Kungl. Maj-.ta proposition nr 213.

1

Nr 213.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående anslag
till skyddsuppfostran m. m.; given Stockholms slott
den 9 mars 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 9 mars 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström,
Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam
beredning med chefen för justitiedepartementet:

T årets statsverksproposition har Kungl. Majit dels under femte huvudtiteln,
punkt 40, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, i riksstaten för budgetåret 1934/1935 beräkna det ordinarie förslagsanslaget
till skyddsuppfostran till 565,000 kronor, dels och bland utgifter för
kapitalökning, bilaga 3, under rubriken »Statens utlåningsfonder», punkt 1,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på blivande propositioner i ämnet, till
kapitalökning å fonden för låneunderstöd för nämnda budgetår beräkna ett
Bihang till riksdagens protokoll W34. 1 sami. Nr 213. bis 94 1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

reservationsanslag av 180,000 kronor, därav ett belopp av 30,000 kronor antagits
bliva erforderligt för beredande av lån för anordnande av ett skyddshem
för vanartad ungdom i åldern 18—21 år.

Jag anhåller nu att för Kungl. Majit få ånyo anmäla berörda frågor om
anslag till skyddsuppfostran och örn lån för nämnda skyddshem.

Till en början ber jag, att beträffande anslaget till skyddsuppfostran få
lämna de uppgifter, som innefattas i följande tablå.

Från detta anslag, som från och med budgetåret 1925/1926 varit uppfört
i riksstaten, bestridas dels statsbidrag till barnavårdsnämnder och skyddshem
jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) örn statsbidrag till vissa
kostnader enligt lagen örn samhällets barnavård, dels de hyresbelopp m. m.,
den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke belagda platser,
vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda institutioner
örn anordnande av skyddshem skola utgå av statsmedel, dels bidrag — till
belopp av 41,100 kronor — till avlöningar åt vissa befattningshavare vid ett
av dessa skyddshem, nämligen åkerbrukskolonien Hall, dels ock arvode till
skyddshemsinspektören. Beträffande arvodet till skyddshemsinspektören får
jag hänvisa till 1929 års statsverksproposition (V p. 37) samt riksdagens
skrivelse nr 5 A, p. 16, år 1929.

I proposition denna dag (nr 212) har Kungl. Majit på min hemställan
förelagt riksdagen vissa lagförslag, bland dem förslag till lag örn ändrad
lydelse av 1 § lagen den 12 juni 1885 angående lösdrivares behandling samt
förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 örn samhällets
barnavård. Medan enligt gällande bestämmelser i lösdrivarlagen personer
under 18 år ej må behandlas såsom lösdrivare, skulle enligt förstnämnda
lagförslag angivna åldersgräns höjas till 21 år. Samtidigt skulle
enligt det senare lagförslaget — i motsats till vad nu är fallet — barnavårdslagen
bliva tillämplig jämväl å personer mellan 18 och 21 år. Förslaget till
ändring i barnavårdslagen innehåller beträffande dessa personer bland annat
följande.

Barnavårdsnämnd skall hava att vidtaga åtgärder gentemot person i åldern
mellan 18 och 21 år, som befinnes vara hemfallen åt ett oordentligt, lättjefullt
eller lastbart levnadssätt och beträffande vilken särskilda åtgärder från
samhällets sida krävas för hans tillrättaförande (22 §). I första hand skola
vidtagas vissa förebyggande åtgärder (23 §). Prövar barnavårdsnämnden de
förebyggande åtgärderna vara gagnlösa eller hava sådana åtgärder vidtagits
utan att rättelse vunnits, bör nämnden omhändertaga den person, varom
fråga är, för beredande åt honom av skyddsuppfostran (24 §). Sådant beslut
skall underställas länsstyrelsens prövning (25 §). Skyddsuppfostran skall
beredas den omhändertagne genom hans intagande i skyddshem eller i
allmän uppfostringsanstalt. Dock kan han även överlämnas till enskilt hem,

