Kungl. Martts proposition nr 144.
1
Jir 144.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd
till vissa torrläggningsföretag; given Stockholms
slott den 16 februari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o och 2:o.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo. Engberg,
Ekman, Sköld.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:t vissa framställningar örn
ytterligare statsunderstöd till torrläggningsföretag.
Innan jag ingår på dessa ärenden, torde jag få erinra, att riksdagen
i skrivelse den 22 april 1933, nr 155, i anledning av motionen II: 37, anhållit,
att Kungl. Majit måtte skyndsamt låta verkställa den utredning,
som påkallades för vinnande av det i jordbruksutskottets, av riksdagen
godkända utlåtahde nr 51 angivna syfte, äVensom för riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 193i. t sami. Nr H''i.
I
2
Kungl. Majlis proposition nr 144.
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. I sagda
utskottsutlåtande anfördes, bland annat, följande.
Uppenbarligen skulle det vara av stort värde att såsom i motionen avsetts
erhålla en överblick beträffande torrläggningsföretag, beträffande
vilka så stora ekonomiska svårigheter uppstått för intressenterna, att
dessa icke själva kunde övervinna dem. Utskottet holle före, att i dylikt
syfte en utredning borde komma till stånd. Denna utredning, som syntes
lämpligast kunna uppdragas åt lantbruksstyrelsen, torde böra taga sikte
på och klarlägga de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande
betydelse för ett torrläggningsföretags bedömande ur här ifrågavarande
synpunkter. Rörande sättet för statens eventuella ytterligare medverkan
syntes vid utredningen, såsom i motionen ock förutsatts, böra närmast
undersökas, efter vilka huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningsiån
— i fall där en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas
— borde äga rum, därvid utredningen dock borde vara obetagen att,
örn omständigheterna skulle anses böra föranleda därtill, överväga även
andra utvägar.
Den 5 maj 1983 anbefallde Kungl. Majit lantbruksstyrelsen att skyndsamt
verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen, därvid styrelsen
ägde att i mån av behov för utredningens verkställande anlita biträde
av länsstyrelserna, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet
inkomma till Kungl. Majit. I anledning härav har lantbruksstyrelsen
den 24 januari 1934, efter verkställd utredning, avlämnat utlåtande
i ämnet. Utlåtandet, som ej utmynnar i något förslag, torde såsom bilaga
A få fogas till detta protokoll. Vidare torde såsom bilaga B få till protokollet
fogas en inom statskontorets fondbyrå upprättad tabell angående
vissa utestående lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.
Jag övergår härefter till frågan örn ytterligare stödåtgärder till följande
torrläggningsföretag, nämligen Virestadssjöarnas sänkningsföretag
i Kronobergs län och Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag
i Skaraborgs län, vilka företag innefattas bland dem i lantbruksstyrelsens
förberörda utredning angivna.
l:o.
Virestadssjöarnas sänkning sföretag i Kronobergs län.
Förslag till ifrågavarande inom Virestads och Stenbrohults socknar av
Kronobergs län belägna företag upprättades vid syneförrättning enligt
1879 års dikningslag åren 1913—1917 av dåvarande lantbruksingenjören
A. Roos. Arbetets påbörjande fördröjdes emellertid till följd av rättegång
mellan intressenterna i företaget och av detsamma berörda vattenverksägare.
Sedan rättegången 1922 avskrivits genom en mellan parterna
träffad överenskommelse, verkställde den under mellantiden nytill
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
tomine lantbruksingenjören i distriktet, I. Helin, på framställning av intressenter
i företaget, omräkning av arbetskostnaden ävensom ny uppskattning
av båtnaden med hänsyn till de sedan 1917 inträffade förändringarna
på arbetsmarknaden oell i det allmänna konjunkturläget för
jordbruket. Vid båtnadsuppskattningen biträddes Helin av två gode
män.
Till företaget har Kungl. Majit den 7 november 1924 anvisat dels statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget med 142,110 kronor under villkor,
som stadgades i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren
för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget, dels ock lån från odlingslånefonden med 422,140 kronor
under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278) angående villkoren
för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, varjämte Kungl.
Majit fastställde arbetsplan för företaget. Vidare har Kungl. Majit den
8 februari 1929 till företagets utförande anvisat dels ytterligare statsbidrag
med 89,750 kronor, att utgå från statens avdikningsanslag under
de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående
villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom
kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 276) gjord ändring, dels ock ytterligare
lån med 41,580 kronor, att utgå från statens avdikningslånefond under de
i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från
statens avdikningslånefond stadgade villkor. Sammanlagt har sålunda
till företaget anvisats statsbidrag med 231,860 kronor och lån med 463,720
kronor eller tillhopa 695,5S0 kronor.
Företaget berör omkring 150 fastigheter och omfattar en areal av
1,845.35 hektar, därav 179.68 hektar åker, 1,106.ig hektar äng och odlingsmark
samt 559.53 hektar annan mark. Företaget är numera slutfört och
har av lantbruksstyrelsen godkänts den 19 april 1933. *
Till följd av svårigheter för intressenterna att fullgöra sina genom
företaget åtagna ekonomiska förbindelser ingåvos 1931 framställningar
örn beredande åt företaget av ytterligare statshjälp. Efter verkställd utredning
framlade Kungl. Majit i proposition nr 222 till 1932 års riksdag
förslag örn dels att den tid, under vilken ränta icke skulle beräknas å förenämnda
lån, finge utsträckas från tre till sex år från första lyftningsdagen,
dels ock att tidpunkten för gäldandet av första annuiteten å lånen
finge framflyttas från det sjunde till det tionde året efter första lyftningsdagen.
Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr 151).
Hos Kungl. Majit har sänkningsföretaget nu gjort framställning om
ytterligare statsbidrag med 114,000 kronor samt nedskrivning med 111,640
kronor av till företaget beviljade lån från odlingslånefonden och statens
avdikningslånefond. Vidare har från Kronobergs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott inkommit en skrivelse i ämnet.
Lantbruksstyrelsen har i remissyttrande, dagtecknat den 9 januari 1934
och avlämnat den 17 i samma månad, anfört i huvudsak följande.
4
Kungl. Majlis proposition nr lii.
Vid fastställelse 1927 av arbetsplan för företaget hade kostnaden för
arbetets utförande beräknats till 718,790 kronor 62 öre och den genom densamma
uppkommande båtnaden till 724,232 kronor 41 öre. Av nämnda
kostnad utgjorde den egentliga arbetskostnaden omkring 636,800 kronor,
medan återstoden, omkring 82,000 kronor, belöpte på lösen för vattenverk,
jordersättningar, förrättningsarvoden m. m. Enligt den 10 augusti 1933
upprättat sammandrag över räkenskaperna för företaget hade de slutliga
kostnaderna för detsamma uppgått till 915,002 kronor 21 öre eller i
runt tal 915,000 kronor, vilket belopp med omkring 198,000 kronor överstege
den vid planens fastställelse beräknade kostnaden. Av denna merkostnad
utgjordes omkring 48,000 kronor av räntor samt återstoden av
arbetskostnad, marklösen samt kostnad för skiljedom, utbrytning av båtnadsjord
m. m. För bestridande av kostnaderna hade intressenterna att,
utöver till företaget beviljade statsunderstöd å tillhopa 695,580 kronor, av
egna medel tillskjuta (915,000 — 695,580 =) 219,420 kronor. Av detta belopp
hade delägarna hittills utdebiterat 78,293 kronor 42 öre, varjämte
företaget åtnjutit vissa inkomster. Företagets skuld utöver till detsamma
beviljade statslån uppginge i augusti 1933 till 113,883 kronor 30 öre.
Annuiteterna å till företaget beviljade statslån uppginge till sammanlagt
30,761 kronor 43 öre.
