Kungl. Majlis proposition nr 205.
1
Nr 205.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående modernisering
av vissa matinrättningar vid marinen; given
Stockholms slott den 28 februari 1934.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ivar Vennerström.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet
ä Stockholms slott den 28 februari 1934.
Närvarande :
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:
I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning bil. 2, punkt 2) har
under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på den särskilda proposition i ämnet, som
kunde bliva riksdagen förelagd, för modernisering av vissa matinrättningar
vid marinen för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av
250,000 kronor.
Jag återkommer nu till detta ärende.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. I sami. Nr 203.
409 84 1
2
Mannens
förplägnads
sakkunniga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
Uti skrivelse till Kungl. Majit den 26 augusti 1933 anförde marinförvaltningen
— under framhållande av att vissa på sista tiden framställda anmärkningar
mot mathållningen vid Karlskrona örlogsstation aktualiserat den redan
förut inom ämbetsverket uppmärksammade frågan örn kosthållets förbättrande
vid marinen i dess helhet — att ämbetsverket ansett sig böra gå i författning
örn verkställande av en skyndsam utredning angående berörda frågor. De
brister, som vidlådde marinens förplägnadsväsen, avsåge matinrättningarnas
inredning och tekniska utrustning, normalportionens sammansättning, organisationen
ävensom kökspersonalens rekrytering och utbildning. Spörsmålen
rörande bristernas avhjälpande vore enligt marinförvaltningens mening av den
art, att ett klarläggande av desamma nödvändiggjorde anlitande av personer
med speciell sakkunskap på området. Denna utredning borde verkställas inom
ämbetsverket under marinöverintendentens ledning. I anslutning härtill hemställde
marinförvaltningen örn bemyndigande att för ändamålet såsom sakkunniga
anlita -— jämte marinöverintendenten — arméns konsulent i utspisningsfrågor,
sysslomannen vid Sundby sjukhus A. M. N. Nordfelt samt direktören,
marinintendenten av lia graden å övergångsstat W. Sjöwall. Genom beslut
den 22 september 1933 lämnade Kungl. Majit marinförvaltningen det sålunda
begärda bemyndigandet.
Dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen »Marinens förplägnadssakkunniga»,
hava den 27 december 1933 till marinförvaltningen avlämnat ett
första betänkande rörande den avsedda utredningen, innefattande förslag till
förbättrande av utspisningsförhållandena vid marinens större matinrättningar
i land.
Sedan vederbörande lokala marinmyndigheter yttrat sig i anledning av de
sakkunnigas förslag, har marinförvaltningen, med överlämnande av berörda
yttranden, uti skrivelse den 21 februari 1934 underställt ärendet Kungl. Majits
prövning i de delar, ämbetsverket tagit slutlig ställning till detsamma.
Som nyss nämnts avser de sakkunnigas förevarande utredning förbättrande
av utspisningsförhållandena vid marinens större matinrättningar i land,
nämligen-.
vid Karlskrona örlogsstation: matinrättningarna för sjömanskåren och för
skeppsgossekåren;
vid Stockholms örlogsstation: matinrättningen för sjömanskåren;
vid Vaxholms kustartilleriregemente: matinrättningarna i Vaxholms kastell
och i Oscar-Fredriksborg;
vid Karlskrona kustartilleriregemente: matinrättningarna i stadskasernen
och i Kungsholms fort.
De sakkunniga hava till en början redogjort för de nuvarande utspisningsanordningarna
samt framhållit, hurusom på grund av matinrättningarnas inredning
och utrustning väsentliga svårigheter förelåge för tillgodoseende av
en tidsenlig förplägnad på ett ekonomiskt sätt. Till belysande av de rådande
förhållandena hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande.
Sjömanskåren i Karlskrona. Utspisningen omfattade normalt cirka 800 por -
3
Kungl. Majus proposition nr 205.
tionstagare; för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå till cirka 1,800.
Själva köket omfattade ett utrymme av omkring 234 kvm. I anslutning till
köket läge ett för garnisonen och fartygen gemensamt charkuteri örn cirka 77
kvm. golvyta. Särskilda lokaler för invägning, förarbetning, handförråd och
personal saknades. Ett mindre rensrum och ett kylskåp funnes men täckte icke
föreliggande behov och vore i övrigt otidsenliga. Den maskinella utrustningen
liksom köksapparaterna vore av föråldrad konstruktion och spislarna otillräckliga.