Budgetår

1931/1932

1932/1933

1933/1934

510.000 561,441

530.000 530,456

560.000 —

Anslag Nettoutgifter

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

3

arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt (35 §). De personer, som
skola uppfostras i skyddshem, skola i allmänhet intagas i särskilda för dem
avsedda, av staten eller annan upprättade skyddshem eller avdelningar av
skyddshem men kunna, då särskilda förhållanden det påkalla, intagas även
i vissa andra skyddshem. Bestämmelser äro ook meddelade örn överflyttning
emellan skyddshem inbördes samt från skyddshem till allmän uppfostringsanstalt
och tvärtom (43 §). För utgift, som vistelsekommun haft för
skyddsuppfostran av person, varom här är fråga, äger kommunen rätt till
ersättning av staten (63 §). Denna ersättning skall uttagas på samma
sätt, som den ersättning, vilken enligt nu gällande bestämmelser i barnavårdslagen
i vissa fall tillkommer kommunen (65 §). Detta innebär, att
kommunen skall göra ansökan örn ersättningen hos länsstyrelsen för varje
år inom februari månad året efter det, då utgiften uppkommit, samt att
länsstyrelsen skall besluta i ämnet före den 1 nästföljande maj (jfr 61 §
fattigvårdslagen).

De nu föreslagna lagändringarna äro avsedda att träda i kraft den 1
januari 1935.

För att lagstiftningen skall kunna på åsyftat sätt träda i funktion är det
tydligen nödvändigt, att särskilda skyddshem för vanartade personer i åldern
18—21 år snarast möjligt komma till stånd.

Efter verkställda undersökningar och förda förhandlingar hava därför
inom socialdepartementet utarbetats förslag till avtal angående inrättande
av två dylika hem. Båda förslagen utgå från den förutsättningen, att en
utvidgad barnavårds- och ungdomslagstiftning av i huvudsak det innehåll,
som här angivits, kommer att beslutas av statsmakterna. Platsbehovet har
beräknats till 30 för ynglingar och 25 för flickor.

Det ena förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan
samt Jönköpings läns landsting rörande mottagande av för skyddsuppfostran
omhändertagna ynglingar i åldern 18—-21 år. Sedan 1907 års riksdag därtill
lärn nät, sitt medgivande, har Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen
den 14 juni samma år till nämnda landsting avgiftsfritt upplåtit nyttjanderätten
till viss del av kronoegendomen Långanäs nr 1 i Höreda socken i
Jönköpings län under förutsättning, att landstinget övertoge ansvaret för
upprätthållande å egendomen av en därstädes anordnad uppfostringsanstalt.
I brevet stadgades bland annat att, därest Kungl. Majit skulle finna uppfostringsanstalten
ej handhavas på sådant sätt, att den uppfyllde det med
densamma åsyftade ändamålet, eller att egendomen vanhävdades eller att
den erfordrades för annat ändamål, landstinget skulle vara skyldigt att efter
uppsägning avträda egendomen till kronan å laga fardag utan rätt till ersättning
för å densamma vidtagna förbättringar eller eljest därå nedlagda
kostnader. Ifrågavarande anstalt, som numera benämnes skyddshem, är
alltjämt i verksamhet. Det uppgjorda avtalsförslaget, som godkänts av
landstingets förvaltningsutskott, innehåller i huvudsak följande bestämmelser.

1. Landstinget åtager sig att sedan ingivna ritningar blivit av Kungl.
Majit godkända, verkställa om- och tillbyggnad av berörda skyddshem att
tagas i bruk tidigast den 1 januari 1935 samt att där till det antal, som

4

Kungl. Majus proposition nr 213.

skyddshemmets utrymme efter örn- och tillbyggnaden tillåter, för skyddsuppfostran
mottaga ynglingar av ifrågavarande slag. Antalet platser å skyddshemmet
beräknas till 30.

2. För utförande av örn- och tillbyggnaden erhåller landstinget ett lån
av statsmedel å högst 30,000 kronor att uppbäras och åtnjutas under följande
villkor, nämligen:

att av lånebeloppet den 1 augusti 1934 utbetalas högst 15,000 kronor
samt återstående högst 15,000 kronor, då halva örn- och tillbyggnadsarbetet
genomförts,

att landstinget vid lyftande av nämnda belopp avlämnar av landstinget
utfärdade förbindelser å beloppen,

att ränta å lyftat belopp efter en räntefot av fyra och en halv procent
skall erläggas halvårsvis varje år den 30 juni och den 31 december, intill
dess lånet blivit till fullo guldet, dock att — intill dess skyddshemmet
blivit efter vederbörlig avsyning taget i bruk för sitt ändamål — skyldighet
för landstinget att gälda ränta, på sätt nyss sagts, föreligger endast i den
mån och med det belopp, varmed ränta å lyftat lånebelopp för vederbörande
tidsperiod åtnjutits av landstinget,

samt att landstinget håller skyddshemmets byggnader brandförsäkrade
till betryggande belopp.

3. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig hyra, motsvarande det
räntebelopp, landstinget har att å ifrågavarande statslån för år erlägga,
jämte 1,600 kronor såsom ersättning för inackordering av skyddshemmets
nuvarande elever i annat skyddshem. Hyran erlägges halvårsvis i efterskott.

4. Landstinget erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån
villkorligt utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift
och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro
berättigade. För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet,
utgår av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning
till skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag
av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses
med nödig utrustning.

5. Landstinget åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för
att tillåta deras sysselsättande i arbete för annat ändamål än jordbrukets
skötsel, anordna statsunderstödda verkstadsskolor, dock under förutsättning
att riksdagen beviljar lån av statsmedel för inköp av nödiga verktyg och
maskiner för verkstadsskolorna.

6. Landstinget förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt
skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets
skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av statens
inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring
vid hemmet. Rörande lärares behörighet för undervisning i verkstadsskola
gäller vad därom är stadgat i yrkesskolestadgan.

7. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått
till 10,220 (= 28 X 365), är landstinget berättigat till ersättning av

/ 1,200\

statsmedel med 1 krona 65 öre (= V2 X I för varje dag, varmed det

verkliga antalet underhållsdagar understiger 10,220, dock att under hemmets
första verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen
för icke belagda platser skall sänkas med 25 procent.

8. Kungl. Majit utser en ledamot jämte suppleant i skyddshemmets styrelse.
Övriga ledamöter väljas av landstinget.

9. Överenskommelsen gäller tills vidare och intill tre år efter skedd

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

uppsägning, försåvitt icke bestämmelserna i Kungl. Maj:ts brev till domänstyrelsen
den 14 juni 1907 angående överlåtelse å landstinget av nyttjanderätten
till förenämnda egendom till annat föranleda.

10. Genom överenskommelsen sker ej ändring i bestämmelserna i nyssnämnda
brev den 14 juni 1907, men därest egendomen å där angivet sätt
skulle återgå till staten är landstinget från och med den dag så sker befriat
från ytterligare betalningsansvar för det i punkten 2 omförmälda lånet jämte
ränta.

Det andra förslaget avser överenskommelse mellan Kungl. Majit och
kronan samt stiftelsen Drottning Sophias skyddshem rörande mottagande av
för skyddsuppfostran omhändertagna flickor.

Med anledning härav vill jag först erinra, att nämnda stiftelse för närvarande
har ett skyddshem i Stockholm, beräknat för tio sådana vanartade
flickor, som på grund av ålder eller vanartens beskaffenhet icke lämpligen
kunna uppfostras i vanliga skyddshem. Genom brev den 12 juni 1925 har
Kungl. Majit fastställt överenskommelse rörande mottagande å detta skyddshem
av ifrågavarande flickor. Därvid stadgades bland annat, att stiftelsen
skulle för nyanordningar och förbättringar å den för ifrågavarande ändamål
avsedda fastigheten i Stockholm uppbära ett lån av statsmedel å 10,000
kronor under villkor att lånet skulle återgäldas i samband därmed, att avtalet
upphörde att gälla utan att nytt avtal träffades mellan staten och
skyddshemmet rörande skyddshemselevers mottagande.

Det nu upprättade avtalsförslaget, som godkänts av stiftelsens styrelse,
är i huvudsak av följande innehåll.

1. Stiftelsen Drottning Sophias skyddshem åtager sig att å egendomen
Bistaborg, bestående av */4 mantal litt. Cab Bista nr 4 (412) och lägenheten
Bistaborg nr 1 (Bista 49), avsöndrad från 7/s mantal Bista nr 4, allt i Kalmar
socken av Uppsala län, enligt förslaget bilagda ritningar till örn- och tillbyggnad
av nuvarande byggnader, sedan dessa ritningar av Kungl. Majit
godkänts, upprätta ett skyddshem att tagas i bruk tidigast den 1 januari
1935 ävensom att där mottaga sådana flickor i åldern 18—21 år, varom i
förutberörda lagförslag förmälts, till det antal, som skyddshemmets utrymme,
tillåter; dock att två av skyddshemmets platser må av stiftelsen tagas i
bruk i enlighet med stiftelsens stadgar. Antalet platser å skyddshemmet
beräknas till 25.