Företaget igångsattes under en tid av högkonjunktur, då kostnaderna
för detsamma, ehuru de visserligen syntes höga, likväl ansåges icke ingiva
några allvarligare betänkligheter. Att det sedermera på grund avinträffad
försämring i jordbrukets allmänna läge mött svårigheter för
intressenterna att fullgöra sina genom företaget åtagna ekonomiska förbindelser
torde icke vara ägnat att förvåna. Trots den för närvarande
ogynnsamma ekonomiska ställningen hade intressenterna i företaget vid
tidigare tillfällen, då statens mellankomst för lättande av företagets
skuldbörda varit ifrågasatt, likväl funnit angeläget framhålla, att företaget
finge anses vara ett allmännyttigt arbete av stor betydelse för orten.
Denna uppfattning hade understrukits av förvaltningsutskottet hos länets
hushållningssällskap i dess i ärendet ingivna skrivelse. Detta torde
väl också* få förstås så, att företaget medfört fördelar jämväl för intressenterna
själva. Emellertid torde vid bedömandet av frågan, huruvida
företaget skulle ytterligare bisträckas med statsmedel, hänsyn icke få
tagas till den omständigheten, att till företaget tidigare beviljat statsbidrag
från avdikningsanslaget beräknats efter en lägre bidragskvot, 33 procent,
än den för närvarande gällande, 50 procent. I annat fall skulle nämligen
anspråk på höjning av statsbidraget kunna framställas jämväl av det
betydande antal övriga torrläggningsföretag, vilka under den tid, då
förstnämnda lägre bidragskvot tillämpades, blivit delaktiga av statsbidrag
från nämnda anslag. Å andra sidan funne lantbruksstyrelsen det
likväl vara uppenbart, att det för vederbörande intressenter i nu ifrågavarande
företag, vilka uppgåves nästan samtliga vara småbrukare och i
allmänhet mindre bemedlade, måste vara förenat med stora svårigheter
att under nu rådande jordbrukskonjunktur på avsedd tid avveckla företagets
skuldbörda. Med hänsyn till de särskilda förhållanden av olika slag,
som medverkat till ökande av företagets kostnader och över vilka intressenterna
i stort sett icke kunnat råda, funne lantbruksstyrelsen därför
för sin del ytterligare mellankomst från statens sida vara i detta fall
försvarad.
Med avseende härå finge framhållas, att någon omedelbar lättnad icke
Kungl. Maj:ts proposition nr 144. 5
skulle komma intressenterna till del genom nedskrivning, på sätt i ansökningen
angåves, av till företaget beviljade lån, enär amorteringen av
dessa senare torde bliva påförd vederbörande låntagare först i slutet av
år 1935. Lantbruksstyrelsen funne sig därför böra förorda, att ett eventuellt
ytterligare understödjande av företaget med statsmedel måtte ske i
form av statsbidrag från avdilcningsanslaget, varvid bidraget syntes böra
motsvara företagets återstående skuld till enskilda fordringsägare, eller
i runt tal 113,880 kronor. Sammanlagda statsbidraget till företaget skulle
därmed komma att uppgå till (231,SCO + 113,880 =) 345,740 kronor och sålunda
motsvara omkring 48 procent av den vid arbetsplanens fastställelse
år 1927 beräknade kostnaden för företaget, 718,790 kronor. Företaget bomme
därigenom att i fråga örn åtnjutande av dylikt bidrag i själva verket
bliva ungefär jämställt med de torrläggningsföretag, till vilka statsbidrag
utginge enligt för närvarande gällande, mera fördelaktiga bidragskvot.
Statsbidraget syntes böra utgå från statens avdikningsanslag, varvid detsamma
dock icke torde böra medräknas i det belopp, som Kungl. Majit
enligt riksdagens medgivande ägde bevilja för visst år.
Statskontoret har i remissutlåtande den 7 februari 1934 anfört i huvudsak
följande.
Statskontoret måste, med hänsyn till konsekvenserna, ställa sig tveksamt
till lantbruksstyrelsens förslag om ytterligare statsbidrag till ifrågavarande
företag, men ville på grund av i ärendet anförda omständigheter
icke motsätta sig, att så i viss utsträckning skedde. Det nya bidraget
syntes emellertid böra utmätas enligt andra grunder än som av lantbruksstyrelsen
föreslagits.
Enligt den ändrade lydelse 4 mom. första stycket av kungörelsen den
11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag
erhållit genom kungörelsen den 27 juni 1929 (nr 215),
kunde statsbidrag av Kungl. Majit beviljas till högst hälften av den av
Kungl. Majit godkända kostnaden. I 4 mom. tredje stycket stadgades
dock, att beträffande i 3 mom. angivna undantagsfall där företagets kostnad
överstege båtnadsvärdet, statsbidraget skulle, med tillämpning i övrigt
av de i första stycket angivna grunder, beräknas med hänsyn till
nämnda värde.
Kostnaderna för ifrågavarande torrläggningsarbete hade i handlingarna
uppgivits till 915,000 kronor, och den genom detsamma uppkommande
båtnaden till ungefärligen 724,200 kronor. Då kostnaderna sålunda
överstigit båtnadsvärdet, borde enligt grunderna för nu gällande bestämmelser
statsbidrag kunna utgå med högst hälften av båtnadsvärdet,
eller med 362,100 kronor. Virestadssjöarnas sänkningsföretag hade hittills
uppburit statsbidrag med 231,860 kronor. Såsom statsbidrag torde
emellertid även böra betraktas den ränteförlust å 45,000 kronor, som för
statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags beslut örn
medgivande av tre års särskild räntefrihet för företagets lån från avdikningslånefonden.
Med hänsyn härtill skulle ytterligare statsbidrag
kunna ifrågakomma med i runt tal 85,000 kronor, utgörande skillnaden
mellan förenämnda maximibelopp, 362,100 kronor, och summan av redan
tillerkänt statsunderstöd 276,860 kronor.
Statskontoret ville för sin del förorda, att nu angivna beräkningsgrunder
tillämpades vid anvisande av ytterligare statsbidrag i föreliggande
fall, och tillstyrkte vid sådant förhållande framställning till
Jlepartementn
(stefen.
6 Kungl. Maj-.ts proposition nr 144.
innevarande års riksdag om beviljande av dylikt bidrag från statens avdikningsanslag
å 85,000 kronor till företaget i fråga.
Yad slutligen anginge intressenternas hemställan, att de till företaget
utlämnade lånen från avdikningslånefonden ä tillsammans 463,720 kronor
måtte nedskrivas med 111,640 kronor, ansåge statskontoret föreliggande
förhållanden icke böra föranleda dylik åtgärd från statens sida.
När frågan örn understöd åt ifrågavarande företag, utöver ramen för
gällande författningsbestämmmelser, underställdes 1932 års riksdag
(prop. nr 222; K. skr. nr 151), förevar även en framställning från delägarna
i företaget örn ytterligare statsanslag med 150,000 kronor utöver redan
erhållna statsbidrag å tillhopa 231,860 kronor. Dåvarande departementschefen
ansåg sig emellertid, i enlighet med lantbruksstyrelsens mening
och med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget, icke böra
tillstyrka ytterligare statsunderstöd i form av bidrag utan återbetalningsskyldighet.
Ej heller syntes ytterligare lån lämpligen böra, såsom
endast ökande intressenternas skuldbörda, beviljas. I enlighet med förslaget
i propositionen beviljade 1932 års riksdag viss lättnad i fråga örn
räntefrihet vid återbetalande av erhållna lån ävensom framflyttande av
amorteringens början. Jämväl vid 1933 års riksdag drogs frågan örn
understöd till Virestadssjöarnas sänkningsföretag under riksdagens
prövning (motion 11:106) utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd.
Företaget är numera slutfört och av lantbruksstyrelsen godkänt den
19 april 1933. Enligt av lantbruksstyrelsens lämnade uppgifter hava de
verkliga kostnaderna med omkring 196,000 kronor överstigit de vid planens
fastställande beräknade.
