Kungl. Majlis proposition nr 175.

1

Nr 175.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd går dsinstitut;
given Stockholms slott den 23 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Leo, Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

I årets statsverksproposition, utgifter för kapitalökning, bilaga 7, punkt
22, under rubriken fonden för förlag till statsverket, har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till byggnadsarbeten vid lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitutet vid Alnarp beräkna för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag
av 400,000 kronor. Jag anhåller nu att ånyo få anmäla
denna anslagsfråga.

Den av 1931 års riksdag beslutade omorganisationen av Alnarpsinstitutet
har vid olika tillfällen påkallat medelsanvisningar för byggnadsarbeten
m. m. vid institutet. Riksdagen har sålunda anvisat dels för bud Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 175.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

getåret 1931/1932, under nionde huvudtiteln, för vattenledningsanläggning
vid institutet ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor (prop. nr 143/
1931; E. skr. nr 296/1931) dels för budgetåret 1932/1933, likaledes under
nionde huvudtiteln, för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende
institutet ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor (prop. nr
230/1932; E. skr. nr 316/1932), dels ock för budgetåret 1933/1934, under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, för byggnadsarbeten
vid institutet ett reservationsanslag av 200,000 kronor (prop. nr
208/1933; E. skr. nr 353/1933), eller tillhopa 550,000 kronor. De nied nämnda
anslag närmare avsedda ändamålen och den utsträckning, vari anslagen
av Kungl. Majit hittills disponerats, framgå av följande tabell.

Anvisade medel för byggnadsarbeten m. m. vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut.

i----------

Av riksdagen

Av Kungl. Majit disponerat

beräknad?

belopp

Beslut

Belopp

Mejeriavdelningen:

i Ombyggnad av kemiska laboratoriet .....................

30,250

1 Uppförande av försöksmejeri.................................

126,100

156,350

Trädgårdsavdelningen:

Ombyggnad av slottet.........................................

21,550

>/.o. Vial 933

21,550

» » dubbelvillan .................................

15,300

>

15,300

Uppförande av bostad för förmän ........................

21,700

21,700

» » nytt växthus.................................

40,000

l/i, 1933

40,000

Ändring av äldre växthus ....................................

4,800

»

4,800

Ombyggnad av gamla undervisningsbyggnaden ......

23,700

»

23,700

» » » kontorsbyggnaden ...............

6,400

»

6,400

Uppförande av redskapshall .................................

6,250

»

6,250

Utförande av centralvärmeanläggning.....................

o, 500

»

5,500

145,200

145,200

Lantbruksavdelningen:

Ombyggnad av demonstrationshallen.....................

8,650

*/e o. */n 1933

8,650

Vattenledningsanläggning och förbättrat avloppssystem

143,000

5/e 1931, as/7

108,000

1932 o. l/i2

1933

Inredning, utrustning och inventarier .........

90,000

Oförutsedda utgifter .....................

6,800

Summa kronor

550,000

261,850 |

Såsom av tabellen framgår finnes å de anvisade anslagen ett odisponerat
belopp av (550,000 — 261,850=) 288,150 kronor. Härav hava vid anslagsbeviljandet
beräknats 156,350 kronor för vissa byggnadsåtgärder vid mejeriavdelningen
och 90,000 kronor till bestridande av vissa inrednings-, utrustnings-
och inventariekostnader, varjämte 6,800 kronor avsetts för oförutsedda
utgifter. Återstående belopp, 35,000 kronor, utgör å arbetet med

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

vattenledningsanläggningen och förbättringen av avloppssystemet uppkommen
besparing eller i varje fall ännu icke disponerat belopp.

Fullbordande av det nya växthuset vid trädgårdsavdelningen torde,
enligt vad som meddelats från institutet, draga en kostnad av omkring
42,000 kronor. Emellertid torde några medel ej behöva, utöver vad redan
skett, anvisas för byggnadsarbeten vid trädgårdsavdelningen eller lantbruksavdelningen
samt i huvudsak ej heller för vattenledningsanläggningen
eller förbättringen av avloppssystemet. För byggnadsarbetena vid mejeriavdelningen
och bestridandet av inrednings-, utrustnings- och inventariekostnaderna
kunna sålunda av de redan beviljade anslagen beräknas
stå till förfogande sammanlagt omkring 285,000 kronor.

För mejeriavdelningen beräknades i den av 1931 års riksdag (prop. nr
143; R. skr. nr 296) godkända byggnadsplanen för institutet ett belopp
av 357,800 kronor. I ett av institutsstyrelsen med skrivelse den 13 februari
1933 framlagt förslag till ändrad byggnadsplan upptogos däremot för mejeriavdelningen
byggnadsarbeten till ett beräknat kostnadsbelopp av
646,850 kronor. För institutsstyrelsens förslag har närmare redogjorts i den
i ämnet till 1933 års riksdag avlåtna propositionen (prop. nr 208). Den
ökade kostnaden sammanhängde huvudsakligen med att institutsstyrelsen,
med uppgivande av det ursprungliga förslaget om ombyggnad av gamla
mejeriet, föreslog uppförande av två nya mejeribyggnader, den ena avsedd
till drift- och undervisningsmejeri ävensom provningsmejeri för de
till Alnarp förlagda provningarna och den andra avsedd till försöksmejeri
för den avdelning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
som omfattar mejeriförsök och som förutsatts skola flyttas till
Alnarp. Vid anmälan av propositionen till 1933 års riksdag tillstyrkte jag
emellertid i fråga örn mejeriavdelningen allenast ombyggnad av kemiska
laboratoriet och uppförande av försöksmejeri, vilka åtgärder enligt vad
förut nämnts kostnadsberäknats till sammanlagt 156,350 kronor. I enlighet
härmed beslöt också riksdagen (R. skr. nr 353/1933). Även med sistnämnda
byggnadsåtgärder har dock, efter framställning av institutsstyrelsen
och tillstyrkande av lantbruksstyrelsen, fått tillsvidare anstå.

Enligt bemyndigande av Kungl. Majit den 28 augusti 1933 har jag samma
dag anmodat ledamoten av riksdagens första kammare godsägaren
B. von Stockenström att, i enlighet med i statsrådsprotokollet i ämnet angivna
riktlinjer, verkställa utredning och avgiva förslag angående de Alnarpsinstitutets
mejeriavdelning berörande byggnadsfrågorna.

