Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

5

Nr 198.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående överförande från
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret av
belåningar av vissa engagemang; given Stockholms slott den 23
februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsi''ådet å Stockholms slott
den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Vid ett flertal av de bankrekonstruktioner, som ägt rum efter världskriget,
har staten medverkat. Denna medverkan har lämnats i olika former.
Vid Sydsvenska kreditaktiebolagets rekonstruktion år 1922 och Svenska
lantmännens banks rekonstruktion påföljande år berättigades aktieägarna
att hos Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till pari belåna sina nytecknade
aktier. Vid rekonstruktion år 1922 av Smålands enskilda bank och

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

av Wermlands enskilda bank medverkade Kreditkassan genom belåning
av två tredjedelar av tillskottskapitalet; då sedermera Aktiebolaget Jämtlands
folkbank år 1926 rekonstruerades, lämnade Kreditkassan sin medverkan
genom belåning av hela tillskottskapitalet. Vid de under år 1932
genomförda rekonstruktionerna av Östergötlands enskilda bank, av Uplands
enskilda bank och av Aktiebolaget Göteborgs handelsbank hava däremot
tillskottsbevisen belånats genom riksgäldskontoret, i det sistnämnda
fallet dock med anlitande av Kreditkassans dotterbolag Aktiebolaget Dur
såsom tillskottstecknare och låntagare.

Det av Kreditkassan vid rekonstruktionen av Wermlands enskilda bank
beviljade lånet mot tillskottsbevis kvarstår alltjämt vid sitt ursprungliga
belopp, 12,409,263 kronor 33 öre. Denna kredit, som icke till någon del
lyftats kontant, motsvaras av en bankens insättning i kassan till enahanda
belopp.

Lånet mot tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som ursprungligen
uppgick till 3 miljoner kronor, har nedbragts till 2.4 miljoner
kronor. Ej heller detta lån har uttagits kontant utan har hela tiden innestått
i kassan. Beträffande detta engagemang planeras för närvarande
viss omläggning, såsom av det följande framgår.

Kreditkassans medverkan vid 1922 års rekonstruktion av Smålands enskilda
bank hade formen av lån till två bankens dotterbolag, Aktiebolaget
Bond och Aktiebolaget Axe, såsom förut nämnts mot hypotek av bevis örn
tillskott till bankens grundfond. Lånens sammanlagda belopp uppgick till

6.871.680 kronor. I samband med åtgärder för ytterligare konsolidering av
banken vidtogs år 1926 sådan omläggning, att ifrågavarande belåning av
tillskottsbevis övertogs av Stockholms enskilda bank, som tidigare åtagit
sig en tredjedel av hela belåningen av tillskottsbevis till bankens grundfond,
medan Kreditkassan i stället lämnade Aktiebolaget Bond ett lån å
samma belopp — 6,871,680 kronor — mot säkerhet i vissa av banken å bolaget
överlåtna värdehandlingar. I motsats till övriga här berörda krediter
innefattade denna transaktion en kontant utbetalning från Kreditkassans
sida. Enligt det vid ifrågavarande omläggning träffade avtalet inlöses
detta lån successivt av banken, som härför anlitar en fjärdedel av årsvinsten
efter nödiga avskrivningar. Sålunda inflytande avbetalningar är
emellertid Kreditkassan pliktig att intill ett sammanlagt belopp av

2.871.680 kronor disponera för övertagande —- genom lån till Aktiebolaget
Axe — av hos Stockholms enskilda bank belånade tillskottsbevis. Aktiebolaget
Bonds lån har med tillämpning härav nedbragts till 5,396,460 kronor,
medan Aktiebolaget Axes lån för närvarande uppgår till 1,475,220
kronor.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 28 oktober 1933 kar
styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 gjort framställning i

Kungl. May.ts proposition nr 198. 7

syfte att Kreditkassans belåning av tillskottsbevis i Wermlands enskilda
bank, Smålands enskilda bank oell Aktiebolaget Jämtlands folkbank
måtte överflyttas till riksgäldskontoret.