Det är otvetydigt, att det för intressenterna, som utgöras av småbrukare
och i allmänhet mindre bemedlade, är förenat med stora svårighet
ter att under rådande jordbrukskonjunkturer avveckla företagets skuldbörda,
trots de lättnader, som medgivits av 1932 års riksdag. Visserligen
måste det statsfinansiella läget — nu liksom förut —- nödvändiggöra
sparsamhet med statens medel, men jag anser mig dock böra, i likhet
med nu i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beviljande av ytterligare
statsbidrag från statens avdikningsanslag till företaget utöver ramen
för gällande författningar. Beträffande statsbidragets storlek anser
jag mig — åtminstone i förevarande fall — icke böra biträda statskontorets
uppfattning att såsom statsbidrag betrakta den ränteförlust,
som för statens vidkommande uppkommit genom 1932 års riksdags förberörda
beslut örn viss räntefrihet. Den beräkningsgrund, som lantbruksstyrelsen
utgått från, synes mig mera vara att förorda. Företaget
torde därför böra beviljas i runt tal 113,000 kronor såsom ytterligare bidrag,
att utgå ur statens avdikningsanslag, därvid sagda belopp ej torde
böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens medgivande
äger bevilja för visst år.
Beträffande intressenternas hemställan örn nedskrivning av de till före -
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
taget utlämnade lånen anser jag lika med myndigheterna densamma icke
böra föranleda någon åtgärd.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att till Virestadssjöarnas sänkningsföretag må
från statens avdikningsanslag anvisas ett ytterligare
statsbidrag av 113,000 kronor.
2:o.
Göttorps och Silboholmsåarnas regleringsföretag i Skaraborgs län.
Förslag angående ifrågavarande inom Skälvums, Sils m. fl. socknar
av Skaraborgs län belägna företag upprättades av framlidne lantbruksingenjören
G. Sjöberg vid åren 1913—191d verkställd syn enligt 1879 års
dikningslag. Till företaget bär Kungl. Majit den 13 juli 1923 anvisat
dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 33,600 kronor, dels
ock lån från odlingslånefonden med 67,200 kronor, varjämte Kungl.
Majit samtidigt fastställde plan för arbetets utförande. Sedermera har
Kungl. Majit den 17 mars 1933 till företaget anvisat ytterligare statsbidrag
från statens avdikningsanslag med 830 kronor samt ytterligare
lån från statens avdikningslånefond med 1,680 kronor, vilka belopp utgingo
till fastighet, som icke ägde del i det tidigare beviljade statsunderstödet.
Sammanlagt har sålunda till företaget anvisats statsbidrag
med 34,430 kronor och lån med 68,880 kronor eller tillhopa 103,310 kronor.
Den 14 juni 1933 har Kungl. Majit vidare medgivit vissa lindringar i
villkoren för återbetalningen av fastigheternas Maden l1 och 21 andelar
i det till företaget år 1923 beviljade lånet från odlingslånefonden.
Torrläggningsföretaget omfattar en areal av sammanlagt 401.17 hektar,
varav 389.23 hektar åker och 11.94 hektar äng och odlingsmark. Båtnaden
genom företaget beräknades vid arbetsplanens fastställelse till 130,978
kronor 60 öre och kostnaden för företaget till 113,192 kronor 39 öre. Företaget
är sedan åtskilliga år tillbaka utfört och blev av lantbruksstyrelsen
godkänt den 23 januari 1926.
Hos Kungl. Majit har en av intressenterna i företaget, C. A. Werner,
Maden, Götene, gjort framställning om statsunderstöd till gäldande av
viss på honom tillhöriga fastigheterna Maden l1 och 21 belöpande kostnad
för företaget. Vid ansökningen har fogats ett av lantbruksingenjören
S. Hallin avgivet yttrande. Till följd av remiss har lantbruksstyrelsen
den 24 januari 1934 avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat
en till styrelsen ingiven, till Kungl. Majit ställd ansökan från
ytterligare ett antal intressenter i företaget, vari dessa -—• under åberopande
att, enligt vad en av förenämnde Hallin verkställd utredning givit
vid handen, genom företaget påräknad båtnad icke tillfullo erhållits
— hemställt örn nedskrivning av å deras fastigheter belöpande lån
8 Kungl. Maurts proposition nr 144.
ur odlingslånefemden med sä stort belopp, som motsvarade värdet av den
uteblivna båtnaden.
Lantbruksstyrelsen lear anfört i huvudsak följande.
I fråga örn det ekonomiska resultatet av företaget eller storleken av
genom detsamma erhållen båtnad, å ena sidan, och de på företaget nedlagda
kostnaderna, å andra sidan, inhämtades av i ärendet nu föreliggande
utredningar följande. Den av företaget påräknade torrläggningseffekten
hade icke kunnat i full utsträckning uppnås, enär det befunnits
omöjligt att medelst den genom markområdet enligt för företaget fastställd
plan upptagna avlopppskanaleu sänka vattenståndet till sådant
djup, som skulle erfordras för fullständig torrläggning av samtliga i
företaget ingående marker. Stora områden översvämmades därför fortfarande
vid inträffande flöden. Härigenom hade den vid företagets
planläggning till ett värde av 81,701 kronor 40 öre beräknade båtnaden ä
ifrågavarande områden endast i ganska begränsad utsträckning kunnat
erhållas. Sålunda hade Hallin beräknat den verkligen uppkomna båtnaden
i denna del till allenast 56,322 kronor 30 öre, vilket belopp med
25,379 kronor 10 öre, eller omkring 31 procent, understege den ursprungligen
beräknade båtnaden. Vad särskilt beträffade fastigheterna Maden
l1 och 2\ hade Hallin beräknat den för dessa fastigheter till ett belopp
av 18,198 kronor 20 Öre ursprungligen uppskattade båtnaden hava
minskats till 8,213 kronor 60 öre eller med 9,984 kronor 60 öre (55 procent).
Verkningarna för jordägarna av det ofördelaktiga resultatet av företaget
i nu nämnda avseende hade blivit desto mer kännbara, som företagets
kostnader i väsentlig grad överstigit de beräknade. Till följd av
att arbetet utförts under kristiden med då rådande höga arbetspriser,
hade de till ett belopp av 113,190 kronor beräknade kostnaderna för företaget
kommit att i verkligheten uppgå till 148,250 kronor, vilket innebure
en kostnadsökning av omkring 35,000 kronor, eller med 31 procent. Härvid
hade emellertid i kostnaderna inräknats ränteutgifter å sammanlagt
omkring 26,600 kronor. De delägare i företaget, vilka drabbats av den
inträffade båtnadsminskningen, hade icke kunnat undgå att härigenom
i förening med ökningen av kostnaderna bringas i ett brydsamt ekonomiskt
läge. Såsom exempel härpå kunde anföras, att den på de omnämnda
fastigheterna Maden l1 och 21 belöpande kostnaden uppginge till
omkring 27,500 kronor, medan fastigheternas båtnad av torrläggningsföretaget
utgjorde sammanlagt i runt tal endast 10,000 kronor. Med hänsyn
till nu berörda förhållanden funne lantbruksstyrelsen åtgärder från
statens sida vara motiverade för understödjande av de delägare i företaget,
vilka drabbats av att den påräknade torrläggningseffekten till
större eller mindre del uteblivit.
Vid övervägandet av formen för statliga åtgärder i nämnda syfte hade
styrelsen funnit det böra i första hand undersökas, vilka ytterligare arbeten,
utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda planen,
som skulle erfordras för utvinnande av det nu konstaterade underskottet
i det enligt den ursprungliga planen påräknade båtnadsvärdet, vilket
underskott enligt vad förut nämnts uppginge till i runt tal 25,380 kronor.
Av Hallins utredning i ärendet inhämtades i detta avseende, att
för ifrågavarande ändamål skulle erfordras ytterligare arbete, bestående
i antingen viss utökning av dimensionerna för avloppskanalen genom
torrläggningsområdet, varigenom samtliga nu ifrågavarande marker
bleve fullständigt torrlagda, eller ock invallning av nämnda marker samt
Kungl. Majus proposition nr 144.