Den tillkallade utredningsmannen har den 30 januari 1934 avlämnat betänkande
med förslag i nämnda byggnadsfrågor. Över betänkandet hava
infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, efter hörande av
institutsstyrelsen, och av byggnadsstyrelsen samt av centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Utredningsmannens utlåtande och förslag.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget till byggnadsåtgärder
vid mejeriavdelningen slutar å ett kostnadsbelopp av 798,035 kronor. Av

detta belopp hava beräknats:

för uppförande av ett drift-, skol-, provnings- och försöks mejeri

.............................................. kronor 615,000

» uppförande av ett bostadshus för mejeripersonalen .. » 27,500

» ombyggnad av veterinärbyggnaden till bostad för den

lägre mejerikursens elever .......................... » 58,312

» ombyggnad av gamla mejeriet till undervisningslokaler,
badinrättning m. m............................. » 66,973

» ombyggnad av kemiska laboratoriet till laboratorie- och

undervisningslokaler för mejeriundervisningen...... » 30,250

Summa kronor 798,035.

Innan jag närmare ingår på utredningsmannens förslag, torde jag, till
belysning av olikheterna mellan detta förslag och de tidigare förslagen,
få framlägga följande uppställning.

Olika förslag till byggnadsåtgärder vid Alnarpsinstitutets mejeriavdelning.

1931 års
byggnadsplan

Institutssty-relse os förslag
1933

Utrednings-

mannens

förslag

210,000

47,400

66,973

18,300

25,500

397,700

126,100

615,000

34,000

27,500

45,700

45,400

58,312

24,300

30,250

30,250

357,800

646,850

798,035

Gamla mejeriet:

Ombyggnad och utvidgning med bibehållet ändamål
» till undervisningslokaler med bibehållande
av elevbostäderna.........

» till undervisningslokaler, samlingar och

badinrättning m. m. ...............

Badinrättning .............

Byggnad för samlingar och förråd ■

Nya mejerilokaler:

Upplärande av driftmejeri.................................

» > försöksmejeri..............................

» » drift-, skol-, provnings- och försöksmejeri
................................. •. .

Bostadshus för mejeripersonalen............

Veterinärbyggnaden:

Ombyggnad till undervisningslokaler..................

» » bostadslägenheter för mejeripersonalen
...................* -............

» » bostad för den lägre mejerikursens

elever....................................

Kemiska laboratoriet:

Ombyggnad till laboratorie- och undervisningslokaler
för mejeriundervisningen ................................

Summa kronor

5

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Utredningsmannen har framhållit, att (let centrala problemet i avseende
å föreliggande byggnadsfrågor vore, huruvida det nuvarande driftmejeriet
borde bibehållas i ombyggt och tillbyggt skick och det nya försöksmejeriet
anordnas i anslutning härtill eller ett nytt drift- och försöksmejeri
uppföras och det gamla mejeriet utnyttjas för andra ändamål.

Örn det nuvarande mejeriet bar utredningsmannen anfört följande.

Mejeriet vore uppfört 1893 och hade sedan i något större omfattning
örn- och tillbyggts tre gånger. Senast bade detta ägt rum under åren 1928
—1930 och därvid hade kostnaderna för byggnadsarbetena, i den mån dessa
haft karaktären av ombyggnad, uppgått till omkring 42,000 kronor. Under
de sista fem åren bade maskinuppsättningen till mycket stor del för -

Mängden vid mejeriet invägd mjölk bade under tiden 1 juli 1928—30
juni 1933 utgjort i medeltal per år något över 2,000,000 kilogram eller
i medeltal per dag något över 5,700 kilogram. Av den invägda mjölken
hade i medeltal 37 procent härrört från Alnarps egendom. Tillverkningen
bade under samma tid utgjort i medeltal per år omkring 31,000 kilogram
smör och 123,000 kilogram ost, eller i medeltal per dag 85 kilogram smör
och 336 kilogram ost. Att söka från trakten erhålla större tillförsel av
mjölk torde möta svårigheter.

Utredningsmannen har anfört, att den nuvarande mejeribyggnaden ej
kunde anses fylla de krav, som borde ställas på ett fullt rationellt ordnat
mejeri, där såväl högre som lägre undervisning skulle bedrivas. Tillverkningen
vid ett skolmejeri måste vara i hög grad mångsidig. Förutom
smör tillverkades redan nu i allmänhet 5 a 6 sorter ost per dag, vilket
krävde stora utrymmen, örn det skulle kunna ske på ett med hänsyn till
driften och undervisningen fullt tillfredsställande sätt. Som osten borde
lagras vid mejeriet, tills den bleve mogen, och ett stort antal ostsorter,
10 å 12 stycken eller måhända flera, torde komma att tillverkas, krävdes
även härför goda utrymmen och för vissa ostsorter särskilda lagringslokaler.
Utrymme måste vidare finnas för de olika mera vanliga och
för våra förhållanden lämpligaste mejeriapparater, i vilkas skötsel eleverna
borde erhålla övning, samt för vissa specialapparater. Plats måste
finnas för utförande av försök av driftekonomisk och mejeriteknisk art
ävensom för demonstration och övning för högre mejerikursens elever.
Även fordrades ett driftlaboratorium av tillräcklig storlek. Beaktas borde
också, att antalet elever i mejeriskolan och högre mejerikursen torde komma
att uppgå till omkring 30, vartill komme föreståndare, assistent och
instruktionspersonal. Slutligen borde finnas utrymme för utförande av
vissa verkstadsarbeten, där eleverna kunde erhålla övning i enklare reparationer
av mejeriutrustning etc., ävensom för omklädningsrum, tvättrum
och torkrum, vilka måste beräknas tillräckligt rymliga med hänsyn
till den angivna stora personalen. Även örn apparatutrustningen till stor
del nyanskaffats de senaste åren och vore fullt tillräcklig och modern,

6

Kungl. Martts proposition nr 176.

