

Arvoden till tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första

lärarinnor .......................................................................... 1,l39,900

Härav skall utgå

till tillsyningslärare vid Vaxholms samreal skola.

............................................................... 350

till tillsyningslärare vid Eksjö högre läroverk 350

Summa kronor 39,900

Särskilda arvoden vid (de lein) provårsläroverken och provårskurs
vid Göteborgs högre realläroverk, högst 86,700

Härav skall utgå

till arvoden åt provårsföreståndare och övriga ordinarie
ämneslärare följande belopp:

Uppsala högre läroverk:

1 provårsföreståndare, högst 1,500

10 lektorer ä 300 ................ 3,000

20 adjunkter ä 300 .............. 6,000 10,500

Provårskurs vid Göteborgs högre
realläroverk:

1 provårsföreståndare, högst 1,500

9 lektorer ä 300................... 2,700

20 adjunkter ä 300 6,000 io,200 62,100

till arvoden åt handledare samt föreläsare och

kursledare, högst................................................ 24,600

Summa kronor 86,700

Summa kronor 328,100

Summa kronor 14,024,300

Bidrag från Stockholms stad

Särskilda uppbördsmedel :

15,000

Nettoutgift kronor 14,009,300

H 5. Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna

läroverken, reservationsanslag 30,000

H 6. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor in. m.,

förslagsanslag ................................................................. 290,000

H 7. Ersättning för djäknepenningar m. m. 8,462

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

H 8. Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
............................................................................................ 10,500

Förklaringar.

Under rubriken allmänna läroverken hava för budgetåret 1933/1934 anvisats

ordinarie anslag å tillhopa .......................................

och extra anslag å tillhopa .......................................

eller sålunda sammanlagt ..........,....... .....................

Av följande i löpande riksstaten uppförda anslag, nämligen
anslaget till arvo desförhöjning åt vissa extra ordinarie ämnes ]ärare

å ..................................................... kr. 90,000: —

och anslaget till understöd åt extra ordinarie
lärare under förfall på grund av sjukdom å » 8,000: —

belöper dock, enligt verkställd beräkning, å allmänna läroverken
allenast

av det förra anslaget .................................... kr. 85,000: —

och av det senare ....................................... » 0,400:_

kr.

kr.

10,001,800

1,947,800

11,949,600

kr. 98,000:

kr.

91.400: —
6,600: —

10,500: —

vadan avgår ett belopp av ................................................

Då vidare anslaget till språkundervisning genom infödda lärare
utbrutits, avgår ytterligare detta anslags belopp ..................

Härefter återstå!- ................................................

A andra sidan tillkomma

dels det belopp, varmed statssumraan för innevarande budgetårs ordinarie

reservationsanslag ...................................................... kr 8,997,419: 68

överstiger detta anslags belopp..................................

eller ............. kr.

dels ock den från reservationerna å nämnda anslag utgående
ersättningen till vissa lärare vid Karlskrona högre läroverk »

Vidare hava från allmänna anslag överflyttats beräknade belopp

för tillfällig löneförbättring............................................ kr

och för provisorisk avlöningsförbättring........................... »

.Slutligen hava för avjämnande av det i förslaget uppförda avlöningsanslagets
huvudposter följande delposter under detta anslag höjts med nedan angivna
belopp, nämligen

posten till ålderstillägg med .......................................... kr

posten till tillfällig löneförbättring med .......................... „

och posten till rörliga arvoden åt skolläkare med ............ »

varjämte det i förslaget uppförda anslaget till ersättning för
djäknepenningar m. m. avjämnats uppåt med ............... »

kr.

17.100: —
11,932,500: —

8.768,800: —
228,619: 6 8

50: —

1,918,005: —
273.500; _

29: oc
7: 74
50: —

228,669: 6 8

2,191,505:

0: 52

kr.

hfter avdrag fran den sålunda erhållna summan ...................................... kr

av det i den föreslagna staten för avlöningsanslaget beräknade bidraget från
Stockholms stad ......................................................... );

återstår ................................................................. ^

87: 32
14,352,762: —

15,000: -14,337,762: -

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

Det i detta belopp ingående anslaget H (i motsvarar det i riksstaten för innevarande budgetår
uppförda anslaget till bidrag till de allmänna läroverkens ljus- oell vedkassor å kr. 250,000
jämte vad som enligt beräkning i 1933 års statsverksproposition av den i det
ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken ingående posten till arvoden
åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov belöper å sistnämnda

utgiftsändamål.......................................■••••............................................. » 40,000

Summa kr. 290,000

Anslaget H 7 motsvarar de nu under det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken
upptagna posterna till ersättning för djäknepenningar, förlorad helgonskyld och indragna
lantgillen och klockarpensioner ävensom till ersättning för studieskatten i Halland samt ersättning
till Växjö högre skola och till Visingsöfonden örn tillhopa 8.461 kronor 48 öre, vilket
belopp avjämnats uppåt med 52 öre.

Avlöningsstaternas nettosumma för innevarande budgetår ....................

har minskats med följande belopp:

Arvoden till lektorer och adjunkter vid provårsläroverk ...... kr. 44,400: —

Arvoden till tillsyningslärare, kvinnliga sakkunniga och första

lärarinnor..................................................................... * 39,900:

Vid Strängnäs högre läroverk utgående hyresersättning till innehavarna
av boställsrummen i det s. k. Olivehällska huset» 137:26

Hyresersättning till rektor vid nya elementarskolan ............ x 1,000:

kr. 8,386,408: 20

Återstå!- kr.

85,437: 2 6
8,300,970: 9*

Kostnaderna för ålderstillägg hava ansetts böra beräknas ej efter schablon utan efter belastning
samt därför upptagits till enahanda belopp, som anvisats för innevarande budgetår, eller till
1.220,000 kronor, vilket belopp för avjämnande av huvudpostens belopp utförtsmed 1,220,029
kronor 6 öre och sålunda höjts med 29 kronor 6 öre.

Enligt beräkning i 1933 års statsverksproposition å fyllnadsarvoden till vikarier belöpande belopp
av den i det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken ingående posten å 250,000
kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behov.

Detta belopp skall enligt kungl, brev u/i 1933 utgå från

dels den i det ordinarie reservationsanslaget till allmänna läroverken ingående posten å
250.000 kronor till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov med .......................................................................................... kr. 120,000

dels ock det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
med ...................................................................................................

Summa kr.

1.129.000

1.249.000

Detta belopp utgöres av

dels de i det ordinarie reservationsanslaget till

extra arvoden åt lärare i övningsämnen å....................

dels ock det för enahanda ändamål anvisade extra anslaget

allmänna läroverken ingående posterna till

....................................... kr. 165,100

..................... » 384,000

Enligt skolöverstyrelsens beräkning å allmänna
och H 9 i riksstaten för budgetåret 1933/1934.

Summa kr. 549,100
läroverken belöpande belopp av anslagen H 7

8 Beträffande detta belopp hänvisas till not 2.

8 Utgår för närvarande från reservationerna å anslaget till allmänna läroverken.

10 Posten är av skolöverstyrelsen beräknad till 1,918,005 kronor, vilket belopp för avjämnande av

huvudpostens belopp utförtsmed 1,918.012 kronor 74 öre och sålunda höjts med 7 kronor 74 öre.

11 Av skolöverstyrelsen beräknat belopp.

15 Det för innevarande budgetår anvisade beloppet, 37,000 kronor, har för avjämnaude av huvudpostens
belopp utförts med 37,050 kronor och sålunda höjts med 50 kronor.

13 Beträffande detta belopp hänvisas till not 2.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 220.

Exempel 6.

Nionde huvudtiteln: Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt m. m.

Utdrag ur riksstaten.

Kronor

Kronor

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska
undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska

—

•

anstalt.

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Ordinarie verksamhet:

5

Avlöningar, förslagsanslag ................ 212,800

6

Observatörer, reservationsanslag ............ 80,000

7

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag .... 61,000

8

Övriga omkostnader, reservationsanslag........ 63,300

Särskilda undersökningar:

417,100

9

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, re-

servationsanslaq ............... g 000

10

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 57,500

63,500

1 480,600''

11

Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i

Abisko, reservationsanslag .

1 8,5001

Säger för rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska

- - J

undersökning oell statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt ....................

M. Diverse.

4

Internationella meteorologiska sekretariatet....

1 i,ooo|

5

Internationella kommissionens för undersökning av de

högre luftlagren internationella publikation

1 720l

Utdrag ur statsliggaren.

L 5. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Ordinarie verksamhet:
Avlöningar, förslagsanslag ................................................... 212,800

61

Kungl. Mnj:ts proposition nr 220.

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis ............ 2 140,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare lii. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst ........................................... 56,000

b. Avlöningsförhöjningar ni. m., förslagsvis ............................ 9,000 3 (55,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie be fattningshavare,

förslagsvis ................................................................... 7,000

Summa kronor 212,800

L 6. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Ordinarie verksamhet:
Observatörer, reservationsanslag ............................................. 80,000

Enl. k. br......... må anslaget disponeras med i huvudsak följande

fördelning å olika utgiftsändamål:

telegraferande barometerstationer................................ 21,500

specialstationer ............................................................ 1,500

Summa kronor 80,000

L 7. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Ordinarie verksamhet:
Telegramkostnader m. m., förslagsanslag ............................ 61,000

Enl. k. br......... skall såsom särskilda uppbördsmedel tillgodoföras

anslaget ett av A.-B. Radiotjänst inlevererat belopp å 44,000
kronor (jfr statsliggaren för budgetåret 1933/1934 sid. 599).

L 8. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Ordinarie verksamhet:
Övriga omkostnader, reservationsanslag............................... 63,300

Stat.

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis........................................................................ 10,500

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

2. Expenser, förslagsvis.................................................................................. 4 20,500

Enl. k. br......... må anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ............................ 5,800

Övriga expenser, högst................................................... 14,700

Summa kronor 20,500

3. Publikation stryck, förslagsvis .................................................................... 8 20,500

Enl. k. br. ........ må det under anslagsposten till publikationstryck

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

4. Övriga utgifter:

a. Underhåll av stationer och utrustning, förslagsvis ........ u 14,600

b. Observationer av de högre luftlagren, förslagsvis ........ 7 2,800

c. Solstrålningsmätningar, förslagsvis.................................... 1,400

Summa kronor 70,300

Särskilda uppbördsmedel:

1. Försäljning av publikationer ................................................... 1,000

2. Bidrag från handels- och sjöfartsfonden för underhåll av

stormvarningsstationer ........................................................ 6,000

Nettoutgift kronor 63,300

L 9. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, reservationsanslag.
....................................................................................................... 8 (j^ooo

Enl. k. br......... må anslaget användas i huvudsaklig överensstäm melse

med nedan angivna fördelning å olika poster:

1. Arvode åt en tillsyningsman ........................ 3,432

2. Underhåll, utrustning, ved, lyse och expenser 2,568

Summa kronor 6,000

L10. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag ............ 57,500

Stat.

Avlöningar.

Arvoden och dylika särskilda ersättningar ................................................ 9 32,537

Omkostnader.

1. Expenser, förslagsvis ............. ..................................................... io 11,550

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till expenser

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas.

2. Övriga utgifter:

a. Observationer, högst............................................ 17 10,350

b. Diverse, högst ................................................... 3,063 13)413 24/Jfi3

Summa kronor 57,500

Lil. Bidrag till seismologiska oell magnetiska iakttagelser i Abisko,

reservationsanslag.................................................................................... 8,500

Kungl. Majlis proposition nr 220.

63

Enl. k. br......... må förestående anslag användas i huvudsaklig över ensstämmelse

med nedan angivna fördelning å olika poster:
Arvode åt en observator ........................................... 4,200

För magnetiska arbeten............................................... 1,200

Summa kronor 8,500

M 4. Internationella meteorologiska sekretariatet .................................... 12 1,000

M 5. Internationella kommissionens för undersökning av de högre

luftlagren internationella publikation............................................... 7 720

Kör klaring ar.

Under nionde huvudtiteln äro för budgetåret 1933/1934 anvisade följande anslag under rubriken

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Avlöningar m. m., ordinarie förslagsanslag ............................................ kr.

Arvoden åt observatörer, ordinarie reservationsanslag ............................. »

Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,

extra förslagsanslag.......................................... »

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, extra reservationsanslag
...................................................................................... »

Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen, extra reservationsanslag ......... »

Seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko, extra reservationsanslag »
Vattenfallsförteckning för mellersta och''södra Sverige, extra reservationsanslag »

Hydrogeologiska specialundersökningar, extra reservationsanslag ............... »

Därjämte äro under sjätte huvudtiteln för samma budgetår anvisade följande anslag
under rubriken
Luftfartsvåsendet:

Väderlekstjänst för luftfarten, extra anslag ................................................ »

Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten, extra förslagsanslag ...... »

Summa kr.

Vid förevarande omläggning har denna anslagssumma förändrats sålunda:

Från anslagssumman hava undantagits dels anslaget å 2,300 kronor till vattenfallsförteckning
för mellersta och södra Sverige, vilket anslagsändamål bortfaller,
dels ock anslaget å 9,000 kronor till hydrogeologiska specialundersökningar,
vilket skall tillföras rubriken Sveriges geologiska undersökning ...... »

Återstår kr.

Genom omräkning av avlöningar till ordinarie befattningshavare vid statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt och borttagande av den särskilda posten
för vikariatsersättningar minskas anslagsmedlen för nämnda avlöningar med »

Återstår kr.

Härtill läggas:

a) för provisoriskt dyrortstillägg............................................... kr. 7,000

b) för avjämning av anslaget I. 8 vid utbrytning av anslaget M 5... » 20 *

212,400

80,000

61,000

60,000

6,000

8,500

2,300

9,000

47,500

10,000

496,700

11,300
485,40» i

1,600

483,800

7,020

Summa kr. 490,820

vilket belopp överensstämmer med summan av anslagen I. 5—11 och M 4—5 i den nya
uppställningen.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.

I avbidan på slutlig lösning av frågan om redovisning av inkomster för anslag hava vid upprättande
av detta exempel utelämnats å ena sidan anstaltens inkomster i form av dels bidrag
från A.-B. Kadiotjänst å 4,000 kronor för den s. k. tredje väderlekstjänsten (statsliggaren för
budgetåret 1933/1934 sid. 599) dels ock ersättningar, av anstalten beräknade till 2,000 kronor,
för utförande av särskilda uppdrag och å andra sidan kostnader till motsvarande belopp
för avlönande av extra personal.

1 nuvarande stat uppgår anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän tili kr. 134,400

vartill kommer en anslagspost för vikariatsersättningar ............... » 8,000

kr. 142,400

Genom den första anslagspostens omräkning och slopande av den andra anslagsposten
framkommer ett belopp av ......... » 140.800

eller en minskning med......................................................................... kr. 1,600

Av nuvarande anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. må bestridas
följande:

grundavlöningar åt extra ordinarie tjänstemän......................................... kr. 52,000

avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän, kostnader för läkarvård,

läkemedel o. d. samt begravningshjälp till extra ordinarie personal, förslagsvis » 7,000

extra befattningshavare, tillfälliga biträden m. m. ................................. » 3,000

Summa kr. 62,000

Genom sammanslagning av första och sista posten samt överförande till den sålunda uppkommande
summan av ett belopp ur nuvarande anslaget N 5 på 3,000 kronor för arbetsbiträden
vid issignalstjänst erhålles 58,000 kronor, varefter ett beräknat belopp av 2,000 kronor för
sjukavlöning överförts från grundavlöningsposten till posten för avlöningsförhöjningar m. m.

Posten för expenser utgör sammanslagning av poster under nuvarande anslaget N 2 för expenser
och under nuvarande anslaget N 5 för tillskott till expenser samt för bibliotek!

Posten för publikationstryck utgöres av ur nuvarande anslaget N 5 utbrutna posten för publikationer,
19,500 kronor, ökad med 1,000 kronor i beräknade uppbördsmedel för försäljning av
publikationer.

Posten under nuvarande anslaget N 5 för underhåll av stationer och utrustning, 8,600 kronor,
har ökats med 6,000 kronor, motsvarande det bidrag, som för underhåll av stormvarningsstationer
utgår från handels- och sjöfartsfonden, »att i anstaltens räkenskaper uppföras såsom
tillökning av anslagsposten till underhåll av stationer och utrustning». Sistnämnda belopp
har tillgodoförts det nya anslaget L 8 såsom uppbördsmedel.

Från den i nuvarande anslaget N 5 ingående posten för observationer av de högre luftlagren,
3,500 kronor, har dragits ett avjämnat belopp av 700 kronor, enär såsom särskilt anslag under
M 5 för internationella kommissionens för undersökning av de högre luftlagren internationella
publikation upptagits ett belopp av 720 kronor, som nu utgår från nämnda post.

Anslaget motsvarar med ändrad benämning helt nuvarande anslaget N 6.

Anslagsposten motsvarar under nuvarande VI D 3 anvisade medel för arvoden till meteorologassistenter
och radiotelegrafiska biträden.

Posten expenser omfattar — förutom det i nuvarande anslaget VI D 3 ingående expensbeloppet
— hela nuvarande anslaget VI D 4: Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten.

Anslagsposten innefattar såväl arvoden som sakliga kostnader; fördelningen dem emellan ar
emellertid växlande, varför hela posten upptagits på omkostnadsstaten.

Anslaget har utbrutits ur nuvarande anslaget N 5.

Kungl. Majda proposition nr 220.

65

Exempel 7.

Tionde huvudtiteln: Lotsverket m. m.

Utdrag ur riJesstaten.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Lotsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ 206,300

2

Omkostnader, förslagsanslag....................... 43,000

249,300

Lots- och fyrstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................ 4,263,000

4

Omkostnader, förslagsanslag........................ 988,000

5,251,000

5

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservations-

anslag ........................................................................

279,300

1 5,779,600

F. Diverse.

4

Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel, för-

slagsanslag .......................................i................................

4,000

Utdrag ur statsliggaren.

D 1. Lotsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag

206,300

Tjänsteförteckning.
Ordinarie stat.

Anni.: 1. — — —.

2. En av kanslibiträdesbefattningama skall hållas obesatt, så länge den
på övergångsstat uppförda kassören och bokhållaren kvarstår å

kassör- och bokhållaretjänsten.

Övergångsstat.

1 kassör och bokhållare ........................................................... 13 21

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Nr 220. 5

66

Kungl. May.ts proposition nr 220.

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis............... 2 158,000

Anm.: Avlöningar för befattningar å ordinarie stat, förslagsvis
...................................................................... 161,300

Avgår: för en kanslibiträdesbefattning, som skall
hållas obesatt, så länge den på övergångsstat
uppförda kassören och bokhållaren kvarstår å
kassör- och bokhållaretjänsten, förslagsvis........... 3,300

158,000

2. Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat, förslagsvis............... 7,700

3. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst............................................ 33,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ........................ 2,000 3 35,600

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis ................................................................................... 5,000

Summa kronor 206,300

D 2. Lotsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag....................................... 43,000

Stat.

1. Reseersättningar, förslagsvis........................................................................ 18,000

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

anvisade beloppet icke utan Kungl. Majds medgivande överskridas.

2. Expenser, förslagsvis.................................................................................... 19,000

Enl. k. br......... må anslagsposten till expenser disponeras sålunda:

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ........................ 4,800

Övriga expenser, högst................................................ 14,200

Summa kronor 19,000

3. Publikationstryck, förslagsvis .................................................................... 6,000

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till publikationstryck

anvisade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

Summa kronor 43,000

D 3. Lots- och fyrstaten: Avlöningar, förslagsanslag ................................ 4,263,000

Stat.

1. Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis................ 4 2,485,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

a. Grundavlöningar m. m., högst............................................ 546,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ....................... 94,000 5 640,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 220. 67

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare: a.

Provisoriskt dyrortstillägg, förslagsvis ....................... 6,000

b. Lotspersonalens andel i lotspenningar, förslagsvis .... 960,000

c. Kost eller kostpenningar till personalen å fyrskepp

m. m., förslagsvis...........................................................■ 130,000 , ,096,000

4. Arvoden och dylika särskilda ersättningar:

a. För skötsel av fyrar utan ständig bevakning, förslagsvis 30,000

b. För betjäning av livräddningsanstalterna, förslagsvis .... 12,000 40 000

Summa kronor 4,263,000

D 4.

Lots- och fyrstaten: Omkostnader, förslagsanslag............................ 988,000

Stat (enl. RSkr.........).

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis..................................................

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till reseersättningar

an\ isade beloppet icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

2. Expenser, förslagsvis.............................................................

Enl. k. br......... må det under anslagsposten till expenser anvisade

beloppet icke utan Kungl. Majlis medgivande överskridas.

3. Övriga utgifter:

a. förbrukningsartiklar, förslagsvis....................................... 225,000

b. Reparation och underhåll av byggnader, förslagsvis ..... 7230,000

c. Reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och

lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, förslagsvis ................ 340,000

d. Bidrag till lotsbåtar, förslagsvis ........................................ 50,000

e. Bojar och prickar, förslagsvis............................................ 100,000

f. Diverse och extra utgifter, förslagsvis ............................ 26,000

Enl- k- br......... må anslagsposterna till reparation och underhåll

av byggnader, till reparation och underhåll av fyrskepp,
tjänstefartyg och lotsverket tillhöriga tjänstebåtar, till bidrag
till lotsbåtar samt till diverse och extra utgifter icke utan
Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

32,000

45,000

971,000

Summa kronor 1,048,000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyresmedel

............................... 60,000

Nettoutgift kronor 988,000

D 5. Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag ........................ 279,300

F 4. Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag

4,000

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 220.
Förklaringar.

I riksstaten för budgetåret 1933/1934 äro anvisade

a) Lots- och fyrinrättningen, ordinarie förslagsanslag..................... kr. 5,934,100

b) Säkerhetsanstalter för sjöfarten, extra reservationsanslag ............ »____279,300 6,213,400

Om från anslaget till lots- och fyrinrättningen avlyftas

a) till elfte huvudtiteln kostnader för pensionsstat för lotsverket,

447,000 kr., samt för övergångs- och indragningsstat för lots- och

fyrstaten, 1,800 kr., eller tillhopa............................................. kr. 448,800

b) till särskilt anslag bidrag till underhållande av en fyr å Ivap Spartel _»_4,000 , 452,800

kr. 5,760,600

samt till samma anslag läggas

a) förhöjning för lotsstyrelsens avlöningsanslag på grund av beräkning
efter högsta förekommande löneklass .............................. kr. 8,000

b) provisoriska dyrortstillägg, för lotsstyrelsen 5,000 kr. och för lots och

fyrstaten 6,000 kr. eller tillhopa ........................... *_11,000 „ 19,000

erhålles anslagssumman för lotsverket i den nya anslagsuppställningen............... kr. 5,779,600

Inträffar under budgetåret, att kanslibiträdesbefattningen återbesattes, skall från den tidpunkten
avlöning för nämnda befattning utgå från första posten i staten. Denna blir visser -

ligen överskriden, men besparing till högre belopp uppkommer å anslagsposten för övergångsstaten.

Enligt nu gällande bestämmelser må användas

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst........................••••• kr. 28,404

» extra befattningshavare, sakkunniga, tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning
m. m., högst ...................................... ....................................... 9 5,400

» avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................................................■ » 1,796

kr. 35,600

Genom sammanslagning av första och andra posterna samt överförande av 204 kronor för sjukavlöning
erhålles den i den nya staten angivna fördelningen av anslagsposten.

Anslagsposten förutsättes även i fortsättningen beräknad efter belastningen och har här upptagits
till summan av nuvarande anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän och
den nu förekommande posten för vikariatsersättningar, vilken sistnämnda bortfallit i den nya
staten.

Nuvarande anslagsposten för icke-ordinarie befattningshavare, 640,000 kronor, har först uppdelats
på grundavlöningar 550,000 kronor och avlöningsförhöjningar 90,000 kronor, varefter
ett för sjukavlöning beräknat belopp av 4,000 kronor överförts från den förra till den senare
posten.

Enär kostnaderna för bränsle, lyse och vatten inom lots- och fyrstaten belasta omkostnadsstatens
post för förbrukningsartiklar, upptages icke här, såsom i fråga om lotsstyrelsens expenser,
någon anmärkning innefattande specifikation av anslagsposten för expenser.

I nuvarande omkostnadsstat förekommande anslagspost för reparation och underhåll av bj-ggnader
å 170,000 kronor har ökats med de såsom uppbördsmedel i den nya staten redovisade
hyresmedlen, 60,000 kronor.

840668. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.