!)
uppfordring av vattnet från desamma medelst pumpning. I det sistnämnda
fallet skulle emellertid med hänsyn till markernas belägenhet
och skyddsvallens därav betingade sträckning bliva nödvändigt att utelämna
ett mindre markområde, vars andel i den uppkomna båtnadsminskningen
belöpte till omkring 450 kronor. Förlusten i båtnad för
vederbörande jordägare skulle sålunda i denna del fortfarande kvarstå.
En utökning i nyss angivna grad av dimensionerna för avloppskanalen
genom torrläggningsområdet skulle komma att kräva en beräknad kostnad
av 52,700 kronor. Då emellertid värdet av den båtnad, som genom
detta arbete kunde erhållas, uppskattats till endast 25,380 kronor, syntes
ifrågavarande alternativ ur ekonomisk synpunkt icke böra komma i
fråga. Det andra alternativet, avseende invallning oell pumpning, skulle
enligt Hallins utredning omfatta två olika invallningsområden. Beträffande
det ena av dessa bade kostnaden beräknats till 19,865 kronor,
varav 16,365 kronor i anläggningskostnad och 3,500 kronor i kapitaliserad
driftkostnad, vilket senare belopp motsvarade en årlig driftkostnad
av 175 kronor, kapitaliserad efter 5 procent. Båtnaden bade uppskattats
till i runt tal 20,840 kronor. Utförandet av ifrågavarande invallningsarbete
funne lantbruksstyrelsen därför kunna ur ekonomisk synpunkt
tillrådas. Vad däremot beträffade det andra invallningsområdet bade
mot en anläggnings- oell driftkostnad av sammanlagt 8,400 kronor beräknats
komma ett båtnadsvärde av allenast 4,090 kronor; detta arbete
kunde sålunda ur angivna synpunkt icke tillrådas.
En sammanfattning av vad genom den verkställda utredningen i bär
angivna avseende framkommit gåve vid banden, att skäl talade för utförandet
av invallning i och för utvinnande i möjlig omfattning av den
båtnad, som genom det tidigare utförda torrläggningsarbetet mot beräkning
icke kunnat erhållas. Därefter skulle den i allt fall kvarstående,
opåräknade båtnadsminskningen vara begränsad till ett belopp av
(4,090 -f- 450 =) 4,540 kronor.
För den händelse åtgärder från statens sida för ytterligare understödjande
av företaget funnes böra vidtagas, syntes detta, i beaktande av
den omständigheten att det av vederbörande förrättningsman vid förut
omnämnda syneförrättning upprättade torrläggningsförslaget varit i
tekniskt avseende otillfredsställande, böra ske genom anvisande av statsbidrag
utan återbetalningsskyldigbet antingen till täckande av kostnaderna
för den nu ifrågasatta invallningen ävensom inträffad båtnadsminskning
å mark, som icke komme att innefattas i sagda invallning,
eller ock för kompensering av den uppkomna båtnadsminskningen i dess
helhet. I förra fallet syntes statsbidraget till den ifrågavarande invallningen,
i överensstämmelse med vad för närvarande tillämpades i fråga
örn beviljande av statsunderstöd till invallningsföretag, böra utgå allenast
till anlägggningskostnaden, eller i avrundat tal, 16,360 kronor, medan
däremot den årliga driftkostnaden, enligt vad förut nämnts beräknad
till 175 kronor för år, torde böra bäras av intressenterna själva. För
beviljande av statsbidrag till invallningsföretaget måste emellertid förutsättas,
att bestämmelser rörande detsamma skulle vara meddelade vid
syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen. Kostnaderna för sådan syneförrättning
torde med hänsyn till bär föreliggande särskilda förhållanden
jämväl böra bestridas av statsmedel. En exakt beräkning av nämnda
kostnader vore nu icke möjlig, men torde det kunna antagas, att desamma
icke komme att överstiga 1,000 kronor. Vidare syntes statsbidrag
böra utgå såsom ersättning för uppkommen båtnadsminskning å
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
den mark, som icke bleve intagen inom invallningen, vilken båtnadsminskning
såsom nämnts uppskattats till 4,540 kronor. Statens tillskott
torde sålunda i här ifrågavarande fall böra beräknas till (16,360 1,000
-j- 4,540 =) 21,900 kronor. Därest å andra sidan ett understödjande av
företaget funnes böra ske genom anvisande av statsbidrag för kompensering
av den uppkomna båtnadsminskningen i dess helhet, skulle härför,
såsom av det anförda framginge, erfordras ett belopp av 25,380
kronor. Det förstnämnda alternativet, som slutade på ett 3,480 kronor
lägre belopp än det senare alternativet, skulle sålunda bliva det ur kostnadssynpunkt
fördelaktigaste. Jämväl ur synpunkten av de intressen,
som sammanhängde med det fortsatta utnyttjandet av den ifrågavarande
marken, torde detsamma avgjort vara att föredraga, då därigenom
risken för översvämning och tilltagande försumpning av marken bleve
avvärjd. I detta avseende torde en understödsform, som följde den rena
subventionslinjen utan att innebära någon förändring i de avrinningsförhållanden
m. m., vilka föranlett statens ingripande, få anses underlägsen.
Lantbrukssstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga
åtgärder i syfte att till ifrågavarande företag måtte kunna beviljas
statsbidrag finn statens avdikningsanslag med högst 21,900 kronor att
utgå på sätt föreliggande utredning utvisade till dels utförande av visst
ytterligare torrläggningsarbete ävensom därav betingad syneförrättning
enligt 10 kap. vattenlagen, dels ock täckande av förlust till följd av
uteblivandet av viss, genom utförandet av företaget tidigare påräknad
båtnad, allt under villkor att genom vederbörande intressenters försorg
angivna syneförrättning och ytterligare torrläggningsarbete komme till
stånd.
Statskontoret har i remissyttrande den 7 februari 1934 anfört:
Statskontoret ville icke motsätta sig att till ifrågavarande torrläggningsföretag,
såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, anvisades ytterligare statsbidrag
från statens avdikningsanslag dels för fullföljande av visst torrläggningsarbete
jämte därav betingad syneförrättning, dels ock för täckande
av förlust till följd av viss utebliven, vid arbetets planläggning beräknad
båtnad. — Det hade emellertid av lantbruksstyrelsen föreslagits,
att staten skulle bevilja bidrag i sådan utsträckning, att detsamma täckte
i förra fallet •— som avsåge utförande av invallning — hela kostnaden för
anläggningen, 16,360 kronor, ävensom för syneförrättning, 1,000 kronor, och
i senare fallet hela den båtnadsförlust, som med ett sammanlagt belopp av
4,540 kronor drabbat vissa intressenter och som icke kunde gottgöras dessa
senare genom fortsatt torrläggningsarbete. — Med hänsyn till de konse
kvenser ett anvisande av statsbidrag av denna omfattning syntes kunna
medföra, kunde statskontoret för sin del icke tillstyrka förslaget oförändrat,
utan finge ämbetsverket hemställa, att statens bidrag i föreliggande fall
icke beräknades till högre belopp än som följde av tillämpning av grunderna
för nu gällande bestämmelser i hithörande avseende. Då kostnaderna
överstege båtnadsvärdet, syntes ytterligare statsbidrag sålunda böra tillmätas
till hälften av det tidigare för vederbörande fastigheter beräknade
båtnadsvärdet efter avdrag av vad utav förut anvisat statsbidrag belöpte
å samma fastigheter.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Den genom ifrågavarande vattenregleringsföretag påräknade torrlägg- nepartema*»-ningseffekten kar i avsevärd omfattning icke kunnat erhållas. Detta beror
i huvudsak på att det av förrättningsmannen upprättade förslaget varit
i tekniskt avseende otillfredsställande, vartill kommer, att kostnaderna för
utförandet av företaget, som verkställts under krisåren, i väsentlig grad.