vore dock utrymmen och inredning i det nuvarande mejeriet för närvarande
så otillräckliga och i många avseenden så otidsenliga, att mejeriet
ej fyllde de krav, som borde ställas på detsamma. Jämfört med de mejerier,
som på sista tiden uppförts i olika delar av landet och där alla förbättringar
iakttagits, som erfarenhet och teknik nu erbjöde, kunde Alnarps
nuvarande mejeri ej anses hålla måttet,

Förslaget örn ombyggnad av det nuvarande mejeriet med
bibehållet ändamål har utredningsmannen avstyrkt. Utvidgningsmöjligheterna
vore å den plats, där mejeriet vore beläget, synnerligen begränsade.
Härtill bomme, att själva platsen icke kunde sägas vara lämplig.
Det nuvarande mejeriet läge på ett avstånd av allenast 25 meter från
kalvstallet, som inrymde ett 60-tal djur och vore hopbyggt med det stora
kostallet, samt på ett avstånd av endast 60 meter från svinstallet för gödsvin,
där inemot 500 svin brukade hållas. Detta gjorde, att mejerilokalerna
nu ofta, särskilt vid nordlig eller östlig vind, besvärades av en stark lukt
av gödsel, svinhus och ladugård, som under den varma årstiden kunde
vara ytterligt svår, varjämte under sommaren mängder av flugor från de
närbelägna stallarna och gödselstäderna brukade söka sig till mejeriet.
Att hava ett statens drift-, skol- och försöksmejeri förlagt på en plats,
som i fråga örn belägenhet och omgivning vore så ogynnsamt ställt, borde
ej i längden kunna anses försvarligt. Mot uppgivandet av förslaget örn
det nuvarande mejeriets ombyggnad med bibehållet ändamål kunde måhända
invändas, att å mejeriet även under senare år en del byggnadskostnader
nedlagts, men härvid vore att märka, att, det oaktat, nu en mycket
kostsam örn- och tillbyggnad skulle erfordras, påkallad av de starkt vidgade
uppgifterna särskilt i fråga örn undervisning och försöksverksamhet.
Såsom i det följande bomme att påvisas, skulle den nuvarande mejeribyggnaden
efter en ombyggnad för andra ändamål kunna bliva tagen
helt i anspråk och därvid tillgodose vissa viktiga krav i fråga örn utrymme
för undervisningen i övrigt m. m. vid institutet. Vad anginge apparatutrustningen,
som till stor del nyanskaffats under senare tider, vore kostnaderna
härför på intet sätt bortkastade, i det att alla ifrågavarande maskiner
och apparater lämpligen kunde föras över till och tagas i bruk vid
ett nytt, till annan plats förlagt mejeri.

Utredningsmannen har i stället anslutit sig till institutsstyrelsens vid
framläggandet av 1933 års förslag gjorda uttalande, att nya mejerilokaler
borde uppföras. Den lämpligaste platsen härför har utredningsmannen
i likhet med institutsstyrelsen funnit vara vid Kartorpsvägen å
en åker öster örn denna väg ungefär mitt framför veterinärbyggnaden.
Denna plats vore fri och öppen, grundförhållandena vore goda, avlopp
kunde lätt erhållas och läget i förhållande till andra byggnader vore mycket
gynnsamt. Möjligheter förelåge att här samla alla byggnader, som
erfordrades för mejerihanteringen och försöksverksamheten.

Med avseende å anordnandet av de nya mejerilokalerna Ilar utrednings -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

mannen emellertid funnit det böra övervägas, örn ej sammanförande kunde
ske av driftmejeriet och för söksmejeriet i en byggnad.
Förslag till sådan nybyggnad har efter anmodan av utredningsmannen
utarbetats av ingenjören B. Stenby i Halmstad. Utredningsmannen har
om detta förslag anfört huvudsakligen följande.

I mitten av byggnaden vore den stora mejerisalen inrymd, till vänster
örn denna lage smörrum, ångpannerum m. m.; bakom densamma läge Östrum
och ostlager. Till höger örn mejerisalen lage den avdelning av byggnaden,
som inrymde försöksmejeriet. Den för en mejeribyggnad så viktiga
orienteringen i förhållande till väderstrecken hade härvid på den ifrågavarande
byggnadsplatsen kunnat lösas på ett fördelaktigt sätt.

Förutsättningen för att försöksmejeriet på så sätt skulle kunna hopbyggas
med övriga mejerilokaler vore, att eventuella skakningar från mejeriets
maskiner och transmissionsaxlar kunde undvikas. Detta kunde ske
genom att dessas lagerbockar fastgjordes i separata väggpartier på särskilda
grundplattor samt genom att väggar, vari vågbord skulle fastsättas,
uppfördes fritt från tillstötande grund och yäggpartier. Genom att
försöksmejeriet förlädes omedelbart intill driftmejeriet vunnes, att tillförseln
av mjölk, ånga m. m. bleve synnerligen bekväm och de långa ledningar
eller transporter, som eljest bleve nödvändiga, kunde undvikas.
Örn, såsom möjligen kunde bliva fallet, vissa arbeten av försökskaraktär
för försöksmejeriets räkning komme att utföras inom driftmejeriet, borde
även med hänsyn härtill fördelar vara att vinna. Vad i övrigt anginge
utrymmen och dispositionen av lokaler för försöksmejeriet och provningar
överensstämde dessa i huvudsak med tidigare uppgjorda förslag och hade
av vederbörande föreståndare befunnits tillräckliga och ändamålsenliga.

Vid utarbetandet av planen för det egentliga drift- och skolmejeriet hade
särskild vikt lagts vid att de olika lokalernas inbördes läge bleve det bästa
möjliga med hänsyn till mjölkens och mejeriprodukternas behandling samt
ur arbetssynpunkt, det sista ej minst viktigt för ett skolmejeri. De olika
lokalerna för smör- och ostberedning hade sålunda skilts från varandra
men stöde i direkt förbindelse med mejerisalen. Att samtliga dessa lokaler
måst göras stora och rymliga och avsevärt mycket större än för ett
vanligt driftmejeri av motsvarande kapacitet betingades av den mångsidiga
tillverkningen och mejeriets egenskap av skolmejeri, där inemot ett
40-tal personer kunde bliva sysselsatta. Efter ingående överläggningar
med mejeriets föreståndare och med hänsyn tagen till de maskinprovningar,
som här komme att utföras, samt till det beräknade utrymmesbeliovet
för framtiden, hade utredningsmannen ej kunnat finna en begränsning
av de olika lokalernas storlek vara tillrådlig.