Bilaga B

till propositionen

UTLÅTANDE

ANGÅENDE

UPPSTÄLLNINGEN AV RIKSSTATENS

UTGIFTSSIDA

AVGIVET AV

STATSKONTORET och RIKSRÄKENSKAPSVERKET

STOCKHOLM 1934

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

I •- jU / w

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 2 december 1932 bar Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret
och riksräkenskapsverket att gemensamt, i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för finansdepartementet angivna riktlinjer,

4 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

verkställa utredning angående ändrad uppställning av riksstaten jämte
därmed sammanhängande spörsmål.

Med hänsyn till den i utredningsuppdraget omhandlade frågans omfattning
och betydelse har under punkt 4 av det vid 1933 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari 1933,
avseende »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor», framlagts
en redogörelse i ämnet i syfte att sätta riksdagen i tillfälle att, örn
den så önskade, uttala sig däri.

I anledning av vad i nämnda redogörelse anförts, har riksdagen i skrivelse
den 7 mars 1933 (nr 78), under framhållande av att jämväl riksdagen
vore av den uppfattningen, att ur formell synpunkt den nuvarande uppställningen
av riksstatens utgiftssida i många hänseenden gåve anledning
till berättigad erinran, uttalat sig för en utvidgning av det åt ämbetsverken
anförtrodda utredningsuppdraget. Enligt departementschefens anvisningar
hade såsom utgångspunkt för den nya riksstatsuppställningen angivits,
att samtliga till en myndighet hänförliga utgifter borde redovisas
å anslag till samma myndighet. I riksdagens förenämnda skrivelse hävdades
emellertid, att jämväl en annan utgångspunkt för uppställningen
vore tänkbar, nämligen en anslagsuppdelning efter de ändamål, till vilka
anslagen anvisats. Enligt riksdagens mening vore det därför önskvärt,
att även denna utväg underkastades närmare omprövning, innan beslut
fattades örn den framtida uppställningen av riksstaten. Riksdagen uttalade
vidare, att, sedan den sålunda utvidgade utredningen slutförts, riksdagen
borde bliva satt i tillfälle att granska resultatet, innan förslag till
riksstat, uppställd enligt nya grunder, förelädes riksdagen för tillämpning
ett visst budgetår.

Genom beslut den 17 mars 1933 har Kungl. Majit därefter anbefallt
statskontoret och riksräkenskapsverket att vid fullgörandet av det ämbetsverken
anförtrodda utredningsuppdraget beakta vad riksdagen i förenämnda
skrivelse anfört i fråga örn förändringar i riksstatens uppställning.

Sedan den anbefallda utredningen, så vitt angår den ändrade uppställningen
av riksstatens utgiftssida, numera slutförts, få statskontoret och
riksräkenskapsverket i ärendet avgiva utlåtande jämte förslag till uppställning
dels av huvudtitlarna I—X efter de riktlinjer, vilka angivits i
det ursprungliga utredningsuppdraget (alternativ A), dels ock av huvudtitlarna
V och X efter de alternativa grunder, som angivits i riksdagens
förberörda skrivelse (alternativ B).

Vid fullgörandet av det åt statskontoret och riksräkenskapsverket sålunda
lämnade utredningsuppdraget hava ämbetsverken till en början sökt
fastställa de huvudsakliga brister, som vidlåda den nuvarande riksstatsuppställningen.
Enligt ämbetsverkens uppfattning kunna ifrågavarande
brister sammanfattas sålunda:

1. Redovisning över riksstaten tillämpas icke undantagslöst för statens
samtliga inkomster och utgifter.

2. Anordningen med s. k. specialbudgeter har kommit till användning
beträffande vissa inkomsttitlar och utgiftsanslag, vilkas utbrytande ur den
allmänna budgeten icke synes motiverad. I fråga örn själva uppställningen
avviker den till automobilskattemedlen hänförliga specialbudgeten
från övriga speeialbudgeter.

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 5

3. I samband med verksamhet i statens regi inflytande inkomster redovisas
än på särskilda inkomsttitlar lin såsom uppbördsmedel å de för
verksamheten anvisade anslagen, utan att någon enhetlig norm för tilllämpningen
av det ena eller andra redovisningssättet blivit följd.

4. Utgifternas fördelning på anslag och anslagens statuppdelning hava
icke ägt rum efter enhetliga grunder. De mest framträdande bristerna i
förevarande hänseende äro följande:

a. Anslagsmedel för ett och samma ändamål äro ofta uppdelade på flera
anslag (ordinarie och extra anslag, lmvudanslag och förstärkuingsanslag);

b. Under samma anslag äro i vissa fall sammanförda dels utgifter för

verksamhet i statens regi, dels utgifter för bidrag till icke statlig
samhet eller understöd till enskilda; _ _ _

c. Avlöningskostnaderna för verksamhet i statens regi äro splittrade pa
å ena sidan för respektive myndigheter anvisade anslag (myndighetsanslag)
och å andra sidan för varje huvudtitel gemensamma anslag (gemensamhetsansla^)« d.

De olika^slagen av omkostnader för verksamhet i statens regi redovisas
än på myndighetsanslag än på gemensamhetsanslag; samt

e. Statuppdelningen å för verksamhet i statens regi anvisade myndighetsanslag
är icke enhetlig. Beträffande avlöningsstaterna redovisas sålunda
avlöningsförhöjningar och vikariatsersättningar än gemensamt med
grundavlöningar än separat. I omkostnadsstaterna äro de olika utgiftsslagen
ofta ej redovisade å skilda poster, och statbeloppens ordningsföljd
är i många fall föga rationell. För åtskilliga myndigheter äro i statuppställningen
avlönings- och omkostnadsposter blandade örn varandra.

5. Vid en jämförelse av anslagsuppställningen inom skilda huvudtitlar
framträda därjämte betydande olikheter beträffande den omfattning, i
vilken uppdelning av utgifterna på självständiga anslag ägt rum, ävensom
i fråga örn anslagens sammanförande i huvud- och undergrupper.

Det ligger i öppen dag, att den oenhetlighet och bristande reda som kännetecknar
den nuvarande riksstatsuppställningen medföra olägenheter i
flera avseenden. Häribland är främst att märka bristen pa över sikting -het i fråga örn statsutgifter av skilda slag. Vidare bör framhållas, att de
totala kostnaderna för statens verk och myndigheter ofta icke kunna fastställas
utan ingående detaljundersökningar av räkenskaperna. Sammanställningar
rörande statsverkets utgifter för avlöningar och omkostnader
av olika slag såväl för särskilda huvudtitlar som för hela budgeten kunna i
regel icke göras direkt ur räkenskapernas skilda konton, utan erfordras
härför en genomgång i detalj av de särskilda räkenskapsposterna ävensom
i avsevärd utsträckning granskning jämväl av verifikationerna till utgifterna.
Det är under sådana förhållanden i hög grad påkallat, att åtgärder
vidtagas för vinnande av en mera rationell, tids- och arbetsbesparande anslagsuppställning.

Ämbetsverken vilja härefter ingå på tvenne spörsmål, som för uppställningens
utformande äro av fundamental betydelse, avseende det ena redovisningen
av i riksstaten ingående specialbudgeter, det andra redovisningen
av med anslag för verksamhet i statens regi förbundna inkomster. Beträffande
nämnda spörsmål avse ämbetsverken emellertid i nuvarande
sammanhang att beröra allenast de sidor, som äro av omedelbar vikt för
uppställningen av riksstatens utgiftssida.

6 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

-Dö i liksstaten för innevarande budgetår redovisade specialbudgeterna
hänföra sig till inkomsttitlar, vilkas behållna inkomster över tillhörande
anslag tillgodoföras för respektive ändamål upprättade särskilda diversemedelsfonder.
Antalet specialbudgeter enligt samma riksstat uppgår till
nio, därav tre hänförande sig till skatteinkomsttitlar och sex till inkomsttitlar
under rubriken uppbörd i statens verksamhet. Varje specialbudget
utom en motsvaras å riksstatens utgiftssida av allenast ett anslag. I den
till inkomsttiteln automobilskattemedel hänförliga specialbudgeten ingå
däremot sju olika anslag. Med undantag av ett av sistangivna anslag,
vilket anvisats såsom reservationsanslag, äro de till specialbudgeterna hörande
anslagen av förslagsanslags natur.

,V.id utformandet av de förslag till ändrad uppställning av riksstatens
utgiftssida, som ämbetsverken i det följande framlägga, har förutsatts, att
samtliga hittillsvarande specialbudgeter med undantag av den till inkomsttiteln
patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter hänförliga skola
bibehållas jämväl för framtiden. Den hittillsvarande till patent- och
varumärkes- samt registreringsavgifter anknutna specialbudgeten hava
ämbetsverken, i anslutning till ett av riksdagens år 1932 församlade revisorer
gjort uttalande, vilket av riksdagen lämnats utan erinran, ansett
böra. upplösas; de för patent- och registreringsverkets verksamhet erfordeiliga
anslagsmedlen skulle därefter anvisas i vanlig ordning. Ämbetsveiken
hava å andra sidan funnit sig böra förorda, att den under innevarande
budgetår tillkomna, vid sidan av riksstaten redovisade specialbudgeten
avseende inflytande slaktdjursavgifter och avsättning till statens
slaktdjursfond, för framtiden upptages å riksstaten.

Med hänsyn till att de till specialbudgeterna hörande inkomsterna
enligt den för dessa delbudgeter numera gällande ordningen över tillhörande
anslag tillgodoföras särskilda för respektive ändamål upprättade
diversemedelsfonder, hava ämbetsverken för vinnande av större klarhet
rörande anslagens faktiska innebörd funnit sig böra förorda, att de i specialbudgeterna
ingående anslagen framdeles anvisas såsom avsättningar
till respektive fonder.

I det av ämbetsverken enligt alternativ A utarbetade förslaget till ändrad
uppställning av riksstatens utgiftssida hava, vad specialbudgeternas
redovisning angår, omläggningar vidtagits allenast beträffande de anslag,
som anvisats att utgå av automobilskattemedel och av totalisatormedel. I
likhet med vad redan nu tillämpas i fråga örn den till automobilskattemedlen
anknutna specialbudgeten, har det ansetts erforderligt, att i den nya
riksstatsuppställningen de mot angivna två inkomsttitlar svarande anslagsmedlen
uppdelas på ett flertal skilda anslag.

Vad först angår den till inkomsttiteln automobilskattemedel hänförliga
specialbudgeten, hava de i riksstaten för innevarande budgetår å sju anslag
under VI huvudtiteln anvisade anslagsmedlen i den föreslagna nya
uppställningen sammanförts å fem anslag under samma huvudtitel. Vidare
hava för forskningsändamål och för understöd till fiskerinäringen
från statens automobilskattemedelsfond hittills vid sidan av riksstaten
anvisade anslagsmedel upptagits i den nya riksstatsuppställningen och
redovisats å två nya anslag, det ena under VI huvudtiteln och det andra
under IX huvudtiteln. Av de enligt den nya riksstatsuppställningen mot
inkomsttiteln svarande sju anslagen hänföra sig sex anslag till efter särskilda
utgiftsändamål självständigt avvägda anslagsanvisningar, medan
det sjunde anslaget avser att uppsamla återstående, för de övriga anslagen
icke disponerade automobilskattemedelsinkomster. Angivna sjunde an -

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 7

slag, som i den nya riksstatsuppställningen erhållit beteckningen »Avsättning
till statens automobilskattemedelsfond», motsvarar de i riksstaten för
innevarande budgetår uppförda två anslagen till förbättring och underhåll
av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna och vägar
å landsbygden.

Beträffande därefter den tili inkomsttiteln totalisatormedel anknutna
specialbudgeten, som i riksstaten för innevarande budgetår motsvaras av
ett anslag under IX huvudtiteln, hava anslagsmedlen i den nya uppställningen
fördelats på fem olika anslag under samma huvudtitel. Av angivna
anslag hänföra sig fyra till efter särskilda utgiftsändamål självständigt
avvägda anslagsanvisningar, medan det femte anslaget avser att uppsamla
återstående, för de övriga anslagen icke disponerade totalisatormedel.
Det femte anslaget, som i den nya riksstatsuppställningen erhållit
beteckningen »Avsättning till stuteriväsendets fond», motsvarar de för befrämjande
i allmänhet av hästaveln reserverade medlen.

Såsom av de för de båda specialbudgeterna meddelade anslagsbeteckningarna
framgår, skulle enligt den nya riksstatsuppställningen allenast
de på avsättningsanslagen belöpande andelarna av respektive inkomsttitlar
överföras till särskilda diversemedelsfonder. Ämbetsverken hava härvid
förutsatt, att till angivna på avsättningsanslagen belöpande andelar skulle
hänföras respektive inkomsttitlars behallna inkomster efter avdrag för
anvisade anslagsmedel å övriga mot samma inkomsttitlar svarande
anslag. Enligt denna anordning skulle i budgetredovisningen överskott å
envar av hithörande två inkomsttitlar motsvaras av lika stor ökning av
avsättningen och underskott motsvaras av lika stor minskning av avsättningen
till vederbörlig diversemedelsfond. Merutgift respektive besparing
å övriga mot ifrågavarande inkomsttitlar svarande anslag skulle däremot
regleras mot kassafonden.

Genomförandet av ämbetsverkens hithörande förslag skulle innebära, a.tt
nu ifrågavarande specialbudgeter bomme att begränsas på utgiftssidan till
avsättningsanslagen och på inkomstsidan till de delar av inkomsttitlarnas
beräknade respektive behållna inkomster, som återstå, sedan för särskilda
utgiftsändamål anvisade anslagsbelopp frånräknats. En dylik utformning
nv do till ciutomohilskcittGmGcllGii oell totciliscitoi medlen hänförliga
specialbudgeterna skulle nära ansluta sig till den ordning, som tilllämpats
beträffande den under budgetåren 1926/1927—1931/1932 å riksstaten
redovisade, till rusdrycksmedelsinkomsterna anknutna specialbudgeten.

I förhållande till de regler för redovisningen och dispositionen av automobilskattemedlen
och totalisatormedlen, som nu gälla, skulle den föreslagna
nya ordningen innebära en avsevärd förenkling. Beträffande särskilt
redovisningen av totalisatormedlen skulle den för innevarande budgetår
föreskrivna omföringen från stuteriväsendets fond till för lantbruksstyrelsen
anvisade anslag av ett mot de beräknade kostnaderna för lantbruksstyrelsens
stuteribyrå svarande belopp upphöra och i stället ej
mindre anslaget till lantbruksstyrelsen höjas, än även avsättningen till
stuteriväsendets fond sänkas med ifrågavarande belopp. Skulle, såsom
ifrågasatts, viss del av kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framdeles komma att bestridas av automobilskattcmedel, bleve motsvarande
anordning tillämplig jämväl i detta fall.

Enligt ämbetsverkens sålunda framlagda förslag rörande specialbudgeternas
behandling skulle för var och en av de i riksstaten ingående egentliga
specialbudgeterna anvisas allenast ett anslag, vilket anslag skulle hava

8 Statskontorets oell riksräkenskapsverkets utlåtande.

förslagsanslags natur och betecknas såsom avsättning till vederbörlig:
fond.

Medan redovisningen av specialbudgeterna för uppställningen av riksstatens
utgiftssida har betydelse allenast vad angår ett ringa antal anslag,,
påverkar däremot redovisningen av med anslag för verksamhet i statens
regi förbundna inkomster uppställningen beträffande ett stort antal myndighetsanslag.

Eniigt nuvarande riksstatsuppställning redovisas hithörande inkomster
till en del å riksstatens inkomsttitlar och till en annan del såsom särskilda
uppbördsmedel å riksstatens utgiftstitlar. Inkomsternas fördelning på å
ena sidan inkomsttitlar och å andra sidan särskilda uppbördsmedel å anslagen
har i avsevärd omfattning betingats av rent tillfälliga omständigheter
och är följaktligen ur systematisk synpunkt behäftad med stora brister.
För avhjälpande av de mest framträdande bristerna har tid efter
annan överflyttning av redovisningen av vissa inkomster från särskilda
uppbördsmedel å anslagen till å riksstatens inkomstsida redan uppförda
eller nya inkomsttitlar ägt rum.

. För ernåendet av en mera enhetlig redovisning av hithörande inkomster
finna ämbetsverken erforderligt, att av de hittills såsom särskilda uppbördsmedel
å anslagen redovisade inkomsterna betydande grupper överflyttas
till riksstatens inkomstsida. Enligt ämbetsverkens uppfattning
synes härvid undersökning i första hand böra verkställas rörande överflyttning
till å riksstatens inkomstsida upptagna titlar av följande inkomstkategorier,
nämligen:

1. Inkomster från verk, som driva affärsrörelse;

2. Inkomster av mera omfattande jordbruksdrift;

3. Hyresinkomster med undantag av hyresmedel från fastigheter i utlandet; 4.

Förvaltningsbidrag från vissa av riksförsäkringsanstalten och av pensionsstyrelsen
förvaltade fonder;

5. Patient-, vård- och elevavgifter vid statliga sjukvårdsanstalter, alkoholistanstalter
och uppfostringsanstalter o. dyl. samt

6. Termins-, elev-, inträdes- och examensavgifter m. m. vid statliga läroanstalter.

Innan statskontoret och riksräkenskapsverket närmare ingå på utredningens
huvudfråga, nämligen uppställningen av riksstatens utgiftssida,
och härutinnan framlägga förslag till omläggning, synes det vara lämpligt
att närmare angiva de krav, som böra och kunna uppställas i fråga örn
såväl utgifternas fördelning på anslag och anslagens statuppdelning som
utgifternas redovisning.

\ ad först angår utgifternas fördelning på anslag, synes såsom allmän
legel böra uppställas, att särskilda anslag anvisas för å ena sidan utgifter
för verksamhet i statens regi och å andra sidan bidrag till icke statlig
verksamhet eller understöd till enskilda. De båda angivna utgiftskategorierna
äro nämligen ur budgetteknisk synpunkt av så olika natur, att deras
åtskiljande i riksstat och budgetredovisning måste anses synnerligen
välgrundat.

Beträffande därefter uppdelningen av utgifterna för verksamhet i statens
regi synes denna höra så anordnas, att för varje statlig myndighet
de olika huvndslagen av utgifter kunna särskiljas. Härvid böra i första

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

9

band personalkostnader och sakliga kostnader hållas strängt åtskilda. Personalkostnaderna
böra i sin tur uppdelas på avlöningar till tjänstemän
å ordinarie, övergångs- och extra stat, avlöningar till övriga befattningshavare
samt särskilda löneförmåner. De sakliga kostnaderna åter böra
fördelas på resekostnads- och traktamentsersättningar, expenser för eget
behov, expenser för annat än eget behov, tryckningskostnader samt övriga
utgifter. Eventuellt förekommande särskilda uppbördsmedel redovisas
under särskild rubrik. Den sålunda angivna utgiftsuppdelningen åstadkommes
genom en på lämpligt sätt anordnad anslags- och statuppdelning.

Under förutsättning att såväl primärbokföring som riksbokföring anpassas
efter nämnda anslags- och statuppdelning ävensom efter en sådan
uppdelning av expenskostnaderna, som föreskrives i Kungl. Maj:ts cirkulär
till statsmyndigheterna deli 5 maj 1933 (nr 198) med vissa föreskrifter
angående bokföring och redovisning av expenser och tryckningskostnader,,
blir det möjligt att åstadkomma en allsidig redovisning av statens utgifter
i egen regi med fördelning av utgifterna såväl efter myndigheter som
efter utgiftsändamål.

För att det sålunda uppställda syftet skall kunna utan större svårigheter
genomföras, erfordras emellertid, att den för redovisningen grundläggande
anslags- och statuppdelningen ordnas efter så vitt möjligt enhetliga
grunder. Tvenne alternativa lösningar kunna härvid närmast komma
ifråga, nämligen:

Alternativ A: Särskilda anslag anvisas för varje myndighet och anslagens
statuppdelning äger rum efter utgiftsändamål.

Alternativ B: Särskilda anslag anvisas för olika utgiftsändamål och
anslagens statuppdelning äger rum efter myndigheter.

Det förstnämnda alternativet står i överensstämmelse med de anvisningar
rörande den framtida riksstatsuppställningen, som angivas i det åt
statskontoret och riksräkenskapsverket lämnade ursprungliga utredningsuppdraget.
Alternativ B åter ansluter sig till det i riksdagens förutberörda
skrivelse den 7 mars 1933 framlagda alternativa utredningsförslaget För

vinnande av den åsyftade överskådligheten och enhetligheten i riksstatens
uppställning kräves, såsom förut berörts, ett sammanförande respektive
uppdelande av nuvarande riksstatsanslag efter delvis helt andra
grunder än de hittills tillämpade.

En av de grunder för uppdelningen av riksstatsanslagen, som i formellt
hänseende varit och alltjämt är av genomgripande betydelse, hänför sig
till indelningen av anslagen i ordinarie och extra anslag. I riksstaten
till och med år 1913 uppfördes de förra anslagen för sig i en följd för värjo
huvudtitel å riksstaten, varefter de extra anslagen följde likaledes huvudtitelvis.
I riksstaten för år 1914 sammanfördes under varje huvudtitel de
ordinarie och extra anslagen, skilda allenast genom att de upptogos i
olika kolumner i riksstaten.

Indelningen i ordinarie och extra anslag avser endast riksstatens verkliga
utgifter. Tidigare inordnades ej heller de huvudtitlar under verkliga
utgifter, vilka lago utanför de äldre departementshuvudtitlarna (I—KU,
under någondera av ifrågavarande kategorier. Från och med år 1919 upptagas
emellertid övriga ständigt återkommande huvudtitlar, nämligen oförutsedda
utgifter, riksdags- och revisionskostnader m. m. samt räntor å
statsskulden m. m., i specifikationerna till riksstaten såsom »extra anslag»-men någon dylik beteckning återfinnes ej i själva riksstaten liksom ej heller
i riksdagens beslut örn anvisande av dessa anslag.

10 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Några regler för anslagens uppdelning i ordinarie och extra anslag
finnas ej vare sig i grundlagen eller eljest. Skillnaden är också mycket
•obestämd. Ordinarie anslag hava i allmänhet anvisats för tillgodoseende
av ändamål av mera varaktig art. Hit höra främst avlöningsanslag för
ordinarie befattningshavare samt anslag anvisade för årligen återkommande
utgifter, vilka grunda sig på lagar eller författningar, avsedda
att gälla under längre tid. Men även andra utgifter, som enligt erfarenheten
årligen erfordras, -— bland annat för bestridande av omkostnader
i statens verksamhet — tillgodoses i stor utsträckning med ordinarie anslag.

A andra sidan bibehållas såsom extra åtskilliga anslag, som beviljas år
efter år och örn vilkas stadigvarande beskaffenhet tvekan ej kan råda.
Detta gäller även örn utgifter reglerade genom författningsföreskrifter,
vilka äro avsedda att tillämpas för tid utöver det budgetår, för vilka de
i första hand äro avsedda.

I verkligheten finnes ingen fast genomförd praxis för anslagens rubricering
såsom ordinarie eller extra anslag. Detta förhållande framstår måhända
mest tydligt i fråga örn de anslag, som avse avlöningar vid såväl
centrala som lokala verk och myndigheter.

Enligt nu tillämpade system är för varje å ordinarie stat uppförd statsmyndighet
ett ordinarie avlöningsanslag anvisat å riksstaten. I flera fall
finnes emellertid jämte det ordinarie anslaget ett extra anslag, avsett
främst för avlönande av icke-ordinarie befattningshavare. Det är emellertid
ingalunda regeln, att samtliga icke-ordinarie befattningshavare
vid en myndighet avlönas från anslag å extra stat. Detta är fastmera
endast undantagsvis förhållandet, i det att i allmänhet under varje ordinarie
myndighetsanslag inrymmas anslagsposter för avlönande av extra
ordinarie tjänstemän och extra befattningshavare. De tjänstemän, vilka
avlönas från anslag å extra stat, hava tidigare innehaft en bättre ställning
i avlöningshänseende än den från ordinarie anslag avlönade extra
ordinarie personalen. Detta förhållande ändrades i viss mån år 1925, då
icke-ordinarie befattningshavare vid den allmänna civilförvaltningen i
lönegrad lägre än B 21 erhöllo samma avlöning, vare sig de avlönades från
ordinarie eller extra anslag. Icke-ordinarie befattningar i nyssnämnda
eller högre lönegrad — enligt 33 § kungörelsen 1925:256 benämnda »befattningshavare
å extra stat» — avlönades tidigare endast från extra anslag
men hava på sistone allt oftare uppförts jämväl under ordinarie
anslag.

Flera av de extra anslag, som beviljats för uppehållande av ämbetsverks
verksamhet, innefatta icke endast avlöningsmedel utan även anslagsposter
för omkostnader av olika slag.