Lokalernas vägg- och golvbeklädnad försvårade den renhållning och
hygien, som i matinrättningen borde vara för handen. Matsalen — om cirka
795 kvm. golvyta och belägen i våningen över kökslokalerna — i vilken fri
skaffning vore anordnad, hade förbindelse med köket genom en mindre hiss
och en spiraltrappa med utgång till matsalens mitt. Då tvenne diskrum förlagts
i anslutning till utserveringsanordningarna, hade nyss anförda olägenheter
av matos i viss mån ökats. Genom dessa anordningar hade de kostnjutandes
trafik genom matsalen måst bliva mindre väl ordnad, varjämte matsalens
ursprungligen ståtliga karaktär spolierats. Arbetsledningens expedition
vore förlagd 2 tr. upp inom byggnaden.
Skeppsgossekåren i Karlskrona. Utspisningen omfattade normalt cirka 300
portionstagare; för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå till cirka 450.
Köket omfattade ett utrymme av omkring 132 kvm. Särskilda lokaler för
invägning, rensning, förarbetning och kylning liksom personallokaler saknades.
Den maskinella utrustningen liksom kokapparaterna vore otidsenliga; befintliga
spislar vore otillräckliga. Rörledningar till kokapparaterna vore dragna
på ett sätt, som innebure vådor för den i köket arbetande personalen. Matsalen,
örn cirka 422 kvm. golvyta, vore förlagd till våningen över köket. Hiss
för matens upptransport saknades. Golvet, vanligt furugolv, vore mycket hårt
förslitet. _ .
Sjömanskåren i Stockholm. Utspisningen omfattade normalt cirka 500 portionstagare;
för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå till cirka 800 eller
mera. Köket hade en golvyta av cirka 198 kvm.; särskilda^ bilokaler saknades
i huvudsak. Kokapparaterna, varav flertalet under senare år erhållits från indragna
truppförband, vore relativt tidsenliga. Dock skulle en del mindre
moderniseringar av apparaterna innebära tekniska och ekonomiska fördelar.
Vissa för förplägnadens rätta handhavande erforderliga kokapparater saknades.
Den nu befintliga spiseln täckte icke fullt föreliggande behov. Kylskåpet
vöre otillräckligt och syntes bättre motsvara behovet för sjöreservens
matinrättning. Matsalen, som omfattade omkring 578 kvm. golvyta, befunne
sig i ett mycket gott skick med undantag för att utserveringsanordningarna för
fri skaffning icke medgåve en individuell portionering, varigenom systemets fördelar
icke fullt komme till sin rätt. _ _ ..
Vaxholms kastell. Matinrättningen vore inrymd i den norra försvarslmjen.
Utspisningen omfattade normalt cirka 200 portionstagare; för kortare tidsperioder
kunde antalet uppgå till 500 man. Köket omfattade ett utrymme av endast
eirka 38 kvm. Invägnings-, renseri- och arbetsrum vore sammanförda i
en lokal om cirka 34 kvm. Kylanordningar ävensom personallokaler saknades
helt. Diskrummet och matsalen läge på ett högre golvplan än själva köket.
Den maskinella utrustningen liksom kokapparaterna och spislarna vöre av_ föråldrad
konstruktion och otillräckliga. Lokalerna vore byggnadstekniskt i sadnnt
skick, att tillgodoseendet av krav på renlighet och hygien ställde sig
mycket arbetsbetungande. Matsalen, som omfattade cirka 264 Jevin., uppvärmdes
medelst järnkaminer och vore förhållandevis mörk samt gåve ett löga till
talande
intryck. ,, . , ..A ,.
Oscar-Frerlriksborg. Utspisningen omfattade normalt cirka 40(1 portionstagare;
för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå till cirka 700. Köket om
-
4
Kungl, Majas proposition nr 205.
fattade ett utrymme av cirka 118 kvm. Särskilda lokaler för invägning, rensning,
kylning, förarbetning och handförråd saknades. Diskrummet hade cirka
100 kvm- golvyta. Den maskinella utrustningen liksom kokapparaterna vore
av föråldrad konstruktion, maskinutrustningen och spislarna dessutom otillräckliga.
Lokalerna vöre i avseende å golv och väggar delvis i mindre lämpligt
skick. Matsalen, om cirka 711 kvm. golvyta, vore onödigt stor och gjorde dels
därigenom, dels genom hård förslitning av vägg- och takytor ett mindre tilltalande
intryck.
Kustartilleriregementets stadskasern i Karlskrona. Utspisningen omfattade
normalt cirka 350 portionstagare; för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå
till cirka 800. Köket omfattade omkring 98 kvm. Särskilda lokaler för rensning,
_ kylning, förarbetning och personal saknades, under det att diskrummet,
örn cirka 48 kvm. golvyta, vore större än erforderligt. Den maskinella utrustningen
liksom kokapparaterna vore av föråldrad konstruktion. Matsalen, i vilken
fri skaffning vore anordnad, omfattade cirka 344 kvm. golvyta och vore i
huvudsak lämplig.