Vad anginge ostlagret linde särskild vikt lagts vid att skilja detta från
mejeriets övriga lokaler, sa att risken för mögelinfektion därifrån i möjligaste
mån undvekes. Ostlagret hade sålunda förlagts i en särskild flygelbyggnad
i tre våningar i riktning norr—söder, varvid i bottenvåningen
inretts saltningsrum saint lagringslokaler för vissa mjuka och hårda ostsorter.
I det hela torde ostlagrets placering, rumsindelning samt anordning
i övrigt bliva det bästa tänkbara. Osttillverkningens omfattning
med ett stort antal olika ostslag gjorde, att särskild betydelse måste tillmätas
det blivande ostlagrets beskaffenhet.

övriga lokaler för skolmejeriet, övnings- och driftslaboratorium, expeditionsrum
och arbetsrum för föreståndare och assistent samt vissa nödiga

8

Ku/ngl. Maj:ts proposition nr 175.

förrådsrum hade förlagts i övre våningen. Därjämte erhölles över mejerisalen
ett reservutrymme med samma golvyta som denna, vilket kunde tänkas
behöva tagas i bruk t. ex. för nya tillverkningar av mjölkprodukter och
undervisning härutinnan. Utvecklingen på detta område kunde måhända
i en tämligen nära framtid giva anledning härtill. I en källarvåning hade
förlagts, bland annat, förrådsrum, elektrisk transformater, rum för varmvattenbehållare
och förvärmare, ävensom tvätt-, tork-, omklädnads- och
tvagningsrum, beräknade med hänsyn till den i mejeriet arbetande personalens
storlek.

Kostnaderna för byggnaden hade av Stenby beräknats till 615,000 kronor.
Kostnaderna för de i institutsstyrelsens förslag 1933 upptagna två
byggnaderna för dels driftmejeri och dels försöksmejeri hade visserligen
beräknats lägre, eller till sammanlagt 523,800 kronor. Vid uppgörandet
av Stenbys förslag hade emellertid beräknats solidare och hållbarare material.
Den härigenom uppkomna merkostnaden uppginge enligt en av
Stenby verkställd utredning till nära 67,000 kronor. Fråndroges denna
merkostnad från den av Stenby beräknade totalkostnaden, erhölles ett belopp,
som nära anslöte sig till det av institutsstyrelsen beräknade kostnadsbeloppet.
För jämförelses skull kunde nämnas, att ett av arkitekten O.
Hägg uppgjort förslag till det nuvarande mejeriets örn- och tillbyggnad
beräknats draga en kostnad av 505,336 kronor.

Utredningsmannen har vid prövning av de olika föreliggande förslagen
kommit till den uppfattningen, att företräde borde givas åt det av Stenby
uppgjorda, som syntes honom innebära vissa stora och betydelsefulla fördelar
med hänsyn till den allmänna planläggningen, mejerilokalernas och
ostlagrets gynnsamma belägenhet och anordning, källarvåningens utnyttjande,
förefintliga goda förutsättningar för laboratorie-, försöks- och provningsverksamhet
samt tillgångar till förråds- och reservutrymmen. Förslaget
erbjöde också möjlighet till utvidgningar och tillbyggnader, örn så
skulle erfordras i en framtid. Vad anginge de merkostnader, som det solidare
utförandet och den gedignare materialen betingade, borde enligt utredningsmannens
mening iliågkommas, att en hel del av dessa vore av sådan
art, att det framtida underhållet i stället bleve billigare, och dels att
det här gällde lokaler, där demonstrationer, provningar och försök med
ett ofta noggrant precisionsarbete bomme att äga rum.

I fråga örn kostnaderna för inredningsarbeten och utrustning
för m ejer i under vis ningen har utredningsmannen hänvisat
till en i propositionen till 1931 års riksdag framlagd beräkning, upptagande
följande poster:

Specialinredning av undervisningslokaler.................. kronor 27,000

Specialapparater för mejeriundervisningen ................ » 12,000

Laboratorieutrustning .................................... » 10,000

Undervisningsmaterial .................................... » 2^000

Facklitteratur ............................................ » 5,000

Summa kronor 56,000.

Det syntes utredningsmannen icke föreligga anledning antaga, att några
höjningar i angivna belopp skulle visa sig behövliga, därest det föreslagna

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

byggnadsprogrammet komme till genomförande. Professorn i mejerilära.
och mejeriekonomi och professorn i mejerikemi och mejeribakteriologi
hade uttalat, att beloppen borde bliva tillräckliga.

Beträffande kostnaderna för inredning och utrustning av
försöksmejeriet har utredningsmannen åberopat en av föreståndaren
för centralanstaltens mejeriavdelning, professorn Platon, på uppdrag
av utredningsmannen upprättad beräkning, som upptager följande poster:

Gasverk .................................................. kronor 2,500

Mejerimaskiner och apparater ............................ » 17,300

Kylaggregat för smör- och ostlagerrum.................... » 3,500

Träinredning och lösa möbler ........................... • » 5,000

Armatur för vatten, avlopp, gas och elektricitet............ » 3,400

Komplettering av laboratorieutrustning oell ändring av

elektriska apparater m. m................................» 5,300

Summa kronor 37,000.

Utredningsmannen har härefter behandlat övriga byggnadsfrågor
med utgående ifrån att en ny mejeribyggnad komme att uppföras.

Veter inär byggnaden har utredningsmannen ansett lämpligast
kunna användas till bostad åt mejerieleverna. Byggnaden vore belägen
i omedelbar närhet av det planerade nya mejeriet och lämpade sig med
sitt stora antal fönster väl för att inredas och avdelas för en dylik föreläggning.
Vid granskning av ett av arkitekten O. Hägg i oktober 1932
upprättat förslag till sådan användning av veterinärbyggnaden, vari kostnaderna
beräknats till 58,312 kronor, hade utredningsmannen icke funnit
något att erinra.