överstigit de beräknade. Med hänsyn härtill biträder jag förslaget, att
företaget må komma i åtnjutande av visst ytterligare statsunderstöd.
I vad angår sättet för sådant understöd 6kiljer sig dock detta företag i
viss mån från andra dylika torrläggningsföretag.
Lantbruksstyrelsen har verkställt utredning, i vad mån ytterligare
arbeten — utöver vad som innefattats i den för företaget fastställda arbetsplanen
— skulle erfordras för utvinnande av nöjaktig båtnad. Därvid har
styrelsen ifrågasatt antingen ökning av dimensionerna i avloppskanalen
eller invallning av vissa marker i förbindelse med utpumpning av vattnet.
Lika med lantbruksstyrelsen anser jag det senare alternativet vara att
förorda. Den av lantbruksstyrelsen för visst invallningsområde beräknade
anläggningskostnaden, cirka 16,360 kronor, torde på sätt styrelsen
föreslagit böra täckas av statsmedel, varemot driftkostnaderna torde bestridas
av intressenterna själva. Med hänsyn till de särskilda förhållandena
i detta fall torde det vara skäligt, att statsbidraget utgår med belopp,
motsvarande hela anläggningskostnaden för berörda invallning.
Bestämmelser rörande det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget torde
böra meddelas vid syneförrättning enligt 10 kap. vattenlagen. Kostnaderna
härför — approximativt uppskattade till 1,000 kronor — synas mig
jämväl böra bestridas av statsmedel.
Det sålunda ifrågasatta invallningsföretaget berör emellertid icke vissa
i företaget ingående områden, för vilka vid företagets planläggning beräknats
viss båtnad, som icke kunnat erhållas. Av nyss anförda synpunkter
synes jämväl i dessa fall kompensation för den uppkomna missräkningen
böra av staten lämnas. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag ersättningen
i vad angår dessa områden böra utgå med 4,540 kronor.
För beviljande av de av mig sålunda ifrågasatta statsbidragen å (16,360
+ 1,000 + 4,540 —) 21,900 kronor erfordras riksdagens medgivande. Statsbidraget
torde böra utgå ur statens avdikningsanslag på de närmare villkor,
som av Kungl. Majit förskrivas, och bör icke inräknas i det belopp,
som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja
jämlikt gällande bestämmelser för anslagets användning.
På grund av det anförda hemställer jag. att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att till Göttorps- och Silboholmsåarnas regleringsföretag
må från statens avdikningsanslag, att användas
enligt av mig angivna grunder, anvisas ett ytterligare
statsbidrag av intill 21,900 kronor.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen
hemställt i de under 3 :o och 2:o här ovan antecknade ärenden.
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämnar bifall till vad departementschefen hemställt
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition i ämnet av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
Kungl. May.ts proposition nr 144.
13
Bilaga 4.
Till Konungen.
Genom beslut den 5 maj 1933 har Kungl. Maj:t med anledning av riksdagens
skrivelse den 22 april 1933, nr 155, anbefallt lantbruksstyrelsen att
verkställa i nämnda riksdagsskrivelse ifrågasatt utredning rörande
nedskrivning i vissa fall av till torrläggningsföretag beviljade lån av
statsmedel, ävensom att med utredningen och förslag i ämnet inkomma
till Kungl. Majit.
I berörda skrivelse hade riksdagen med anledning av en inom riksdagen
väckt motion, 11:37, anhållit, att Kungl. Maj:! måtte dels låta verkställa
utredning, efter vilka grunder nedskrivning å från staten erhållna
vattenavtappnings- och torrläggningslån må kunna ske i sådana fall,
där jordintressenterna genom företagens misslyckande eller genom oskäligt
höga kostnader vid deras utförande kunde anses vara berättigade
till nedsättning av lånesumman, dels ock för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
I förenämnda motion hade motionärerna framhållit, bland annat, hurusom
det torde vara nödvändigt att, innan hemställan örn lindring i återbetalningen
av här ifrågavarande lån gjordes till riksdagen i de särskilda
fall, då dylik lindring syntes påkallad, utredning bleve verkställd angående
omfattningen av de företag och lånebelopp, som sålunda kunde komma
i fråga, samt efter vilka linjer hjälpåtgärder borde utformas, där sådana
åtgärder kunde anses ofrånkomliga.
Jordbruksutskottet har i sitt över sagda motion avgivna, av riksdagen
godkända utlåtande, nr 51, anfört, bland annat, att det uppenbarligen vore
av stort värde att, såsom i motionen avsetts, erhålla en överblick beträffande
torrläggningsföretag, vid vilka så stora ekonomiska svårigheter
uppstått för intressenterna, att dessa icke själva kunde övervinna dem.
Utskottet ansåge därför en utredning böra i dylikt syfte komma till stånd,
varvid de olika faktorer, som kunde anses vara av avgörande betydelse
för torrläggningsföretagens bedömande ur här ifrågavarande synpunkter,
borde klarläggas. I fråga örn sättet för statens eventuella ytterligare
medverkan syntes vid utredningen böra närmast undersökas, efter vilka
huvudlinjer en nedskrivning av beviljade torrläggningslån — i fall där
en sådan åtgärd eljest syntes böra ifrågasättas — borde äga rum, därvid
utredningen dock borde vara obetagen att, örn omständigheterna ansåges
böra därtill föranleda, överväga även andra utvägar.
Lantbruksstyrelsen har i ärendet inhämtat yttranden jämte vissa uppgifter
dels från statskontoret och samtliga länsstyrelser, dels ock från
lantbruksingenjörerna och extra lantbruksingenjörerna.
Med överlämnande av dessa yttranden och uppgifter får lantbruksstyrelsen
anföra följande.
Ifrågavarande statliga lane verksamhet har fått en mycket betydande
omfattning, vilket framgår av de från statskontoret meddelade uppgifterna,
vilka avse antalet och sammanlagda beloppet av de lån, vilkas
amortering påbörjats före den 1 januari 1934, ävensöm sammanlagda beloppet
av ännuiteterna å nämnda lån.
Enligt dessa uppgifter utgör antalet här ifrågakommande törrläggnings:
företag 2,659, summan av till dessa företag beviljade lån 33;,528,500 kronor
och annuiteterna å lånen tillhopa 2,210,000 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Avsikten med de från länsstyrelserna och ovanberörda tjänstemän inhämtade
yttranden och uppgifter har varit att söka åstadkomma en inventering
av torrläggningsföretagen ur här förevarande synpunkter för vinnande
av klarhet i fråga örn den utsträckning, vari vederbörande intressenter
genom delaktigheten i dylika företag råkat i ekonomiskt trångmål.
I sådant syfte hava genom länsstyrelsernas försorg synnerligen omfattande
och ingående undersökningar verkställts av de utav torrläggningsföretagen
berörda låntagarnas ekonomiska ställning, för utrönande av huruvida
ett äventyrande av denna senare finge anses oundgängligen uppstå
genom uttagande i föreskriven ordning av annuiteterna å till företagen
beviljade lån av statsmedel. Dessa undersökningar ligga till grund för
de av länsstyrelserna avlämnade uppgifterna i ärendet.
Bearbetningen i lantbruksstyrelsen av det sålunda inkomna uppgiftsmaterialet
m. m. har i första hand inriktats på att konstatera förekomsten
av sådana i förevarande riksdagsbeslut särskilt åsyftade torrläggningsföretag,
vilka få anses vara i ekonomiskt avseende mer eller mindre misslyckade,
och för vilka nedsättning av lånesumman eller andra statliga
stödåtgärder förty synas vara motiverade antingen beträffande företagen
i deras helhet eller för enbart vissa därav berörda låntagare.
I detta avseende hava de av länsstyrelserna meddelade uppgifterna givit
vid handen, att av här ifrågakommande 2,659 torrläggningsföretag,
intressenterna, eller vissa av dem, i nedan uppräknade 42 företag torde
på grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda, hava till följd av
företagen i högre eller lägre grad kommit i ekonomiskt trångmål.