Kungsholms fort. Utspisningen vid denna matinrättning, som vore belägen
i sjunde linjen, omfattade normalt cirka 100 portionstagare vintertid och 400
sommartid; för kortare tidsperioder kunde antalet uppgå till cirka 600. För
köket disponerades ett utrymme av cirka 83 kvm. golvyta. Bilokaler saknades.
Den maskinella utrustningen och kokapparaterna vore otidsenliga och otillräckliga,
vilket sistnämnda även vore förhållandet med befintliga spiselanordningar.
Matsalen, med cirka 268 kvm. golvyta, mekaniskt ventilerad och uteslutande
artificiellt belyst, gåve i avseende såväl å golv, väggar och tak som
ock bord, bänkar och belysningsanordningar intryck av ödslighet och torftighet.
De sakkunniga hava härefter redogjort för vissa av dem verkställda undersökningar
rörande portionskostnadernas storlek vid marinen samt arbetskostnaderna
för utspisningen vid marinens fasta matinrättningar i land. Dessa
undersökningar hava synts de sakkunniga lämna till resultat, att kostnaderna
såväl för själva portionen som ock för avlöning m. m. till den vid matinrättningarna
anställda personalen vore större än som vore nödvändigt samt att en
fullt tillfredsställande mathållning borde kunna åstadkommas till väsentligt
lägre kostnader än för närvarande vore fallet. En av de främsta orsakerna till
de rådande ogynnsamma förhållandena beträffande proviant- och arbetskostnaderna
vore enligt de sakkunnigas mening att finna uti den föråldrade lokaldispositionen
vid matinrättningarna samt därvarande bristfälliga utrustning i
fråga örn kokapparater, spislar och maskiner jämte avsaknaden av kyllokaler.
Beträffande de åtgärder i moderniseringssyfte, som borde komma till utförande
vid marinens nu ifrågavarande matinrättningar, hava de sakkunniga
framställt följande förslag:
Sjömanskaren. i Karlskrona. I den nuvarande matinrättningsbyggnaden
(kokhuset) vore inrymd en tvättinrättning, avsedd att tillgodose hela örlogsstationens
behov med undantag för flottans sjukhus, som hade egen tvättinrättning,
ävensom en korvfabrik för örlogsstationen, kustartilleriregementet
samt fartygen, när dessa vore förlagda till Karlskrona. Ett av stationsbefälhavaren
därstädes avgivet förslag örn dessa anstalters flyttande från matinrättningsbyggnaden
biträddes av de sakkunniga, som dock ansåge, att en ändamålsenligare
planläggning av ifrågavarande anstalter borde ske. Därvid borde nämligen
såväl tvättinrättning som nedan föreslagen köttcentral och kafferosteri
kunna inrymmas i den befintliga rustkammarbyggnaden på Stumholmen genom
Kungl. Majlis proposition nr 205.
5
att vissa lokaler, som vore mindre beroende av en flytande drift, inrymdes i
vindsvåningen. Av stationsmyndigheterna framställt förslag örn disposition
för ändamålet jämväl av den i bageribyggnaden inrymda ångkvarnens lokaler
kunde sålunda frångås. Därav möjligen betingad kostnadsökning i förhållande
till vad stationsmyndigheterna beräknat kunde förväntas mer än väl uppvägas
av minskade kostnader för vederbörande drifts- och underhållsanslag. Till den
nya tvättinrättningen borde jämväl hänvisas flottans sjukhus, vars tvättinrättning
med sin mycket otidsenliga maskinutrustning och arbetskrävande plananordning
borde nedläggas. Nuvarande principer för driften vid korvfabriken
syntes medföra onödigt höga pris på den färdiga produkten. I första hand
berodde detta på, att i följd av den stora omsättningen på korvvaror icke tillräckligt
med »småkött» kunde erhållas, varför det blivit regel att skära ner
hela djurkroppar för korvtillverkningen. Då en central korvfabrik alltjämt
ansåges. nödvändig, syntes en mera ekonomisk tillverkning endast kunna vinnas
genom införande av en med charkuteri och insaltningsrörelse kombinerad köttcentral,
ställd direkt under stationsintendenten och med uppgift dels att distribuera
färskt kött, dels att förädla och insalta dylikt. En sådan anordning
skulle möjliggöra ett ekonomiskt styckningsförfarande i avsikt att därmed
vinna ökade möjligheter till omväxling i förplägnaden samtidigt med lägre
pris på och mångsidigare tillverkning av charkuterivaror. Under stationsintendenturen
borde samtidigt anläggas ett kafferosteri för stationens behov
och de lokala rosterierna nedläggas.