Det torde i detta sammanhang få erinras, att, då vid 1933 års riksdag
av besparingsskäl vidtogos beskärningar i myndigheternas avlöningsanslag,
nedsättningarna i allmänhet ej gjordes å förefintliga extra anslag
utan i stället å den under respektive ordinarie avlöningsanslag uppförda
anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.
Detta förhållande belyser tydligt, hurusom de ordinarie anslagen icke i
praktiken anses mera orubbliga än de extra anslagen.

Vad som ovan anförts rörande avlöningsanslagen gäller i stort sett även
örn andra grupper av anslag. Ett stort antal ordinarie anslag ändras sålunda
praktiskt taget varje år alltefter det skiftande medelsbehovet.

Medan tidigare i den statsrättsliga litteraturen framförts den uppfattningen,
att en konstitutionell skillnad skulle finnas mellan ordinarie och

Statskontorets oeh riksräkenskapsverkets utlåtande. 11

extra anslag, torde numera råda enighet diirom, att i nämnda avseende
någon olikhet icke finnes mellan de båda anslagsgrupperna.

Med hänsyn till vad ovan anförts, saknas enligt ämbetsverkens åsikt från
principiella utgångspunkter anledning att bibehålla uppdelningen i ordinarie
och extra anslag. Ej heller av praktiska skäl synes en sådan uppdelning
vara betingad eller ens lämplig.

I sistnämnda hänseende torde här böra något vidröras en sida av frågan,
beträffande vilken något förslag från ämbetsverken likväl ej lärer
påfordras.

I statsverkspropositionen huvudtitelbilagor pläga de ordinarie anslag,
som avses att utgå med oförändrade belopp, upptagas utan särskild hemställan,
exempelvis sålunda:

6. Extra utgifter, oförändrat ordinarie reservationsanslag, kronor 100,000.

I respektive huvudtitelutlåtande upptagas ej dessa anslag specifikt av
vederbörande riksdagsutskott, utan göres allenast en generell hemställan
— sist i varje betänkande — av innehåll att de ordinarie anslag, vilka av
utskottet ej särskilt omförmälts, måtte i riksstaten upptagas med oförändrade
belopp. I anslutning härtill avfattas ock riksdagens beslut och
skrivelse i ämnet.

Vid slopandet av skillnaden mellan ordinarie och extra anslag kan i
statsverkspropositionens bilagor beträffande de med oförändrade belopp
äskade anslagen förfaras så, som nu sker beträffande de ordinarie anslagen,
d. v. s. anslagstiteln och beloppet upptagas utan särskild kläm. Därtill
bör då i slutet av huvudtiteln göras en särskild hemställan motsvarande
den, som nu göres av utskotten beträffande de oförändrade anslagen.
I utskottsutlåtandena kail tillämpas samma förfaringssätt som nu, och
alltså de anslag, som av Kungl. Majit äskas med oförändrade belopp, ej
upptagas specifikt utan sammanfattas i en gemensam slutkläm. Det vill
emellertid synas, att ett mera ändamålsenligt förfarande skulle vara, att
i huvudtitelutlåtandena de anslag, vari ändring ej ifrågasatts, med angivande
av beloppet men utan hemställan upptoges på vederbörande plats
enligt ordningen i riksstatsförslaget, varefter i slutet av utlåtandet gemensam
hemställan skulle göras örn uppförande i riksstaten av anslagen
med oförändrade belopp. Sistnämnda förfaringssätt synes vara att förorda,
bland annat med hänsyn till att numera icke vid huvudtitelutlåtandena
fogas någon riksstaten motsvarande tabellarisk specifikation av anslagen,
varav iean inhämtas vilka ordinarie anslag, som upptagas oförändrade.
Genom det antydda förfärandet skulle denna brist undanröjas.

Det ovan förordade slopandet av uppdelningen i ordinarie och extra anslag
är av behovet påkallat, vare sig man väljer det ena eller det andra
av de båda huvudalternativ för uppställningen av riksstaten, som i det
föregående angivits. Enligt båda alternativen är det önskligt att ej
för varje myndighet avlöningsmedlen uppdelas på två olika anslag. Härigenom
skulle nämligen överskådligheten och enhetligheten i hög grad
förminskas och därmed även värdet av hela reformen.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket sålunda dels angivit de
allmänna syften, som vid den ifrågasatta omläggningen av riksstatens utgiftssida
och anslagens statuppdelning böra eftersträvas, dels ock närmare
utvecklat sin uppfattning, att en i systematiskt hänseende rationell uppdelning
av utgifterna icke kan ernås utan ett frångående av den nuvarande
uppdelningen i ordinarie och extra anslag ävensom att ett slopande
av denna uppdelningsgrund icke möter något hinder ur vare sig statsrätts -

12

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

liga eller praktiska synpunkter, hava ämbetsverken att framlägga konkreta
förslag till anslagsuppställning för riksstatens olika huvudtitlar.
I enlighet med de för utredningen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 2 december
1932 och 17 mars 1933 ämbetsverken meddelade direktiven hava
härvid förslag utarbetats såväl nied utgångspunkt från att samtliga till
en myndighet hänförliga utgifter redovisas å anslag till samma myndighet
(alternativ A) som med utgångspunkt från en anslagsuppdelning efter
de ändamål, till vilka anslagen anvisats (alternativ B).

Den rationalisering av riksstatsuppställningen, varom nu är fråga, avser
att i princip omfatta samtliga huvudtitlar under verkliga utgifter. I
fråga örn IV huvudtiteln har emellertid omläggningen med hänsyn till
den förestående omorganisationen av försvarsväsendet tillsvidare ansetts
böra begränsas till de anslagsmedel, som äro att hänföra till försvarsdepartementet,
arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygstyrelsen.

Anslagen till angivna myndigheter äro i förslaget sammanförda i en avdelning
för departementet och i en avdelning för de övriga verken. Till
sistnämnda avdelning hava jämväl förts de för de olika försvarsgrenarna
gemensamma anslagen, i den mån till dessa anslag hänförliga anslagsmedel
icke fördelats på nämnda myndighetsanslag. Beträffande de tre försvarsgrenarnas
anslagsuppställning i övrigt har ändring nu icke föreslagits.
Jämväl för XI huvudtiteln har frågan örn en mera genomgripande
omläggning av anslagsuppställningen ansetts böra anstå. I avvaktan på
tillkomsten av ändrad pensionslagstiftning hava ämbetsverken beträffande
denna huvudtitel allenast velat föreslå dels överflyttning från XI
huvudtiteln till VII huvudtiteln av kostnaderna för statens pensionsanstalts
verksamhet, dels överflyttning från VII, VIII och X huvudtitlarna
till särskilt anslag under XI huvudtiteln av de å tullverket, mynt- och
justeringsverket, statens biografbyrå, lotsverket samt patent- och registreringsverket
redovisade pensionskostnaderna, dels slutligen uppdelning av
det å XI huvudtiteln under avdelningen »Allmänna indragningsstaten»
redovisade anslaget i två anslag, avseende det ena civila och det andra
militära ändamål. Vad angår XIII huvudtiteln, omfattande riksdags- och
revisionskostnader m. m., har frågan örn ändrad uppställning av denna
huvudtitel varit föremål för särskild utredning genom av riksgäldsfullmäktige
tillsatt kommitté, vadan ämbetsverken ansett sig kunna lämna
denna huvudtitel utanför utredningen. Beträffande XII huvudtiteln, omfattande
oförutsedda utgifter, och XIV huvudtiteln, omfattande räntor å
statsskulden m. m., har ändring i nuvarande anslagsuppställning icke ansetts
påkallad.

Vid utarbetandet av förslagen till anslagsuppställningar har den för
budgetåret 1933/1934 fastställda riksstaten lagts till grund. De i nämnda
riksstat under olika huvudtitlar redovisade anslagen hava efter erforderlig
uppdelning sammanförts i nya anslag och anslagsgrupper. I de nya
anslagsuppställningarna hava emellertid anslagen till nybyggnader samt
större ändrings- och reparationsarbeten icke medtagits. Anledningen till
att byggnadsanslagen i förevarande sammanhang uteslutits har varit, dels
att dessa anslag till sin natur äro tillfälliga anslag, dels att frågan örn
byggnadsanslagens budgetära behandling jämlikt nådig remiss angående
inrättandet av en fond för statens publika hus är föremål för särskild utredning
inom riksräkenskapsverket. Även i övrigt hava i enstaka fall i
1933/1934 års riksstat upptagna tillfälliga anslag uteslutits i de framlagda
anslagsuppställningarna.

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 13

Resultatet av den av ämbetsverken verkställda utredningen, i vad avser
uppställningen enligt alternativ A av riksstatens utgiftssida, redovisas i
efterföljande bilaga 1. I denna bilaga lämnas ett specificerat förslag till
anslagsuppställning för huvudtitlarna I—III samt V—X ävensom förslag
till anslagsuppställning för departementet och vissa centrala ämbetsverk
m. m. under huvudtiteln IV.

Rörande de priniciper, som tillämpats vid utarbetandet av den nya riksstatsuppställningen,
må anföras följande.

Vad först angår fördelningen av riksstatsutgifterna på olika huvudtitlar,
har ändring i nu tillämpade ordning ansetts böra vidtagas huvudsakligen
allenast i sådana fall, då anslagsmedel för viss myndighets verksamhet
anvisats under skilda huvudtitlar. Sålunda hava under VI huvudtiteln
anvisade medel för väderlekstjänst för luftfarten överflyttats
till de under IX huvudtiteln redovisade anslagen till meteorologisk-hydrografiska
anstalten. Likaså hava vissa under II och VI huvudtitlarna till
länsstyrelsernas eller fögderiförvaltningarnas disposition anvisade medel
sammanförts med respektive huvudanslag under V huvudtiteln.

I detta sammanhang synes frågan örn redovisningen av avlöningskostnaderna
för personliga professurer m. fl. tjänster böra upptagas till behandling.

I sin till 1933 års riksdag avgivna berättelse angående statsverket anförde
riksdagens revisorer under § 53, att enligt deras mening knappast
några bärande skäl förelåge för att bibehålla utgifterna för personliga
tjänster, exempelvis personliga professurer, på allmänna indragningsstaten.
I överensstämmelse med numera tillämpade grunder för redovisning
av statsverkets utgifter för olika ändamål syntes kostnaderna härför böra
överflyttas till den huvudtitel och det anslag, dit de på grund av sin natur
närmast vore att hänföra.

I anledning av revisorernas uttalande i denna fråga framhöll statsutskottet
vid 1933 års riksdag i sitt utlåtande nr 105, punkt 20:o, att den av
Kungl. Majit den 28 augusti 1930 tillsatta kommittén för avgivande av förslag
till vissa ändringar i riksdagens arbetsformer m. m. ansett skäl tala
för att till statsutskottets handläggning återfördes visst anslag under XI
huvudtiteln, nämligen anslaget till »allmänna indragningsstaten, diverse
föremål». Kommittén hade föreslagit en grundlagsändring i sådan riktning.
Denna grundlagsändring vore dåmera genomförd, och komme på
grund därav indragningsstaten att framdeles behandlas av statsutskottet,
medan bankoutskottet skulle få till sig hänvisad pensionsstaten. Statsutskottet
delade kommitténs oell revisorernas uppfattning, att vissa jämkningar
borde vidtagas i fråga om indragningsstaten såväl beträffande
dess inordnande i riksstaten som i fråga om de ärenden, som borde hänföras
till denna stat. Förslag härom syntes emellertid, enligt vad utskottet
anförde, kunna väntas från Kungl. Maj:ts sida. Vid sådant förhållande
ansåge sig utskottet sakna anledning att närmare ingå på dessa
frågor, vilka för övrigt måste komma under bedömande även i sammanhang
med den av riksdagen begärda utredningen rörande vissa förändringar
i riksstatens uppställning.

I anslutning till vad sålunda framhållits vilja ämbetsverken förorda,
att anslag till såväl sådana personliga som ock andra tjänster, som liro
förenade med tjänstgöringsskyldighet, hädanefter upptagas under vederbörande
ämbetsverk å respektive huvudtitlar, medan allenast sådana befattningar.
för vilka någon tjänstgöringsskyldighet icke fastställts, fort -

14 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

farande skola tillhöra allmänna indragningsstaten. Ämbetsverken utgå
alltså från, att i förslaget till ny riksstat ovannämnda personliga, med
tjänstgöringsskyldighet förenade tjänster överflyttas till vederbörande
huvudtitlar.

I fråga örn huvudtitlarnas uppdelning i undergrupper inskränka sig de
i förslaget vidtagna ändringarna väsentligen till sådana omläggningar,
som blivit en följd av de hittills under avdelningen »Diverse» redovisade
gemensamhetsanslagens uppdelning på anslag för de under övriga avdelningar
redovisade olika myndigheterna. Principiellt viktiga omgrupperingar
hava i övrigt ägt rum å VII, IX och X huvudtitlarna. Å VII huvudtiteln
hava anslagen under de hittillsvarande andra och tredje avdelningarna
omgrupperats under de nya avdelningsrubrikerna: »Allmänna
centrala ämbetsverk m. m.» och »Skatte- och kontrollväsen», varvid under
sistangivna rubrik redovisats utom under nuvarande tredje avdelning upptagna
anslag jämväl anslagen till mynt- och justeringsverket, bank- och
fondinspektionen samt sparbanksinspektionen och tillsynen över sparbankernas
förvaltning. För IX huvudtiteln skulle enligt förslaget lantbruksstyrelsen
och för X huvudtiteln kommerskollegium med till dessa centralförvaltningar
hörande myndigheter oell tjänstemannagrupper sammanföras
såsom respektive huvudtitlars andra huvudgrupp. Vidare hava IX
huvudtitelns avdelningar för stuteriväsendet och för boskapsskötsel m. m.
sammanförts till en grupp under rubriken »Hästavel och boskapsskötsel
m. m.». Likaså hava anslagen för de frän huvudtiteln i övrigt relativt
fristående ämbetsverken Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska
undersökning och Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt upptagits
under gemensam avdelningsrubrik. Å X huvudtiteln hava anslagen till
statens provningsanstalt och till ingenjörsvetenskapsakademien överförts
till avdelningen för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd samt anslagen
till lotsverket till avdelningen för sjöfart och handel, vilka avdelningar
därjämte erhållit ändrad ordningsföljd. Anslagen till patent- och registreringsverket
samt till försäkringsinspektionen hava slutligen inordnats under
särskild avdelning.

Beträffande den uppdelning av de olika huvudavdelningarna i underavdelningar,
som nu tillämpas å V och VIII huvudtitlarna, hava likaledes
vissa omläggningar vidtagits i förslaget. Å V huvudtiteln hava sålunda
under rubriken »Sjukvårdsanstalterna» upptagna anslag, som egentligen
icke äro att hänföra till själva anstalterna, överförts till underavdelningen
»Hälsovård i allmänhet». De å VIII huvudtiteln talrikt förekommande
underrubrikerna åter hava i stor utsträckning ersatts med rubriker i anslagstexten.
På liknande sätt har förfarits beträffande avdelningsrubrikerna
under IV huvudtitelns olika försvarsgrenar.

Av de anslag i övrigt, som vid den nya anslagsuppställningen överflyttats
till annan avdelning inom samma huvudtitel, må i detta sammanhang
särskilt angivas bidragen till internationella instutioner, vilka anslag
i förslaget genomgående hänförts till huvudtitlarnas diverseavdelningar.

Vad härefter angår frågan örn statsutgifternas uppdelning efter utgiftsslag
och dessas fördelning på anslag, må först framhållas, att den i reellt
hänseende mest djupgående uppdelningen av statens så kallade verkliga
utgifter hänför sig till skillnaden mellan å ena sidan utgifter för verksamhet
i statens regi och å andra sidan utgifter för bidrag till icke statlig
verksamhet eller understöd till enskilda. I enlighet härmed hava följaktli -

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 15

gen angivna båda huvudslag av utgifter i de nya anslagsuppställningarna
genomgående hänförts till skilda anslag. Såsom exempel på anslag, å vilka
hittills anvisats medel avseende förenämnda båda utgiftsslag, må särskilt
nämnas dels det under V huvudtiteln uppförda anslaget till främjande av
nykterhetsnämndernas verksamhet m. m., dels det under VI huvudtiteln
uppförda anslaget till underhåll av fiskehamnar. Å det förstnämnda anslaget
redovisas utom vissa understöd m. m. jämväl kostnaderna för en sekreteraretjänst
hos socialstyrelsen. Det senare anslaget omfattar såväl underhållskostnader
vid statens egna fiskehamnar som underhållsbidrag till icke
statliga fiskehamnar.

Sedan sålunda utgifterna för verksamhet i statens regi blivit klart avgränsade
från övriga utgifter, återstår att för båda utgiftsgrupperna genomföra
en rationell anslagsuppdelning. Svårigheterna att härutinnan
ernå en ur olika synpunkter tillfredsställande lösning hänföra sig väsentligen
till den förstnämnda utgiftsgruppen. I nu omhandlade, i enlighet
med alternativ A upprättade förslag till anslagsuppdelning av utgifterna
för verksamhet i statens regi hava samtliga till varje statens verk eller
myndighet hänförliga utgifter sammanförts till anslag under samma verk
eller myndighet. Liksom redan nu i stor utsträckning tillämpas, hava dock
i förslaget anslagsmedlen för vissa enhetliga grupper av verk sammanförts
i gemensamma anslag. Utom de tidigare gemensamhetsanslagen för
statens sinnessjukhus, länsstyrelserna, landsarkiven, domkapitlen, allmänna
läroverken, tekniska läroverken, navigationsskolorna m. fl. verksgrupper
hava i förslaget ytterligare tillkommit gemensamhetsanslag för hovrätterna,
samtliga häradsrätter, statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter
m. fl.

Efter det att statens samtliga utgifter för verksamhet i egen regi sålunda
fördelats mellan de olika verken eller verksgrupperna, inställer sig
frågan örn uppdelningen å anslag av de till varje verksenhet hörande
utgifterna. Enklast och mest överskådligt skulle härvid onekligen vara
att för varje verk eller enhetlig grupp av verk anvisa allenast ett anslag.
Den erforderliga uppdelningen av utgifterna efter utgiftsändamål skulle
vid tillämpande av ett dylikt system åstadkommas därigenom, att för de
enhetliga myndighetsanslagen en lämpligt avpassad statuppdelning fastställdes.
Ämbetsverken hava emellertid av flera skäl icke ansett sig kunna
förorda en så långt driven anslagssammanslagning. Det avgörande hindret
för genomförandet av en dylik ordning har varit, att vissa slag av utgifter
för verksamhet i statens regi icke äro av natur att lämpligen kunna
anvisas å förslagsanslag eller bestämda anslag. Ehuru utgifter till avlöningar
och till löpande omkostnader i allmänhet synas böra anvisas å förslagsanslag,
föreligga dock talrika undantag från denna regel. Sålunda
synas mora omfattande materielkostnader och kostnader för bokinköp ävensom
kostnader för stipendier m. m. i fortsättningen liksom hittills böra anvisas
å reservationsanslag. Likaså torde för vissa expenskostnader och avlöningskostnader,
vilka för närvarande exempelvis å III huvudtiteln redovisas
å reservationsanslag, den nuvarande anslagsformen i många fall
böra bibehållas även för framtiden. För en mera allmän uppdelning av de
för värjo verk eller enhetlig verksgrupp anvisade medlen på åtminstone
två anslag talar därjämte önskemålet att i själva riksstaten kunna särskilja
personalkostnader från sakliga kostnader. Enligt nuvai’ande riksstatsuppställning
äro också avlöningskostnaderna för det stora flertalet myndigheter
redovisade å särskilda anslag, även örn vissa slag av avlöningskostnader
därvid äro sammanförda på för värjo huvudtitel gemensamma

16 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

■anslag. Den för större enhetliga verksgrupper, exempelvis länsstyrelserna,
redan nu tillämpade uppdelningen av omkostnaderna på flera självständiga
anslag synes jämväl böra bibehållas i den nya anslagsuppställningen.
Utgifter för verken ålagda tillfälliga storin arbetsuppgifter liksom
större engångsutgifter i övrigt böra ock i fortsättningen kimna anvisas
å särskilda anslag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts, hava i det upprättade förslaget
följande anslagskategorier upptagits, nämligen:

1. Avlöningsanslag;

2. Omkostnadsanslag;

3. Materielanslag;

4. Anslag till bokinköp och bokbindning;

5. Anslag till underhåll och ökande av samlingarna; samt

6. Anslag till stipendier.

Åt avlönings- och omkostnadsanslagen Ilar i regel givits förslagsanslags
natur. Begränsningen av utgifterna särskilt å omkostnadsanslagen synes
härvid lämpligen böra genomföras på det sättet, att Kungl. Majit av anslagen
endast ställer bestämda belopp till myndigheternas förfogande. Såväl
avlönings- som omkostnadsanslag hava dock i vissa fall begränsats
redan i riksstaten genom att upptagas antingen såsom bestämda anslag
eller såsom reservationsanslag. Vissa å III huvudtiteln upptagna avlönings-
och omkostnadsanslag hava, såsom tidigare angivits, i den nya uppställningen
ansetts böra bibehållas såsom reservationsanslag. Den å VIII
huvudtiteln hittills tillämpade ordningen att för allmänna läroverken,
folk- och småskoleseminarierna samt tekniska läroverken anvisa huvudparten
av avlöningskostnaderna å reservationsanslag samt övriga avlöningskostnader
å bestämda anslag respektive förslagsanslag har däremot
ansetts böra upphöra, och har anslagsanvisningen för dessa myndigheter
utformats efter samma grunder som för statens verk i allmänhet.

Materielanslagen, anslagen till bokinköp och bokbindning samt anslagen
till samlingars underhåll oell ökande hava genomgående upptagits såsom
reservationsanslag. Även åt anslagen till stipendier har i regel givits
reservationsanslags natur.

För flertalet verk hava upptagits allenast två anslag, nämligen ett avlöningsanslag
och ett omkostnadsanslag. Beträffande statlig verksamhet,
som icke hänför sig till fast organiserade ämbetsverk, har det ansetts tillräckligt,
att ett gemensamt avlönings- och omkostnadsanslag anvisas. Till
denna grupp hava räknats utom kommittéer vissa beredningar och nämnder
samt tillfälliga kurser m. m. Jämväl för ämbetsverken ålagda tillfälliga
arbetsuppgifter anvisade anslagsmedel hava i regel sammanhållits
å ett anslag. Hit höra vissa anslag till statistiska centralbyrån, kommerskollegium,
socialstyrelsen m. fl. myndigheter. Å andra sidan hava såsom
ovan framhållits för större verk eller verksgrupper utgifterna för såväl
avlöningar som omkostnader uppdelats på flera avlönings- respektive omkostnadsanslag.
Såsom exempel må nämnas Sveriges representation i utlandet
och länsstyrelserna.

Särskilda anslag till materiel samt till bokinköp och bokbindning hava
ansetts böra anvisas för universitet och högskolor m. fl. myndigheter. För
vissa undervisningsanstalter hava utgifterna för materiel och bokinköp
sammanförts under gemensamma anslag. Särskilda stipendieanslag hava
uppförts under universiteten och vissa andra undervisningsanstalter.

I detta sammanhang torde frågan om dyrtidstilläggens framtida redo -

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 17

visning böra upptagas till närmare bedömande. I enlighet med de allmänna
principer, som legat till grund för den nya uppställningen av riksstatens
utgiftssida, böra dyrtidstilläggskostnaderna i likhet med övriga
avlöningskostnader givetvis uppdelas på de olika myndighetsanslagen.
Vid genomförandet av en sådan omläggning skulle det med hänsyn till
anslagsanvisningens praktiska ordnande inom riksdagen bliva erforderligt,
att grunderna för dyrtidstilläggens beräknande fastställdes icke — såsom
hittills i allmänhet varit brukligt — under riksdagens senare del utan redan
vid riksdagens början. Enligt den föreslagna nya ordningen skulle
det följaktligen icke längre bliva möjligt att avväga dyrtidstilläggens
storlek med ledning av det vid riksdagens slut rådande statsfinansiella
läget. Skulle det anses otillrådligt att för närvarande avstå från den möjlighet
till reglering av balansen mellan statens inkomster och utgifter, som
dyrtidstilläggens fastlåsande först vid riksdagens slut håller öppen, synes
annan utväg icke erbjuda sig än att tillsvidare bibehålla dyrtidstilläggskostnaderna
samlade å särskilda gemensamhetsanslag. En dylik anordning
skulle emellertid, även örn densamma finge karaktären av ett provisorium,
utgöra ett allvarligt avsteg från den för riksstatsuppställningen i
övrigt tillämpade grundregeln örn utgifternas redovisning å myndighetsanslag.