Under hänvisning till att veterinärbyggnaden sålunda i sin helhet skulle
tagas i anspråk för inredande av bostäder åt eleverna har utredningsmannen
föreslagit uppförande av ett särskilt bostadshus för mejeripersonalen.
En lämplig plats härför funnes omedelbart söder örn veterinärbyggnaden
och sålunda i närheten av det nya mejeriet. Bostadshuset
kunde lämpligen uppföras i samma storlek som ett för närvarande under
byggnad varande motsvarande bostadshus för personal vid trädgårdsinstitutet.
Arkitekten O. Hägg hade efter anmodan av utredningsmannen uppgjort
ett förslag till byggnad för mejeripersonalen, för vilken kostnaderna
beräknats till 27,500 kronor.

Med avseende å användningen av den nuvarande mejeribyggnaden
har utredningsmannen förordat ett av arkitekten O. Hägg i oktober
1932 uppgjort förslag, enligt vilket byggnaden i sin helhet skulle ombyggas
och tagas i anspråk för undervisnings- och demonstrationsändamål
m. m. Kostnaderna för denna ombyggnad hade beräknats till 66,973 kronor.
Enligt detta förslag skulle erhållas goda och fullt tillräckliga undervisningssalar,
nödiga utrymmen för samlingar m. m. samt goda arbetsrum
för lärarna. I byggnaden skulle även inrättas en fullständig badin -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

rättning nied karbad, badstu och duschrum jämte avklädningsrum m. m.
Härmed skulle ett gammalt och väl befogat önskemål vid Alnarp bliva
tillgodosett. Det kunde ej anses annat än rimligt och överensstämmande
med moderna hygieniska krav, att den stora elevkår och övrig personal,
som komme att finnas vid institutets olika avdelningar, bereddes tillgång
till bad och badstu.

Utredningsmannen har beträffande kemiska laboratoriet ej funnit
några skäl föreligga eller några nya omständigheter hava tillkommit,
som kunde tala för ett frångående av det av 1933 års riksdag godkända
förslaget till laboratoriets ombyggnad till laboratorie- och undervisningslokaler
för mejeriundervisningen för en beräknad kostnad av 30,250 kronor.

I fråga örn ordningen för utförandet av de föreslagna
byggnadsarbetena har utredningsmannen anfört, att först måste
den nya mejeribyggnaden samt bostadshuset för mejeripersonalen uppföras
samt ombyggnaden av veterinärbyggnaden företagas. I veterinärbyggnaden
användes för närvarande visst utrymme för undervisning, men
enligt vad institutets rektor meddelat mötte intet hinder att förlägga
denna till annan lokal vid institutet, och veterinärbyggnaden kunde därför
när som helst bliva tillgänglig för byggnadsarbetena ifråga. Först
sedan alla de nämnda byggnadsarbetena utförts, kunde det nuvarande
mejeriet, där elever och personal nu hade sina bostäder, utrymmas, driften
överflyttas till det nya mejeriet och ombyggnaden av det gamla mejeriet
för undervisningsändamål företagas. I sista hand komme ombyggnaden
av laboratoriet, vilken ej torde kunna ske, förrän undervisningslokalerna
i gamla mejeriet blivit färdiga, varvid under byggnadstiden den undervisning
m. m., som skulle äga rum i laboratoriebyggnaden, finge förläggas
till det ombyggda mejeriet och, örn så erfordrades, till andra tillgängliga
lokaler vid institutet.

Utredningsmannen har slutligen sammanfattningsvis anfört
följande. De beräknade kostnaderna för genomförandet av utredningsmannens
förslag överstege visserligen de i tidigare förslag beräknade och
sålunda även kostnaderna för det av institutsstyrelsen 1933 framlagda.
Härvid borde emellertid märkas, att den föreslagna nya mejeribyggnaden
vore avsedd att uppföras på ett i olika avseenden solidare sätt och med
användande i vissa fall av gedignare material, att nämnda byggnad komme
att erhålla en fördelaktigare planläggning och gynnsammare arbetsförhållanden
än enligt de tidigare uppgjorda förslagen, att påtagliga fördelar
borde vinnas genom att alla elever i den lägre mejerikursen förlädes
i veterinärbyggnaden samt att enligt förslaget den gamla mejeribyggnaden
i dess helhet vore avsedd att ombyggas, varvid fullgoda undervisningslokaler
och en fullständig badinrättning erhölles. Kostnaderna för
de ifrågasatta byggnadsarbetena vore visserligen ganska betydande. Man
måste emellertid — då det nu gällde att organisera undervisnings- och

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

försöksverksamheten på mejeriområdet för framtiden — bekjärta vikten
av att hela denna verksamhet gåves en ram, som fullt motsvarade tidens
krav, och att sådana arbetsbetingelser skapades, som möjliggjorde framgångsrika
resultat och kraftigt befordrade utvecklingen på området. Värdet
av den i de svenska mejerierna invägda mjölken torde för närvarande
uppgå till över 200 miljoner kronor örn året. Såsom ett led i det just nu
pågående livliga arbetet på mejerihanteringens rationalisering, åsyftande
ett bättre ekonomiskt utbyte av bela vår mjölkhushållning, borde enligt
utredningsmannens mening även en sådan engångsavgift, som den bär
ifrågasatta, kunna visa sig vara både försvarlig och välbetänkt.

Avgivna yttranden.

Styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut har i ett
till lantbruksstyrelsen avgivet yttrande varmt förordat utredningsmannens
förslag samt därvid särskilt understrukit fördelen av att solida och
hållbara materialier komme till användning.