Efter omnämnande av de i det föregående angivna fall, då staten genom
Kreditkassan eller riksgäldskontoret lämnat stöd åt olika bankföretag,
har styrelsen anfört följande:

Statens medverkan vid rekonstruktion av banker genom belåning av tillskottsbevis
bär alltså ägt rum genom anlitande dels av Kreditkassan, dels
av riksgäldskontoret. Belåning av tillskottskapitalet genom riksgäldskontoret
står i överensstämmelse med det beslut, som fattades av 1932 års riksdag.
Dels med hänsyn därtill, dels till följd av önskvärdheten av att dylika
transaktioner i statsräkenskaperna redovisas på ett enhetligt sätt synes
det lämpligast, att i första hand de belåningar av tillskottsbevis i
Wermlands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank, som gjorts
av Kreditkassan, numera överflyttas på riksgäldskontoret. En dylik transaktion
skulle icke för närvarande medföra något kapitalutlägg. Eventuellt
kapitalbehov skulle — därest sådant i framtiden skulle komma att
erfordras — sannolikt bliva tillfälligt och i varje fall bliva räntebärande
efter 6 procent. Varken Wermlands enskilda bank eller Aktiebolaget Jämtlands
folkbank har under den tid, överenskommelsen varat, haft behov av
pengar. Beloppen hava hela tiden varit innestående i Kreditkassan. I realiteten
hava alltså vederbörande banker haft löpande räkningar hos Kreditkassan,
på vilka de icke dragit och på vilka de icke behövt erlägga
ränta, annat än örn och i den mån krediterna hade disponerats. Krediten
mot tillskottsbevis till Wermlands enskilda bank kvarstår alltjämt oförändrad
till ett belopp av 12,409,263 kronor 33 öre. Däremot har den tredjedel
av belåningen av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank, som Skandinaviska
kreditaktiebolaget åtagit sig, minskats till 2,719,556 kronor 67 öre.
Belåningen hos Kreditkassan av tillskottsbevis till Aktiebolaget Jämtlands
folkbank har genom anlitande av bankens årsvinster nedgått från 3,000,000
kronor till 2,400,000 kronor. Den nuvarande krisen har medfört, att ingendera
av dessa banker under år 1933 kunnat minska tillskottskapitalet. Det
undandrager sig styrelsens för Kreditkassan bedömande, huru snart återbetalningarna
kunna återupptagas, respektive huru snart tillskottskapitalen
komma att bliva till fullo guldna.

Vad Smålands enskilda bank beträffar, är tillvägagångssättet vid avbetalningen
väsentligt mera invecklat. Med hänsyn därtill kan man ifrågasätta,
huruvida det icke, i varje fall tills vidare, vore lämpligare, att Kreditkassan
fortfarande finge handlägga detta ärende, än att det överflyttades
till riksgäldskontoret, En eventuell överflyttning till riksgäldskontoret
av tillskottskapital teckningen kunde visserligen kombineras, med en
överflyttning till riksgäldskontoret av Kreditkassans lån till Aktiebolaget
Bond. Å andra sidan möter det givetvis icke något hinder, att Kreditkassans
ansvar för tillskottskapitalet överflyttas på riksgäldskontoret, medan
Kreditkassan fortfarande omhänderhar förvaltningen av krediten.
Därigenom skulle en enhetlig redovisning av statens ansvar för tillskottsförbindelser
erhållas. 1 så fall komma de belopp, som inbetalas till Kreditkassan
i avbetalning på Smålands enskilda banks skuld, att successivt
inlevereras till riksgäldskontoret. Kreditkassan kunde dessutom till
riksgäldskontoret inleverera större delen av sitt nuvarande banktillgodohavande.

8

Kungl. Majlis proposition nr 198.

För en överflyttning till riksgäldskontoret av dessa tillskottsbelåningar
talar, förutom den förut omförmälda önskvärdheten av en enhetlig behandling
av hithörande spörsmål, vikten av att Kreditkassans avveckling i möjligaste
mån påskyndas.

I anslutning härtill har Kreditkassans styrelse hemställt örn framläggande
för riksdagen av förslag örn överflyttande till riksgäldskontoret av
Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands enskilda bank,
Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank.

I anledning av Kreditkassans ifrågavarande skrivelse har tillfälle berens
fullmäktige i riksgäldskontoret att inkomma med yttrande. I ett den
25 januari 1934 dagtecknat yttrande hava fullmäktige anfört:

I likhet med styrelsen för Kreditkassan funne fullmäktige lämpligt, att
de transaktioner, som föranletts av statens medverkan vid rekonstruktion
av banker genom belåning av tillskottsbevis, i statsräkenskaperna redovisades
på ett enhetligt sätt. Med hänsyn därtill och då önskvärt vore, att
Kreditkassans avveckling i möjligaste mån påskyndades, hade fullmäktige
ej något att erinra mot att för den nu församlade riksdagen framlades förslag
örn överflyttande till riksgäldskontoret av de belåningar av tillskottsbevis
i Wermlands enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget
Jämtlands folkbank, som lämnats av Kreditkassan. Tillräcklig anledning
syntes emellertid ej föreligga att — såsom Kreditkassans styrelse föreslagit
— även efter en eventuell överflyttning till riksgäldskontoret av berörda
belåningar, hos Kreditkassan bibehålla handläggandet av ärenden
rörande avbetalningar å Smålands enskilda banks skuld för belåning av
tillskottsbevis, även örn tillvägagångssättet här vore mera invecklat än
vid avbetalningarna å de två andra bankernas motsvarande skulder.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 10 februari 1934 har
sedermera styrelsen för Kreditkassan meddelat, att styrelsen för Aktiebolaget
Jämtlands folkbank hos Kreditkassan hemställt örn Kreditkassans
medverkan till sådan förändring av bankens tillskotts- och aktiekapital att
tillskottskapitalet helt avvecklas, att nuvarande aktiekapitalet nedsättes
från 6 till 3 miljoner kronor och att preferensaktier utfärdas till ett belopp
av 1 miljon kronor. Härom har Kreditkassans styrelse vidare anfört:

Förändringen skulle för Kreditkassans vidkommande medföra, att det
lån mot tillskottsbevis å resterande 2,400,000 kronor, som nu utestode till
bankens dotterbolag, Aktiebolaget Filius, samt Jämtlands folkbanks motsvarande
tillgodohavande hos Kreditkassan skulle nedsättas till högst 1
miljon kronor, samt att det nuvarande hypoteket för lånet skulle ersättas
med ett mot det nedsatta beloppet svarande nominellt belopp preferensaktier
i banken. Kreditkassans styrelse, som ej funnit de av riksdagen
för kassans avveckling givna direktiven lägga hinder i vägen för kassans
medverkan till genomförande av bankstyrelsens förslag och som funnit
detsamma för kassan fördelaktigt, hade, efter inhämtande av yttrande av
hankinspektören samt efter hörande av Kreditkassans representant i bankens
revision, funnit sig kunna bifalla bankens framställning. Då något
motstånd från annat håll ej syntes vara att motse, kunde man räkna med
att förslaget godkändes. Genomförandet av detsamma torde emellertid
taga omkring ett års tid i anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

9

Med anledning av att fullmäktige i riksgäldskontoret i sitt förut återgivna
yttrande över Kreditkassans tidigare framställning förordat, att
även belåningen av Smålandsbankens tillskottskapital överfördes till riksgäldskontoret,
för den händelse så skedde med Kreditkassans övriga liknande
engagemang i andra banker, har styrelsen för Kreditkassan i sin
nyssnämnda skrivelse den 10 februari 1934 — under erinran, att detta
vore ett arrangemang, som styrelsen, såsom framginge redan av dess
förra skrivelse, icke ville motsätta sig — framhållit, att kassans lån till
Aktiebolaget Bond å numera 5,396,460 kronor, vilket tillkommit vid 1926
års omläggning av Smålandsbanksengagemanget, stöde i ett så intimt
förhållande till det äldre, vid Smålandsbankens rekonstruktion år 1922
tillkomna engagemanget, varigenom viss del av bankens tillskottskapital
belånats hos kassan, att de borde handhavas av samma kreditgivare.
Överflyttningen av engagemanget i Bond, som på sin tid inneburit en direkt
utbetalning från Kreditkassan, behövde emellertid icke medföra någon
kontantutbetalning från riksgäldskontoret till kassan, utan kunde
ordnas så, att beloppet gottgjordes Kreditkassan i avräkning å den kredit,
som genom riksgäldskontoret ställts till kassans förfogande.

I anledning härav har styrelsen hemställt örn åtgärder för överflyttande
från Kreditkassan till riksgäldskontoret jämväl av Aktiebolaget Bonds
lån hos Kreditkassan.

Rörande frågan örn överflyttande till riksgäldskontoret av Aktiebolaget
Bonds lån hos Kreditkassan hava f ullmäktige i riksgäldskontoret i ett den
15 februari 1934 avgivet yttrande framhållit, att, därest Kreditkassans
övriga engagemang i Smålands enskilda bank överfördes till riksgäldskontoret,
överflyttning enligt fullmäktiges mening borde ske jämväl av sagda
lån, varigenom Kreditkassan skulle helt befrias från sina mellanhavanden
med nyssnämnda bank. Överflyttningen ifråga vore för övrigt endast
en bokföringsfråga, då, såsom i styrelsens skrivelse påpekades, någon kontant
utbetalning från riksgäldskontorets sida därvid ej skulle erfordras.