Därest dyrtidstilläggskostnaderna likväl fortfarande skola anvisas på för
varje huvudtitel gemensamma dyrtidstilläggsanslag, vilja ämbetsverken
dock ifrågasätta, örn icke i budgetredovisningen utgifterna å dessa anslag
lämpligen borde omföras till respektive myndighetsanslag, varigenom åtminstone
i riksbokföringen jämväl dessa kostnader komme att avföras
på de för respektive myndigheter anvisade anslagen.

Vad därefter angår den andra huvudgruppen av anslag, vilken omfattar
utgifter för bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda,
har i förslaget den hittills tillämpade anslagsuppdelningen i huvudsak
bibehållits oförändrad. I sådana fall, då statens bidrag till en och
samma verksamhet nu redovisas på flera anslag, har dock i den nya anslagsuppställningen
sammanslagning ägt rum. Likaså hava i viss utsträckning
bidrag för likartade ändamål sammanförts under gemensamhetsanslag.
Anslagens ordningsföljd har ock i flera fall ändrats. De
flesta omläggningarna hänföra sig till V, VIII och IX huvudtitlarna.

Vid utarbetandet av förslaget till anslagsuppdelning har eftersträvats
att i möjligaste mån ernå likformighet de olika huvudtitlarna emellan.
Med hänsyn till att i nuvarande riksstat väsentligt olika uppdelningsprinciper
tillämpats för skilda huvudtitlar, har omläggningens omfattning
växlat inom olika delar av riksstaten. Till belysning härav lämnas i
efterföljande tablå uppgift örn antalet anslag dels enligt riksstaten för
innevarande budgetår, dels enligt de utarbetade anslagsförteckningarna.
För vinnande av en korrekt jämförelse har härvid i uppgifterna avseende
den nuvarande riksstatsuppställningen frånräknats såväl byggnadsanslag
som övriga rent tillfälliga anslag, vilka icke upptagits i den nya riksstatsuppställningen.
I tablån hava meddelats jämväl uppgifter rörande den
genom omläggningen uppkommande minskningen av antalet anslag.

Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 220.

18

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Huvud-

titlar

Antal anslag enligt

Ökning (-f-) eller

minskning (

riksstaten

1933/34

förslaget

Antal

o/

/O

i...

................. 16

10

— 6

— 37-5

ii ...

................. 64

45

— 19

— 29-7

m ...

................. 36

27

— 9

— 25-o

IV ...

................. 153

152

— 1

— 0*7

V ...

................. 134

136

+ 2

+ Fö

VI

................. 57

45

— 12

— 21*i

VII

................ 54

47

- 7

— 13*o

VIII

................ 330

226

— 104

— 31*5

IX

................. 203

176

— 27

— 13*3

X

................. 58

49

— 9

— 15*5

Summa 1105

913

— 192

— 17*4

Såsom tablån utvisar, skulle vid förslagets genomförande en minskning
av antalet anslag ernås för samtliga huvudtitlar utom en. Ehuru för ett
stort antal myndigheter de i nuvarande riksstat redovisade tvenne avlöningsanslagen
i den nya uppställningen ersatts med ett avlöningsanslag
och ett omkostnadsanslag samt anslagsuppdelningar och anslagssammanslagningar
i övrigt delvis motväga varandra, har minskningen av antalet
anslag beträffande flertalet huvudtitlar blivit avsevärd. För I, II och
VIII huvudtitlarna skulle omläggningen medföra en verkligt betydande
minskning av antalet anslag, vilket sammanhänger med att dessa huvudtitlar
enligt nuvarande uppställning uppvisa en väsentligt större anslagssplittring
än övriga huvudtitlar. Även efter verkställd omläggning
skulle dock anslagsuppdelningen! å exempelvis VIII huvudtiteln bliva
mera detaljerad än å flertalet övriga huvudtitlar.

Med den sammandragning av riksstatens utgiftssida, som vid genomförandet
av ämbetsverkens nu framlagda förslag i allt fall skulle inträda,
åsyftas emellertid icke, att vare sig de anvisade anslagsmedlen eller de i
verkligheten utgående utgifterna skulle erhålla en mindre specificerad
redovisning än för närvarande. Såsom tidigare angivits, har avsikten
med omläggningen tvärtom varit, att för riksstatens hela utgiftssida nå
fram till en ur skilda synpunkter och alltså även i avseende å redovisningen
tillfredsställande uppdelning. Vad de till statens egen verksamhet
hänförliga sakliga kostnaderna angår, har i de föreslagna anslagsuppställningarna
uppdelningen i allmänhet gjorts mera detaljerad än
i nuvarande riksstat, även om den nya uppdelningen följt andra linjer än
tidigare. Beträffande såväl personalkostnader som sakliga kostnader avseende
verksamhet i statens regi skola ämbetsverken tillika i det följande
framlägga förslag till en för statens samtliga myndigheter enhetlig s. k.
fast statuppdelning, varigenom en i systematiskt hänseende tillfredsställande
uppdelning av utgifterna på olika utgiftskategorier skulle erhållas.
I den mån härutöver uppdelning efter särskilda grunder anses erforderlig,
kan och bör denna genomföras utan att den fasta statuppdelningen
därigenom rubbas. Sålunda kan den speciella uppdelningen åstadkommas
antingen genom ytterligare uppdelning av den fasta statuppdelningens
särskilda belopp eller genom anslagets uppdelning på flera delstater med
fast statuppdelning.

I fråga örn anslag för bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd
till enskilda är det givetvis icke möjligt att pressa in utgifterna under

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 19

någon enhetlig statuppdelning. För dessa anslag måste följaktligen statuppdelningen
— i den mån sådan uppdelning anses erforderlig — direkt
anpassas efter de skilda anslagsändamålens natur.

Medan ämbetsverken sålunda beträffande såväl utgifternas fördelning
på anslag som de till utgifter i statens regi hänförliga anslagens fasta
statuppdelning eftersträvat sträng likformighet, hava verken funnit erforderlig
ytterligare statuppdelning böra anpassas efter de särskilda förhållanden,
som kunna vara av betydelse för vissa anslag eller anslagsgrupper.
Med utnyttjande härav kunna också inom mycket vida gränser
de krav på särskild redovisning av speciella anslagsmedel, som hittills
tillgodosetts genom anvisande av självständiga anslag, även komma till
sin rätt vid tillämpande av den nu föreslagna anslags- och statuppdelningen.

Tillämpandet av en fast statuppdelning av anslag till utgifter för verksamhet
i statens regi innebär, att hithörande utgifter för samtliga verk
och myndigheter uppdelats efter enhetliga grunder. Vid uppdelningen
har härvid eftersträvats, att oberoende av de för olika förvaltningsgrenar
framträdande speciella förhållandena åstadkomma ett särskiljande av de
olika huvudslagen av utgifter. Den fasta statuppdelningen liar närmast
utformats för de båda såsom förslagsanslag upptagna anslagstyperna
»Avlöningar» och »Omkostnader» och sönderfaller följaktligen vid denna
utgiftsfördelning utan vidare i två fristående statuppdelningar, nämligen
avlöningsstaten och omkostnadsstaten. Även i de fall, då avlöningar och
omkostnader redovisas å samma anslag, böra utgifterna — i likhet med
vad redan nu i allmänhet tillämpas — fördelas på en avlöningsstat och en
omkostnadsstat, mellan vilka stater en sträng åtskillnad bör upprätthållas.

Vad därefter beträffar frågan örn själva uppställningen av civlöningsstaterna,
höra dessa stater undergå förändring redan av den anledningen,
att framdeles särskilda anslag icke skulle anvisas för avlönande av personal
å extra stat. Avlöningarna till såväl ordinarie personal (personal å
övergångsstat och indragningsstat) som personal å extra stat och annan
icke-ordinarie personal skulle följaktligen i förekommande fall ingå under
ett och samma anslag. Det är då av vikt, att en enhetlig uppställning hädanefter
genomföres och tillämpas vid samtliga verk och myndigheter.
Vid uppgörandet av förslag till en dylik uppställning bör tillses, att avlöningar
till ordinarie tjänstemän i allmänhet, till tjänstemän å övergångsstat
(indragningsstat), till tjänstemän å extra stat och till andra
icke-ordinarie tjänstemän med flera kunna i redovisningshänseende hållas
åtskilda. Beträffande avlöningarna till sistnämnda kategori lärer det
dessutom vara erforderligt att fortfarande särskilja sådana anslagsposter,
som böra begränsas, och sådana, vilka måste erhålla förslagsanslags natur.

Under de nyreglerade ämbetsverkens ordinarie avlöningsanslag förekomma
nu i regel följande poster:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag;

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

Under den sist angivna rubriken plägar i regel förekomma följande
poster:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst,

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m., förslagsvis,

Extra befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning
m. m., högst.

20 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Ämbetsverkens avlöningsanslag upptagas i allmänhet i riksstaten såsom
förslagsanslag.

Beräkningen av anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
har i allmänhet visat sig vara för knapp, i all synnerhet sedan den tidigare
i staten ingående särskilda anslagsposten till vikariatsersättningar
uteslutits. För att ernå en bättre överensstämmelse mellan beräknade oell
verkliga utgifter och undvika de numera ständigt återkommande överskridandena
å denna post vilja ämbetsverken föreslå, att ifrågavarande
avlöningar, vilka hittills plägat avpassas med utgångspunkt från den
näst högsta löneklassen för varje befattningshavare, i stället beräknas
efter den högsta löneklassen. Härvid är att märka, att hänsyn vid beräkningen
måste tagas till icke blott årligen återkommande semester oell
behovet under semestertiden av vikarie, vilken enligt gällande föreskrifter
skall åtnjuta avlöning från här berörda anslagspost, utan även till
samtliga de förmåner, sorn.utöver den egentliga lönen tillkomma ordinarie
befattningshavare eller eljest skola bestridas av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän såsom vissa sjukvårdskostnader, begravningshjälp
m. m. På samma sätt bör avlöningen fastställas för å övergångsstat
(indragningsstat) upptagna ordinarie befattningshavare, ehuru
det med hänsyn till redovisningen måste anses lämpligt, att en särskild
anslagspost i förekommande fall upptages för detta ändamål. För den
händelse en befattning å övergångsstat är avsedd att ersättas med en
lägre ordinarie befattning, för vilken avlöning icke beräknats bland avlöningarna
till ordinarie tjänstemän i allmänhet, bör även ersättning vid
tillfälligt vikariat, beräknad å den lägre befattningens avlöning, utgå
från den för övergångsstaten avsedda anslagsposten.

Vad angår beräkningen av avlöningen till befattningshavare å extra
stat, synes det ämbetsverken önskvärt, att en omläggning äger rum såtillvida,
att det särskilda anslag, som under en följd av år upptagits under
VII huvudtiteln för bestridande av avlöningsförhöjningar åt vissa
icke-ordinarie befattningshavare och som huvudsakligen torde hava tagits
i anspråk för tjänstemän å extra stat, försvinner ur riksstaten och att i
stället den nya anslagsposten å ämbetsverkens avlöningsstater till avlöningar
till befattningshavare å extra stat beräknas så, att jämväl avlöningsförhöjningarna
kunna rymmas under posten ifråga. Fördelarna av
en dylik anordning synas ämbetsverken ligga i öppen dag, och erfarenheten
under de gångna åren har till fullo bestyrkt olämpligheten av nuvarande
tillvägagångssätt. Ämbetsverken föreslå, att för sådan personal,
som enligt riksdagens beslut skall avlönas enligt reglerna för befattningshavare
å extra stat, avlöningarna upptagas med utgångspunkt från högsta
löneklassen för vederbörande befattningshavare, samt att från den
härför avsedda anslagsposten, vilken bör erhålla förslagsanslags natur,
bestridas kostnader motsvarande dem, som för den ordinarie personalens
del utgå från anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare
i allmänhet. En följd härav blir då också, att vikariatsersättningar
för befattningar å extra stat, vilka ersättningar för närvarande redovisas
på mycket skilda sätt, framdeles kunna — såsom också synes vara riktigt
— utgå från nämnda anslagspost till avlöningar till befattningshavare å
extra stat.

Ämbetsverken vilja i detta sammanhang erinra att — såsom ovan påpekats
vid behandlingen av frågan örn fördelningen i ordinarie och extra
anslag — »befattningshavare å extra stat» i teknisk bemärkelse endast
finnes i lönegrad högre än den 20:e vid allmänna civilförvaltningen. Det

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 21

synes ämbetsverken kunna sättas ifråga, om överhuvudtaget anledning
finnes att behålla de särskilda s. k. extrastatsreglerna. Vid kommunikationsverken,
diir löneplanen för extra ordinarie tjänstemän sträcker sig
till och med den 27:e lönegraden, saknas kategorien tjänstemän å extra
stat. Därest denna personalgrupp likväl anses böra bibehållas vid allmänna
civilförvaltningen, böra i varje fall i staterna under anslagsposten
»avlöningar till befattningshavare å extra stat» endast upptagas tjänstemän
i högre lönegrad än den 20:e. Det kan ock tänkas att — såsom för
innevarande budgetår tillämpats beträffande vissa verk under IX huvudtiteln
— även vid bibehållande av extrastatsreglerna ifrågavarande befattningshavare
sammanföras med övriga icke-ordinarie befattningshavare
under gemensam anslagspost (och under benämning extra ordinarie
tjänstemän). Då det torde ligga utanför det statskontoret och riksräkenskapsverket
lämnade uppdraget att i förevarande avseende framlägga förslag,
vilja ämbetsverken nu allenast förorda, att anslagsposten för avlöningar
till befattningshavare å extra stat begränsas att avse tjänstemän,
å vilka extrastatsreglerna i egentlig mening skola tillämpas.

Vidkommande därefter beräkningen av anslagsposterna till avlönande
av annan icke-ordinarie personal än den å extra stat har man, såsom redan
inledningsvis framhållits, utgått från att under en förslagsvis beräknad
anslagspost å de särskilda ämbetsverkens stater skola upptagas avlöningsförhöjningar
m. m. till vissa icke-ordinarie tjänstemän. Från
denna anslagspost böra emellertid enligt ämbetsverkens mening bestridas
icke blott utgifter för sådana enligt avlöningsreglementet utgående förmåner,
som redan nu bekostas från motsvarande anslagspost i gällande
stater, utan jämväl i allmänhet alla sådana förmåner av avlönings natur,
vilka icke äro att betrakta såsom grundavlöningar eller däremot svarande
ersättningar eller övertidsersättning. Ifrågasättas kan, huruvida från
nämnda förslagsvis beräknado anslagspost böra bestridas jämväl kostnaderna
för vikariatsersättningar å extra ordinarie befattningar. Ehuru
vissa skäl skulle kunna anföras för ett dylikt tillvägagångssätt, anse sig
dock ämbetsverken böra förorda tillämpningen även framdeles av nuvarande
förfaringssätt, varigenom kostnaderna för vikariatsersättningar
å extra ordinarie befattningar skulle komma att bestridas från den bestämda
anslagsposten till avlöningar för icke-ordinarie personal. Däremot
torde det vara lämpligt, att kostnaderna för avlöning under sjukdom
få utgå från en förslagsvis beräknad post. I detta hänseende innebära
ämbetsverkens förslag ett frångående av hittills tillämpad praxis, enär
sjukavlöningen hittills plägat bestridas från en bestämd anslagspost. Förändringen
motiveras i huvudsak av praktiska skäl och önskvärdheten av
att kunna med större tillförlitlighet än förut i förväg beräkna den bestämda
anslagsposten. Anslagsposten till avlöningsförliöjningar m. m. i ämbetsverkens
stater torde alltså framdeles böra beräknas till sådant belopp,
att därmed kunna täckas följande utgifter för den extra ordinarie personalen:
avlöningsförhöjningar, sjukavlöning, sjukvård, läkarvård oell läkemedel
m. m., begravningshjälp, avlöning under ledighet för olycksfall i
tjänsten, avlöning under vistelse på sjukhus eller annan anstalt, ersättning
under militär tjänstgöring samt ersättning under ledighet från
tjänstgöring på grund av smittofara eller på grund av havandeskap. Från
den bestämda anslagsposten däremot torde allt fortfarande böra utgå avlöningskostnader
under annan ledighet än som ovan berörts samt under
semester ävensom i de fall i övrigt, då vederbörande tjänsteman kan vara
berättigad eller erhålla tillstånd ali bibehålla avlöningen eller viss del

22 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

därav. I den mån motsvarande ersättningar tillkomma extra personal,
bör jämväl härutinnan en likartad uppdelning äga nuti.

Vidkommande därefter beräkningen av den bestämda anslagsposten till
avlöningar till annan icke-ordinarie personal än personal å extra stat,
vilja ämbetsverken framhålla, att den nuvarande anslagsuppdelningen
med en post till grundavlöningar åt extra ordinarie befattningshavare och
en till ersättning åt extra personal och tillfälliga biträden ävensom övertidsersättning
m. m. knappast bör i framtiden bibehållas. Vid tillämpningen
av gällande avlöningsbestämmelser är det icke gärna möjligt att strängt
åtskilja de anslagsbelopp, som avses för extra ordinarie personal, och dem,
som upptagits såsom ersättningar till extra personal och tillfälliga biträden,
och dessutom föranleder ett bibehållande av nuvarande uppdelning
åtskilliga olägenheter för vederbörande verk, såsom i det fall, då
det kan befinnas önskvärt att giva en extra befattningshavare ställning
såsom extra ordinarie tjänsteman och därmed fastare knyta honom vid
vederbörande ämbetsverk. Detta skulle måhända på grund av den nuvarande
anslagsuppdelningen rent formellt sett icke låta sig göra utan
riksdagens medgivande till att jämkning finge vidtagas i de under olika
begränsade anslagsposter upptagna beloppen utan att dock samtidigt
jämkning skulle behöva ske i anslagets slutsumma. Erinras må därom
att dylika omflyttningar numera anses kunna verkställas utan inhämtande
ens av Kungl. Maj:ts medgivande, då överskridande av de anslagna
medlen icke sker. För sin del vilja ämbetsverken förorda, att allenast en
anslagspost, och i så fall en begränsad sådan ställes till förfogande för
grundavlöningarna och vissa andra förut berörda gottgörelser till extra
ordinarie befattningshavare ävensom för ersättningarna till extra personal
och tillfälliga biträden, övertidsersättning m. m. I denna begränsade
anslagspost böra även inräknas vissa arvodeskostnader, som hittills
plägat upptagas separat under verkens avlöningsstater, såvida icke av
redovisnings- eller andra skäl föreligger anledning att fortfarande för sig
upptaga dylika arvoden. Ämbetsverken förorda alltså, att för det sålunda
angivna ändamålet visst begränsat belopp ställes till vederbörande
verks förfogande och att icke några särskilda bestämmelser utöver dem,
som i vissa fall erfordras för att fastställa grunderna för arvoden, särskilda
uppdrag m. m., utfärdas av Kungl. Majit. Ämbetsverken utgå
härvid från, att en friare dispositionsrätt skall kunna leda till ett mera
praktiskt utnyttjande av tillgängliga medel.

I detta sammanhang anse sig ämbetsverken dock böra omnämna, att
1928 års lönekommitté ifrågasatt, att särskild stat skall av Kungl. Majit
fastställas för den extra ordinarie personal, som skulle få anställas inom
vederbörande verk, varvid alltså antalet extra ordinarie befattningar i
olika lönegrader i förväg skulle bestämmas. Även örn vissa skäl tala för
en sådan anordning, torde dock, åtminstone under nuvarande förhållanden,
då medelstillgången är knapp, detta förslag icke böra genomföras, och
detta även av den anledningen, att det skulle i icke ringa grad öka arbetsbördan
inom statsdepartementen.

Slutligen bör under en anslagspost i ämbetsverkens stater upptagas sådana
särskilda löneförmåner, som utgå till viss personal, såsom tillfällig
löneförbättring, provisoriskt avlöningstillägg, provisoriskt dyrortstillägg
m. m. Denna anslagspost bör erhålla förslagsanslags natur och avse dylika
förmåner för såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare.

Under förutsättning att utgifterna för dyrtidstillägg inräknas under

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 23

avlöningsanslagen, bör för dessa utgifter upptagas en särskild förslagsvis

^1 anslutning till vad sålunda anförts, vilja ämbetsverken föreslå, att de
å förslagsanslag anvisade avlöningskostnaderna för statens verk och myndigheter
normalt uppdelas enligt följande avlöningsstat:

1 Avlöningar till befattningshavare å ordinarie stat, förslagsvis .... 000

2. Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat (indragnings stat),

förslagsvis ......................... • • • ••• •;................ )Vnr!

3. Avlöningar till befattningshavare å extra stat, förslagsvis ........ uuu

4. Avlöningar till andra icke-ordinarie befattningshavare m. fl..

a) Grundavlöningar, högst ......................./•••;......V.."

b) Avlöningsförhöjningar och vissa andra ersattnmgar, för slagsvis

...................................................... 000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie befattnings havare,

förslagsvis ..............................................

6. Dyrtidstillägg, förslagsvis ..............................

Summa 000

I de undantagsfall då avlöningskostnaderna avses skola anvisas å maximerade
anslag — bestämda anslag eller reservationsanslag — bor uppdelningen
ske efter enahanda grunder, dock att de olika statbeloppen, örn sa
anses erforderligt, i viss utsträckning maximeras. Sådan maximer mg av
enstaka statposter bör jämväl kunna äga rum, då avlöningskostnaderna
redovisas å förslagsanslag.

Vad härefter angår uppställningen av omkostnadsstaterna awseenåe utgifter
för verksamhet i statens regi, sammanhänger denna fråga nara med
den föreslagna uppdelningen på myndighetsanslag av de i nuvarande nksstatsuppställning
å gemensamhetsanslag redovisade utgifterna tor reseoch
traktamentsersättningar, expenskostnader samt tryckningskostnader.
För var och en av nämnda utgiftsslag böra uppenbarligen i de nya omkostnadsstaterna
upptagas särskilda anslagsposter, varjämte tillkomma
poster för övriga utgifter. Liksom angivna slag av utgifter enligt nuvarande
riksstatsuppställning i regel anvisas förslagsvis, böra ock de nya
anslagsposterna i allmänhet upptagas förslagsvis och omkostnadsanslagen
i sin helhet anvisas såsom förslagsanslag.

I anslutning till vad sålunda anförts, vilja ämbetsverken föreslå, att de
såsom förslagsanslag för olika verk och myndigheter anvisade omkostnadsanslagen
normalt erhålla följande statuppdelning:

1. Bese- och traktamentsersättningar, förslagsvis .................... 000

2. Expenskostnader, förslagsvis ...................................... T*

3. Tryckningskostnader, förslagsvis .................................. TV

4. övriga utgifter, förslagsvis............................. _

Summa 000

Då särskilda skäl därtill föranleda, kunna en eller flera av förslagsanslagens
poster, liksom nu ofta sker, maximeras. Hinder moter ej heller,
att omkostnadsanslagen, då så befinnes lämpligt, anvisas såsom bestamda
anslag. Undantagsvis kunna omkostnadsanslagen även anvisas såsom
reservationsanslag. Av större betydelse är, att ur omkostnaderna utbrutna
utgiftsslag såsom kostnader för materiel, bokinköp m. m. kunna redovisas
å speciella omkostnadsanslag av reservationsanslags natur.

24

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Det sålunda uppställda schemat för uppdelningen av utgifterna för avlöningar
och omkostnader är, såsom redan angivits, avsett att läggas till
grund för statuppdelning beträffande riksstatens samtliga under verkliga
utgifter för statens verksamhet i egen regi anvisade anslag. Av de i schemat
ingående utgiftskategorierna återfinnes emellertid hos flertalet anslag
endast en del. Vid den konkreta utformningen av anslagens statuppdelning
utelämnas också sådana till schemat hörande poster, beträffande vilka
någon utgiftsbelastning icke beräknas förekomma.

Med tillämpande av den föreslagna nya anslagsuppställningen torde
understundom komma att inträffa, att vissa i schemat upptagna utgiftsslag
allenast undantagsvis belasta anslagen. För undvikande av att i sådana
fall nödgas upptaga anslagsposter, som i regel icke belastas med några
utgifter, synes medgivande böra lämnas, att eventuellt utgående utgifter
av ifrågavarande slag kunna avföras å någon av de i staten upptagna posterna.
Sålunda torde exempelvis icke förutsedda tillfälliga utgifter för
lese- och traktamentsersättningar eller för tryckningskostnader lämpligen
kunna avföras å omkostnadsstatens anslagspost för övriga utgifter. Jämlikt
de bokföringsföreskrifter, varom ämbetsverken i det följande komma
att framlägga förslag, skulle även sådana icke förutsedda utgifter i räkenskaperna
redovisas under den statrubrik, dit desamma rätteligen äro att
hänföra.