2. Staten erlägger för skyddshemmet en årlig ersättning av 2,000 kronor.
Ersättningen erlägges halvårsvis i efterskott, första gången den 1 juli 1935
(eventuellt senare).

3. Stiftelsen erhåller för varje i skyddshemmet intagen eller därifrån villkorligt
utskriven elev en avgift, till storlek motsvarande den skyddshemsavgift
och det statsbidrag, vartill skyddshem i allmänhet i varje fall äro berättigade.
För varje elev, som första gången intages i skyddshemmet, utgår
av statsmedel ett beklädnadsbidrag av 150 kronor. Vid överflyttning till
skyddshemmet av elever från andra skyddshem utgår dock icke beklädnadsbidrag
av statsmedel. Elev, som utskrives, skall av skyddshemmet förses
med nödig utrustning.

4. Stiftelsen åtager sig att, då elevernas antal är tillräckligt stort för att
tillåta deras sysselsättning i arbete för annat ändamål än skyddshemmets,
trädgårdens och jordbrukets skötsel, i samråd med statens inspektör för
skyddshemmet anordna lämplig yrkesutbildning för hemmets elever.

6

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 218.

5. Stiftelsen förpliktar sig att hålla skyddshemmets lokaler i ändamålsenligt
skick samt att anställa erforderligt antal befattningshavare för hemmets
skötsel. Nämnda befattningshavare skola, för att kunna anställas, av
statens inspektör för skyddshemmet hava blivit förklarade behöriga till tjänstgöring
vid hemmet.

6. Därest antalet underhållsdagar vid hemmet under något år icke uppgått
till 8,395 (= 23 X 365), är stiftelsen berättigad till ersättning av stats -

medel med 1 krona 65 öre f — V2 X

1,200\
365 J

för varje dag, varmed det verkliga

antalet underhållsdagar understiger 8,395, dock att under hemmets första
verksamhetsår, som torde få karaktären av övergångsår, ersättningen för icke
belagda platser skall sänkas med 25 procent.

7. Denna överenskommelse gäller tills vidare och intill tre år efter skedd
uppsägning.

8. Därest denna överenskommelse upphör att gälla till följd av uppsägning
från statens sida, utan att ny överenskommelse rörande skyddshemmets
användning träffas mellan staten och stiftelsen, skall, örn stiftelsen så fordrar,
staten antingen mot skälig ersättning övertaga förenämnda egendom med
alla dit hörande byggnader, inventarier m. m. eller också ersätta stiftelsen
för de å skyddshemmet enligt av Kungl. Majit godkända ritningar verkställda
örn- och tillbyggnadsarbeten eller sedermera i samråd med och efter
godkännande av statens inspektör för skyddshemmet eller annan av Kungl.
Majit utsedd representant för staten nedlagda förbättringar. Kan överenskommelse
icke träffas örn beloppet av sådan ersättning, skall detta bestämmas
av tre godemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.

Sker uppsägning av överenskommelsen från statens sida, av anledning
att stiftelsen icke uppfyller sina förpliktelser enligt densamma, eller uppsäger
stiftelsen överenskommelsen, inträder däremot ingen sådan ersättningsskyldighet
för staten.

9. Så snart det nya skyddshemmet är färdigt att tagas i bruk för sitt
ändamål, upphör den av Kungl. Majit den 12 juni 1925 fastställda överenskommelsen
att gälla.

Över de två förslagen till överenskommelser har statskontoret den 12 januari
1934 avgivit infordrat utlåtande. Statskontoret här däri förklarat, att
förslagen icke gåve ämbetsverket anledning till erinran.