.De efter tvättinrättningens och korvfabrikens flyttning från kokhuset ledigblivna
utrymmena tillädes matinrättningen, dock på något annorlunda sätt än
stationsmyndigheterna föreslagit. I ledigblivna lokaler anordnades rum för
proviantens förarbetning, råvarornas, den färdiglagade matens och matresternas
betryggande förvaring i kylrum jämte personalrum, allt på i huvudsak det
sätt, som framginge av förslagsritning (Bil. A).
Matsalen, i byggnadens andra våning, förbundes med köket genom lämplig,
elektriskt driven hiss och ändrades i avseende å inredningen därhän, att planmässighet
i trafiken erhölles, att större möjlighet till individuell portionering
förelåge, att diskrummet förlädes i anslutning till utgången, samt att lokalens
ursprungliga ståtliga karaktär återvunnes. Expeditionslokal för uppbördsmannen
inrymdes intill matsalen. Nu föreslagen disposition framginge av förslagsritning
(Bil. B).
Skeppsgossekåren i Karlskrona. De intill kökslokalerna nu befintliga
arresterna disponerades för köket. Sålunda erhållna utrymmen avsåges till
bilokaler efter i.huvudsak samma principer som ovan anförts beträffande sjömanskarens
matinrättning. De avsedda anordningarna framginge av ritning
(Bil. C).. Matsalen, i byggnadens andra våning, förbundes med köket genom
en lämplig ^elektriskt driven hiss. Det nuvarande golvet ersattes med nytt
sådant av långek.
. Sjömanskåren i Stockholm. För vinnande av ökat köksutrymme utfördes en
mindre tillbyggnad, omfattande cirka 45 kvm., som anslötes till ett förut tillbyggt
diskrum. I det sålunda utvidgade köket anordnades lokaler för tillredning
och förvaring ävensom för personal efter de principer, för vilka beträffande
sjömanskåren i Karlskrona förut redogjorts och i huvudsak på sätt
framginge av förslagsritning (Bil. D).
Vaxholms kastell. Erforderlig utvidgning av kökslokalerna föresloges skola
ske genom att nuvarande diskrum disponerades för uppställning av kokapparater
och spislar, varigenom möjliggjordes vagntransporter från köket till
matsalen.. Nuvarande kök disponerades för berednings- och kylrum. Anordningar
vidtoges för genomförande av fri skaffning. Genom omdispositionen
orsakad minskning av matsalen kompenserades genom att med matsalen inför
-
6
Kungl. Majis proposition nr 205.
]ivades ett intill densamma liggande odisponerat valv, i vilket porslinsdisk oell
en särskild utgång anordnades. För matsalens uppvärmning vore däri för närvarande
uppställda kaminer, som vöre till avsevärt hinder för genomförande
av fri skaffning. Det syntes nödvändigt att borttaga dessa och i stället införa
värmeledning, vilket även ur andra synpunkter komme att medföra fördelar.
Nu nämnda anordningar framginge av ritning (Bil. E). Personallokaler anordnades
i våningen över matinrättningen.
De sakkunniga vore underkunniga om, att frågan örn kastellets upphörande
såsom förläggningsplats tidigare varit aktuell och måhända ännu icke kunde
anses definitivt avförd. Det hade därför synts tveksamt, om nu ifrågasatta arbeten
borde i första hand föreslås, men då de hygieniska, kökstekniska och ekonomiska
förhållandena för närvarande vore så ytterst otillfredsställande, att ett
uppskjutande innebure vådor och stora olägenheter, ansåge de sakkunniga, att
arbetet borde fortast möjligt komma till utförande. För det fall att framdeles
en koncentration av förläggningen till Oscar-Fredriksborg skulle genomföras,
kunde till anskaffning nu föreslagna kokapparater, spislar och maskiner tillgodogöras
på annat håll.
Oscar-Fredriksborg. I nuvarande kök och diskrum, som vore onödigt stora,
anordnades lokaler för proviantens förarbetning samt råvarornas, den färdiglagade
matens och matresternas kylrumsförvaring. I matsalens främre del
inrymdes personallokaler, i den bortre delen matsal för underbefäl, toalettrum
och diskrum; däröver anordnades bostadsrum för husmödrar. Matsalen försåges
med anordningar för fri skaffning, xlnordningarna föresloges skola
genomföras huvudsakligen på det sätt, som framginge av ritning (Bil. F).
Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern. Det nuvarande köket jämte
invägningslokalerna föresloges att disponeras för anordnande av renserier, beredningsrum,
kyllokaler och förvaringsrum. I därintill belägna utrymmen, som
för nuvarande ändamål kunde undvaras, anordnades personalrum. Kokapparater
och spislar uppställdes i det nuvarande diskrummet. Nu befintliga anordningar
för fri skaffning borttoges och ersattes med sådana, som medgåve en
individuell utportionering. I matsalens bortre del inreddes diskrum, matsal för
underbefäl, expedition för uppbördsmannen och ett mindre proviantförråd. De
föreslagna anordningarna framginge av ritning (Bil. G).
Kungsholms fort. Bilokaler efter förut angivna riktlinjer anordnades i till
köket angränsande lokaler. I matsalen inlades golv av rödtegel, som linoljeströkes
till dess en slitbeständig yta erhållits. Bättre ventilationssystem anordnades,
enligt vilket den värmda friskluften tillfördes inom en panel, likaledes
av rödtegel. Av samma material uppfördes serveringsdisk för fri skaffning,
skivan utfördes av marmor. De föreslagna anordningarna framginge av
ritning (Bil. H). Belysningsanordningarna förbättrades. Nya bord med underreden
av betsad, lackerad björk och skivor av hård, lackerad masonit ävensom
enkla stolar av björk anskaffades.
I samtliga ovannämnda kök med bilokaler, där golv behövde omläggas, utfördes
dessa av sintrade plattor med lämpligt fall mot golvbrunnar till underlättande
av renhållningen och driften i övrigt. För samma ändamål försåges
renserier, tillrednings- och apparatrum med klyvtegelbeklädnad, i regel till
1.8 m. höjd; i kylrummen utfördes sådan beklädnad till takhöjd. Arbetsbord
utfördes i rostfritt stål med underreden av galvaniserat järn. Elektriska ledningar
med armatur utfördes enligt gällande bestämmelser; antalet ljuspunkter
anpassades efter föreliggande behov. Målning av äldre ytor utfördes i den utsträckning,
som betingades av deras nuvarande skick. Apparaturen kompletterades
i den mån så erfordrades; befintliga, användbara kokapparater moderniserades
för minskande av arbets- och underhållskostnader; olämpliga apparater
kasserades och borttoges. Köksmaskiner anskaffades i den utsträckning, som
Kungl. Majus proposition nr 205.
7
för ett tekniskt och ekonomiskt riktigt handhavande av förplägnaden erfordrades.
All uppställning av apparater, maskiner och övriga anordningar skedde
på det sätt, att arbetet i görligaste mån underlättades och förenklades.
Vidkommande härefter kostnaderna för matinrättningarnas försättande i
tidsenligt skick, hava dessa av de sakkunniga beräknats i enlighet med följande:
Karlskrona
örlogs station.
Flyttning av örlogsstationens tvättinrättning och korvfabrik till den s. k.
rustkammarbyggnaden å Stumholmen, anordnande därstädes av köttcentral och
kafferosteri samt vissa i följd därav erforderliga arbeten:
Kronor Kronor
byggnadsarbeten ...................................... 46,000
ledningar för vatten, ånga m. m......................... 9,000
ventilationsanordningar ................................ 3,000
komplettering och modernisering av tvättmaskiner.......... 13,000
installation av aggregat för kemisk tvätt av yllepersedlar .... 27,000
kylmaskiner och apparater för charkuteri och rosteri........ 12,000
flyttning till slupskjulet av rustkammare ................ 3,000 113,000
Sjömanskåren:
byggnadskostnader, hiss ................................ 88,000
sanitärinstallationer .................................... 14,000
kokapparater, spislar .................................. 32,000
kylmaskineri, köksmaskiner ............................ 11,000 145,000
Skeppsgossekåren:
byggnadskostnader, hiss ................................ 60,000
sanitärinstallationer .......................*............ 7,000
kokapparater, spislar .................................. 19,000
kylmaskineri, köksmaskiner ............................ 9,000 95,000
Stockholms örlogsstation.
Sjömanskåren:
byggnadskostnader .................................... 50,000
sanitärinstallationer .................................... 7,000
kokapparater, spislar .................................. 23,000
kylmaskineri, köksmaskiner ........................... 9,000 89,000
Vaxholms kustartilleriregemente.
Vaxholms kastell:
byggnadskostnader .................................... 28,000
sanitärinstallationer .................................... 5,000
kokapparater, spislar .................................. 15,000
kylmaskineri, köksmaskiner ............................ 9,000
värmeledning med ny ångpanna ....................... 10,000 67,000
Oscar-F redriksborg:
byggnadskostnader .................................... 52,000
sanitärinstallationer .................................... 11,000
kokapparater, spislar .................................. 22,000
kylmaskineri, köksmaskiner ........................... 10,000 95,000
8
Kungl. May.ts proposition nr 205.