I fråga om statuppdelningen av reservationsanslagen må särskilt framhållas,
att denna med hänsyn till statbeloppens natur kan genomföras efter
två linjer. De olika statbeloppen kunna sålunda antingen ingå såsom
rena beräkningsposter i det gemensamma reservationsanslaget eller ock
utgöra självständiga poster av reservationsanslags natur. Enligt den förra
anordningen representerar å anslaget redovisad reservation en gemensam
tillgång för de i staten upptagna utgiftsändamålen, medan enligt den senare
anordningen reservationen å anslaget under hela den tid anslaget
får disponeras är uppdelad pa fran varandra oberoende delreservationer.
3^ den man statbeloppen avses skola utgöra självständiga poster av reservationsanslags
natur, synas dessa böra i statuppställningen erhålla beteckningen
reservationsanslag. Den sammanslagning av tidigare självständigt
redovisade reservationsanslag, som genomförts i det nu framlagda
förslaget till uppställning av riksstatens utgiftssida, har med hänsyn till
angivna möjlighet att uppdela dessa anslag i självständiga statposter
av reservationsanslags natur kunnat ske utan att dispositionen av anslagsmedlen
därigenom rubbats.

Beträffande slutligen redovisningen av de till myndighetsanslagen hänförliga
särskilda uppbärdsmedlen hava ämbetsverken tidigare förordat, att
dessa medel i regel skola upptagas såsom tillgång för omkostnadernas bestridande.
. I den mån uppbördsmedlen kunna förutberäknas, böra desamma
följaktligen uppföras såsom tillgång å omkostnadsstaterna. Vare
sig särskilda uppbördsmedel beräknats i de uppställda staterna eller icke,
böla emellertid å anslagen inflytande inkomster i räkenskaperna redovisas
å särskilt konto.

Såväl avlönings- som omkostnadsstater böra underställas riksdagens
provning. Härigenom vinnes att jämväl myndigheternas omkostnadsstater
genomgående hilva föremål för granskning i samband med anslagsmedlens
anvisande.

Den ytterligare uppdelning av den i omkostnadsstaten upptagna anslagsposten
för expenskostnader, som även framdeles erfordras, synes däremot

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 25

liksom för närvarande i regel böra ankomma på Kungl. Majit. Enligt den
för innevarande budgetår gällande ordningen hava för de verk och myndigheter,
vilkas expenskostnader täckas från huvudtitlarnas allmänna expensanslag,
av Kungl. Majit anvisats maximerade belopp, fördelade på

fem icke maximerade delposter, nämligen!

1. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och städning, förslagsvis........000

2. Skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt, förslagsvis...... 000

3. Telegram, telefon och annonsering, förslagsvis ....................000

4. Inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. in ventarier,

förslagsvis ............................................ 000

5. Bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål, för slagsvis

........................................ ooo

Summa högst 000

Därjämte har Kungl. Majit medgivit, att till sådana verk, som hava
att i större utsträckning bestrida expensutgifter för annat än eget behov,
må för bestridande av dylika expenskostnader utgå vissa förslagsvis beräknade
belopp.

De sålunda fastställda reglerna för dispositionen av hithörande anslagsmedel
finna ämbetsverken i huvudsak tillfredsställande. Vad angår den
för expensutgifter för eget behov avsedda maximerade anslagsposten, synes
det dock vara förbundet med vissa olägenheter, att under maximeringen
jämväl inryckts utgifterna för bränsle, lyse och vatten. Utgifterna å sistnämnda
utgiftsgrupp äro nämligen i avsevärd mån beroende av de under
vintermånaderna rådande temperatur- och prisförhållandena och kunna
endast inom relativt snäva gränser av myndigheterna regleras. Det har
med hänsyn härtill ansetts mindre tillfredsställande, att de ofrånkomliga
fluktuationerna i fråga örn dessa kostnader skola inverka på medelstillgången
beträffande övriga expensutgifter. Därtill kommer, att uppvärmningen
av i samma byggnad ingående tjänstelokaler för flera ämbetsverk
ofta åvilar ett av verken, vadan de av detta verk bestridda uppvärmningskostnaderna
delvis äro att hänföra till expensutgifter för annat än eget
behov. Av anförda skäl hava statskontoret och riksräkenskapsverket funnit
sig böra förorda, att utgifterna för bränsle, lyse och vatten upptagas
såsom fristående, förslagsvis beräknad post och att det maximerade expensbeloppet
endast avses för övriga expensutgifter för eget behov. Någon
uppdelning på delposter av sistangivna maximerade expensbelopp synes
icke vara erforderlig. Oberoende härav skulle nämligen expensutgifterna
jämlikt utfärdade bokföringsföreskrifter bliva vederbörligen uppdelade
i räkenskaperna.

I enlighet med vad ämbetsverken sålunda anfört, skulle följande schema

för uppdelningen av expenskostnaderna erhållas:

1. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .............................. 000

2. övriga expenser:

a. Expenser för eget behov, högst ................................ 000

b. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis.................. 000

Summa 000

Beträffande övriga under omkostnadsstatcn upptagna anslagsposter synes
den ordningen böra tillämpas, att Kungl. Majit i de till myndigheterna
utgående regleringsbreven ställer till förfogande, för tryckningskostna -

26 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

der undantagslöst samt för rese- oell traktamentsersättningar liksom för
övriga utgifter i regel allenast begränsade belopp.

Den i rikshuvudboken oell budgetredovisningen lämnade specifikationen
av statens utgifter hänför sig till de i riksstaten upptagna anslagsrubrikerna.
Genom uppställning av riksstatens utgiftssida i enlighet med det
i det föregående, på grundval av alternativ A utarbetade förslaget, skulle
ur anslagsredovisningen de samlade utgifterna för varje verk eller enhetlig
verksgrupp direkt framgå. För de egentliga ämbetsverken skulle därjämte,
åtminstone vad avser den ordinarie verksamheten, i budgetredovisningen
särskilda uppgifter lämnas för å ena sidan personalkostnader och
å andra sidan sakliga kostnader. Ett systematiskt särskiljande av statens
utgifter efter olika utgiftsslag skulle emellertid icke ernås genom den i
budgetredovisningen ingående anslagsredovisningen. Härför erfordras
nämligen, att utgiftsredovisningen specificeras i enlighet med den statuppdelning
av anslagen, varom ämbetsverken framlagt förslag. Genom
utgiftsredovisningens anslutning till den för myndighetsanslagen upprättade
fasta uppdelningen av avlönings- och omkostnadsstaterna skulle för
utgifter i statens egen regi de olika huvudslagen av personalkostnader och
sakliga kostnader kunna särskiljas. Med tillämpande av redan gällande bokföringsföreskrifter
rörande expenskostnaderna skulle därjämte för dessa
kostnader ytterligare uppdelning i redovisningen kunna åstadkommas. I
fråga om anslag för icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda
skulle likaledes en mera specificerad redovisning kunna ernås genom densammas
anslutning till den för respektive anslag fastställda statuppdelningen
eller till den uppdelning, som befinnes böra meddelas i särskilda
bokföringsf öreskrifter.

En förutsättning för genomförande av en sålunda specificerad redovisning
av statens utgifter är, att en häremot svarande kontouppdelning tilllämpas
i de olika myndigheternas räkenskaper. Med hänsyn till att riksbokföringen
helt grundar sig på de s. k. huvudförvaltningarnas räkenskaper,
är det emellertid närmast bokföringen inom dessa förvaltningar, som
i förevarande sammanhang är av betydelse. Huvudförvaltningarnas medelsförvaltning
sönderfaller i två artskilda delar, av vilka den ena hänför
sig till respektive förvaltningars egna omedelbara inkomster och utgifter
och den andra till levereringar från och till i räkenskapshänseende underordnade
förvaltningar. För ernåendet av en rationell utgiftsredovisning
erfordras, att den omliandlade kontouppdelningen i räkenskaperna likformigt
tillämpas beträffande huvudförvaltningarnas såväl omedelbara som
medelbara medelsförvaltning. För möjliggörande av den önskade kontouppdelningen
beträffande sistnämnda medelsförvaltning kräves i sin ordning,
att de i räkenskapshänseende underordnade förvaltningarnas inlevereringar
till respektive uttag från huvudförvaltningarna av statsmedel
i motsvarande mån specificeras, varav följer, att samma kontouppdelning
måste tillämpas jämväl i underförvaltningarnas egna räkenskaper.

För att trygga genomförandet av en rationell kontouppdelning i räkenskaperna
hos såväl huvudförvaltningar som underförvaltningar böra härför
erforderliga föreskrifter upprättas och lämpligen sammanföras i en
särskild av Kungl. Majit utfärdad kungörelse. Av största vikt är, att de
i denna kungörelse ingående bokföringsföreskrifterna, avseende anslag för
verksamhet i statens regi, erhålla undantagslös giltighet för riksstatens
samtliga under verkliga utgifter redovisade, hithörande anslag. Härigenom
skulle vinnas att jämväl för sådana myndighetsanslag, beträffande
vilka någon statuppdelning icke upprättats eller ens kunnat upprättas eller

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 27

beträffande vilka deli upprättade statuppdelningen är ofullständig eller
eljest ur redovisningssynpunkt otillfredsställande, en rationellt genomförd
utgiftsredovisning skulle kunna ernås. I kungörelsen skulle jämväl inarbetas
allmänna bestämmelser motsvarande de tidigare berörda, från och
med innevarande budgetår gällande bokföringsföreskrifterna rörande expenskostnadernas
redovisning å undertitlar.

På grundval av en i enlighet med alternativ A utformad uppställning
av riksstatens utgiftssida samt anslagsredovisningens anordning i anslutning
till dels den föreslagna statuppdelningen, dels ock de allmänna bokföringsföreskrifter,
som skulle ingå i förberörda kungörelse, skulle det
bliva möjligt att i samband med riksbokföringen genomföra en systematisk
redovisning av statens utgifter för å ena sidan verksamhet i statens
regi och å andra sidan bidrag till icke statlig verksamhet och understöd
till enskilda, nied fördelning av den förstnämnda utgiftskategorien såväl
efter myndigheter som efter utgiftsslag.

Huvuddragen av åsyftade redovisning av statens utgifter framgå av
det preliminära förslag till tabelluppställningar, som meddelas i närslutna
bilaga 2. Förslaget omfattar tre olika tabeller. I den första tabellen skulle
för varje huvudtitel fördelning ske av utgifterna på dels utgifter för verksamhet
i statens regi, dels utgifter för bidrag till icke statlig verksamhet
och understöd till enskilda, med uppdelning beträffande den förra utgiftskategorien
i å ena sidan avlöningar (pensioner) och å andra sidan omkostnader
och beträffande den senare utgiftskategorien i bidrag och understöd
till å ena sidan kommuner och å andra sidan privata institutioner
och enskilda personer. Ur tabellens kolumnsummor skulle fördelningen av
statens sammanlagda verkliga utgifter på förenämnda fyra huvudslag
erhållas. Bilagans andra tabell avser att för de i riksstaten upptagna
verken och verksgrupperna lämna en i enlighet med den för myndighetsanslagen
föreslagna fasta statuppdelningen upprättad redovisning av de
olika slagen av utgifter avseende såväl avlöningar som omkostnader. Vid
uppdelningen av utgifterna för omkostnader hava i särskild kolumn utbrutits
vissa å särskilda anslag anvisade speciella omkostnader såsom för
inköp av materiel och böcker, samlingars ökande, räntor å statsskulden
m. m. Enligt tabelluppställningen skulle de olika utgiftsslagen redovisas
med bruttobelopp, varjämte för varje verk eller verksgrupp do sammanlagda
bruttoutgifterna, särskilda uppbördsmedlen och nettoutgifterna
skulle angivas. Genom tabellens vertikalsummering skulle fördelningen
av de sammanlagda bruttoutgifterna för verksamhet i statens regi på olika
slag av avlöningar och av omkostnader framgå. I den tredje tabellen slutligen
skulle för samma verk och verksgrupper redovisning lämnas för de
olika slagen av expenskostnader jämte uppgifter örn fördelningen på expenskostnader
för eget behov och expenskostnader för annat än eget behov.
Tabellens kolumnsummor skulle angiva de totala expenskostnadernas
fördelning på olika utgiftskategorier. Till de två senare tabellerna
skulle sluta sig specialtabeller för vissa av de verksgrupper, som i riksstaten
redovisas under gemensamhetsanslag, med särskilda uppgifter förvar
och en av do i respektive verksgrupper ingående myndigheterna.

Ben systematiska redovisning av statens utgifter, som med upprättandet
av angivna tabeller skulle erhållas, skulle himna en fullgod ersättning
för de genom riksdagens revisorers försorg hittills utarbetade räkenslcapssammandragen
över de enskilda ämbetsverkens och myndigheternas medelsförvaltning.
Med hänsyn till att upprättandet av de föreslagna nya
tabellerna skulle äga rum i omedelbart samband med riksbokföringen,

28 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

torde kostnaderna för desamma kunna beräknas bliva icke obetydligt
lägre än de nuvarande kostnaderna för ifrågavarande ändamål. De nya
tabellerna, som skulle utarbetas inom riksräkenskapsverket, synas lämpligen
böra intagas i samma ämbetsverks årsbok och sålunda offentliggöras
i samband med årsbokens utgivande omkring den 1 december, d. v. s. fem
månader efter respektive budgetårs utgång. Sedan den nya ordningen
för statsutgifternas redovisning hunnit stadga sig, torde tabellerna kunna
föreligga i korrektur redan under oktober månad och sålunda i särtryck
kunna tillställas såväl departementen för att tjäna till ledning vid utarbetandet
av riksstatsförslaget för nästkommande budgetår som riksdagens
revisorer för underlättande av dessas arbete.

Ämbetsverken vilja i detta sammanhang erinra örn, att på grund av
uttalade önskemål från riksdagens sida en omläggning av den s. k. statsliggaren
torde komma att verkställas. Vid denna omläggning synes böra
eftersträvas, att sådana uppgifter kunna i liggaren erhållas, som avse icke
blott den ovan behandlade nya uppställningen av staterna och de särskilda
bestämmelser, som kunna hava meddelats rörande anslagens disposition,
utan även de bokföringsföreskrifter och övriga bestämmelser rörande anslagens
redovisning, vilka kunna komma att av riksräkenskapsverket utfärdas.

Ämbetsverken vilja härefter övergå till frågan örn uppställningen av
riksstatens utgiftssida i enlighet med de grunder, som innefattas i det tidigare
berörda alternativet B. Av riksdagens uttalande i ärendet framgår,
att det i det föregående i anslutning till alternativ A anvisade tillvägagångssättet
vid uppgörandet av riksstaten ansetts vara en utväg att
lösa de svårigheter, som givetvis vore förenade med åvägabringandet av
en fullt rationell riksstatsuppställning. Emellertid funnes enligt riksdagens
mening även andra möjligheter, och andra grunder kunde tänkas
för genomförande av reformen. En anslagsuppdelning efter de ändamål,
till vilka anslagen anvisats, skulle sålunda även kunna tänkas bilda utgångspunkt
för uppställningen. Då ämbetsverken nu gå att närmare undersöka
grunderna för den sålunda av riksdagen ifrågasatta alternativa
lösningen, hava de — för att även detta förslag skall erhålla en närmare
belysning — uppgjort förslag till en enligt alternativ B verkställd anslagsuppställning
i avseende å tvenne huvudtitlar, nämligen V och X, för
vilka huvudtitlar den upprättade anslagsuppställningen återgives i närslutna
bilaga 3.

Den vägledande principen för uppställningen av ifrågavarande alternativ
har varit att i största möjliga mån under vissa fasta huvudrubriker,
gemensamma för samtliga huvudtitlar, fördela de särskilda anslagen.
Dessa huvudrubriker synas böra vara följande:

A. Avlöningar i statens verksamhet;

B. Omkostnader i statens verksamhet;

C. Statsersättningar och statsbidrag m. m.; samt

D. Övriga behov.

I stort sett torde det övervägande antalet anslag å den nuvarande riksstaten
kunna inrymmas under avdelningarna A—C. Under rubriken »D.
Övriga behov» skulle upptagas allenast sådana anslag, som lämpligen icke
kunna hänföras till någon av de föregående avdelningarna.

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 29

Vid tillämpandet av det sålunda uppställda schemat för anslagsuppdelningen
har det för att icke överskådligheten skall gå förlorad, befunnits
lämpligt, att beträffande de mera omfattande huvudtitlarna i första hand
verkställa en uppdelning i huvudgrenar, under vilka de ovan angivna ändamålsgrupperna
böra ingå. Under V huvudtiteln skulle sålunda kunna
tänkas följande huvudgrenar:

Socialdepartementet samt sociala verk och inrättningar.

Hälso- och sjukvårdsväsendet.

Länsförvaltningen.

Diverse.

Beträffande sådana huvudtitlar, för vilka en uppdelning i huvudgrenar
anses böra genomföras, torde under avdelningen »Diverse» böra upptagas
för respektive huvudtitlar gemensamma anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga samt extra utgifter ävensom anslag för internationella
ändamål. Därest sådant anses önskvärt för att nedbringa antalet
riksstatsanslag, kan jämväl den åtgärden vidtagas, att för hela huvudtiteln
gemensamma anslag till rese- och traktamentspenningar, expenser
och tryckningskostnader anvisas och upptagas under sistnämnda avdelning
i huvudtiteln. Otvivelaktigt är dock, att därigenom överskådligheten
blir lidande och uppställningen mindre rationell.

I riksdagens uttalande i ämnet beröres ej närmare de för olika ändamål
anvisade anslagsmedlens uppdelning på anslag. Vad angår de i statens
verksamhet utgående personalkostnaderna torde riksdagen emellertid hava
förutsatt, att i den nya riksstatsuppställningen liksom i nuvarande uppställning
särskilda avlöningsanslag skulle anvisas för varje myndighet. Beträffande
åter de med statens verksamhet förbundna sakliga kostnaderna
skulle enligt nu ifrågavarande alternativa lösning särskilda anslag anvisas
för de olika huvudslagen av utgifter. Någon uppdelning av de för skilda
slag av omkostnader anvisade anslagsmedlen på anslag för varje särskild
myndighet synes däremot icke varit avsedd. Med uttalandet örn en uppställning
efter anslagsändamål har nämligen riksdagen otvivelaktigt åsyftat
en anordning med s. k. gemensamhetsanslag för ämbetsverkens olika
slag av omkostnader.

Under rubriken »A. Avlöningar i statens verksamhet» böra följaktligen
för varje huvudtitel eller huvudgren upptagas avlöningskostnaderna förde
ämbetsverk och myndigheter, som tillhöra denna avdelning av den statliga
verksamheten. Under rubriken »B. Omkostnader i statens verksamhet»
böra därefter upptagas de anslag, som avses för rese- och traktamentspenningar,
skrivmaterialier och expenser samt tryckningskostnader, varefter
komma vissa speciella omkostnadsanslag ifråga örn denna verksamhetsgrupp.
Anslag och anslagsposter till rese- och traktamentspenningar,
till skrivmaterialier och expenser samt till tryckningskostnader böra sammanföras
i tre gemensamhetsanslag, som böra erhålla förslagsanslags natur
samt av Kungl. Majit fördelas på de särskilda verken och myndigheterna
efter i huvudsak samma grunder, som för närvarande gälla. Man
torde härigenom kunna åstadkomma ett något mindre antal riksstatsanslag
än som skulle bliva följden av en riksstatsuppställning i enlighet med
alternativ A, med särskilda i riksstaten upptagna avlönings- och omkostnadsanslag
för värjo verk och myndighet. Under rubriken »C. Statsersättningar
och statsbidrag m. m.» höra ingå alla utgifter för statens
i olika former bedrivna undorstödsverksamhet. För tillfällig statlig verksamhet
anvisade anslag böra upptagas under rubriken »D. övriga behov».

30 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Ämbetsverken hålla före, att jämväl viel uppställning av riksstatens utgiftssida
i enlighet med nu omhandlade alternativ en redovisning av de
totala kostnaderna för varje verk eller verksgrupp och dessa kostnaders
fördelning på olika utgiftsslag skall kunna åstadkommas samt specificerade
uppgifter härom för varje år meddelas i riksräkenskapsverkets årsbok.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket sålunda närmare utvecklat
de båda alternativa förslag till uppställning av riksstatens utgiftssida,
som innefattas i det av Kungl. Majit meddelade utredningsuppdraget, hava
ämbetsverken ansett sig böra framlägga en jämförande värdesättning av
de båda förslagen inbördes och i förhållande till nuvarande riksstatsuppställning.
Till underlättande härav vilja ämbetsverken till en början rörande
anslagsfördelningens inom huvudtitlarna allmänna struktur enligt
nirvarande riksstatsuppställning och enligt de föreslagna nya riksstatsuppställningarna
lämna följande sammanfattning.

Enligt nuvarande riksstatsuppställning hava huvudtitlarnas uppdelning
i huvudavdelningar och anslagens gruppering inom dessa avdelningar väsentligen
anordnats efter de olika verksamhetsområden, till vilka anslagen
äro att hänföra. För ett och samma verksamhetsområde anvisade anslagsmedel
redovisas, vare sig desamma avse utgifter för verksamhet i statens
regi eller bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda, å
anslag under samma huvudavdelning, vilka uppföras i omedelbar följd.
Avvikelser från angivna regel för anslagsmedlens fördelning inom huvudtitlarna
förekomma dock särskilt i två principiellt viktiga hänseenden. Sålunda
redovisas till viss personal utgående särskilda löneförmåner såsom
tillfällig löneförbättring, provisoriskt avlöningstillägg, provisoriskt dyrortstillägg
m. m. samt till befattningshavare i statens tjänst utgående
dyrtidstillägg å särskilda gemensamhetsanslag. Vidare redovisas till flertalet
egentliga ämbetsverk samt vissa andra myndigheter utgående anslagsmedel
till rese- och traktamentsersättningar, expenskostnader och
tryckningskostnader å för varje huvudtitel gemensamma omkostnadsanslag.
Beträffande sistnämnda tre utgiftsslag hava emellertid under senare
år strävanden framträtt att ur gemensamhetsanslagen utbryta de
till större förvaltningar anvisade hithörande anslagsmedlen och att redovisa
dessa medel å särskilda myndighetsanslag.

En omläggning av riksstatens uppställning i enlighet med alternativ A
innebär närmast, att förenämnda i nuvarande riksstatsuppställning å gemensamhetsanslag
anvisade medel för dels vissa särskilda löneförmåner
och dyrtidstillägg, dels till vissa myndigheter utgående rese- och traktamentsersättningar,
expenskostnader samt tryckningskostnader uppdelas å
anslag till de olika myndigheter, för vilka anslagsmedlen äro avsedda.
Genom att gemensamhetsanslagen uppdelas på de olika myndighetsanslagen,
blir möjlighet öppnad att genomföra fördelningen på huvudavdelningar
och anslagsgrupper av samtliga till varje huvudtitel hänförliga
anslagsmedel strängt efter de verksamhetsområden, för vilka anslagsmedlen
anvisats. I den mån för ett och samma verksamhetsområde anvisats
anslagsmedel, avseende såväl utgifter för verksamhet i statens regi som
bidrag till icke statlig verksamhet eller understöd till enskilda, förutsättes
enligt förslaget, att dessa båda huvudslag av utgifter skola hänföras till
skilda anslag. Den uppdelning av huvudtitlarna i första hand efter verksamhetsområden
och i andra hand i dels utgifter för verksamhet i statens

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 31

regi (myndighetsanslag), dels utgifter för bidrag och understöd — i huvudsak
tillämpad redan i nuvarande riksstatsuppställning — har i det enligt
alternativ A utarbetade förslaget till riksstatsuppställning blivit, så långt
detta av praktiska hänsyn varit möjligt, konsekvent genomförd.

Riksstatens uppställning i enlighet med alternativ B skulle däremot
medföra en radikal omläggning av hittills gällande ordning. Enligt detta
förslag skulle nämligen utgifterna å varje huvudtitel eller — då viss huvudtitel
ansetts böra uppdelas i flera huvudgrenar — å varje huvudgren
fördelas på anslag under fyra fasta huvudrubriker, nämligen avlöningar,
omkostnader, statsersättningar och statsbidrag m. m. samt övriga behov.
Med genomförandet av en sådan utgiftsuppdelning skulle den i
nuvarande riksstatsuppställning tillämpade indelningen av huvudtitlarna
ersättas med en efter utgifternas beskaffenhet utformad indelning.
De för ett och samma verksamhetsområde anvisade anslagsmedlen
skulle sålunda enligt detta förslag splittras på skilda huvudavdelningar.
Vad särskilt angår utgifterna för verksamhet i statens regi skulle dessa
därvid uppdelas på två avdelningar, den ena avseende personalkostnader
och den andra sakliga kostnader. Beträffande personalkostnaderna skulle
uppdelning av anslagsmedlen å myndighetsanslag genomföras, medan tolde
sakliga kostnaderna anslagsmedlen skulle sammanhållas å gemensamhetsanslag.