De förslag till avtal, för vilka redogörelse här lämnats, synas erbjuda en
för staten ekonomiskt fördelaktig lösning av frågan örn anskaffande av
skyddshem för det klientel, som nu föreslås skola hänföras under en utvidgad
barnavårds- och ungdomslagstiftning. Det lärer ock kunna förutsättas, att
skyddshemmen vid bifall till de föreliggande förslagen komma att anordnas
på ett ur vårdsynpunkt tillfredsställande sätt. Huruvida de tio platser för
vanartade flickor under 18 år, som enligt det nuvarande avtalet med stiftelsen
Drottning Sophias skyddshem stå till förfogande men jämlikt det nya
avtalet ej vidare finnas tillgängliga, behöva ersättas torde få bero på erfarenheterna
av den nya lagstiftningens tillämpning. Enligt denna lagstiftning
skall nämligen överflyttning under vissa förutsättningar kunna äga rum
ej blott från skyddshem för äldre till skyddshem för yngre utan även tvärtom.
Först sedan lagstiftningen någon tid varit i tillämpning, torde behovet
av nya platser för yngre kunna närmare bedömas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 213. 7

Vad angår bestämmelserna i förslagen ansluta de sig nära till gällande
föreskrifter i de avtal, vilka efter tillkomsten av lagen örn samhällets barnavård
i åtskilliga fall ingåtts mellan kronan samt enskilda angående anordnande
av skyddshem, och de synas mig icke vara av beskaffenhet att föranleda
någon erinran från min sida. Jag tillstyrker följaktligen till en början,
att ett lån utlämnas till Jönköpings läns landsting å högst 30,000
kronor för anordnande av skyddshemmet för ynglingar. Medel härför torde
böra beredas från ett bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens
utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» uppfört anslag. Anslagsbeloppet
har som förut nämnts tagits i beräkning i statsverkspropositionen.

Den årliga ersättning av 2,000 kronor, som staten enligt avtalet med
stiftelsen Drottning Sophias skyddshem skall erlägga, motsvarar närmast
den hyra, som skall utgå enligt avtalet med Jönköpings läns landsting och
som jämväl förekommer i åtskilliga äldre avtal av liknande slag.

En nyhet i avtalen är bestämmelsen örn att för varje elev, som första
gången intages i vederbörande skyddshem, skall utgå ett beklädnadsbidrag
av 150 kronor. En dylik bestämmelse lärer emellertid vara av behovet påkallad.

Enligt avtalen skall staten vidkännas åtskilliga kostnader. Detta är fallet
med utgifterna för hyra, för inackorderingsersättning, för beklädnadsbidrag
och för ersättning för icke belagda platser enligt avtalet med Jönköpings
läns landsting samt med utgifterna för den årliga ersättningen å 2,000 kronor
ävensom för beklädnadsbidrag och för icke belagda platser enligt avtalet
med stiftelsen. Samtliga de nu nämnda kostnaderna torde böra gäldas
av anslaget till skyddsuppfostran och utbetalas direkt till landstinget respektive
stiftelsen.

Avtalsförslagen innehålla icke någon föreskrift örn vem som skall betala
elevavgifterna, högst 1,200 kronor örn året för elev som uppfostras inom
skyddshemmet och högst 350 kronor örn året för villkorligt utskriven elev.
Av vad jag i det föregående anfört framgår, att dessa avgifter i sista hand
skola åvila statsverket. I likhet med vad som gäller för de nuvarande
skyddshemmen, torde staten av nämnda avgifter böra betala 200 respektive
50 kronor till skyddshemmen och kommunerna förskottera återstående
belopp, varefter kommunerna skulle äga erhålla ersättning för sina utgifter
genom länsstyrelserna. Ersättningen torde därvid böra bestridas av anslaget
till skyddsuppfostran.

De personer, som intagas å ifrågavarande skyddshem, torde i ganska stor
utsträckning behöva underkastas undersökning och observation av läkare
för bedömande av deras tillstånd i psykiskt hänseende. För att sätta
skyddshemmen i tillfälle att anlita för ändamålet erforderliga läkare torde
skyddshemmen böra tillerkännas särskilda bidrag. Dessa bidrag synas lämpligen
kunna bestämmas till 1,500 kronor för år vid skyddshemmet för
ynglingar och 1,200 kronor för år vid skyddshemmet för flickor. Bestämmelser
i nu berörda hänseenden torde böra inflyta i de slutliga avtalen.
Aven dessa bidrag böra utbetalas från anslaget till skyddsuppfostran.

Statsverkets årliga kostnader för vården å ifrågavarande två skyddshem

8

Kungl. Majus proposition nr 213.

skulle vid bifall till de av mig förordade avtalen och under förutsättning
att skyddshemmen bomme att vara ständigt fullbelagda kunna uppskattas
på ungefär följande sätt.