Karlskrona kustartilleriregemente.
Stadskasernen: Kronor Kronor
byggnadskostnader .................................... 40,000
sanitärinstallationer ............................ 12,000
kokapparater, spislar .................................. 19,000
kylmaskineri, köksmaskiner ............................ 9,000 80,000
Kungsholms fort:
byggnadskostnader .................................... 40,000
sanitärinstallationer .................................... 6,000
kokapparater, spislar .................................. 21,000
kylmaskineri, köksmaskiner ............................ 8,000
matsalens möblering.................................... 5,000 80,000
eller tillsammans kronor 764,000.
De sakkunniga hava ansett, att av ifrågavarande arbeten m. m. — med
hänsyn till matinrättningarnas nuvarande skick och förutsättningarna för att
åstadkomma en ekonomisk drift — följande i första hand och senast under
budgetåret 1934/1935 borde komma till utförande:
Flyttning av tvättinrättningen och korvfabriken i Karlskrona
samt anordnande av köttcentral och rosten å Stumholmen .. kr. 113,000
Modernisering av matinrättningen vid sjömanskåren i Karlskrona » 145,000
Modernisering av matinrättningen å Vaxholms kastell ........ » 67,000
Ordnande förberedelsevis av fri skaffning jämte kylrums- och
personallokaler å Oscar-Fredriksborg .................... » 25,000
Ordnande förberedelsevis av fri skaffning i matsalen å Kungsholms
fort . ........................................... » 12,000
Förbättrande av utserveringsanordningar och diskrum å Skeppsholmen
.............................................. » 12,000,
eller tillsammans 374,000 kronor. För bestridande av dessa utgifter borde enligt
de sakkunniga medel till ett sammanlagt belopp av 124,000 kronor utgå
dels (25,000 kronor) av tvättinrättningens och korvfabrikens i Karlskrona förnyelsefonder,
dels (79,000 kronor) av vissa angivna underhållsanslag, varifrån
kostnader av liknande art vanligen bestridas, dels ock (20,000 kronor, motsvarande
de beräknade kostnaderna för anordnande av köttcentral och kafferosteri
å Stumholmen) från anslaget till förplägnad. Härutöver erforderliga medel,
250,000 kronor, borde särskilt anvisas för ändamålet.
Myndig- Stationsk efalkov ar en vid Karlskrona örlogsstation har ansett, att det av
yttranden sakkunniga avgivna förslaget till ombyggnad av sjömanskårens kokhus i
Karlskrona borde med vissa smärre jämkningar komma till utförande i avseende
å byggnadens bottenvåning; beträffande åter byggnadens andra våning — inrymmande
matsalar och diskrum — har stationsbefälhavaren ifrågasatt vissa
mera väsentliga ändringar i förslaget. Vidkommande frågan att i lokaler å
Stumholmen sammanföra tvättinrättning med flera inrättningar har stationsbefälhavaren
ej haft annat att erinra än att köttcentralen, korvfabriken och
9
Kungl. Majus proposition nr 205.
kafferosteriet borde förläggas till annan byggnad än den utav de sakkunniga
föreslagna. Yad angår de utav de sakkunniga ifrågasatta ändringsarbetena i
skeppsgossekårens i Karlskrona matinrättning bar stationsbefälhavaren, i enlighet
med av chefen för skeppsgossekåren framställt önskemål, föreslagit en
del smärre jämkningar.
Stationsbefälhavaren vid Stockholms örlogsstation har tillstyrkt den utav
de sakkunniga föreslagna moderniseringen av de maskinella anordningarna i
matinrättningen å Skeppsholmen jämte utförande av en kylanläggning, dock
att kylanläggningen enligt stationsbefälhavare^ mening borde anordnas i matinrättningens
källare och ej, på sätt de sakkunniga avsett, genom tillbyggnad
till matinrättningen, då detta skulle medföra att två fönster i matsalen avstängdes.
Chefen för kustartilleriet har förklarat sig i stort sett ej hava något att
erinra mot de sakkunnigas förslag till moderniseringsåtgärder beträffande matinrättningarna
vid de båda kustartilleriregementena.
Chefen för Vaxholms kustartilleriregemente har — med avseende å förläggningarna
å Vaxholms kastell och Oscar-Fredriksborg — allenast ifrågasatt vissa
smärre detaljändringar i de sakkunnigas förslag.