1) Närdingens sänkning......................
2) Kilaåns reglering ..........................
3) Järveln—Viksjöns sänkning .....
4) Ökna-Bondöknasjöarnas sänkning
5) Hällestadsåns reglering ..............
6) Lyngsjöns sänkning ......................
7) Sten-Fogelstads utdikning ..........
8) Långeryd-Rävsjö utdikning..........
9) Sjön Solgens sänkning..................
10) Storåns reglering ..........................
11) Nedre Åråns reglering..................
12) Fuseåns reglering ..........................
13) Öreryd Västergård utdikning......
14) Virestadssjöarnas sänkning..........
15) Hammarsebo utdikning ...............
16) Vedby utdikning ..........................
17) Stenserumsjöns sänkning...............
18) Lyckebyåns reglering ..................
19) Bruatorpsåns reglering..................
20) Mästermyrs utdikning ..................
21) Hästnäs myrs utdikning .............
22) Brömsebäekskärrens utdikning
23) Föllsjöns sänkning...........................
24) Hunserödsbäckens reglering
25) Bassholmabäckens reglering ......
26) Lillåns reglering ...........................
27) Sjön Långens sänkning................
28) Södra Bnllarens sänkning.............
Stockholms län
Södermanlands »
a> »
» »
Östergötlands
» »
» »
» »
Jönköpings »
» » ;
» »
» » .
. Kronobergs »
. Kalmar ».
y> »•-
y> »
» >>
........ » »
......... Gotlands »
......... » »
Blekinge »
........ D »
........ Kristianstads »
......... » »
........ Hallands >
Göteborgs och Bohus »
» 7> » ;>
15
Kungl. May.ts proposition nr 144.
29) Säveåns reglering............................ |
....................... Älvsborgs län |
|
30) Nossans reglering.............................. |
...................... » |
» |
31) Ätrans reglering .............................. |
...................... » och Skaraborgs |
» |
32) Mönarps mossars utdikning inom |
Floby m. fl. sock- |
|
nar ................................................ |
................................ Skaraborgs |
» |
33) Mönarps mossarps utdikning inom |
Falköpings östra |
|
m. fl. socknar............................. |
............................... » |
» |
34) Gåsemossens utdikning .................. |
................................ » |
» |
35) Silboholmsåns reglering |
................................ » |
» |
36) Hidinge-Spångakärrens utdikning |
................................ örebro |
» |
37) Mosjöbottnens torrläggning............ |
................................ » |
» |
38) Sotbrobäckens reglering ................ |
............................... Västmanlands |
» |
39) Storängsbäckens reglering |
................................ » |
» '' |
40) Sjön Hallarens sänkning................ |
............................... » |
» |
41) Harmångersåns reglering................ |
................................ Gävleborgs |
» |
42) Dragsängarnas torrläggning............ |
................................ Kopparbergs |
» |
Beträffande samtliga ovan uppräknade 42 företag med undantag av 8,
nämligen de som angivas under nr 1, 12, 13, 21, 23, 26, 40 och 41, hava extra
stödåtgärder antingen blivit redan beslutade av Kungl. Majit eller av
Kungl. Majit och riksdagen gemensamt, eller ock av lantbruksstyrelsen
i skrivelser till Kungl. Majit föreslagna.
Dessa stödåtgärder hava beträffande vissa torrläggningsföretag, nämligen
de i förteckningen under nr 2,11, 14, 15, 20, 36—39 och 42 upptagna, avsett
samtliga av respektive företag berörda låntagare och i dessa fall i
regel innefattat antingen anvisande av ytterligare statsbidrag utan återbetalningsskyldigliet
till vederbörande företag i samband med nedskrivning
med motsvarande belopp av till företagen beviljade lån eller till utförande
av visst ytterligare erforderligt arbete, eller ock uppskov — i regel
räntefritt — under visst antal år med gäldandet av på företagen belöpande
låneannuiteter.
I fråga örn vissa andra företag, vilka angivas i förteckningen under nr
3—8, 10, 16—19, 24, 25, 27—29, 34 och 35, hava däremot, i anslutning till vad
på sista tiden börjat i detta avseende tillämpas, stödåtgärderna avsett
allenast de låntagare inom respektive företag, vilka med hänsyn till sin
ekonomiska ställning funnits vara oundgängligen i behov av någon lättnad
i skuldbördan. I flertalet sist omnämnda fall har lättnaden åstadkommits
genom räntefritt uppskov under viss tid med annuiteternas gäldande.
Till en tredje grupp hava räknats de företag, i förteckningen upptagna
under nr 9, 22 och 30—32, för vilka tillfälligt uppskov med annuiteternas
gäldande, intill dess lånen blivit fördelade på därav berörda fastigheter,
ävensom räntefrihet under uppskovstiden har av Kungl. Majit beviljats
företagens arbetsstyrelser, på vilka senare det ankommit att före sagda
tidpunkt ansvara för annuiteternas inbetalning.
Slutligen må nämnas, att i förteckningen jämväl finnes intaget ett företag,
nr 33, representerande ett lån av 53,310 kronor och en annuitet av 3,544
kronor 5 öre, beträffande vilket företag en av dess arbetsstyrelse gjord
framställning örn liknande uppskov, som nyss nämnts, av Kungl. Majit
funnits icke föranleda någon Kungl. Majits vidare åtgärd.
De till förstnämnda tre olika grupper hörande företagen hava införts i
nedanstående tabeller, vilka tillika utvisa den ifrågavarande extra understödsverksamhetens
procentuella omfattning för varje grupp i förhållande
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
till låneverksamheten i dess helhet enligt statskontorets ovan anförda uppgifter.
I tabellerna äro företagen angivna med de nummer, varunder de återfinnas
i ovanberörda förteckning.
I. Lättnaden i fråga om lånens återbetalning har avsett samtliga låntagare inom
respektive företag.
• |
p ^ P® o: CO pz 3 |
Summa av |
företagens |
||
o: |
>— 5 p p: £© co |
lån |
annni tet er |
||
r— |
|||||
Företagens nummer i för-teckningen |
Oq CD c co |
d « n.- rT po 1— P P 0q 3 ^ fcf p |
co o: • & er -* B ® =“ | sr **• |
P r* a “• o: O — *1 a . a-?;• o s |
|
P Ö P |
p p B P o: g-? 7 |
kronor g g g P Oj |
kronor |
®_ — CD |
|
procent |
] procent |
procent |
|||
■ ■ 2, 11, 14, 15, 20, 36—39 och 42 |
10 |
0.4 |
2,607,280!—! 7.8 |
154,326 25 |
7.0 |
II. Lättnaden i fråga örn lånens återbetalning har avsett allenast vissa låntagare
inom respektive företag.
! |
a- c* 5oO; |
Summa av |
företagens |
Lättnaden avser en |
|||||
o: 5 |
>—'' *— CD |
lån |
annuitet er |
i förhållan-de till |
|||||
Företagens nummer |
p crq CD a CD P a p |
is antal i för-tid hela an-ir ifrågakom-ie företag |
kronor |
i förhållam |
kronor |
| i förhålla^ till totala |
kronor |
O SL p p a a 6. cf-’ |
5 g: 3 P ca a p CS. B a p |
i- |
CD CD |
CD |
CD a |
S- -j CD <D |
|||||
i |
procent |
procent |
procent |
procent |
3—8, 10, 16—19,
24, 25, 27-29,34
och 35 ............
18 ■ 0.7
1.944,420
0.8
128,891
71i 5.8 i 31,892179
1.4 I 24.7
III. Lättnaden i fråga örn lånens återbetalning har bestått i tillfälligt uppskov
med annuiteternas inbetalning, intill dess lånen blivit fördelade på vederbörande
fastigheter.