I likhet med fullmäktige i riksgäldskontoret finner jag mig böra förorda
ett överflyttande från Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 till riksgäldskontoret
av Kreditkassans belåningar av tillskottsbevis i Wermlands
enskilda bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget Jämtlands folkbank.
Ifrågavarande belåningar uppgå, såsom nämnts, för närvarande
till i runda tal 12.4 miljoner kronor till Wermlands enskilda bank, 1.5 miljon
kronor till Smålands enskilda bank och 2.4 miljoner kronor till Aktiebolaget
Jämtlands folkbank eller tillhopa 16.3 miljoner kronor. Dessa
belopp motsvaras på skuldsidan i Kreditkassans balansräkning av samma
belopp, utgörande av ifrågavarande banker insatta medel. Det förutsättes,
att riksgäldskontoret vid övertagande av nämnda belåningar mot tillskottsbevis
jämväl skulle mottaga dessa insättningar med den förbindelse till
återbetalning, som åvilar Kreditkassan. Därest den i Kreditkassans seBihang
till riksdagens protokoll 1934. 1 sand. Nr 197—19S.

Departements chefen.

2

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

nare skrivelse omförmälda förändringen av Kreditkassans engagemang
i Aktiebolaget Jämtlands folkbank kommer till stånd, bör överförandet
till riksgäldskontoret självfallet avse Kreditkassans belåning av preferensaktier
i banken och däremot svarande insättning. I anslutning till
riksgäldsfullmäktiges uttalanden tillstyrker jag vidare, att riksgäldskontoret
tillika övertager Kreditkassans lån till Smålandsbankens dotterbolag
Aktiebolaget Bond, för närvarande i runt tal 5.4 miljoner kronor.

I riksgäldskontorets räkenskaper komma de från Kreditkassan övertagna
engagemangen att redovisas under riksgäldsverkets fond på samma
sätt som de år 1932 till tre andra banker lämnade stödkrediterna,
nämligen å ena sidan bland tillgångarna såsom fordringar å Aktiebolaget
Webe (för Wermlands enskilda bank), Aktiebolaget Axe (för Smålands
enskilda bank) och Aktiebolaget Filius (för Aktiebolaget Jämtlands
folkbank) samt å andra sidan bland skulderna såsom insatta tillskottsmedel
för en var av nämnda banker. Ett övertagande av det till Aktiebolaget
Bond av Kreditkassan utlämnade lånet, som icke har motsvarighet
i något hos Kreditkassan insatt kapital, lärer böra förbindas med
avräkning till motsvarande belopp å den för Kreditkassans verksamhet
avsedda krediten i riksgäldskontoret. Härav följer, att, såsom Kreditkassans
styrelse anmärkt, ifrågavarande åtgärder icke för närvarande
kräva några kapitalutlägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att de av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade
belåningarna av tillskottsbevis i Wermlands enskilda
bank, Smålands enskilda bank och Aktiebolaget
Jämtlands folkbank jämte de mot samma belåningar
svarande insättningarna av tillskottsmedel ävensom
det av Kreditkassan till Aktiebolaget Bond utlämnade
lånet skola, på sätt av mig angivits, övertagas av riksgäldskontoret.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
R. Borgström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

11

Bilaga.

Balansräkning för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 den
31 december 1933 m. m.

Tillgångar.

Svenska statens icke räntebärande obligationer................ kr. 4,999,600: —

Kassabehållning........................................................................ » 456:2 6

Bankräkningar:

A.-B. Göteborgs Handelsbank, kapitalräkning
............................................ kr. 130,052:91

A.-B. Sydsvenska Banken, checkräkn. » 13,754:6 5

» Jordbrukar banken, » » 5,134:27

» » , kapitalräkn. » 1,057,594:0 6 » 1,206,535:8 9

Skand. Kredit A.-B. (tillhörande statsanslaget till Helle forsbolaget)

...................................................................... » 210,680: ie

Utlämnade lån, enligt specifikation .................................... » 50,482,293: 23

Främmande aktiers konto:

31,131 st. aktier i A.-B. Sydsvenska Banken nom. 50
kr. å 30 kr. ................... kr. 933,930: —

80 » aktier i A.-B. Jordbrukarbanken
nom. 100 kr.å 55 %
50 » aktier i A.-B. Dur nom.

100 kr.................................

50 » aktier i A.-B. Igo nom.

100 kr................................

15,000 » stamaktier i Hellefors
Bruks A.-B. nom. 100 kr.

Vinst- och förlustkonto:

Förlust från föregående år................

Avgår: Anslag ur fonden för mötande
av förluster å Kreditkassan

Förlust för 1933 ................................