Vid bedömandet av de båda alternativa förslag till ny uppställning av
riksstatens utgiftssida, som ämbetsverken sålunda utarbetat, må till en
början framhållas, att i jämförelse nied nu tillämpade ordning såväl uppställningen
enligt alternativ A som uppställningen enligt alternativ B
skulle leda till större reda och enhetlighet. Enligt båda de alternativa lösningarna
skulle den nuvarande splittringen av personalkostnaderna på
ordinarie och extra anslag, huvudanslag och förstärkningsanslag eller myndighetsanslag
och gemensamhetsanslag upphöra och de för varje verk,
verksgrupp eller personalgrupp utgående avlöningarna utan åtskillnad
redovisas å myndighetsanslag. Beträffande de sakliga kostnaderna skulle
det nu tillämpade blandade systemet med utgifternas redovisande än på
myndighetsanslag och än på gemensamhetsanslag enligt vartdera alternativet
bliva ersatt med ett enhetligt system samt den i vissa fall tillämpade
uppdelningen av omkostnadsanslagen i huvudanslag och förstärkningsanslag
upphöra. Jämväl utgifterna för bidrag till icke statlig verksamhet
och till understöd till enskilda skulle genom de föreslagna omläggningarna
erhålla en rationellare anslagsuppdelning.

Vad därefter den inbördes värdesättningen av de båda alternativa förslagen
till ändrad riksstatsuppställning angår, synes denna böra verkställas
med hänsyn till dels förslagens förtjänster i systematiskt och formellt
avseende, dels de nya riksstatsuppställningarnas praktiska betydelse, dels
slutligen de med förslagens genomförande förbundna tekniska svårigheterna.

I systematiskt hänseende finna ämbetsverken avgjort företräde böra tillerkännas
det enligt alternativ A utarbetade förslaget till riksstatsuppställning
redan av den anledningen, att i detta förslag till grund för huvudtitlarnas
anslagsuppdelning lägges — icke såsom i den enligt alternativ B
utformade uppställningen de skilda utgiftsändamålen utan — de verksamlietsuppgifter,
för vilka statsmedel anvisas å riksstaten. Med en uppställning
av riksstatens utgiftssida i enlighet med alternativ A skulle förutsättning
skapas för ett verkligt bedömande av den i riksstaten genom -

32 Statskontorets ock riksräkenskapsverkets utlåtande.

förda avvägningen av den totala medelsanvisningen för olika verksamhetsområden.
Enär riksstatens centrala uppgift är att lämna en systematisk
översikt av anvisade anslagsmedel oell de för dessas täckning påräkneliga
inkomsterna, måste uppenbarligen en riksstatsuppställning, där
angivna avvägning av anslagsmedlen direkt framgår, anses äga företräde.
Den uppdelning av anslagsmedlen efter utgiftsslag, som framgår ur en
riksstatsuppställning i enlighet med alternativ B, kan i nu omliandlade
hänseende icke tillmätas tillnärmelsevis samma betydelse.

Direkta olägenheter av en omläggning av riksstatens uppställning i enlighet
med alternativ B skulle särskilt framträda i fråga örn medelsanvisningen
till sådana mera omfattande förvaltningar, beträffande vilka enligt
nuvarande riksstatsuppställning såväl avlöningar som omkostnader redovisas
å myndigheternas egna anslag. Såsom exempel på förvaltningar av
nu angivet slag, må anföras fångvården, riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen,
statens sinnessjukhus, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
tullverket, universiteten, statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och
lotsverket.

Det företräde i systematiskt hänseende, som det enligt alternativ A utarbetade
förslaget till riksstatsuppställning sålunda måste anses äga,
sammanhänger, i vad avser utgifter för verksamhet i statens regi, därmed,
att anslagsmedlens redovisning enligt nämnda förslag relativt nära
ansluter sig till myndigheternas medelsutbetalning. Angivna förhållande
är givetvis ägnat att underlätta såväl prövningen av själva medelsanvisningen
som bokföringen och revisionen av de verkställda utgifterna.

Även i formellt hänseende måste det enligt alternativ A utarbetade
förslaget till riksstatsuppställning anses överlägset det enligt alternativ
B utformade. Åt det förra förslaget har nämligen kunnat givas en
strängt enhetlig karaktär. Samtliga utgifter för verksamhet i statens
regi hava sammanförts å anslag till respektive myndigheter. Även för
det fall att kostnaderna för dyrtidstillägg anses böra såsom hittills anvisas
å gemensamlietsanslag, har anordning anvisats, enligt vilken de
faktiska utgifterna för nämnda ändamål bliva redovisade å myndighetsanslagen.
Samma förfarande har synts ämbetsverken böra tillämpas beträffande
redovisningen av utgifterna å vissa fristående anslag för särskilda
utredningar, vilkas utförande helt eller delvis verkställas genom
myndigheters försorg. Det enligt alternativ B utarbetade förslaget företer
icke samma enhetlighet. Sålunda redovisas utgifterna för verksamhet
i statens regi i vad avser avlöningar å myndighetsanslag och i vad
avser omkostnader å gemensamhetsanslag. Denna dualism i den föreslagna
riksstatsuppställningens struktur bottnar i en kompromiss mellan
två olika system. Vid ett enhetligt utformande av riksstatsuppställningen
i enlighet med de för alternativ B grundläggande principerna
skulle även beträffande avlöningskostnaderna de för myndigheterna under
varje huvudtitel eller, där huvudtitel uppdelats i flera förvaltningsgrenar,
under varje förvaltningsgren sammanföras å ett avlöningsanslag.
Att vid utarbetandet av nu ifrågavarande förslag till riksstatsuppställning
så icke skett, sammanhänger med att den i nuvarande riksstatsuppställning
tillämpade uppdelningen av avlöningsmedlen på särskilda
anslag för varje myndighet ansetts böra i huvudsak bibehållas
jämväl i den nya uppställningen. För avlöningskostnadernas uppdelning
på myndighetsanslag talar den detaljerade prövning, som hithörande
medelsanvisningar underkastas och alltjämt synas böra underkastas.
Enligt ämbetsverkens uppfattning bör emellertid samma nog -

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 33

granna prövning äga rum beträffande myndigheternas omkostnader.
Båda slagen av anslagsmedel äro nämligen ur budgettekniska och finan
sielia synpunkter av likartad betydelse. Något verkligt avgörande skäl
att i anslagshänseende behandla de medel, som avse myndigheternas omkostnader,
annorlunda än de medel, som avse myndigheternas avlönin
gar, synes under sådana förhållanden icke föreligga. Den stora omfattning,
i vilken ämbetsverkens omkostnader redan nu redovisas å myndighetsanslag,
och den tendens till ytterligare utbrytning av anslagsmedel
ur de gemensamma omkostnadsanslagen och dessa medels anvisande å
myndighetsanslag, som under senare år framträtt, visa också, att kravet
på specialredovisning i riksstaten jämväl av de olika myndigheternas örn
kostnader gjort sig starkt gällande.

Slutligen må uppmärksammas, att i uppställningen enligt alternativ B
icke kunnat undvikas, att under huvudrubriken »D. Övriga behov» anslag
för vitt skilda ändamål måst sammanföras.

Ett visst stöd för riksstatsuppställningens anordning i enlighet med
alternativ B har ansetts kunna hämtas ur det förhållandet, att den nuvarande
uppställningen av IV huvudtiteln i huvudsak är grundad på
en uppdelning av anslagsmedlen icke å myndighetsanslag utan å anslag
för olika utgiftsslag. I fråga örn fördelningen av de till de olika försvarsgrenarna
hänförliga anslagen på huvudavdelningar ansluter sig den
nuvarande uppställningen av denna huvudtitel emellerid icke till de
regler, som tillämpats i det enligt alternativ B utformade förslaget till
riksstatsuppställning. En omläggning i enlighet med sistnämnda förslag
skulle följaktligen jämväl för IV huvudtiteln medföra en avsevärd
omgestaltning av uppställningens allmänna struktur. Med hänsyn till
den särställning, som IV huvudtiteln i olika avseenden intager, hava ämbetsverken
emellertid icke funnit erforderligt, att vid nu ifrågasatta
omläggning av riksstatens uppställning de principer för anslagsmedlens
uppdelning, som för övriga huvudtitlar befunnits bäst motsvara kravet
på en rationell uppställning, utan åtskillnad tillämpas för de under IV
huvudtiteln anvisade anslagen. I överensstämmelse härmed hava ock ämbetsverken
beträffande sistnämnda huvudtitel begränsat den i enlighet
med alternativ A föreslagna omläggningen till de anslagsmedel, som hänföra
sig till departementet, arméförvaltningen, marinförvaltningen och
flygstyrelsen samt de för de olika försvarsgrenarna gemensamma anslagen,
övriga till de tre försvarsgrenarna hänförliga anslagsmedel skulle sålunda
enligt förslaget tills vidare bibehållas vid den anslags- och gruppindelning,
som tillämpas i nuvarande riksstatsuppställning. Enligt ämbetsverkené uppfattning
skulle en sådan uppställning av IV huvudtiteln icke vara oförenlig
med den föreslagna, enligt alternativ A utarbetade uppställningen av övriga
huvudtitlar. Med den avgränsning, som de tre huvudavdelningarna
för lantförsvaret, sjöförsvaret och flygvapnet i förslaget erhållit, kunna
nämligen var och en av dessa avdelningar anses hänföra sig till var sin
enhetliga myndighetsgrupp. Enligt denna tankegång skulle alltså den
för dessa grupper föreslagna uppdelningen av anslagsmedlen i princip
vara anordnad efter samma grunder som den uppdelning, vilken i nyssnämnda
förslag till uppställning av övriga huvudtitlar tillämpats be
träffande exempelvis under lil huvudtiteln anvisade anslagsmedel till
Sveriges representation i utlandet och under V huvudtiteln anvisade anslagsmedel
till länsstyrelserna.

Den enligt alternativ A utarbetade riksstatsuppställningens företräden
i systematiskt och formellt hänseende framför uppställningen enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr

3

34 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

alternativ B utgöra grund för den förstnämnda uppställningens motsvarande
företräden i fråga örn praktiskt värde och användbarhet. Under
hänvisning till de båda uppställningarnas allmänna struktur och med
åberopande av vad därom tidigare anförts, vilja ämbetsverken härutinnan
såsom sin mening uttala, att det enligt alternativ A utarbetade förslaget
måste anses äga avgjort företräde framför det enligt alternativ
B utformade i följande olika avseenden, nämligen vad angår:

1. Utarbetandet av myndigheternas ansiagsäskanden;

2. Utarbetandet inom departementen av förslag till riksstat;

3. Riksstatsförslagets behandling inom riksdagen;

4. Utformandet inom departementen av regleringsbreven för i riksstaten
anvisade anslag;

5. Dispositionen och bokföringen av anslagen hos myndigheterna;

6. Riksbokföringens genomförande; samt

7. Revisionen av myndigheternas räkenskaper.

Den enligt alternativ A utarbetade riksstatsuppställningens företräden
i angivna hänseenden äro i huvudsak att återföra på det förhållandet,
att i nämnda uppställning anslagsmedlen för verksamhet i statens
regi sammanförts å anslag under respektive myndigheter, varigenom de
olika leden i arbetet för riksstatens utformande, respektive den fastställda
riksstatens realiserande kunna utföras i sitt rätta sammanhang och med
iakttagande av tillbörlig konsekvens.

Beträffande därefter det praktiska genomförandet av den ifrågasatta
omläggningen av riksstatens utgiftssida framgår av utredningen, att de
med omläggningen förbundna svårigheterna bliva större i samma mån
som omläggningen göres mera genomgripande. Med hänsyn till att det
enligt alternativ A utarbetade förslaget till riksstatsuppställning i princip
nära ansluter sig till den för flertalet huvudtitlar nu tillämpade uppställningen,
hava för detta förslag med omläggningen förbundna svårigheter
framträtt allenast i fråga örn sådana huvudtitlar eller delar av huvudtitlar,
vilkas nuvarande uppställning mera avsevärt avviker från den för
huvudtitlarna i allmänhet tillämpade. De i berörda hänseende största
svårigheterna hava hänfört sig till VIII och IX huvudtitlarna. En omläggning
av riksstatens uppställning i anslutning till det enligt alternativ
B utarbetade förslaget åter skulle medföra mycket stora svårigheter
beträffande flertalet huvudtitlar. Dels skulle de vid en omläggning enligt
alternativ A framträdande svårigheterna i huvudsak göra sig gällande
jämväl vid en omläggning enligt alternativ B. dels skulle på grund av
sistnämnda omläggnings större räckvidd nya svårigheter framträda. De
med genomförandet av en riksstatsuppställning enligt alternativ B förbundna
olägenheterna göra sig starkast gällande vid den uppdelning i
skilda förvaltningsgrenar, som för vissa större huvudtitlar visat sig ofrånkomlig.
Beträffande särskilt VIII huvudtiteln skulle det möta nästan
oöverstigliga svårigheter att i nämnda hänseende nå fram till en ur såväl
systematiska som praktiska synpunkter tillfredsställande uppdelning.

I överensstämmelse med vad statskontoret och riksräkenskapsverket i
det föregående anfört, få ämbetsverken dels uttala, att en omläggning av
uppställningen av riksstatens utgiftssida bör med det snaraste komma till
stånd, dels förorda, att denna omläggning utformas i enlighet med de grunder,
som innefattas i förut omhandlade alternativ A.

35

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket genom avgivande av
förevarande utlåtande sålunda fullgjort det av Kungl. Majit lämnade
uppdraget i vad avser uppställningen av riksstatens utgiftssida, hava ämbetsverken
för avsikt att i ett kommande utlåtande till behandling upptaga
bl. a. följande med den ifrågasatta omläggningen av riksstaten sammanhängande
frågor, nämligen:

1. Riksstatens komplettering i avseende å vissa hittills vid sidan av budgeten
redovisade inkomster och utgifter;

2. Riksstatens specialbudgeter;

3. Den budgetära behandlingen av myndigheternas inkomster i egen
verksamhet;

4. Uppställningen av riksstatens inkomstsida;

5. Den budgetära behandlingen av hyggnadsanslagen;

6. Dispositionen och utbetalningen av i riksstaten anvisade anslagsmedel;

7. Omprövning av myndigheternas hänförande till huvudförvaltningar
eller till i räkenskapshänseende underordnade förvaltningar;

8. Rationalisering av bokföringen hos huvudförvaltningar och underförvaltningar;
samt

9. Utfärdandet av allmänna utbetalnings- och bokföringsföreskrifter.

I ärendets handläggning hava förutom undertecknade deltagit från
statskontoret statskommissarien Thorstenson och från riksräkenskapsverket
tillförordnade byråchefen Andersson.

Stockholm den 15 september 1933.

Underdånigst

C. A.son Leijonhufvud.

Erik Stridsberg.
Karl H. Tottie.

P. S. Runemark.

föredragande.

.. .

•m *

> •v f

o w

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

37

Bilaga 1.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl, hov- och slottsstaten».

1

2

3

4

7

8
9

10

i

‘

Kronor

Kronor

Kungl, hovstaten:

Kungl. Maj:ts hovhållning...........................................

000

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och
handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kron-prinsessan ................................................................

000

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland

000

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke....................

000

Ved och kol för de kungl, hoven ............................

000

Underhåll och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl, slotten ........

000

Kungl, hovstallets utfodring........................................

000

000

Kungl, slottsstaten:

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl,
hoven upplåtna byggnader ...................................

000

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid
Stockholms slott........................................................

000

Underhåll m. m. av Drottningholms m. fl. kungl,
slott, reservationsanslag............................................

000

000

Summa

000

38

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Statsråden utan departement m. m...............

Departementet:

000

!''■

2

Avlöningar, förslagsanslag..............................

000

3

Omkostnader, förslagsanslag ........................

000

000

4

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif-

.

ters allmängörande, förslagsanslag

000

Säger för departementet

000

B. Justitiekanslersämbetet.

.

Justitiekanslersexpeditionen:

1

Avlöningar, förslagsanslag..............................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................

000

000

Säger för justitiekanslersämbetet

000

C. Domstolarna.

Högsta domstolen:

1

Avlöningar, förslagsanslag..............................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ...........................

000

oooj

Regeringsrätten:

i

3

Avlöningar, förslagsanslag..............................

000

4

Omkostnader, förslagsanslag ...........................

000

000

Nedre justitierevisionen:

5

Avlöningar, förslagsanslag ...............................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ...........................

Hovrätterna:

000

000

7

Avlöningar, förslagsanslag...............................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag ..........................

Häradsrätterna:

000

000

Justitiestaten:

9

Avlöningar, förslagsanslag...........................

000

10

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

39

Kronor

Kronor

11

Reseersättning till nämndemän, förslagsanslag

000

12

Nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag
Vattendomstolarna:

000

000

13

Avlöningar, förslagsanslag...........................................

000

000

14

Omkostnader, förslagsanslag ......................................

Civil personal vid krigsrätterna:

000

15

Avlöningar, förslagsanslag .........................................

000

000

16

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

Säger för domstolarna

000

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1 | Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

2 | Kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, förslagsanslag

3 | Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags anslag

...........................................................................

4 j Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag

5 | Medikolegal besiktningar, förslagsanslag

6 ; Ersättning för vissa bötesandelar, förslagsanslag

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet

000

000

000

000

000

000

000

E. Fångvården m. m.

1

2

3

4

5

Fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten:

Avlöningar, förslagsanslag .......................................

Omkostnader, förslagsanslag......................................

Överståthållarämbetets och länsstyrelsernas kostnader

för fångtransport, förslagsanslag ................................

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd,

reservationsanslag ..................................................... I

Bidrag till svenska skyddsförbundet -...........................1

Säger för fångvården m. m.l

000

000

000

000

000

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1 Avlöningar, förslagsanslag..........................................

2 Omkostnader, förslagsanslag .......................................,

3 Understöd till skyddshemmen å Viebäck, förslagsan slag

...............................................................................

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare!

000

000

otto

000

000

40

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

G. Diverse.

i 1 Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upp-:

i rättande av fastighetsregister m. m., förslagsanslag
! 2 Svensk författningssamling, förslagsanslag ....................

3 Bidrag till utgivande av »Nytt juridiskt arkiv» ..........i

4 Internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och artistiska arbeten, förslagsanslag
o Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................

6 Lagberedningen, reservationsanslag

7 Processlagberedningen, reservationsanslag

8 Fastighetsregisterkommissionen, reservationsanslag

9 j Extra utgifter, reservationsanslag .............................. !

Säger för diversej
Summa!

Kronor

Kronor

I

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

41

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Departementet.

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Säger för departementet

000

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar:

1

Avlöningar och ortstillägg åt personal å ordinarie

och å extra stat m. m., förslagsanslag ................

000

2

Avlöningar till attachéer, reservationsanslag................

000

3

Avlöningar till handelsattachéer, reservationsanslag

000

4

Avlöningar till skrivbiträden vid beskickningar och

konsulat, reservationsanslag ....................................

000

5

Avlöningar till extra biträden och vaktbetjänte vid

beskickningar och konsulat, reservationsanslag ....

000

000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, reser-

valionsanslag ...............................................................

000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag ........

000

8

Rese- och traktamentspenningar samt flyttningsersätt-

ning, förslagsanslag .......................................................

000

9

Skrivmaterialier m. m. vid beskickningar och konsulat,

reservationsanslag

000

10

Övriga omkostnader vid beskickningar och konsulat,

förslagsanslag ................................................................

000

11

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i ut-

landet, möbler m. m., reservationsanslag ................

000

12

Hyror för beskickningslokaler i Moskva och Ankara

m. m., förslagsanslag..................................................

000

Säger för Sveriges representation i utlandet

000

CO to

42

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor Kronor

C. Internationella byråer m. m.

1 Sveriges andel i kostnaderna under år 1933 för Natio nernas

förbund, förslagsanslag ................................ 000

2 i Sveriges representanters deltagande i Nationernas för bunds

delegeradeförsamling .................................. 000

3 Sveriges deltagande i internationella konferenser .. 000

4 Sveriges deltagande i den internationella nedrustnings konferensen

m. m., förslagsanslag ............................! * \ 000

5 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i IIaag,|

förslagsanslag ...............................................................j | 000

6 Internationella Oderkommissionen, förslagsanslag ........ 000

7 Riksdagens interparlamentariska grupp ................ 000

Säger för internationella byråer m. m. 000

D. Diverse.

1 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag ............................ j 000

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige ...j 000

Upplysningsarbete för freden ........................................ 000

4 | Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,|

reservationsanslag ........................................................I 000

5 I Extra utgifter, reservationsanslag ....................................j 000

6 Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag 000

Säger för diverse'' j 000

Summa'' 000

1

2

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

1

Statskontorets och riksrlikenskapsverkets utlåtande.

43

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Departementet.

Departementet:

Avlöningar, förslagsanslag

000

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

Säger för departementet

000

B. Centrala ämbetsverk samt lör försvaret

gemensamma behov m. m.

Arméförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag ..........................................

000

Omkostnader, förslagsanslag

000

000

Marinförvaltningen:

Avlöningar, förslagsanslag ......................................

000

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

Flygstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

Omkostnader, förslagsanslag

000

000

1 Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

000

Försvarsväsendets lönenämnd .....................................

000

Befrämjande av den andliga vården vid försvarsvä-

sendet, reservationsanslag ...........................................

000

Kommunalutskylder för försvarsväsendets till tjänste-

bostäder upplåtna fastigheter, förslagsanslag

000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag .............................................................

000

1 Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag

000

Säger för centrala ämbetsverk samt för försvaret gemen-

samma behov m. m.

000

C. Lantförsvaret.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.:

Avlöning till personal vid staber och truppförband

in. fl., förslagsanslag .............................................

()()(

;

44 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

f

Kronor

Kronor

12

Resestipendier, reservationsanslag................................

000

000

Säger för lantförsvaret

000

D. Sjöförsvaret.

.........

Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m.:

1 1

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.,

förslagsanslag ............................................................

000

! 8

|

Resestipendier, reservationsanslag..............................

000

000

Säger för sjöförsvaret

000

E. Flygvapnet.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. lii.:

1 i

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m., förslags-

anslag ................................................................

000

2

Resestipendier, reservationsanslag..............................

000

000

Säger för flygvapnet

000

Summa

000

Statskontorets och riksrfikenskapsverkets utlåtande.

45

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Departementet.

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag...................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ................................

000

000

Säger för departementet

000

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

Ordinarie verksamhet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

3

Socialstyrelsens ortsombud ........................

000

000

4

Allmän levnadskostnadsundersökning, reservationsan-

slag ...................................................................

000

000

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m.

:

Förlikningsman för medling i arbetstvister m.

m.:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

000

Arbetsdomstolen:

7

Avlöningar, förslagsanslag............................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

000

9

Bidrag till den offentliga arbetsförmedlingen i riket,

förslagsanslag ...................................................

Yrkesinspektionen:

000

10

Avlöningar, förslagsanslag............................

000

11

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

000

12

Bidrag till föreningen för arbetarskydd ...........

Arbetsrådet:

000

13

Avlöningar, förslagsanslag...........................

000

14

Omkostnader, förslagsanslag........................

000

000

15

Bidrag till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor

000

16

Bidrag till arbetsledarekurser ...........................

000

000

Bekämpande av arbetslösheten:

■

17

Arbetslöshetskoinmissionen, förslagsanslag .......

000

18

Kontantunderstöd in. tn., reservationsanslag.......

000

000

46

Statskontorets och rikarakenskapsverkets utlåtande.

Kronor

i

Kronor

Olycksfallsförsäkring:

Riksförsäkringsanstalten:

19

Avlöningar, förslagsanslag ......................... 000

20

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

21

Riksförsäkringsanstaltens ortsombud m. m.,

förslagsanslag ..........:...................■............. 000

000

Försäkringsrådet:

22

Avlöningar, förslagsanslag........................... 000

23

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

24

Kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycks-

fall i arbete m. m., förslagsanslag ........................

000

25

Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag............

000

000

Sjukförsäkring:

26

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........

000

27

Bidrag till inoderskapsförsäkring, förslagsanslag .......

000

28

Moderskapsunderstöd, förslagsanslag............................