Av lantbruksstyrelsens yttrande inhämtas i sammandrag följande. Utredningsmannens
förslag skulle medföra ungefär dubbla kostnaden mot de
ursprungligen beräknade. Förslaget innebure emellertid så stora fördelar,
att lantbruksstyrelsen — under förutsättning att den högre mejeriundervisningen
ävensom statens försöks- och provningsverksamhet på mejeriområdet
skulle sammanföras till Alnarp — ansåge sig icke böra avstyrka, att
medel till dess fullföljande ställdes till förfogande, därest belopp av denna
storleksordning befunnes kunna anvisas för ändamålet. Lantbruksstyrelsen
hade icke funnit något av de förut upprättade förslagen utgöra en fullt tillfredsställande
lösning av förevarande fråga. Planläggningen till det nu
föreslagna skol-, försöks- och provningsmejeriet funne styrelsen däremot
vara ändamålsenlig och kunna tillfredsställa även mycket högt ställda
anspråk. Såsom lokalerna för ostens saltning föreslagits, bleve emellertid
transporten från ystningsrummet till dessa ävensom transporten därifrån
till de övre liggande lokalerna av ostlagret mindre tillfredsställande.
Osten måste nämligen vid transport till saltningslokalerna föras ut ur
mejeriet och sedermera bäras mellan våningarna. Önskvärt vore därför,
örn en sådan ändring i planen kunde genomföras, att direkta transportanordningar
för osten kunde anordnas mellan de olika lokalerna. Den
föreslagna nybyggnaden skulle bliva mer än dubbelt så stor som den nuvarande.
Frånsett ostlagringsutrymmena, som syntes större än behovet
krävde, samt de med hänsyn till att bela den gamla laboratoriebyggnaden
stöde till mejeriavdelningens förfogande alltför stora laboratorieutrymmena
torde icke vara mycket att häremot erinra, då de ökade utrymmena
beredde större möjligheter att ordna undervisningen och maskinprovningarna.
De ändringar, eventuellt inskränkningar i planen, som kunde
finnas önskvärda, torde kunna åstadkommas utan förnyad utredning.

12

Kungl. Majlis proposition nr 175.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig sålunda böra under vissa förutsättningar
tillstyrka bifall till föreliggande förslag. Den enligt styrelsens förmenande
viktigaste av dessa förutsättningar vore, att den högre mejeriutbildningen
och den statliga mejeriförsöksverksamheten för framtiden
skulle vara förlagda till Alnarp.

Frågan örn den lämpligaste förläggningsorten för högre mejeriundervisningen
och den statliga mejeriförsöksverksamheten Ilar av lantbruksstyrelsen
i utlåtandet ånyo upptagits till utförlig behandling. Lantbruksstyrelsen
har därvid anfört, bland annat, följande.

Sedan även vid Alnarp nybyggnad för mejeriändamål visat sig vara
nödvändig, talade allmänna ekonomiska synpunkter för att Ultuna vore
att föredraga framför Alnarp, när det gällde den högre mejeriutbildningens
och mejeriförsöksverksamhetens förläggande. Möjligheterna att
utnyttja befintliga lärarkrafter syntes jämväl giva företräde åt en förläggning
till Ultuna. Då förläggningen till Ultuna skulle kunna på ett
tillfredsställande sätt ordnas genom uppförande av ett mindre mejeri därstädes,
syntes härmed också lokalfrågan kunna lösas avsevärt billigare än
som skulle bliva fallet enligt utredningsmannens förslag. För den lägre
mejeriundervisningen torde nämligen det nuvarande mejeriet vid Alnarp
få anses tillfredsställande.

Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
har i ärendet hört föreståndaren för anstaltens mejeriavdelning samt anstaltens
nämnd.

Föreståndaren för centralanstaltens mejeriavdelning har i sitt yttrande
anfört, att han med tillfredsställelse konstaterat, att utredningsmannen
helt och hållet frångått tanken på en örn- och tillbyggnad av det nuvarande
mejeriet och i stället förordat uppförandet av en helt ny byggnad
på annan plats inrymmande skol-, provnings- och försöksmejeri med tillhörande
laboratorier och andra lokaler. De skäl, som härför anförts, syntes
vara så vägande, att det måste anses vara en för ifrågavarande institutions
egen verksamhet och för svensk mejerihantering i dess helhet synnerligen
olycklig lösning, vars verkningar skulle sträcka sig över en lång
framtid, örn den relativt obetydliga skillnaden i kostnadshänseende till
det tidigare framförda ombyggnadsförslagets förde] skulle få vara avgörande
i denna fråga. — Genom en ombyggnad, som icke bleve så genomgripande,
att den praktiskt taget innebure en nybyggnad på det gamla
mejeriets plats, kunde icke en rationell lösning åvägabringas i fråga örn
utrymmets disposition, lokalernas inbördes läge och liknande förhållanden,
som vore av fundamental betydelse för en institution av denna art. Därtill
komme, såsom i utredningen framhölles, att det nuvarande mejeriet
med hänsyn till sitt läge lämnade mycket övrigt att önska och med fog
kunde göras till föremål för grava anmärkningar. Det kunde knappast
anses försvarligt, att på en ombyggnad nedlades högst betydande kostnader,
örn Sveriges enda statliga mejeriskola för män och enda högre undervisningsanstalt
ävensom enda försöksanstalt på mejerihanteringens örn -

13

Kungl. May.ts proposition nr 175.

råde efter ombyggnaden skulle utgöra ett skolexempel på huru ett mejeri
icke borde vara beläget. Det borde icke heller ur liälsovårdssynpunkt
tillåtas, att i en mejeribyggnad, inom vars lokaler så viktiga näringsämnen
behandlades och tillverkades, finge inrymmas bostäder, som på något
sätt kunde kommunicera med mejerilokalerna. — Det föreliggande förslaget
innebure, att försöksmejeriet skulle sammanbyggas med skol- och
provningsmejeriet. Detta medförde väsentliga fördelar. — Det vore vidare
givet, att en institution, som arbetade under sådana förhållanden som ett
mejeri erbjöde, ställde alldeles särskilda krav på byggnads- och inredningsmaterialens
beskaffenhet. Det hade också genom de erfarenheter,
som man hade från både in- och utlandet, visat sig i längden ekonomiskt
att för vissa ändamål använda i inköp väsentligt dyrare material, som
vore speciellt motståndskraftigt mot fukt och andra för ett mejeri säregna
påfrestningar. Det vore livligt att beklaga, örn det nyorganiserade
mejeriinstitutet redan från början skulle vara i dessa hänseenden omodernt
och stå efter de under senare år uppförda mejeribyggnaderna ute i
landet. Trävirke hade icke blott den nackdelen, att det vore mindre hållbart
i ett mejeri. I det fuktiga tillstånd, vari det ständigt befunne sig
därstädes, bleve det dessutom härdar för mögel- och jästsvampar, vars sporer
spredes med luften och därigenom lätt inkomme i mejeriprodukterna,
på vilkas kvalitet ifrågavarande mikroorganismer hade en högst menlig
inverkan. Det måste ur pedagogisk synpunkt vara mycket betänkligt, örn
den praktiska mejeriundervisningen tvingades arbeta under förhållanden,
som vore stick i stäv mot de lärdomar, som därvid meddelades. Därigenom
att det nya förslaget hade beaktat dessa synpunkter, hade det icke
kunnat undgås, att en fördyring av byggnadskostnaderna blivit följden,
men det torde icke vara tvivel underkastat, att detta skulle visa sig innebära
betydande vinst för framtiden. — Den av utredningsmannen förordade
platsen för den nya institutionsbyggnaden syntes ur olika synpunkter
vara lämplig, icke minst med hänsyn till dränerings- och avloppsmöjligheter,
som vore av synnerligen stor betydelse för ett mejeri. — Gentemot
lokalernas placering och utrymmenas disponering funnes ingenting
av vikt att invända.