Chefen för Karlskrona kustartilleriregemente har såsom sin uppfattning uttalat,
att den erforderliga moderniseringen av matinrättningen vid regementets
stadskasern borde kunna ske utan så omfattande ändringar i lokalerna, som
innefattades uti de sakkunnigas förslag. De av de sakkunniga ifrågasatta
moderniseringsarbetena m. m. beträffande matinrättningen å Kungsholms fort
hava ej givit bemälde chef anledning till erinran.
Marinförvaltningen har förklarat sig i allt väsentligt biträda de sakkunnigas
förslag till moderniseringsåtgärder beträffande de matinrättningar vid marinen,
som nu äro i fråga. Kostnaderna härför vore visserligen mycket avsevärda,
men med hänsyn till det efterblivna tillstånd, vari inrättningarna befunne sig,
måste moderniseringsåtgärderna anses ofrånkomliga. Kravet på, att marinen
i fråga om kökens inredning och utrustning med hygieniska och arbetsbesparande
maskiner m. m. samt praktiska och tilltalande utserveringsanordningar
icke skulle stå tillbaka för storköken vid exempelvis de offentliga sjukhusen och
arméns truppförband, kunde icke avvisas. Dessutom vore det nödvändigt med
en modernisering, därest kostnaderna för förplägnaden skulle kunna hållas på
en rimlig nivå, och vore det ämbetsverkets bestämda uppfattning, att avsevärda
besparingar därigenom skulle stå att vinna på samma gång kosthållet
skulle kunna förbättras.
Mot den ordning, i vilken de olika arbetena av de sakkunniga föreslagits
skola utföras, har marinförvaltningen ej funnit något att erinra. Beträffande
matinrättningen å Vaxholms kastell instämde ämbetsverket uti vad de sakkunniga
anfört rörande behovet av snara moderniseringsåtgärder. Ämbetsverket
ville tillägga, att, om den militära förläggningen till kastellet skulle komma
att upphöra, köksutrustningen därstädes skulle komma till god användning vid
vissa av de yttre befästningarna. Med hänsyn till den svävande frågan örn förflyttning
av Stockholms örlogsstation skulle liknande betänkligheter kunna an
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 205. 469 84 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
förås beträffande de föreslagna byggnadsarbetena vid sjömanskårens matinrättning
i Stockholm. Det vore emellertid ämbetsverkets avsikt, att dessa arbeten
skulle sist av alla komma till utförande.
Med avseende å byggnadsprogrammets detaljer har marinförvaltningen anfört
följande.
De av stationsbefälhavaren vid Karlskrona örlogsstation föreslagna ändringarna
i sjömanskårens matsalsavdelning syntes marinförvaltningen icke
ägnade att förbättra därvarande förhållanden. Såsom förut nämnts hade stationsbefälhavaren
beträffande lokal för köttcentral och vissa anordningar å
Stumholmen föreslagit annan byggnad än de sakkunniga, som velat förlägga
samtliga ifrågavarande anstalter till samma byggnad som tvättinrättningen.
För sin del ansåge visserligen marinförvaltningen, att kafferostferiet med större
fördel kunde förläggas till proviantförrådsbyggnaden å Kungshall, men att det
för inredning av äng- och andra ledningar borde vara en fördel, örn så mångå
inrättningar som möjligt kunde förläggas till en och samma byggnad. Ur kostnadssynpunkt
syntes dock frågan örn en avvikelse på denna punkt icke hava
någon större betydelse.
Stationsbefälhavaren vid Stockholms örlogsstation hade icke ansett det nödvändigt
att uppföra den av de sakkunniga föreslagna mindre tillbyggnaden till
matsalen å Skeppsholmen. Då emellertid en sådan finge anses nödvändig dels
för att kylrummen skulle kunna förläggas i samma plan som köket, och icke,
såsom av stationsbefälhavaren ifrågasatts, till källaren, samt för att en rationell
inredning i övrigt skulle kunna genomföras, dels ock i syfte att en övergång
i sinom tid till kvinnlig kökspersonal icke skulle försvåras, kunde marinförvaltningen
icke biträda stationsbefälhavarens uppfattning härvidlag. Däremot
borde platsen för tillbyggnaden kunna väljas så, att tillbyggnaden icke
stängde för fönster till matsalen.
Beträffande slutligen chefens för Karlskrona kustartilleriregemente erinran,
att moderniseringen av matinrättningen i kustartilleriets stadskasern i Karlskrona
borde kunna ske med mindre ändringar av nuvarande lokaldisposition än
vad de sakkunniga föreslagit, finge marinförvaltningen framhålla, att såväl i
fråga örn denna som ock övriga skiljaktigheter mellan de sakkunnigas och
myndigheternas förslag, de sakkunnigas planritningar givetvis icke borde anses
så bindande, att ej mindre jämkningar, som icke föranledde ökning av den sammanlagda
kostnaden, skulle kunna vidtagas, örn så ansåges lämpligt. Det vore
ju för övrigt vanligt, att vid fastställande av slutliga ritningar till större byggnadsarbeten
jämkningar i den ursprungliga planen vidtoges, och kunde måhända
sådana komma i fråga även beträffande nu föreslagna arbeten.