000

oool

Allmänna pensionsförsäkringen:

Pensionsstyrelsen:

29

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

30

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

•

31

Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsan-

slag........................................................... 000

000

32

Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen

örn allmän pensionsförsäkring, förslagsanslag

000

33

Åtgärder till förebyggande och hävande av invali-

ditet..........................................................................

000

34

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ..........................................................

000

35

Postverkets kostnader för tryckning och expediering

av pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938,
förslagsanslag ...........................................................

000

36

Ersättning till häradsskrivare för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag................................................

000

000

Tvångsarbetsanstalten alkoholistanstalter m. m.:

Statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter:

37

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

38

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

39

Bidrag till frälsningsarméns räddningshem ..............

000

40

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader m. m., förslagsanslag.......................

000

41

42

Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m.,

förslagsanslag ..........................................................

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, för-

000

slagsanslag ...............................................................

000

43

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag........

000

44

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

lii. m., reservationsanslag ........................................

000

000''

Statskontorets och riksväkenskapsverkets utlåtande.

47

Kronor

Kronor

Fattigvård och barnavård:

Statsinspektion av fattigvård och barnavård:

45

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

46

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

47

Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag ........................

000

48

Barnavård i allmänhet, förslagsanslag .......................

000

49

Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattig-

vårdskonventionen m. m., förslagsanslag...............

000

50

Ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård

.

m. m. åt gammalsvenskbybor, förslagsanslag

000

51

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag

000

52

Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsför-

bundet........................................................................

000

53

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

000

54

Bidrag till barnhusen................................................

000

55

Skvddsuppfostran, förslagsanslag ................................

000

000

Säger för sociala verk och inrättningar

000

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

• ''.

Medicinalstyrelsen:

i

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

3

Sinnessjuknämnden, förslagsanslag ................................

Statsmedicinska anstalten:

000

Statens bakteriologiska laboratorium:

4

Avlöningar, förslagsanslag .......................... 000

5

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

Statens rättskemiska laboratorium:

*

6

Avlöningar, förslagsanslag........................... 000

7

Omkostnader, förslagsanslag ...................... 000

000

Statens farmaceutiska laboratorium:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

■■

9

Omkostnader, förslagsanslag....................... 000

000

000

1’rovinsialläkarstaten :

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

10

Avlöningar, förslagsanslag ........................... 000

11

Omkostnader, förslagsanslag ........................ 000

000

12

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag ............

000

000

48

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

kronor

Kronor

Sjukvärdsanstalterna.

S nnessjukvårdsanslalter:

Statens sinnessjukhus:

13

Avlöningar, förslagsanslag ............................ 000

14

Omkostnader, förslagsanslag ........................ 000

000

15

Inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen in. m.,

reservationsanslag ...................................................

000

16

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg

och Malmö, förslagsanslag........................................

000

17

Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, för-

slagsanslag ................................................................

000

18

Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka, förslagsanslag....................

000

19

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag..........

000

Statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn:

20

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

21

Omkostnader, förslagsanslag....................... 000

000

000

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Järvsö sjukhus för spetälska:

22

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

23

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

24

Vissa bidrag till lasarett m. m.................................

000

25

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

r

kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag ............

000

26

Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjuk-

vårdsanstalter, förslagsanslag....................................

000

27

Bidrag till resor för vissa patienter vid kust-

sanatorierna, förslagsanslag ...................................

000

i

28

Bidrag till folksanatorierna .......................................

000

29

Behandling av medellösa lupuspatienter från lands-

orten, förslagsanslag ................................................

000

30

Bidrag till radiumhemmet i Stockholm, förslags-

anslag .......................................................................

000

31

Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter

för radiumbehandling, förslagsanslag ....................

000

j 32

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, förslagsanslag ...............................

000

| 33

Bidrag till driften av epidemisjukhus, förslagsanslag

000

34

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, för-

slagsanslag ................................................................

000

000

V anföreanstalter:

35

Bidrag till vanföreanstalter, förslagsanslag ................

000

36

Bidrag till resor för vanföra, förslagsanslag

000

37

Bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt

m. m., reservationsanslag ........................................

000

38

Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna

000

Bidrag till Eugeniahemmet .......................................

000

000

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

49

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

Hälsovård i allmänhet.

Barnmorskeläroanstalterna:

Avlöningar, förslagsanslag............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor och re-servbarnmorskor, förslagsanslag ................................

Viss ersättning till barnbördshuset i Lund m. m.....

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor:

Avlöningar ....................................................................

Omkostnader ...............................................................

Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor, förslags-

Kronor

Kronor

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag
Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslags-

Skyddskoppympningen, förslagsanslag............................

Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-slagsanslag ....................................................................

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ............................

Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

reservationsanslag ........................................................

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag ........

Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinal-växter m. m.................................................................

000

Säger för inedicinalstatcn samt hälso- och sjukvården

000

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

Överståthållarämbetet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Länsstyrelserna:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

4

Reseersättningar, förslagsanslag...................................

000

5

Expenser och tryckningskostnader, förslagsanslag ....

000

000

Fögderiförvaltningarna:

6

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

7

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

i Lappfogdarna m. fl.:

8

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

9

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

Säger för Överståthållarämbetet och landsstater

000

Bihang lill riksdagens protokoll 19.‘U. 1 sami. Nr 220. 4

50 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

E. Polisväsendet.

[

Statspolisorganisationen:

1

Statspolisintendenten, förslagsanslag...........................

000

2

Materiel, utrustning och expeditionskostnader, för-

slagsanslag ................................................................

000

3

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag............

000

000

4

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslags-

anslag ............................................................................

000

5

Bidrag till den lokala polisorganisationen å lands-

bygden m. m., förslagsanslag ....................................

000

6

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av

särskilda anordningar för polisväsendet i dess hel-het m. m., förslagsanslag ............................................

000

7

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag ................................................................

000

8

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsen-

det, förslagsanslag ........................................................

000

9

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. ni.........

000

10

Poliskollegierna, förslagsanslag ........................................

000

Säger för polisväsendet

000

F. Diverse.

1

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorgani-

[

sationens konferens m. m., förslagsanslag ................

000

2

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

000

3

Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar,

förslagsanslag ................................................................

oooj

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

f

vationsanslag ................................................................

i

000

5

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

.1

000

Säger för diverse!

000

Summa

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

51

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

1

Kronor

A. Departementet.

■ ''

1

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslat/ ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

oooj

Säger för departementet

000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

3

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnads-kåren, reservationsanslag ...........................................

Vägorganisationen i länen:

000

4

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

5

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

6

Reseersättning till nämndemän vid vägsyn, förslagsanslag
Vägunderhåll och vägbyggnader:

000

1

7

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., förslags-

anslag ........................................................................

000

8

Avsättning till statens automobilskattemedelsfond,

förslagsanslag ...........................................................

000

9

Bidrag till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar, reservationsanslag ................................

000

10

Bidrag till byggande av enkla bygdevägar, reserva-

tionsanslag ................................................................

000

1 11

Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs och Värmlands län, reserva-tionsanslag ................................................................

000

i

12

Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar, reserva-

tionsanslag ................................................................

000

13

Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reserva-

tionsanslag ................................................................

000

11

Anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län, reserva-tionsanslag ................................................................

otto

15

Bidrag till forskningsändamål ...................................

000

000

52

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

16

17

18

19

20

21

Hamnar och farleder:

Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag
Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations-anslag ........................................................................

Underhåll av statens fiskehamnar, reservationsanslag
Anläggande och underhåll av statsunderstödda fiske-hamnar, reservationsanslag........................................

Uthamn för Haparanda och Tornedalen, reservations-anslag ........................................................................

Marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen —Ål-stenshamn, reservationsanslag ................................

Kronor

Kronor

000

000

000

000

000

000

1 :''/

j

!

000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

000

C. Vägtralikväsendet.

!

1

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag ....................

000

2

Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-

anslag ...........................................................................

000

3

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag...............

000

Säger för vägtrafikväsendet

000

D. Luftfartsväsendet.

1

Luftfartsmyndigheten, förslagsanslag................................

000

2

Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag

000

3

Radiotjänst för luftfarten ...............................................

000

4

Extra besiktningar av luftfartyg ....................................

000

5

Expeditionsplattform å Bulltofta flygplats, reservations-

anslag ............................................................................

000

6

Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av

landningsfält för flygplan, reservationsanslag ............

000

Säger för luftfartsväsendet

000

E. Byggnadsväsende!.

Byggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Länsarkitekter:

3

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

4

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

5

Underhåll och reparationer av statens byggnader,

reservationsanslag ........................................................

000

6

Lyshållning m. fl. utgifter för statens fastigheter i!

Stockholm, förslagsanslag ............................................|

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

53

Kronor

Kronor

7

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag ni. m.,

reservationsanslag .......................................................

000

8

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggna-

der, reservationsanslag ...............................................

000

9

Hyreskostnader, förslagsanslag ........................................

000

Säger för byggnadsväsende!

000

F. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för vissa lindringar i

befordringsavgifter, förslagsanslag................................

000

2

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag ...............................................................

000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

000

4

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

000

Säger för diverse

000

Summa

000

54

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

!

i

Kronor

Kronor

A. Departementet.

r

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

'' 2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

■

Säger för departementet

000

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegium:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Statskontoret:

3

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

4

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Kammarrätten:

5

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Statistiska centralbyrån:

Ordinarie verksamhet:

7

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

8

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

9

Bibliotekets underhållande, reservations-

anslag....................................................... 000

000

10

1930 års allmänna folkräkning, reservationsanslag...

000

11

1932 års allmänna jordbruksräkning, reservations-

anslag ........................................................................

000

000

Riksräkenskapsverket:

12

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

13

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Statens pensionsanstalt:

14

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

15

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

16

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................

000

17

Statens bostadsnämnd ....................................................

000

18

Statens tryckerisakkunnige m. m., förslagsanslag ........

000

Säger för allmänna centrala ämbetsverk m. m.

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

55

Kronor

Kronor

C. Skatte- och kontrollväsen.

Tullverket:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Fortskaffningsmateriel m. m., reservationsanslag........

000

000

■.i

Kontrollstyrelsen:

!

Styrelsen:

4

Avlöningar, förslagsanslag............................ OOOj

5

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

6

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag ........

000

000

Mynt- och justeringsverket:

7

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

9

Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ...

000

10

Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag ...

000

11

Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslags-

anslag ............................................................................

000

12

Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

000

13

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................

000

14

Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag....................

000

15

Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933,

förslagsanslag ................................................................

000

16

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-

anslag .........................................................................

000

Säger för skatte- och kontrollväsen

000

D. Ersättningar lör särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

1

j Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

j

000

2

1 Städers friheter, förslagsanslag.......................................

000

3

| Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

,

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ...........

000

4

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

landsting, för till statsverket indragna brännvins-

försäljningsmedel ......................................................

000

5

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags-

anslag .........................................................................

000

6

Inlösen av och ersättning för skattefrälseräntor, för-

slagsanslag ...................................................................

000

7

Avsättning till skatteutjämningsmedlens fond, förslags

anslag ...........................................................................

000

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättig

.1

1

heter m. m................................................................

i ..... -

000

56 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

1

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-

slagsanslag .........................................................

000

2

Vissa internationella byråer, förslagsanslag...................

000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ..................................................

000

4

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

000

i

Säger för diverse

000

Summa

000

ij U

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

57

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Departementet.

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Säger för departementet

000

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Riksarkivet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Inköp av böcker och arkivalier m. m., reservations-

anslag .......................................................................

000

000

Landsarkiven m. m.:

4

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

5

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

6

Inköp av böcker och arkivalier m. m., reservations-

anslag ........................................................................

000

000

Kungl, biblioteket:

7

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

9

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag ........

000

000

Stifts- och landsbiblioleket i Linköping:

10

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

11

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

12

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag ........

000

000

13

Bidrag till pedagogiska biblioteket ................................

000

Nationalmuseet:

14

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

15

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

16

Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-

anslag ........................................................................

000

17

Utländska studieresor, reservationsanslag....................

000

000

58 Statskontorets ock riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

Livrustkammaren:

18

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

19

Omkostnader, förslagsanslaq ........................................

000

! 20

Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-

anslag ........................................................................

000

000

Naturhistoriska riksmuseet:

21

Avlöningar, förslagsanslag...........................................

000

| 22

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

23

Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-

anslag ........................................................................

000

000

24

Bidrag till Nordiska museet............................................

000

25

Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund ................

000

26

Bidrag till musikhistoriska museet ...............................

000

! 27

Bidrag till svenska skolmuseet........................................

000

Säger för arkiv, bibliotek och museer

000

C. Kyrkliga ändamål.

Domkapitlens expeditioner:

i

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

3

Kleresistaten, förslagsanslag ............................................

000

4

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

000

5

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsan-

slag ................................................................................

000

6

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

i

anslag ............................................................................

000

7

Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................

000

1 8

Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag....................

000

9

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

000

10

Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i ut-

landet ............................................................................

000

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder, förslagsanslag ........................

000

12

Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............................

000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

000

Säger för kyrkliga ändamål

000

Statskontorets oeh riksräkenskapsverkets utlåtande.

59

1

Kronor

Kronor

D. Akademier m. m.

1

Bidrag till svenska akademien........................................

000

2

Bidrag till vetenskapsakademien ...................................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

000

000

3

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

4

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

5

Underhåll och ökande av samlingarna, reservations-

anslag ........................................................................

000

6

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnads-

000

f

minnesmärken, reservationsanslag............................

000

»

Akademien för de fria konsterna:

000

7

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

8

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

9

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag........

000

; 10

Resestipendier m. m., reservationsanslag....................

000

000

Musikaliska akademien:

000

11

Avlöningar, förslagsanslag .....................................

12

Omkostnader, reservationsanslag ................................

000

; 13

Stipendier m. m., reservationsanslag............................

000

000

De kungliga teatrarna:

000

14

Bidrag till kungl, teaterns aktiebolag ........................

| 15

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad förvarad lösegendom m. m....................

000

000

Säger för akademier m. m.

000

!

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

i

m. ni.

Universitetskanslersexpeditionen:

000

1

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

.

Uppsala universitet:

000

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................

4

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

5

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

000

f»

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

000

reservationsanslag .................................................

7

Stipendier ..................................................................

000

000

i

1.linds universitet:

000

8

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

9

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

! io

Materiel m. m., reservationsanslag .........................

000

I

60

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

11

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

reservationsanslag .....................

000

12

Stipendier .....................

000

000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

13

Avlöningar, förslagsanslag.......................................

000

14

Omkostnader, förslagsanslag ....................................

000

15

Materiel m. m., reservationsanslag ...........................

000

16

Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reserva-

tionsanslag .............................

000

000

Tandläkarinstitutet:

17

Avlöningar, förslagsanslag .....................

000

18

Omkostnader, förslagsanslag ................

000

000

Universitetssjukhus:

19

Akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag........

000

20

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund ...........................................

000

21

Understöd och ersättningar till Serafimerlasarettet

000

22

Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm....

000

! 23

Bidrag till pediatrisk klinik i Stockholm m. m.....

000

000

Gemensamma ulliversitetsändamål:

1 24

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus

för arbete i anledning av vid sjukhusen anordnad
klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater ...........................................

000

25

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, re-

servationsanslag ...........................

000

I 26

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ....

000

27

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag ...............................

000

28

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirur-giska institutet, reservationsanslag ........................

000

000

29

Ortnamnsundersökningarna i riket ...............................

000

30

Landsmålsundersökningarna i riket................................

Rasbiologiska institutet:

000

31

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

32

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Earmaceutiska institutet:

33

Avlöningar, förslagsanslag ..............................

000

000

34

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

35

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

000

000

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

1

1

m. m.......................................

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

61

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

F. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska
institut.

Tekniska högskolan:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,

reservationsanslag ....................................................

Stipendier, reservationsanslag........................................

Chalmers tekniska institut:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek,

reservationsanslag ....................................................

Stipendier m. m., reservationsanslag............................

Kronor

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

Kronor

000

000

Säger för tekniska högskolan och Chalmers tekniska

institut............................................................................

000

G. Skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Säger för skolöverstyrelsen

000

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Stipendier, reservationsanslag........................................

000

000

Allmänna läroverken:

4

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

5

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de

männa läroverken, reservationsanslag ... ..............

000

6

Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och ved-

kassor m. in., förslagsanslag....................................

000

7

Ersättning för djäknepenningar m. m....................

000

000

8

Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter........................................................

000

Kommunala läroverk:

9

Understöd åt vissa kommunala gymnasier................

000

62

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

1

Kronor

i Kronor

I 10

Bidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag ....

000

! 11

Bidrag till kommunala mellanskolor, förslagsanslag

000

000

Privatläroverken:

12

Bidrag till högre goss- och sam skolor, förslagsanslag

000

13

Bidrag till högre flickskolor, förslagsanslaq................

000

14

Bidrag till enskilda mellanskolor, förslagsanslag ....

000

15

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalter-

nas vikariatskassa, förslagsanslag ...........................

000

16

Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

1

enskilda läroanstalter, förslagsanslag ....................

000

17

Bidrag till Annaskolan i Stockholm............................

000

000

18

Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärår-

!

i unor i kvinnlig slöjd ...............................................

000

19

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ...

000

20

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ................................................................

000

Säger för allmänna läroverken m. m.

000

!■ * v

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ................

000

4

Stipendier, reservationsanslag........................................

000

000

Småskoleseminarier:

5

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

7

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ................

000

8

Stipendier, reservationsanslag........................................

000

000

000

Folkskolinspektionen.

Folkskolinspektionen:

9

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

10

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

000

Folkskolväsendet.

Folkskolor m. m.:

11

Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, för-

slaqsanslag ...............................................................

000

12

Allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna för

folkskoleväsendet, förslagsanslag ............................

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 63

.........._ - .

Kronor

Kronor

13

Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor, för-

slagsanslag ................................................................

000

14

Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m., förslagsanslag........

000

15

Bidrag till avlönande av lärare åt vid statsunder-

stödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem

intagna barn i skolåldern, förslagsanslag ............

000

16

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ........................................

000

17

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt

1

lots- och fyrpersonalens barn, förslagsanslag........

000

18

Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträ-

dande föreståndarinnor vid skolhem och arbets-

stugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

,

förslaqsanslaq ............................................................

000

19

Bidrag för inackordering av skolbarn i skolhem

eller enskilda hem, dock ej i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslaq ........................................

000

20

Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skol-

pliktiga barn, förslagsanslag ....................................

000

21

Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags-

anslag ........................................................................

000

22

Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag

000

23

Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i

utlandet ...................................................................

000

000

Nomadskolor:

24

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

25

Omkostnader, förslaqsanslaq ........................................

000

000

Fortsättningsskolor:

26

Bidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor,

förslaqsanslaq ............................................................

000

27

Bidrag lill centralisering av fortsättningsskolväsen-

det, förslagsanslag ....................................................

000

28

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor,

reservationsanslag ...................................................

000

000

000

Högre folkskolor och folkhögskolor.

29

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............

000

Folkhögskolor:

30

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ................

000

31

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

000

000

000

64

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

Abnormundervisningen.

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

32

Avlöningar ...................................................................

000

33

Omkostnader ...............................................................

000

rinn

Förskolan för blinda i Växjö:

34

Avlöningar ....................................................................

000

35

Omkostnader ................................................................

000

nnn

Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

36

Avlöningar ....................................................................

000

37

Materialier, expenser m. m., reservationsanslag ........

000

000

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

38

Avlöningar ....................................................................

000

39

Omkostnader ................................................................

000

000

40

Bidrag till hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor

000

41

Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reserva-

tionsanslag ....................................................................

000

42

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, reservationsanslag ...............................................

000

43

Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hant-

verkare, reservationsanslag ...........................................

000

44

Understöd åt blivande blindlärare, reservationsanslag

000

45

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

000

46

Bidrag till de blindas förening.......................................

000

47

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

000

48

Bidrag till tysta skolan å Lidingön................................

000

49

Bidrag till kyrklig själavård åt dövstumma ................

000

50

Bidrag till tidning för dövstumma ............................

000

51

Bidrag till svenska föreningen för dövas väl................

000

000

Säger för folkundervisningen

000

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk:

i

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ................

000

4

Stipendier, reservationsanslag........................................

000

000

5

Bidrag till handelsgymnasier ...................

000

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning:

6

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-

visning, förslagsanslag ............................................

000

7

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning, reservationsanslag ............................................

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande. 65

Kronor

Kronor

8

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning, förslagsanslag ............................

000

000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

9

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm....................

000

10

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m.................

000

11

Bidrag till vävskolan i Borås ...................................

000

000

Säger för yrkesundervisningen

000

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

1

Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befräm-

jande, reservationsanslag ............................................

000

2

Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....

000

Populärvetenskapliga föreläsningar m. m.:

3

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservations-

anslag .......................................................................

000

4

Understöd för anordnande av s. k. flyttande folk-

högskolekurser, reservationsanslag...........................

000

5

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

Bons- och administrationskostnader........................

000

6

Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar,

reservationsanslag ....................................................

000

000

7

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande, reservationsanslag

000

8

Bidrag till föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten m. m...............................

000

9

Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika ....................

000

Statens studielån:

! io

Nämnden för statens studielån.................................

000

ii

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån, förslagsanslag......................................

000

000

Statens biografbyrå:

12

Avlöningar, förslagsanslag .....................................

000

13

Omkostnader, förslagsanslag .......................

000

000

14

Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-

ende ändamål, reservationsanstaq ..............

000

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

000

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

''

1

Avlöningar, förslagsanslag ..................

000

1

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

Bihang

till riksdagens protokoll 193i. 1 samt. Nr 220.

5

66 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

Kronor

3

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag ................

000

4

Stipendier, reservationsanslag........................................

000

000

5

Understödjande av gymnastik och idrott ...................

000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

000

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker, reservationsanslag ....................................

000

2

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ...........................................................

000

Nusvensk ordbok:

3

Understöd åt docenten Östergren för fortsatt ut-

givande av ordboken................................................

000

4

Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., re-

servationsanslag ........................................................

000

000

5

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar........................

000

6

Understöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande av

hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» ............

000

7

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

000

8

Understöd åt stationsinspektoren Karl Tirén för fullföl-

jandet och avslutandet av hans samlings- och forsk-

ningsarbete beträffande lapparnas musik ................

000

9

Understöd åt folkmusikkommissionen för utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons samlingar av äldre svensk folk-

musik, reservationsanslag ............................................

000

1°

Bidrag till föreningen Pietas....................................;......

000

11

Bidrag till svenska naturskyddsföreningen ....................j

000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst!

m. m............................................................................1

000

N. Diverse.

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris............................

000

2

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommis-

sionen, reservationsanslag ............................................

000

3

Sveriges anslutning till vissa internationella veten-

skapliga sammanslutningar, reservationsanslag...........

000

4

Skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ...................

000

5

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ...

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

67

Kronor

Kronor

6

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professur i svenska språket och littera-

turen ..............................................................

000

7

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

000

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...............................................................

000

9

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

000

10

Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag ............

000

Säger för diverse

000

Summa

000

68

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Kronor

1

Kronor

A. Departementet.

Departementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Säger för departementet

000

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

Lantbruksstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

4

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Statskonsulenter m. m.:

5

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Fiskeriintendenter m. m.:

7

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Lantbruksattachéer:

9

Avlöningar ....................................................................

000

10

Omkostnader ................................................................

000

000

Säger för lantbruksstyrelsen m. m.

000

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Lantbruksakademien:

1

Bidrag till avlöningar, förslagsanslag

000

2

Museum, bibliotek m. m., reservationsanslag ............

000

000

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbrukson!-

■

rådet:

3

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

4

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

69

5

6

.

7

8

9

,0

!

Fasta försöksgårdar för jordbruket:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Statens växtskyddsanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd-

gårdar ............................................................................

Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor ................................

Kronor

Kronor

000

000

000

000

000

000

000

000

Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på

jordbruksområdet ........................................................

000

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

i

Lantbrukshögskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

3

Undervisningsmateriel, reservationsanslag...................

000

4

Inredning och inventarier, reservationsanslag

000

000

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

5

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

7

Alnarps egendom, förslagsanslag ................................

000

8

Alnarps mejeri, förslagsanslag ....................................

000

9

Alnarps trädgårdar, förslagsanslag ............................

000

000

10

Specialkurs för lantbruksstuderande m. m., förslagsanslag

000

11

Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,

förslagsanslag ...............................................................

000

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lantbruksskolan vid Ultuna:

12

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 000

13

Omkostnader, förslagsanslag .................... 000

14

Ultuna lantegendom, förslagsanslag ........ 000

000

15

Hovbeslagsskolan vid Alnarp ....................................

000

16

Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag...

000

17

Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag...........

000

18

Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag

ooo

19

Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ...........

000

20

Bidrag till särskilda utbildningskurser, reservations-

anslag ........................................................................

000

21

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-

anstalter, förslagsanslag...........................................