Även centralanstaltens nämnd har på det livligaste tillstyrkt utredningsmannens
byggnadsförslag, varjämte nämnden framhållit vikten av att behovet
av försöksverksamhet på mejerihanteringens område bleve tillgodosett
även inom övriga delar av landet.

Centralanstaltens styrelse har anfört:

För vårt lands mejerihantering måste det anses vara av stor vikt, att
den institution, som skulle hava till uppgift att vara central för undervisningen
och försöksverksamheten på mejeriområdet, fyllde de rimliga krav,
som kunde ställas på utrustningen av en sådan institution. Såvitt styrelsen
kunde finna, måste det föreliggande förslaget anses vara i detta hänseende
fullt tillfredsställande. Vad särskilt beträffade de utrymmen och

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

resurser i övrigt, som skulle ställas till försöksverksamhetens förfogande,
funne styrelsen det uppgjorda förslaget vara ändamålsenligt. Utredningsmannens
förslag, att skol-, provnings- och försöksmejeri skulle inrymmas
i en nybyggnad, förlagd till annan plats än det nuvarande skolmejeriet,
innehure enligt styrelsens mening en betydande förbättring gentemot äldre
utredningar i ämnet. Styrelsen ville därför tillstyrka förslaget.

Styrelsen ansåge sig emellertid i anslutning härtill böra fästa uppmärksamheten
vid två problem, som stöde i visst samband med förevarande
ärende. Det ena avsåge anordnandet av försöksverksamhet på mejeriområdet
jämväl inom andra delar av landet. Såsom styrelsen tidigare framhållit,
torde det vara nödvändigt, att viss försöksverksamhet på mejeriområdet
upprätthölles jämväl i mellersta och norra delarna av landet.
Särskilt torde vissa försöksproblem rörande ostproduktionen icke lämpligen
kunna upptagas vid Alnarp. Därest den centrala försöksverksamheten
på mejeriområdet skulle förläggas till Skåne, torde alltså frågan
örn anordningar för mejeriförsök jämväl i andra delar av landet bliva
aktuell. Det andra problemet rörde det nära samband, som förefunnes
mellan mjölkproduktionen och mejerihanteringen och som föranledde, att
behovet av direkt kontakt mellan försöksorganen på nötboskapsskötselns
område och mejeriområdet alltmer gjorde sig gällande. Skulle centralen
för husdjursförsöken förläggas till platsen för lantbrukshögskolan och
motsvarande central för mejeriförsöken till Alnarp, torde sålunda framdeles
särskilda anordningar bliva erforderliga för åvägabringande av dylik
kontakt, t. ex. på det sättet, att en försöksgård för husdjursförsök förlädes
till eller i närheten av Alnarp och en mejeriförsöksstation till platsen
för lantbrukshögskolan.

Byggnadsstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Byggnadsstyrelsen hade tidigare uttalat betänkligheter mot att kostnader
nedlades på en modernisering och tillbyggnad av det gamla mejeriet
med hänsyn till dess mindre lämpliga läge och det förhållandet, att en
ytterst ringa del av den gamla byggnaden skulle kunna lämnas orubbad
vid ombyggnaden, ävensom i sammanhang därmed yrkat, att en undersökning
måtte verkställas angående uppförande av ett helt nytt mejeri samt
möjligheten att utan större ändringar använda den gamla byggnaden för
annat ändamål. Mot planläggningen av den av utredningsmannen föreslagna
nya mejeribyggnaden hade byggnadsstyrelsen icke något annat
att erinra, än att det måste anses olämpligt att förlägga laboratorierna
över högtryckspannanläggningen. Det torde emellertid icke möta några
större svårigheter att i detta avseende vidtaga en förändring i förslaget.
Den beräknade kostnaden å 615,000 kronor föranledde ej erinran.

Med avseende å användningen av det nuvarande mejeriet hade utredningsmannen
upptagit ett i oktober 1932 uppgjort förslag, enligt vilket
byggnaden i dess helhet skulle ombyggas och tagas i anspråk för undervisnings-
och demonstrationsändamål. I ett yttrande över detta förslag

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

hade byggnadsstyrelsen visserligen ifrågasatt, om icke de nuvarande elevbostäderna
i våningen en trappa upp skulle kunna bibehållas. Med hänsyn
till vad utredningsmannen härutinnan anfört ansåge sig byggnadsstyrelsen
dock ej böra motsätta sig den av utredningsmannen förordade
dispositionen av byggnaden. Det i oktober 1932 upprättade byggnadsförslaget
torde emellertid icke utan vidare kunna läggas till grund för arbetets
utförande utan borde underkastas en omarbetning. Då byggnaden
befunne sig i dåligt stånd, torde erforderliga reparationsarbeten bliva
ganska omfattande. Det av utredningsmannen angivna kostnadsbeloppet
å 66,975 kronor torde endast förslå, under förutsättning att reparationsocb
ombyggnadsarbetena i hög grad inskränktes.