1 1 *5 l or ! ** r p Företagens nummer i för-teckningen j m i p i a i p I - |
Företagens antal i för-hållande till hela an-talet här ifrågavarande] |
Samma av företagens |
|||
lån |
annuiteter |
||||
kronor : . ‘'' |
i förhållande | |
kronor |
i förhållande |
||
procent |
procent |
procent |
|||
9, 22 och 30—32..................1 5 i 0.2 |
856,850 — |
2.6 |
58,961 i)8 |
2.7 |
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
Vad beträffar de återstående i förteckningen under nr 1, 12, 13, 21, 23,
26, 40 och 41 angivna 8 torrläggningsföretagen, vilka såsom ovan nämnts
ännu icke hava i förevarande avseende varit föremål för statsmakternas
prövning, äro för närvarande icke andra omständigheter kända, än dem,
som framgå av de genom vederbörande länsstyrelsers försorg nu tillgängliga
uppgiftena. Sistberörda företag representera en sammanlagd lånesumma
av 739,410 kronor oell en annuitet av tillhopa 47,766 kronor 94 öre.
I vad beträffar flertalet av dessa företag har någon framställning från
vederbörande intressenter om ytterligare understöd av statsmedel tidigare
icke förekommit. Med hänsyn till de ifrågavarande företagens mycket
begränsade antal och omfattning torde några mera generella grunder
för företagens ekonomiska bispringande från statens sida icke lämpligen
kunna ifrågasättas, utan torde frågan örn vidtagande av extra stödåtgärder
till förmån för dessa företag böra, efter eventuell framställning av vederbörande
intressenter, i vart och ett av de olika fallen bliva beroende
av särskild utredning.
Slutligen må nämnas, att jämväl beträffande vissa andra torrläggningsföretag,
vilka emellertid icke medtagits i förestående förteckning, framställningar
örn extra stödåtgärder i olika form tidigare blivit gjorda av
vederbörande arbetsstyrelser eller intressenter. Bland dessa företag må
här nämnas Långsjöbäckens reglering i Gävleborgs län. Sedan lantbruksstyrelsen
anbefallts att över dessa framställningar avgiva utlåtanden och
därvid ansett sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningarna, hava
desamma genom beslut av Kungl. Majit funnits icke föranleda någon
Kungl. Majits vidare åtgärd. Ifrågavarande företag äro till antalet 9, totala
lånesumman uppgår till 363,880 kronor och sammanlagda annuiteten
till omkring 23,000 kronor.
Vid de genom länsstyrelsernas försorg verkställda undersökningarna rörande
de i respektive torrläggningsföretag delaktiga låntagarnas ekonomiska
ställning har vidare utrönts, att utöver de låntagare, vilka äro delaktiga
i ovan särskilt omnämnda (42 + 9 =) 51 företag, jämväl en del
låntagare i vissa andra med lån av statsmedel understödda torrläggningsföretag
hava så svag ekonomisk ställning, att denna synes kunna äventyras
genom ett omedelbart uttagande i föreskriven ordning av de på
respektive låntagare belöpande annuitetcrna. Emellertid framgår av de
för varje särskild sådan låntagare lämnade uppgifterna tillika, att svagheten
i den ekonomiska ställningen är i det övervägande antalet nu ifrågavarande
fall att härleda från förhållanden, som icke hava något samband
med det torrläggningsföretag, vari vederbörande låntagare ingår som intressent.
Lantbruksstyrelsen bär det oaktat ansett sig böra i denna utredning
upptaga samtliga i nu berörda avseende angivna låntagare.
Antalet nu ifrågavarande företag utgör omkring 2,600. Sammanlagda
lånesumman utgör i runt ial 27,700,000 kronor och totala annuiteten omkring
1,793,000 kronor.
I de olika fall, då vid länsstyrelsernas ifrågavarande undersökningar
kunnat konstateras, att respektive låntagares ekonomiska ställning icke
skulle äventyras genom ett uttagande av på dem belöpande annuiteter,
har uppgift rörande antalet av de låntagare, vilkas ekonomiska förhållanden
varit föremål för undersökning, i regel icke lämnats. Av en del länsstyrelser
hava likväl dylika uppgifter avgivits beträffande vissa, särskilt
omnämnda torrläggningsföretag.
Sålunda föreliggande uppgifter hava av lantbruksstyrelsen sammanfattats
länsvis i bär bifogade tabell IV (bil. 1). Av denna framgår, att an
Ililiany
till riksdagens protokoll 19114. I sami Nr 1 h ''<
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
talet i nu ifrågavarande omkring 2,600 torrläggningsföretag ingående låntagare,
vilkas ekonomiska ställning blivit särskilt undersökt, utgör 5,760.
Av dessa hava 223 låntagare, eller 3.9 procent, befunnits hava så svag ekonomi,
att denna kan befaras bliva äventyrad genom ett uttagande i föreskriven
ordning av förfallna låneannuiteter. Dessa annuiteters sammanlagda
belopp utgör enligt tabellen i runt tal 25,200 kronor, eller 1.4 procent
av hela den på ifrågavarande företag belöpande annuiteten, omkring
1,793,000 kronor.
För tydliggörande av de här ifrågavarande 223 annuiteternas inbördes
storlek hava desamma i tabell V (bil. 2) uppdelats i storleksklasser med
50 kronors intervaller. Såsom av tabellen utvisas uppgår det stora flertalet
annuiteter var för sig till relativt mycket obetydliga belopp. Sålunda
ligga av hela antalet annuiteter 31 procent i storleksklass under 50 kronor
och 79 procent under 150 kronor.
Framhållas må, att i förestående två tabeller icke inräknats de lån,
vilkas amortering skall enligt behörigen fastställd amorteringsplan påbörjas
elter är 1935. Icke heller hava sådana låntagare medtagits, vilka
uppgivits vara försatta i konkurs.
Såsom av det ovan anförda framgår hava de i ärendet av länsstyrelserna
och lantbruksstyrelsen verkställda undersökningarna givit till resultat, att
de i riksdagens förevarande skrivelse närmast avsedda torrläggningsföretag,
vilka få anses ur ekonomisk synpunkt mer eller mindre misslyckade,
med endast få undantag redan tidigare varit föremål för statsmakternas
behandling. Omfattningen av dylika företag har sålunda funnits vara
i huvudsak begränsad till de fall, vilka redan förut på olika sätt bringats
till allmän kännedom, och något nytt av mera väsentlig betydelse har i
denna del icke framkommit genom sagda undersökningar.
Det betydande arbete, som dessa representera, får emellertid oaktat detta
i stort sett negativa resultat icke betecknas såsom förgäves. Genom tillkomsten
av nu tillgängliga uppgifter örn torrläggningsverksamhetens verkliga
ställning ur här ifrågavarande synpunkter torde nämligen de från
olika håll framkomna uppfattningar eller direkta påståenden få anses
vederlagda, vilka innefattat ett mer eller mindre generellt stämplande av
sagda verksamhet såsom i ekonomiskt avseende misslyckad. I detta sammanhang
anser sig lantbruksstyrelsen icke kunna underlåta att omnämna,
hurusom vid ifrågavarande undersökningar även förekommit uttalanden i
den riktningen, att tack vare torrläggningsföretagens gynnsamma verkningar
på vederbörande intressenters jordbruk dessas ekonomiska ställning
och därmed även deras förmåga att uthärda den nuvarande depressionen
blivit stärkta.
Såsom jämväl framgår av det föregående hava i förekommande fall hittills
vidtagna extra stödåtgärder efter prövning av förhållandena i varje
särskilt fall blivit lagda i huvudsak efter två olika linjer, nämligen dels
nedskrivning av till visst företag beviljat lån, och dels uppskov med gäldandet
av förfallna annuiteter å lånet, eventuellt även räntefrihet under
uppskovstiden. Vidare hava dessa stödåtgärder, beroende på förhållandena
i de olika fallen, avsett antingen samtliga i visst företag delaktiga
låntagare, eller ock endast de låntagare, vilka med hänsyn till deras ekonomiska
ställning funnits vara oundgängligen i behov av en lindring i lånebördan.