000

000

70

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

-=-

Kronor

Kronor

Trädgårdsundervisningen:

22

Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola...

000

23

Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra

Sverige .......................

000

24

Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel, reservations-

anslag .........................................................

000

25

Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket,

26

reservationsanslag ....................................................

000

000

Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations-anslag ....................

000

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-

mannanäringar m. ra.................................................

000

E. Hästavel och boskapsskötsel m. in.

Statens hingstdepåer och stuteri:

1

Avlöningar, förslagsanslag.................................

000

2

Omkostnader ................................................................

000

000

Hästavelns befrämjande:

3

Hästpremieringen, reservationsanslag ......................

000

4

Understöd åt hästavelsföreningar och för stambok-

föring ....................................

000

r

I 0

Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsan-

^g............................................................................

000

000 [

Nötboskapsavelns befrämjande:

! 6

Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-

vationsanslag ....................

000

7

Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-

tionsanslag....................................................

000

8

Understöd åt avelscentra för nötboskap av fjällras,

reservationsanslag ....................................................

000

000

9

Svinavelns befrämjande, reservationsanslag...........

000

10

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................

000

11

Fjäderfäavelns befrämjande ..........

000

12

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag...................

000

Säger för hästavel och boskapsskötsel m. m.

000

I

F. Veterinärväsendet ni. m.

i

Veterinärhögskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag .....................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................

000

000

3

Veterinärinrättningen i Skara............................................1

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

71

1

1

Kronor

Kronor

1

i

4 ;

|

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Avlöningar, förslagsanslag............................................|

1

000

5

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

6

Veterinärstaten:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

7

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

8

Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk-domar bland husdjuren:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur............

000

9 :

10

11

12

1

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, förslagsanslag ...............

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd

mjölk m. m., förslagsanslag ..................................

Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-sjukdomar, förslagsanslag ........................................

Övriga utgifter till förekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags-anslag .......................................................................

000 i

000

000

000

000

Säger för veterinärväsendet m. m.

000

1

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag ........

000

2

3

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-näringar, reservationsanslag .......................................

Befrämjande av mindre jordbruk:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

000

000

4

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk, reservations-anslag ......................................................................

000

000

5

6

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag ........................... 000

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

1

7

Understöd åt lokala frökontrollanstalter ..................

000

8

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

000

9

Bidrag till Sveriges utsädesförening...........................

000

10

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-samheten å Weibullsholm.......................................

000

000

11

| Kemiska stationer m. m.:

Understöd åt kemiska stationer ...............................

ooc

12

1 Understöd åt kemisk-växtbiologiska anstalten inorr

1

Norrbottens län .......................................................

ooc

000

13

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ...........

000

14

Befrämjande av mossodlingar .......................................

000

15

Fraktlindring för kalk, förslagsanslag

.

000

10

Bidrag till svenska betes- och vallföreningen ..........

.1

000

17

! Bidrag till Sveriges pomologiska förening

000

72

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

i ~ ■ .....—------------

Kronor

I

Kronor

18

i /

Bidrag till jordbrukstekniska föreningen...........

000

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuns

ij

och Alnarp:

19

Avlöningar ....................................................

oot

)

20

Omkostnader ......................................................

ooc

j nnn

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:

21

Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar

förslagsanslag ...............

ooc

>

22

Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m.

förslagsanslag ....................

ooc

000

23

Avsättning till statens mjölkregleringsfond, förslags

anslag ......................

000

24

Avsättning till statens slaktd jursfond, förslagsanslag...

000

Statens lagerhus:

25

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse, förslagsanslag

000

26

Lagerhusen, förslagsanslag.................

000

000

Spannmålsregleringen:

27

Statens spannmålsnämnd, förslagsanslag .........

000

28

Inventering av landets brödsädsförråd m. m., för-

slagsanslag ..............................

000

000

Jordbrukets kreditkassor:

29

Övervakning av jordbrukskasserörelsen .......

000

30

Bidrag till jordbrukskasserörelsen, förslagsanslag ....

000

000

Ackords- och stödlånerörelsen:

31

Centralnämnden och lånenämnderna för ackords-

och stödlåneärenden, förslagsanslag........................

000

32

Ackordslån och stödlån åt jordbrukare, reservations-

anslag ....................................

000

000

33

Bidrag till jordbrukarungdomens förbund ..................

ooo|

,

Säger för lanthushållning i allmänhet

ooo)

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

1

Egnahemsbildning:

i

!

Statens egnahemsstyrelse:

i

i i

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

0001

3

Eörvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, för-

1

slagsanslag ......................

000

4

Bidrag till hushållningssällskap för jordanskaffnings-

verksamhet, förslagsanslag...............

000

5

Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och

nybyggnadsarbeten, reservationsanslag ................

000!

6

i

Bidrag till byggande av nybyggesvägar, reservations-

1

anslag ........................

ooo!

ooo

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

73

1

Kronor

1

Kronor

Kolonisation:

7

Statens kolonisationsnämnder ....................................

000

8

Understödjande av kolonisation å vissa kronopar-

ker, reservationsanslag ............................................

000

9

Understödjande av kolonisationsverksamheten å Al-

träsks kolonisationsområde, förslagsanslag ...........

000

10

Bidrag till G. E. Broms’ egnahemsstiftelses kolonisa-

tionsverksamhet, reservationsanslag ........................

000

11

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings-

lägenheter m. fl., förslagsanslag................................

000

000

Grundförbättringar:

12

Statens avdikningsanslag, förslagsanslag ....................

000

13

Undersökning rörande vattenavledning från Helge-

åns vattenområde, reservationsanslag ....................

000

14

Undersökning rörande vattenavledning från Emåns

vattenområde, reservationsanslag ...........................

000

15

Bidrag till nyodling och betesförbättring ävensom

stenröjning å ofullständiga jordbruk, reservations-

anslag ........................................................................

000

000

16

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag............................

000

Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundför-

1

bättringar m. m.........................................................

000

I. Fiskeriväsendet.

''

Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

2

Omkostnader, reservationsanslag ...............................

000

000

3

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen, reser-

vationsanslag ..............................................................

000

4

Statens fartyg för fiskeundersökningar, reservations-

anslag ............................................................................

000

5

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-

tionsanslag ...................................................................

000

6

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-

tionsanslag ....................................................................

000

! 7

Gotlgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare er-

:

lagd bensinskatt............................................................

000

8

Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,

förslagsanslag ................................................................

oooj

Säger för fiskeriväsendet

000

J. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

Skogshögskolan:

i

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

74

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

]

Kronor

Kronor

1 3

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

statens skogsskolor m. m., förslagsanslag ............

000

Statens skogsförsöksanstalt:

4

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

5

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

000

Skogsvård m. m.:

6

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Särna och Idre socknar, förslagsanslag....................

000

7

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å skyddsskogar, förslagsanslag ...................

000

8

Understödjande av skogsvård å enskildas skogar i

lappmarkerna samt Särna och Idre socknar, re-

seruationsanslag ...................................................

000

9

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag............

000

10

Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag............

000

11

Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ....

000

12

Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag....

000

13

Bidrag till vissa föreningar, reservationsanslag ........

000

14

Släckning av skogseld, förslagsanslag ........................

000

000

15

Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av

nationalparker och naturskyddsärenden, reservations-

anslag ..........................................................................

000

16

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........

000

17

Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle

vid statens stationära värmeanläggningar, förslagsanslag

000

18

Merkostnader vid användning av inhemskt vedbränsle

vid vissa kommunala och enskilda anläggningar,

reservationsanslag .......................................................

000

Säger för skogsväsendet

000

K. Lantmäteriväsendct.

Lantmäteristyrelsen:

i 1

Avlöningar, förslagsanslag..........................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

Lantmäterikontoren i länen:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................

000

1 4

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:

5

Avlöningar ...............................................................

000

6

Reseersättningar, förslagsanslag....................................

000

7

Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........

000

000

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

8

Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

75

9

10

11

12

13

14

1

2

3

4

5

6

7

8

Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings-kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-nader, förenade med inlösen av under nyttjande-rätt upplåtet område, förslagsanslag........................

Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,

förslagsanslag ............................................................

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-slagsanslag ...................................................................

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag ........

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags-anslag ............................................................................

Kronor

Kronor

000

000

000

000

000

000

000

Säger för lantmäteriväsendet

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska
undersökning och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Rikets allmänna kartverk:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, reservationsanslag ................................

Sveriges geologiska undersökning:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Ordinarie verksamhet:

Avlöningar, förslagsanslag ....................... 000

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag 000

Övriga omkostnader, reservationsanslag ... 000

Särskilda undersökningar, reservationsanslag ............

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

Säger för rikets allmänna kartverk, Sveriges geolo-

giska undersökning och statens meteorologisk-hydro-

grafiska anstalt............................................................

----------------

000

M. Diverse.

i

.

1

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, förslagsanslag

000

2

Internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag ...

000

3

Internationell hydrografisk-biologisk anstalt ...............

000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag ...................................................................

000

5

Utredning angående jordbrukets skuldsättning, reserva-

tionsanslag ...................................................................

000

6

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

1

000

7

Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag ..........

i

000

Säger för diverse

000

Summa!

000

76

Statskontorets oeh riksräkenskapsverkets utlåtande.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

1

1

Kronor

Kronor

!

1

A. Departementet.

i Departementet:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

1

2

Säger för departementet

B. Kommerskollegium med underlydande
myndigheter och kårer.

Kommerskollegium:

Ordinarie verksamhet:

Avlöningar, förslagsanslag............................ 000

Omkostnader, förslagsanslag........................ 000

000

000

3

Företagsräkningen, reservationsanslag ........................

000

4

Kostnaderna för den med beviljandet av ackords- och
förlagslån åt hantverkare m. fl. förbunda verk-samheten ..................................................................

000

000

I 5

Bergsstaten:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

6

Omkostnader, förslagsanslag ......................................

000

000!

7

Sprängämnesinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

8

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

9

Statens elektriska inspektion:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

■''

000

10

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

11

Fartygsinspektionen:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

12

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

000

13

Skeppsmätningskontrollörer ............................................

ooo!

i 14

Torvingenjörer:

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

j 15

Omkostnader, förslagsanslag ........................................

000

ooo!

| 16

Navigationsskolorna:

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

1

ooo:

17

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000!

ooo

f

Säger för kommerskollegium med underlydande myn-digheter och kårer........................................................

ooo

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

77

1

-------- 1

Kronor

Kronor

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Statens provningsanstalt:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag

000

000

1

Ingenjörsvetenskapsakademien:

3

Akademien ....................................................................

000

4

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet, reservationsanslag........

000

000

5

Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag

000

6

Manufakturernas befrämjande ........................................

000

1 7

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-

verksmästare ................................................................

000

8

Befrämjande av hemslöjden............................................

000

9

Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag

000

1°

Bidrag till standardiseringsverksamheten ...................

000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

000

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

i

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag ......................................

000

3

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag....

000

000

4

Statens isbrytarfartyg, förslagsanslag ............................

OOOj

5

Bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar, reserva-

tionsanslag ....................................................................

000

6

Ersättning åt sjömanshusen ............................................

000(

7

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ................

000,

8

Handelshögskolan i Stockholm......................................

000;

9

Exportstipendier, reservationsanslag ................................

000;

10

Svenska handelskamrer i utlandet ................................

oool

Säger för sjöfart och handel

000

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

1

Patent- och registreringsverket:

i

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

000

2

Omkostnader, förslagsanslag .......................................

000

000

3

Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för-

slagsanslag ...................................................................

000

4

Avsättning till försäkringsinspektionens fond, /årslags-

!

anslag ..........................................................................

000

Säger för patent- och registreringsväsendet m. m

1___________

000

78 Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

1

j

• ■

Kronor

Kronor

F. Diverse.

1

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för-

slagsanslag ......................................

ooo!

2

Internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik,

förslagsanslag ..............................................................

000

3

Internationella byrån i Paris för utställningar, förslags-

anslag ............................

oool

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag .......................

000

5

Traktatberedningen, reservationsanslag............................

ooo|

6

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

000

Säger för diverse

000

Summa

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

79

Bilaga 2.

Förslag till tabelluppställningar.

Tab. 1. Statens verkliga utgifter (netto).

Utgifter för verksamhet i
statens regi

Bidrag och understöd

Huvudtitlar

Av-

löningar

(pensio-

ner)

Omkost-

nader

Summa

till

kommu-

ner

till

privata
institu-tioner
och en-skilda
personer

Summa

Tillsam-

mans

i

80

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Tab. 2. Utgifter för

i

Ämbetsverk och myn-digheter

Brutto-

Avlöningar

Ordi-

narie

befatt-

nings-

havare

Icke

ordinarie
befatt-nings-havare
m. fl.

Sär-

skilda

löneför-

måner

Dyr-

tidstill-

lägg

Summa |

’

I

Tab. 3. Statens expens -

!

v r i g a

Ämbetsverk och myn-digheter

Bränsle,

lyse

och

vatten

p

1

Renhållning

och

städning

i

Skriv-materialier,
papper,
blankettryck
och dylikt

Statskontorets ock riksräkenskapsverkets utlåtande,

81

verksamhet i statens regi.

u t g

i f t e r

Sär-

skilda

upp-

börds-

medel

Netto-

utgif-

ter

Omkostnader

Till-

sam-

mans

Allmänna omkostnader

Speciella

omkost-

nader

Summa

Rese-och trak-taments-'' ersätt-ningar
-8-

■

Expens-

kostna-

der

Tryck-

nings-

kostna-

der

Övriga

utgifter

Summa

.

kostnader (brutto).

expenser

Till-

sammans

Telegram,
telefon och
annon-sering

Inköp och
underhåll av
möbler,
skriv- och
räknemaski-ner m. fl.
inventarier

Bokinköp,
bindning
av böcker
och hand-lingar m. fl.
ändamål

Summa

Därav

för

eget

behov

för
annat
än eget
behov

i

;

:

Bihang till riksdagens protokoll 1934. i sami. Nr 220.

6

82

Statskontorets och riksrakenskapsverkets utlåtande.

Bilag* 3.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

( i

1

i-, v-....

1 ...

Kronor

1. Socialdepartementet samt sociala verk och

inrättningar.

A. Avlöningar i statens verksamhet.

i

Socialdepartementet, förslagsanslag ............................

000

Socialstyrelsen:

2

Avlöningar, förslagsanslag ...................... 000

3

Arvoden till socialstyrelsens ortsombud .......... 000

000

4

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m., förslagsanslag ..

000

5

Arbetsdomstolen, förslagsanslag ..............................

000

6

Yrkesinspektionen, förslagsanslag ............................

000

7

Arbetsrådet, förslagsanslag ..................................

000

Riksf örsäkringsanstalten:

8

Avlöningar, förslagsanslag ...................... 000

9

Arvoden till riksförsäkringsanstaltens ortsombud, för-

slagsanslag .................................. 000

000

10

Försäkringsrådet, förslagsanslag ..............................

000

Pensionsstyrelsen:

11

.....Avlöningar, förslagsanslag ...................... 000

! 12

Arvoden till pensionsstyrelsens ortsombud, förslags-

anslag ...................................... 000

000

13

Statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter, förslagsanslag......

000

l 14

Statsinspektionen av fattigvård och barnavård, förslagsanslag ....

000

Säger för avlöningar i statens verksamhet

000

1

B. Omkostnader i statens verksamhet.

.. .......

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ................

000

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........

000

3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ..........................

000

4

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar, förslagsanslag

000

5

Ersättning till postverket för dess kostnader för tryckning och ex-

pediering av pensionskvitton för femårsperioden 1934—1938, för- j

slagsanslag ..............................................

ooo

B

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar, förslags \

anslag ..................................................j

000

;

Säger för omkostnader i statens verksamhet

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

83

Kronor

C. Statsersättningar och statsbidrag m. m.

1

2

3

4

5
0

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18
19

.20

21

22

23

24

25

i

Bidrag till den offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag

Bidrag till föreningen för arbetarskydd ........................I

Bidrag till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor ..........

Bidrag till arbetsledarekurser.................................

Kontantunderstöd vid arbetslöshet m. m., reservationsanslag......

Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete

m. m., förslagsanslag ......................................

Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ..................j

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ................

Bidrag till moderskapsförsäkring, förslagsanslag ................!

Moderskapsunderstöd, förslagsanslag ..........................

Bidrag till pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän

pensionsförsäkring, förslagsanslag ..........................

Bidrag till frälsningsarméns räddningshem ....................;

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. m., förslagsanslag ......................................-

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslagsanslag ......| ,

Kostnader i vissa fall för internering av alkoholister, förslagsanslag
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m., reserva-j

tionsanslag ..............................................

Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag ........................

Barnavård i allmänhet, förslagsanslag ........................

Fattigvård och barnavård enligt den nordiska fattigvårdskonventio nen

m. m., förslagsanslag ..................................

Ersättning till Stockholms stad för viss fattigvård m. m. åt gam-j, _

malsvenskbybor, förslagsanslag ............................I

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag ............

Bidrag till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag........

Bidrag till barnhusen ........................................

Skyddsuppfostran, förslagsanslag ............................i

Säger för statsersättningar och statsbidrag m. m.j

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

D. Övriga behov.

1 Socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsundersökning, reserva tionsanslag

......................... 00®

2 Arbetslöshetskommissionen, förslagsanslag .................... 000

3 '' Pensionsstyrelsens åtgärder till förebyggande och hävande av inva liditet

.................................................... 000

1 Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m., förslagsanslag ■ ■ 000

Säger för övriga behov j 000

Säger för socialdepartementet samt sociala verk och inrättningar-__ 000

84

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

2. Hälso- och sjukvårdsväsendet.

A. Avlöningar i statens verksamhet.

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ......................

-

000

2

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag ............

000

3

Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag ..............

000!

4

Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag ..............

ooo:

5

Provinsialläkarstaten, förslagsanslag ..........................

000

1 6

Statens sinnessjukhus, förslagsanslag .........................

ooo

7

Statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslagsanslag ..

ooo

8

Järvsö sjukhus för spetälska, förslagsanslag....................

ooo

9

Barnmorskeläroanstalterna, förslagsanslag ...................

ooo

10

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ..............

ooo

Säger för avlöningar i statens verksamhet

ooo

i

B. Omkostnader i statens verksamhet.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .....

ooo

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........

ooo

i 3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............

ooo

Säger för omkostnader i statens verksamhet

ooo

C. Statsersättningar och statsbidrag m. m.

1

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag ......

ooo

2

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, för-

slagsanslag .................................

ooo

3

Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag......

ooo

4

Bidrag till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande-

sjuka, förslagsanslag ............................

ooo

I 5

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag .................

ooo

6

Vissa bidrag till lasarett m. m.........................

ooo

7

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsan-

stalter, reservationsanslag .............................

ooo

8

Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, för-

slagsanslag ......................................

ooo

9

Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, förslags-

anslag .......................................

ooo

10

Bidrag till folksanatorierna .......................

ooo

11

Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, förslags-

anslag ...................................

ooo

12

Bidrag till radiumhemmet i Stockholm, förslagsanslag ..........

ooo

13

Bidrag till resor för patienter vid vissa anstalter för radiumbehand-

ling, förslagsanslag ...................................

ooo

14

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus,

förslagsanslag ...........................................

ooo

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

85

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26

27

28
29

Bidrag till driften av epidemisjukhus, förslagsanslag ............

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag ----

Bidrag till vanföreanstalter, förslagsanslag ....................

Bidrag till resor för vanföra, förslagsanslag ....................

Bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m., reservationsanslag
..............................................

Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna ..........

| Bidrag till Eugeniahemmet ..................................

i Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor,
förslagsanslag ....................................

Viss ersättning till barnbördshuset i Lund m. m.................

I Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor, förslagsanslag ......

Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag..........

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårds i

kostnader, förslagsanslag ..................................

i Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden, reservationsan i

.

| slag ....................................................

i Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag ..............j

Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m. ..

Säger för statsersättningar och statsbidrag m. m.i

D. Övriga behov.

Kronor

000

000

ooo;

000

000

ooo;

000

000!

ooo

ooo

ooo

ooo

ooo

000!

ooo

ooo

1

2

3

4

5

6

Sinnessjuknämnden, förslagsanslag ............................

Inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m., reservationsanslag
....................................................

Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag......

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ........................

Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ■ ■

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ..............

Säger för övriga behov

000

000
000
000;
000!
000
-1

000

Säger för hälso- och sjukvårdsväsendet 000

3. Länsförvaltningen.

A. Avlöningar i statens verksamhet.

1

2

3

4

Överståthållarämbetet, förslagsanslag ..........................

Länsstyrelserna, förslagsanslag ................................

Fögderiförvaltningarna, förslagsanslag ........................

Lappfogdarna m. fl., förslagsanslag............................I

Säger för avlöningar i statens verksamhet

000

000

000

000

000

86

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

B. Omkostnader i statens verksamhet.

1

,2

3

4

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........

Tryckningskostnader, förslagsanslag .....

Materiel och utrustning m. m. för statspolisen, förslagsanslag____

000

000

000

000

Säger för omkostnader i statens verksamhet

000

C. Statsersättningar och statsbidrag m. m.

1

Ersättning till Stockholms stad för avlöning till stalspolisintenden-ten m. m., förslagsanslag ...........

nori

2

Gottgörelse till polisdistrikten för deras kostnader för statspolis-organisationen, förslagsanslag .........

nnn

3

4

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag . . .
Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m., för-slagsanslag ..............

000

.

nnn

5

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda an-ordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag . .

000

Säger för statsersättningar och statsbidrag m. m.

000

D. Övriga behov.

,4

2

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisvä-sendet i riket stadgade ordning m. m., förslagsanslag ....

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet, förslags-anslag ..................

000

. 3

Särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av
spritdrycker, lönnbränning m. m.........

4

Poliskollegierna, förslagsanslag ..........

000

Säger för övriga behov

000

Säger för länsförvaltningen

000

4. Diverse.

1

2

3

}■'' ""

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens kon-ferens m. m., förslagsanslag ..............

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag ____

Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar, förslagsan-\
slag .................................

000

000

’ 4

5 j

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
Extra utgifter, reservationsanslag .........

o o c

O O C
O O C

Säger för diverse

000

1

Summa

000

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

87

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

... ■. --i . ... ■

A. Avlöningar i statens verksamhet.

Kronor

1

Handelsdepartementet, förslagsanslag ..........................

000

2

Kommerskollegium, förslaqsanslaq.............................

000

3

Bergsstaten, förslagsanslag .......................

000

4

Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag ......................

000

5

Statens elektriska inspektion, förslagsanslag....................

000

6

Fartygsinspektionen, förslagsanslag ............................

000

7

Torvingenjörer, förslagsanslag ................................

000

8

Navigationsskolorna, förslagsanslag ..........................

000

9

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................

000

10

Lotsverket, förslagsanslag ...................................

000

11

Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ..................

000

Säger för avlöningar i statens verksamhet

000

ii”'' “

B. Omkostnader i statens verksamhet.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

000

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ........

000

3

Tryckningskostnader, förslagsanslag .....................

000

4

Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag ..

000

Säger för omkostnader i statens verksamhet

C. Statsersättningar och statsbidrag m. ni.

Ingenjörsvetenskapsakademien:

000

1

Akademien ............................ 000

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom

kraft- och bränsleområdet, reservationsanslag .... 000

000

3

Manufakturernas befrämjande ................................

000

4

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare..

000

f>

Befrämjande av hemslöjden ..................................

000

0

Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag ..........

000

7

Bidrag till standardiseringsverksamheten ......................

000

8

Bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar, reservationsanslag ..

000

9

Ersättning åt sjömanshusen ..................................

000

88

Statskontorets och riksräkenskapsverkets utlåtande.

Kronor

10

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ..................

000

11

Handelshögskolan i Stockholm ..............................

000

12

Exportstipendier, reservationsanslag ..........................

000

13

Svenska handelskamrar i utlandet ............................

000

Säger för statsersättningar och statsbidrag m. m.

000

D. övriga behov.

1

Företagsräkningen, reservationsanslag ........................

000

2

Kostnaderna för den med beviljandet av ackords- och förlagslån

åt hantverkare m. fl. förbundna verksamheten ................

000

3

Skeppsmätningskostnad ......................................

000

4

Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag ........

000

5

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag ..............

000

6

Statens isbrytarfartyg, förslagsanslag ..........................

ooo

7

Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag......

000

8

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, förslagsanslag ..

000

9

Internationella byrån i Bryssel för handelsstatistik, förslagsanslag

000

10

Internationella byrån i Paris för utställningar, förslagsanslag ....

000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

000

12

Traktatberedningen, reservationsanslag ........................

000

13

Extra utgifter, reservationsanslag..............................

000

Säger för övriga behov

000

''

;

Summa

000