Mot förslaget till disposition av veterinärbyggnaden bade byggnadsstyrelsen
icke någon eldman att framställa. Vad planläggningen av ombyggnadsarbetet
beträffade ville byggnadsstyrelsen förorda, att toaletter anordnades
jämväl i övre våningen. Det angivna kostnadsbeloppet å 58,312 kronor
syntes vara knappt tilltaget. Emellertid torde vid förslagets närmare
utarbetande böra tagas under övervägande, huruvida icke rivning av befintliga
tegelmurar skulle kunna undvikas, varigenom viss minskning av
byggnadskostnaderna skulle kunna vinnas.

Det beräknade kostnadsbeloppet å 27,500 kronor för uppförande av bostadshus
för mejeripersonalen uppgåves visserligen vara grundat å införskaffade
anbud å uppförande av en liknande byggnad vid institutets trädgårdsavdelning
men syntes byggnadsstyrelsen alltför lågt för att kunna
godtagas. Byggnadsstyrelsen ansåge kostnaden böra beräknas till 40,000
kronor.

I avseende å den föreslagna ombyggnaden av kemiska laboratoriet för
en kostnad av 30,250 kronor hänvisade byggnadsstyrelsen till ett av styrelsen
förut avgivet yttrande, vari byggnadsstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra mot i ombyggnadsförslaget avsedda arbeten eller
för deras genomförande beräknade kostnader.

Med den av byggnadsstyrelsen förordade böjningen av den beräknade
kostnaden för bostadshuset för mejeripersonalen skulle kostnaderna för
de av utredningsmannen förordade byggnadsarbetena uppgå till följande

belopp:

Nybyggnad för drift-, skol- och försöksmejeri ............ kronor 615,000

» av bostadshus för mejeripersonalen .......... » 40,000

Ombyggnad av veterinärbyggnaden ...................... » 58,312

» » gamla mejeriet .......................... » 66,975

» » kemiska laboratoriet .................... » 30,250

Summa kronor 810,537.

Den av utredningsmannen framlagda och i de avgivna utlåtandena i
allt väsentligt tillstyrkta byggnadsplanen för mejeriavdelningen vid Al -

Departements chefen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

narpsinstitutet torde på ett fördelaktigt sätt lösa förevarande byggnadsfrågor.
Kostnaderna äro visserligen högre än de tidigare beräknade.
Detta beror huvudsakligen på att nya mejerilokaler, varmed man icke
från början räknat, funnits nödvändiga. Till kostnadsökningen har även
medverkat, att solidare material avses att användas, vilket torde medföra
minskade underhållskostnader. Med hänsyn tillika till vikten för landets
mejerihantering av att institutets mejeriavdelning sättes i stånd att fullt
tillfredsställande fylla sina uppgifter, tillstyrker jag, att planen lägges till
grund för byggnadsarbetena vid avdelningen. Härvid förutsätter jag,
att de jämkningar, som finnas böra föranledas av vissa i utlåtandena framställda
anmärkningar eller eljest, få vidtagas.

Beträffande den av lantbruksstyrelsen ånyo upptagna frågan örn förläggningsorten
för den högre mejeriundervisningen och mejeriförsöksverksamheten
må hänvisas till vad jag i propositionen nr 208/1933 anförde
i samma fråga, nämligen att de för statsmakterna avgörande skälen
för valet av Alnarp till förläggningsort alltjämt ägde giltighet. Något
bärande skäl för ändrad ståndpunkt härutinnan synes mig lantbruksstyrelsen
ej hava förebragt. De av centralanstaltens styrelse framförda
specialfrågorna örn anordnande av mejeriförsök jämväl i andra delar avlandet
än Skåne samt örn det lämpligaste sättet för upprätthållande avkontakten
mellan försöksorganen på nötboskapsskötselns område och mejeriområdet
böra framdeles ägnas uppmärksamhet men torde ej påverka
ett avgörande av hyggnadsfrågan vid Alnarp.

Kostnaderna för genomförandet av utredningsmannens byggnadsförslag
hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 810,537 kronor. Härav falla
713,312 kronor på de byggnadsåtgärder, som ansetts skola i första hand
utföras, nämligen 615,000 kronor på den nya mejeribyggnaden, 40,000 kronor
på bostadshuset för mejeripersonalen och 58,312 kronor på ombyggnaden
av veterinärbyggnaden. Av det återstående beloppet, 97,225 kronor,
hänföra sig 66,975 kronor till ombyggnaden av det gamla mejeriet och
30,250 kronor till ombyggnaden av det kemiska laboratoriet. Med de sistnämnda
byggnadsåtgärderna har utredningsmannen ansett böra anstå,
till dess övriga nybyggnads- och ombyggnadsarbeten blivit utförda. För
inrednings- och utrustningsarbeten har utredningsmannen i fråga örn
mejeriavdelningen beräknat en kostnad av (56,000 + 37,000 =) 93,000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för mejeriavdelningen skulle sålunda,
örn — såsom jag anser — byggnadsstyrelsens erinringar böra godtagas,
bliva (810,537 + 93,000 =) 903,537 kronor.

För byggnadsarbeten vid mejeriavdelningen finnas för närvarande avriksdagen
anvisade anslagsmedel av 156,350 kronor. Härtill kommer viss
besparing å anslaget till vattenledningsanläggningen, vilken torde kunna
uppskattas till 30,000 kronor och torde böra få användas för byggnadsarbetena
å mejeriavdelningen. För dessa arbeten stå sålunda av redan anvisade
medel till förfogande omkring 185,000 kronor. För ändamålet torde böra

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för nästa budgetår under utgifter för kapitalökning anvisas det redan bebådade
beloppet av 400,000 kronor. Resterande belopp torde icke behöva
uppföras å budgeten förrän under budgetåret 1935/1936.

Vad angår kostnaderna för inredning, utrustning och inventarier för såväl
mejeriavdelningen som institutet i övrigt, de förra beräknade enligt
utredningsmannens förslag, må erinras, att av redan anvisade anslagsmedel
ett belopp av 90,000 kronor finnes disponibelt för ändamålet, vilket lärer
förslå för ifrågakommande utgifter under nästa budgetår. Vad därutöver
må erfordras torde böra uppföras å riksstaten för budgetåret 1935/1936.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, för byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
anvisa ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

1 sami.

Nr 175.

2