Någon förändring i vad uti nämnda avseenden hittills sålunda tillämpats
finner lantbruksstyrelsen för sin del icke föranledas av de nu verkställda
undersökningarna och icke heller i övrigt vara av förhållandena
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
påkallad. Därest trots den omständigheten, att på här ifrågavarande liksom
på andra arbetsområden vederbörande företagare böra enligt lantbruksstyrelsen
uppfattning vara beredda att själva stå med arbetet förenade
risker, extra stödåtgärder likväl finnas jämväl i fortsättningen böra
vidtagas beträffande visst torrläggningsföretag, torde dessa åtgärder därför
böra följa nu angivna, för liknande fall hittills tillämpade huvudlinjer.
I detta samband finner sig lantbruksstyrelsen emellertid böra särskilt
framhålla, hurusom vid bedömandet av hithörande frågor särskilt beaktande
bör ägnas den omständigheten, att genom ett torrläggningsföretag
uppkommen båtnad kan helt eller delvis bliva äventyrad genom förändringar
i vattenavrinningen, orsakade av efter företagets utförande verkställda
sjöregleringar eller mera omfattande utdikningar inom vattendragets
nederbördsområde. Lantbruksstyrelsen tillåter sig med avseende
härå erinra, att styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 16 januari 1932
angående i förevarande fråga gjorda framställningar från föreningen för
Emåns reglering mellan Kyrkebo och Burseström i Kalmar län m. fl. funnit
sig böra ifrågasätta, att här berörda förhållanden gjordes till föremål
för utredning av särskilda sakkunniga. Någon åtgärd i sådant syfte torde
ännu icke hava blivit vidtagen.
Vad särskilt beträffar de vid länsstyrelsernas undersökningar framkomna,
i tabellerna IV och V åskådliggjorda fall, där viss intressent i
torrläggningsföretag, mot vilket något klander ur här ifrågavarande synpunkter
rättvisligen icke kan riktas, kan genom särskilda omständigheter,
vilka icke haft samband med företaget, råkat i ekonomiskt betryck, finner
lantbruksstyrelsen det kunna starkt ifrågasättas, huruvida någon mellankomst
från statens sida för underlättande av låntagarens ställning skäligen
bör komma i fråga. Under alla förhållanden torde eventuella framställningar
i sådant syfte höra bedömas från fall till fall, varvid de stödåtgärder,
som kunna finnas böra vidtagas, torde böra följa i huvudsak
ovan omnämnda linjer. Anmärkas må, att Kungl. Majit jämlikt riksdagens
bemyndigande torde äga befogenhet att jämväl i nu sist ifrågakomna
fall bevilja anstånd med låneannuiteters erläggande eventuellt även räntefrihet
under uppskovstiden.
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit generaldirektören
Insulander samt byråcheferna Bjurstedt och Fredholm.
Stockholm den 24 januari 1934.
Olof Fredholm.
Underdånigst i
ERIK INSULANDER,
20
Kungl. Majlis proposition nr lii,
Bil. 1.
Tabell IV. Av respektive länsstyrelser verkställda specialundersökningar av vissa
låntagares ekonomiska ställning.
Antal låntagare, vilkas |
Å de i kolumn 3 angivna lån- |
|||
Län |
blivit särskilt |
funnitsvid un |
tagare belö-pande annui |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
|
290 |
11 |
1,323 2,505 1,406 2,459 112 2,626 2,442 2,142 343 874 3,162 992 |
48 |
|
415 |
19 |
15 |
||
160 |
4 |
41 |
||
Östergötlands ................................................ Jönköpings ................................................... |
180 230 |
14 1 26 |
21 35 12 |
|
Kalmar ........................................................ |
1,636 240 |
20 18 |
49 74 |
|
Göteborgs och Bohus....................................... Älvsborgs .................................................... |
25 - 1,520 55 |
4 3 35 |
8 5 59 2 9 |
|
9 |
09 |
|||
825 |
36 |
3,002 1,780 |
76 |
|
140 |
23 |
X* |
||
Summa |
5,716 |
223 |
25,174 |
26 |
Procent av hela antalet låntagare respektive sammanlagda
summan annuiteter ................................................... 3.9 % 1.4 %
Bil. 2.
Tabell V. Uppdelning i storleksklasser av i tabell IV upptagna låneannuiteter
i • (antal).
Län |
under |
50/ 100 |
100/ 150 |
150/ 200 |
200/ 250/ |
300/ 350 |
350/ 400/ |
500/ 550 |
600/ 850/ |
900/ 950 |
1,150/ 1,200 |
Sum nia |
|||
Stockholms ••• |
3 |
2 |
3 |
_ |
2 |
1 |
|||||||||
Uppsala ........ |
5 |
6 |
2 |
1 |
— |
4 |
1 |
19 |
|||||||
Södermanlands |
— |
3 |
1 |
4 |
|||||||||||
Östergötlands... |
3 |
4 |
2 |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
14 |
|
Jönköpings ... |
— |
— |
i |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
Kronobergs •. • |
10 |
6 |
5 |
2 |
— |
2 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
— |
26 |
Kalmar ......... |
7 |
4 |
6 |
1 |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
20 |
Kristianstads |
8 |
5 |
2 |
2 |
i |
— |
18 |
||||||||
Göteborgs och |
1 |
2 |
_ |
1 |
4 |
||||||||||
Älvsborgs ...... |
— |
— |
1 |
— |
_ |
_ |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 |
|
Skaraborgs ...... |
5 |
19 |
3 |
5 |
1 |
— |
— |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
35 |
Västmanlands... |
2 |
1 |
4 |
2 |
9 |
||||||||||
Gävleborgs ...... |
18 |
11 |
4 |
l |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
36 |
|
Västernorrlands |
8 |
11 |
— |
3 |
1 |
23 |
|||||||||
70 |
74 |
33 |
20 |
5 |
7 |
2 |
5 |
2 |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
223 |
|
% |
31-88 |
33.18 |
14.80 |
8.97 |
2.24 |
3.14 |
0.90 |
2.24 |
0.90 |
0.46 |
0.4 6 |
0.46 |
0.46 |
0.45 |
100 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 144.
21
Bilaga B.
Inom statskontorets fondbyrå upprättad tabell utvisande sammanlagda beloppet
av de inom varje län från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond utlämnade
lån, vilkas återbetalning påbörjats före den 1 januari 1934 m. m.
Län |
Antal lån, vilka |
Sammanlagt lånebelopp |
Sammanlagt belopp |
170 |
1,536,000 |
100,000 |
|
82 |
747,000 |
49,500 |
|
96 |
1,625,000 4,456,500 |
108,000 |
|
375 |
296,000 |
||
86 |
1,571,500 966,000 |
104,500 |
|
137 |
64,000 |
||
132 |
1.790.500 2.038.500 385.500 3.009.500 610.500 |
119,000 | |
|
141 |
135,500 1 |
||
52 |
25,500 , |
||
285 |
200,000 |
||
65 |
40,500 |
||
104 |
1.418.500 1.716.500 |
94,000 ! |
|
76 |
34,000 |
||
164 |
114,000 |
||
162 |
2,721,500 502,500 |
180,500 |
|
83 |
33,000 1 |
||
130 |
2,701,000 |
179,500 l |
|
216 |
2,276,500 |
151,000 |
|
28 |
264,000 |
17,500 |
|
50 |
547,000 97,500 |
36,000 |
|
19 |
6,500 i |
||
1 |
6,700 |
500 ; |
|
3 |
21,000 |
1,400 |
|
Norrbottens ....................................... |
1 |
1,800 |
100 |
Summa Hjälmaren och Kvismaren ..................... |
2,658 1 |
31,528,500 2,000,000 |
2,090.500 120,000 |
Bi hane/ lill riksdagens protokoll 1934.
1 sami. Nr 144.
3