» 4,400: —

» 0: —

» 0: —

» °=— » 938,330: —:

kr. 49,866,337: 91

» 26,500,000: — * *

kr. 23,366,337:91

* 930,249: 88 » 24,296,587: 7 9

Kr. 82,134,483:3 3

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Outnyttjad kredit i Riksgäldskontoret för utbetalning till

sparbanksinsättare .............................. kr. 2,698,928:0 7

Redovisade utbetalningar till sparbanksinsättare:
1929 ....... kr. 480,256: 31

1930 ....... » 872,037:0 8

1931 ........ » 8,739:2 5

1932 ........ » 951,366: 10

1933 ........ » 8,378,507: 81 » 10,690,906:55

Kr. 13,389,834: 6 2

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

Omkostnadskonto för utbetalningar till
sparbanksinsättare, utbetalt

1929 .................... kr. 15,515:50

1930 .................... » 6,402: 4 o

1931 .................... » 31,352:9 9

1932 .................... » 42,698: 2 9

1933 *__ 14,196: 20 kr. 110,165: 3 8 kr. 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 8

Svenska statens 5 % obligationer nom. kr. 50,000,000: —

» » 41/, % » » » 10,000,000: —

Kr. 60,000,000: —

pantsatta för skuld till Kiksgäldskontoret.

Skulder.

Aktiekapitalet............................................................................ kr. 5,000,000: —

Riksgäldskontoret .................................................................... » 60,000,000: —

Kungl, statskontoret:

disponerat av anslag å 1,500,000 kronor för stöd åt Hellefors
Bruks A.-B................................................................. » 850,000: —

Insatta medel:

Smålands Enskilda Bank ...
Wermlands Enskilda Bank
A.-B. Jämtlands Folkbank

kr. 1,475,220: —

» 12,409,263:3 3

» 2,400,000:— » 16,284,483:3 3

Kr. 82,134,483:33

Stöd åt insättare i vissa sparbanker.

Uttag å sparbankskonto i Riksgäldskontoret
1929........ kr. 495,771: 81

1930 ........ » 878,439:48

1931 ........ » 6,767,902:4 9

1932 ........ » 2,700,066:5 4

1933 ........ » 14,922:0 7

kr. 10,857,102:3 9

Avgår: Återbetalningar
1933........ » 56,030: 4 6 kr. 10,801,071:93

Fond för stöd åt sparbanksinsättare. .. » 2,698,928: o7 » 13,500,000: —

Kr. 95,634,483:3 3

Garantifond kr. 60,000,000: —.

Den bland tillgångarna upptagna posten å utlämnade lån å i runt tal
50.4 8 miljoner kronor fördelar sig på följande sätt å lån, utlämnade i samband
med rekonstruktion av härefter angivna bankinrättningar:

Kungl. Maj:ts proposition nr 198.

A.-B. Sydsvenska Banken

Diverse låntagare i allmänhet mot hypotek av aktier
i Sydsvenska Banken .................................................... kr.

Smålands Enskilda Bank

A.-B. Bond............................................ kr. 5,396,460: —

A.-B. Axe mot tillskottsbevis till bankens
grundfond ................................ » 1,475,220: — »

Wermlands Enskilda Bank

A.-B. Webe mot insatsbevis till bankens
grundfond .............................. kr. 12,409,263: 33

A.-B. Igo mot 195,000 st. pref.-aktier
å 100 kr. i Hellefors Bruks A.-B. » 19,500,000: —

Hellefors Bruks A.-B., förlagskon to » 639,319: 8 4 »

A.-B. Jordbrukarbanken

A.-B. Dur mot Svenska Lantmännens
Kvarnförenings revers med
hypotek av 40,000 st. stamaktier
i A.-B. Kvarnintressenter å nom.

kr. 50: — å kr. 30: — ................ kr.

Andra låntagare mot Jordbrukarbankens
aktier, i allmänhet belånade
till pari .................................. »

Summa kvarstående belopp av under
år 1929 genom A.-B. Dur från
jordbrukarbanken övertagna engagemang
........................................ »

A.-B. Göteborgs Handelsbank

A.-B. Dur mot 99,914 st. bankens aktier å nom. kr. 100
å kr. 50: —........................................................................ »

A.-B. Jämtlands Folkbank

A.-B. Filius mot insatsbevis till bankens grundfond »
Sparbankslån

Till 21 insatstecknare till Lysviks sparbanks säkerhetsfond
........................................................................................ »

Kr.

1,200,000: —
18,100: —

1,114,391: 58

13

1,258,838: 48

6,871,680: —

32,548,583: 17

2,332,491: 5 8

4,995,700: —
2,400,000: —

75,000: —
50,482,293: 23

Bihang till riksdagens protokoll 193i. 1 sami. Nr 197—198.

3