Skyddshemmet för
ynglingar flickor

(30 vårdplatser) (25 vårdplatser)

Hyra eller motsvarande ersättning.................... 1,350 2,000

Ersättning för inackordering i annat skyddshem 1,600 —

Elevavgifter............................................................... 36,000 30,000

Beklädnadsbidrag, högst ...................................... 4,500 3,750

Sjukvårdsbidrag ................................................... 1,500_1,200

44,950 36,950

Samtliga dessa kostnader skulle drabba anslaget till skyddsuppfostran.

Utgifter i anledning av den föreslagna lagstiftningen kunna såsom framgår
av vad förut anförts uppkomma för statsverket, jämväl då vanartad
ungdom, som omhändertagits för skyddsuppfostran, intages i allmän uppfostringsanstalt
eller överlämnas till enskilt hem, arbetshem eller liknande
anstalt. I förra fallet torde utgifterna få bestridas från anslag
under andra huvudtiteln, medan i de senare fallen kostnaderna torde få
förskotteras av kommunerna och sedermera efter beslut av länsstyrelserna
ersättas av anslaget till skyddsuppfostran. Därest barnavårdsnämnd i samband
med verkställighet av beslut örn skyddsuppfostran skulle få vidkännas
resekostnader, torde ersättning härför jämväl böra gäldas av anslaget till
skyddsuppfostran. Detsamma lärer böra gälla beträffande dylika utgifter
vid förändring i vården såsom överflyttning från en anstalt till en annan
samt vid utskrivning.

Jag övergår härefter till frågan örn det erforderliga beloppet av anslaget
till skyddsuppfostran för budgetåret 1934/1935.

Till grund för anslagsberäkningarna har plägat läggas bland annat det av
statskontoret och länsstyrelserna jämlikt § 6 i förenämnda kungörelse den
8 maj 1925 redovisade beloppet av utbetalade statsbidrag. Det belopp, som
enligt föreskriven redovisning för vård, meddelad under budgetåret 1932/1933,
utbetalats till barnavårdsnämnder, utgjorde 165,914 kronor, och det redovisade
beloppet av bidrag till skyddshem uppgick under samma tid till 252,653
kronor, motsvarande en beläggning av omkring 80 procent av platsantalet å
vederbörande skyddshem.

Å socialdepartementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden har
med ledning av dessa siffror verkställts beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet
för budgetåret 1934/1935. Beräkningen, som byggts på förutsättningen,
att bidrag skulle utgå enligt samma grunder som hittills, slutar på
en summa av 563,000 kronor. I fråga örn de olika belopp, som ingå i beräkningen
må nämnas, att i statsbidrag till barnavårdsnämnderna upptagits
166,000 kronor och i statsbidrag till skyddshemmen 254,000 kronor, motsva -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

rande en beläggning av i genomsnitt 81,5 procent av de skyddshemsplatser,
som under budgetåret beräknas vara tillgängliga.

Förenämnda beräkningar synas mig i huvudsak kunna läggas till grund Departementsför
en uppskattning av anslagsbehovets storlek; dock torde en jämkning chefenuppåt
av det beräknade beloppet till 565,000 kronor böra ske.

I denna beräkning ingå icke sådana utgifter, vilka skulle bliva en följd
av de föreslagna förändringarna i lagen örn samhällets barnavård och de i
anslutning därtill uppgjorda avtalen angående anordnande av nya skyddshem.
Utgifter av sagda slag torde emellertid allenast i så ringa mån kunna
komma att belasta anslaget för nästa budgetår, att de icke behöva föranleda
någon höjning av anslaget utöver den förut ifrågasatta.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,
nu 560,000 kronor, med 5,000 kronor till 565,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må i enlighet med av
mig här angivna grunder utgå hyra, ersättningar och bidrag
för de av Jönköpings läns landsting och stiftelsen Drottning
Sophias skyddshem planerade skyddshemmen för ungdom i
åldern 18—21 år;

dels godkänna de av mig i övrigt förordade ändringarna i
grunderna för anslagets användning;

dels medgiva, att Jönköpings läns landsting för utförande
i angivet syfte av örn- och tillbyggnad av landstingets nuvarande
skyddshem i Höreda socken må i huvudsak på de av
mig förordade villkoren beviljas ett lån av högst 30,000 kronor;

dels ock till lån för nyssnämnda ändamål för budgetåret
1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens
utlåningsfonder: Fonden för låneunderstöd» anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 30,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 213.

433 31 2