De arbeten, vilka borde komma till utförande under nästkommande budgetår,
betingade en sammanlagd kostnad av 374,000 kronor, varav sammanlagt 124,000
kronor hade ansetts kunna bestridas med 25,000 kronor från tvättinrättningens
och korvfabrikens i Karlskrona förnyelsefonder, med 79,000 kronor från vissa
underhållsanslag, varifrån kostnader av liknande art normalt bestredes, samt
med 20,000 kronor från anslaget till förplägnad. Sistnämnda belopp motsvarade
de beräknade kostnaderna för anordnande av köttcentral och kafferosteri
i Karlskrona, vilka inrättningar direkt avsetts att förbilliga anskaffningen
av kött och kaffe. För bestridande av återstående belopp, 250,000
kronor, skulle alltså behöva äskas särskilda medel.
Beträffande de sakkunnigas kostnadsberäkningar hade marinförvaltningen
intet annat att erinra än att, med hänsyn till de ovissa faktorer man alltid hade
att räkna med vid ändringsarbeten i en så gammal byggnad som rustkammarhuset
å Stumholmen, försiktigheten måhända bort bjuda, att i fråga örn de före
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 205.
slagna arbetena å Stumholmen beräkna någon marginal för oförutsedda utgifter.
Då emellertid kostnadsberäkningarna beträffande övriga poster syntes vara
betryggande och det alltså icke vore uteslutet, att någon besparing kunde uppstå
vid övriga arbeten, ansåge sig marinförvaltningen icke behöva förutsätta någon
höjning i den beräknade totalsumman.
I anslutning till det anförda hemställde marinförvaltningen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för modernisering av vissa matinrättningar
vid marinen anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Av vad i ärendet anförts torde framgå, hurusom vid vissa av marinens matinrättningar
betydande svårigheter föreligga för tillgodoseende av en tidsenlig
förplägnad på ett ekonomiskt sätt. Genom personliga besök vid förläggningarna
i Stockholm och Karlskrona (med Kungsholms fort) har jag själv varit i tillfälle
att konstatera där förhandenvarande brister i utspisningshänseende. Åvägabringandet
av tillfredsställande utspisningsförhållanden vid de marinens matinrättningar,
som beröras av förplägnadssakkunnigas förevarande utredning,
förutsätter utförandet av byggnads- m. fl. arbeten samt anskaffning av inventarier
i sådan omfattning, att kostnaderna härför endast till en del kunna bestridas
av de ordinarie underhållsmedlen.
Av i de sakkunnigas moderniseringsprogram upptagna arbeten m. m. hava
de, vilka ansetts erforderliga för avhjälpandet av de mest påtagliga bristerna
och som förutsatts komma att medföra de största driftbesparingarna, föreslagits
skola komma till utförande under budgetåret 1934/1935. Detta de sakkunnigas,
av marinförvaltningen förordade förslag vill även jag biträda.
Den första etappen av moderniseringsprogrammet •— örn vars närmare innebörd
jag torde få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen — har beräknats
draga en kostnad av 374,000 kronor. Mot denna beräkning har jag i stort sett
ej något att erinra. Av sagda belopp, 374,000 kronor, torde, på sätt de sakkunniga
och marinförvaltningen förutsatt, 124,000 kronor böra bestridas av tillgängliga
anslagsmedel. Den summa, 250,000 kronor, som härutöver erfordras
för ändamålet, torde böra uppföras å riksstaten för nästa budgetår.
I fråga om moderniseringsprogrammets närmare detaljer utgår jag i likhet
med marinförvaltningen ifrån, att ändamålsenliga jämkningar må ske i de ritningar
m. m., som ligga till grund för de sakkunnigas förslag, dock att härigenom
icke må föranledas någon ökning av de beräknade totalkostnaderna.
I viss mån kunna jämkningar betingas av den ståndpunkt, Kungl. Majit kommer
att intaga till av de sakkunniga föreslagen övergång till kvinnlig kökspersonal
i matinrättningarna, vilket förslag för närvarande är föremål för utredning
inom marinförvaltningen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att för modernisering av vissa matinrättningar vid marinen för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av 250,000 kronor.
Departements chefen -
12
Kungl. Majus proposition nr 205.
Till delilia av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Edsberg.
Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktryckeri.