Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
1
Nr 143.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 16 februari 1934.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—3:o.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 16 februari 1934.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.
. Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anhåller att få
underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden
synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom
följande:
l:o.
Kronobergs kungsgård nr 1 i Kronobergs län.
Kronoegendomen 3 mantal Kronobergs kungsgård nr 1 i Växjö socken
av Kronobergs län förvaltas, uppdelad i två större områden, av domänstyrelsen.
Tätning till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 143 1
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 143.
Ena området, utgörande vissa större och mindre öar i Helgasjön, är under
namn av Helgö kronopark underställt skogsstatens vård och förvaltning.
Egendomen i övrigt, belägen å fastlandet, förvaltas såsom jordbruksdomän.
Sistnämnda del av egendomen är upplåten på arrende i skilda lotter bestående
av dels huvudgården, dels ett flertal vart för sig utarrenderade torp.
Den till jordbrukslotterna hörande skogen förvaltas — likväl utan att hava
karaktär av kronopark — av skogsstaten.
Å jordbruksdomänen verkställdes under åren 1925 och 1927 uppskattningsförrättningar.
Vid den senare av dessa båda förrättningar framfördes förslag örn frånstyckning
och försäljning från egendomen av åtskilliga torp ävensom ett
trettiotal dels bebyggda, dels obebyggda tomtområden. Torpen skulle upplåtas
enligt då gällande egnahemsgrunder. Tomtområdena skulle, i de fall
de voro utarrenderade och bebyggda med innehavarna tillhöriga hus, försäljas
till innehavarna, övriga tomtområden skulle försäljas under hand.
Försäljningsförslaget biträddes av domänstyrelsen, som underställde ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Sedan 1929 års riksdag lämnat bifall till försäljningen
(prop. nr 225 punkt 10; R. skr. nr 283), förordnade Kungl. Majit
den 14 juni 1929, att försäljning på sätt och villkor, som närmare angåves
i förenämnda proposition, skulle äga rum.
Domänstyrelsen anhöll till följd därav, att länsstyrelsen skulle vidtaga de
på densamma ankommande åtgärder för försäljningsbeslutets utförande.
Torpen blevo ock i vederbörlig ordning försålda. Tomtförsäljningarna läto
sig däremot, enligt vad länsstyrelsen meddelat, icke genomföras, då nödig
tomtplan för försäljningarna saknades.
Sedan länsarkitekten i Kronobergs län, Olof Lundgren, på framställning
av domänstyrelsen å ett exemplar av en av vice kommissionslantmätaren
Sven Svensson år 1902 upprättad och av distriktslantmätare Axel von
Otter år 1925 kompletterad karta över egendomen med röd begränsningslinje
angivit det område, för vilket styckningsplan erfordrades, hemställde
domänstyrelsen bos Kungl. Majit, att med försäljningen av de å angivna
område liggande tomterna finge anstå i avvaktan på ytterligare utredning
i ärendet.
Den 31 januari 1930 förordnade Kungl. Majit i enlighet härmed, varefter
domänstyrelsen bos länsstyrelsen anhöll örn förordnande för länsarkitekten
Lundgren att uppgöra styckningsplan för området ifråga, omfattande delar
av de intill den 14 mars 1934 mot en sammanlagd arrendeavgäld av 675
kronor utarrenderade torpen Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla
Smäcken. Även beträffande ett annat område å egendomen, den s. k. Kalvudden,
utgörande en i Helgasjön utskjutande landtunga och tillhörande den
under skogsstatens vård ställda norr örn huvudgården belägna skogsmarken,
erhöll länsarkitekten Lundgren uppdrag att uppgöra styckningsförslag. Dessa
uppdrag hava av länsarkitekten Lundgren numera utförts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
3
Den över vissa delar av torpen Stora och Lilla Hult och Stora och Lilla
Smäcken uppgjorda styekningsplanen har, sedan samma plan blivit av
domänstyrelsen godkänd, fastställts i vederbörlig ordning av länsstyrelsen i
Kronobergs län den 8 juni 1931.
Avstyckning i enlighet med ifrågavarande av länsstyrelsen fastställda plan
har sedermera under år 1932 verkställts av distriktslantmätaren Algot
Rasmusson. Över avstyckningen, som omfattat samtliga de å länsarkitekten
Lundgrens styckningsplan angivna lotterna med undantag av elva i sydvästra
delen av styckningsområdet belägna områden, har karta upprättats
av distriktslantmätare Rasmusson. Styckningslotterna äro å nämnda karta
angivna med beteckningarna J—Ö, Aa—öa och Ab—Zb.
Den av länsarkitekten Lundgren uppgjorda styekningsplanen för området
å Kalvudden har likaledes av distriktslantmätaren Rasmusson avfattats å
särskild karta. Detta senare styckningsförslag omfattar elva, med litt. Ac—Lc
betecknade lotter. Någon avstyckning av dessa lotter har icke ägt rum.
Mellan den av länsarkitekten Lundgren uppgjorda styekningsplanen och
den plan till uppstyckning, som legat till grund för Kungl. Maj:ts och
riksdagens år 1929 meddelade beslut, föreligga betydande skiljaktigheter.
Antalet lotter i de båda styckningsplanerna överensstämmer således icke.
Medan i den äldre planen antalet styckningslotter för tomtupplåtelser endast
uppgick till 31, uppgår antalet avstyckningslotter enligt den nyare planen
till 70.
De i den äldre styekningsplanen upptagna lotterna överensstämma icke
heller med lotterna i den nyare styekningsplanen. Åtskilliga av de i äldre
styekningsplanen angivna tomtområdena saknas sålunda i den yngre, och i
de fall, där i den äldre styekningsplanen förefintliga lotter äga motsvarighet
i lotter i den yngre planen, föreligga dock betydande differenser dessa lotter
emellan såväl vad beträffar gränser som arealer.
Uppskattningsförrättning har hållits å salulotterna under år 1933.
Med skrivelse den 29 januari 1934 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning fråga om försäljning av ifrågavarande tomter från kronoegendomen.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.
De å styekningsplanen över vissa delar av torpen Stora och Lilla Hult
samt Stora och Lilla Smäcken upptagna lotterna, utgöras av dels bebyggda
dels obebyggda områden. Av de bebyggda områdena utgöra lotterna litt. R
och Sb gårdsplan med trädgård till respektive å arrende upplåtna torpen
Lilla Hult och Lilla Smäcken. Å den förstnämnda lotten äger kronan
boningshuset. Nämnda boningshus tillbyggda verandor och köksförstuga
ävensom ett å lotten uppfört brygghus tillhöra emellertid arrendatorn å
torpet Lilla Hult, Alfred Pettersson.
Det å den senare lotten befintliga boningshuset äges jämväl av kronan.
Ä den från torpet Stora Hult avstyckade lotten litt. Na äger Edit
Johansson, dotter till arrendatorn av torpet Stora Hult, Johan Sander Hultkvist,
ett mindre för stadigvarande bruk avsett boningshus. Å lotterna litt. Ua
och Xa, utgörande avstyckningar från torpet Stora Smäcken, ägas byggnaderna,
bestående av en mindre stuga å den förstnämnda lotten och två
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
små sommarstugor med brygghus å den senare lotten, av torparrendatorn
Fredrika Jonsson. Å lotten litt. Rb, avstyckad från torpet Lilla Smäcken,
finnes en mindre stuga tillhörig Hilda Johansson. Å lotten litt. Th ligger
ladugården till det utarrenderade torpet Lilla Smäcken. Övriga bebyggda
lotter motsvaras av lotterna litt. J, K, L, Q, S, X, Y, Å, Ä, Ö, Oa, Pa,
Ra, Sa, Hb, Nb och Zb. Å dessa lotter hava uppförts större eller mindre
villabyggnader, tillhöriga de personer, som innehava lotterna. Återstående
i förberörda styckningsplan angivna lotter äro obebyggda.
De å styckningsplanen över Kalvudden upptagna lotterna äro samtliga
obebyggda med undantag av lotterna litt. Ac och Lc, vilka äro utarrenderade
och på vilka större, innehavarna tillhöriga villabyggnader äro uppförda.
Lotternas arealer och av uppskattning snämnden åsätta saluvärden framgå
av följande tabell.
Beteckning |
Be- byggd (b) eller obe byggd (ob) |
A r |
cal i |
hektar |
Saluvärde i |
||||
jord- regis- ter nr |
litt. |
Namn och innehavare |
tomt och åker |
äng |
avrös- nings- jord |
summa |
summa |
därav för skog |
|
A- |
Tomtområdet å torpen Stora och |
Lilla |
Hult samt Stora och Lilla Smäcken. |
||||||
ps |
J |
Hällbo, redaktionssekreterare |
b |
— |
0.385 0 |
— |
0.3850 |
1,094 |
247 |
iu |
K |
Signesberg, länsjägmästare |
b |
“ |
0.7 9 2 0 |
~ |
0.7 9 2 0 |
2,233 |
491 |
iis |
L |
Sjövik, landssekreterare Morti- |
b |
0.1290 |
0.62 80 |
— |
0.757 0 |
2,227 |
835 |
i6 |
M |
mer Johansson |
ob |
— |
— |
0.27 5 0 |
0.2 7 5 0 |
378 |
103 |
,17 |
N |
ob |
— |
0.8 680 |
0.3680 |
634 |
266 |
||
l18 |
0 |
ob |
— |
0.4490 |
0.4490 |
673 |
224 |
||
l19 |
P |
ob |
— |
— |
0.48 70 |
0.48 7 0 |
752 |
265 |
|
2 20 |
Q |
Björkkullen, Erik Sjöqvist |
b |
— |
0.46 6 0 |
— |
0.4660 |
960 |
201 |
i» |
K |
Alfred Pettersson |
b |
0.2 230 |
0.4140 |
— |
O.6370 |
2,114 |
40 |
V |
S |
Maskinist R. Holmberg |
b |
0.3 ISO |
0.2390 |
— |
0.5550 |
1,424 |
37 |
| 23 |
T |
ob |
0.25 9 0 |
0.2360 |
— |
0.4 9 4(1 |
1,264 |
29 |
|
l24 |
U |
ob |
0.1390 |
0.25 5 0 |
— |
0.3 9 4 0 |
823 |
35 |
|
,75 |
V |
ob |
— |
— |
0.519 0 |
0.5 190 |
672 |
49 |
|
| 26 |
X |
Helgåsa, John Svensson |
b |
j - |
0.3430 |
— |
0.3 430 |
743 |
126 |
1" |
Y |
Enebacken, Eva Karlsson |
b |
j 0.1 7 00 |
0.2 8 6 0 |
— |
0.4 66 0 |
710 |
72 |
J28 |
7. |
ob |
| 0.4170 |
0.0500 |
— |
0.4 6 7 0 |
336 |
13 |
|
129 |
k |
Stugan, Frans Johansson |
b |
! 0.0250 |
0.4400 |
— |
0.4650 |
914 |
170 |
J 30 |
Ä |
Nanna Bergstrand |
b |
| — |
0.5080 |
— |
0.5080 |
1,496 |
226 |
1H |
Ö |
Nissebo, Fritiof Fellesson |
b |
1 - |
0.5590 |
— |
0.5 59 0 |
1,517 |
287 |
j 82 |
Aa |
ob |
— |
— |
0. 2600 |
0.2600 |
283 |
153 |
|
1” |
Ba |
ob |
— |
— |
0.4 850 |
0.48 5 0 |
521 |
279 |
|
l34 |
Ca |
ob |
— |
— |
0.8890 |
0.3890 |
536 |
225 |
|
235 |
Da |
ob |
— |
— |
0.8150 |
0.3160 |
403 |
151 |
|
j 36 |
Ka |
ob |
— |
— |
0.304 0 |
0.3 0 4 0 |
266 |
114 |
|
237 |
Fa |
ob |
— |
— |
0.5 0 4 0 |
0.6 0 4 0 |
632 |
229 |
|
238 |
Ga |
ob |
— |
— |
0.3410 |
0.341 0 |
499 |
226 |
|
239 |
Ha |
ob |
— |
0.235 |
0.2350 |
284 |
143 |
||
,40 |
Ja |
ob |
_ |
— |
0 2360 |
0.236 0 |
154 |
60 |
|
l41 |
Ka |
ob |
— |
— |
0.2620 |
0.2620 |
254 |
44 |
|
,43 |
La |
ob |
— |
— |
0.287 0 |
0.2 8 7 0 |
28.3 |
58 |
|
l48 |
Ma |
ob |
— |
— |
0.2 97 0 |
0.297 0 |
300 |
62 |
|
,44 |
Na |
Edit Johansson |
b |
— |
O.50 70 |
— |
O.5070 |
807 |
199 |
,46 |
Oa |
Ekudden, Philip Karlsson |
b |
— |
1 .0200 |
— |
1.0200 |
3,073 |
829 |
246 |
Pa |
Furuklint, T. Lövstedt |
b |
0.0890 |
0.64ÖO |
— |
0.7 3 4 0 |
1,475 |
301 |
l41 |
Qa |
'''' |
ob |
— |
- |
0.3400 |
0.8400 |
690 |
214 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 143. 5
Beteckning |
Namn och innehavare |
Be- byggd (b) eller obe- byggd (obj |
Areal |
hektar |
Saluvärde i |
||||
jord- regis- ter nr |
litt. |
tomt och åker |
äng |
avros- nings- jord |
summa |
summa |
därav för skog |
||
i“ |
Ka |
Strandstugan, Anna Didoff |
b |
_ |
0.4880 |
0.0850 |
0.5 7 30 |
1,332 |
301 |
Sa |
T. Waesterberg |
b |
— |
0.2980 |
— |
O.2980 |
554 |
77 |
|
i-° |
Ta |
ob |
— |
0.8 260 |
— |
0.8250 |
59a |
78 |
|
i“ |
Ua |
Fredrika .Jonsson |
b |
0,0 290 |
0.2 810 |
— |
0.81 Oo |
533 |
37 |
iss |
Va |
ob |
— |
0.2 430 |
— |
0.2480 |
357 |
65 |
|
J 63 |
Xa |
Fredrika .Jonsson |
b |
— |
0.2150 |
— |
0.2 150 |
419 |
75 |
1“ |
Ya |
ob |
— |
0.2850 |
— |
0.2850 |
451 |
109 |
|
| 65 |
Za |
ob |
— |
0.2 6 7 0 |
— |
0.26 70 |
511 |
137 |
|
166 |
Åa |
ob |
— |
— |
0.4 560 |
0.4 5*i0 |
696 |
331 |
|
l67 |
Äa |
ob |
— |
— |
0.4 750 |
0.47 50 |
651 |
177 |
|
] 58 |
Öa |
ob |
— |
— |
0.4 50 0 |
0.4 500 |
664 |
214 |
|
169 |
Ab |
ob |
— |
— |
0.4100 |
0.41(''0 |
480 |
70 |
|
J 60 |
Bb |
ob |
— |
— |
0.2890 |
0.289O |
331 |
42 |
|
jm |
Gb |
ob |
— |
— |
0.8660 |
0.3660 |
510 |
144 |
|
1«! |
Db |
ob |
0.1350 |
0.1150 |
— |
0.2500 |
464 |
14 |
|
l6'' |
Eb |
ob |
0.2290 |
0.16 00 |
— |
0.8 890 |
879 |
23 |
|
]«* |
Fb |
ob |
0.1830 |
O.1870 |
— |
0.32 00 |
745 |
38 |
|
jas |
Gb |
ob |
0.02 10 |
0.2340 |
— |
0.2 5 5 0 |
607 |
46 |
|
]_66 |
Hb |
Gemla, Ture Fridlund |
b |
— |
0.4250 |
0.1 38 0 |
0.6580 |
1,370 |
254 |
,61 |
,1b |
ob |
O.oifio |
— |
0.2 0 2 0 |
0.2180 |
302 |
84 |
|
J68 |
Kb |
ob |
0.0060 |
— |
0.22 70 |
0.283 0 |
394 |
114 |
|
169 |
Eb |
ob |
— |
— |
0.2610 |
0.2610 |
5^5 |
117 |
|
l’° |
Mb |
ob |
— |
— |
0.8320 |
0.3820 |
738 |
74 |
|
1" |
Nb |
Månsabo, 0. Fridlund |
b |
0.1400 |
0.3400 |
— |
O.4800 |
944 |
176 |
1” |
Ob |
ob |
0.0450 |
— |
0.2 7 4 0 |
0.8 190 |
554 |
107 |
|
179 |
Pb |
ob |
0.01 B0 |
— |
0.2 8 4 0 |
0.3 000 |
422 |
122 |
|
l74 |
Qb |
ob |
0.2 2 6 0 |
0.2220 |
0.0410 |
0.4890 |
1,001 |
23 |
|
1’» |
Kb |
Hilda .Iohansson |
b |
O.069O |
0.2 9 4 0 |
— |
0.8630 |
624 |
33 |
l76 |
Sb |
Emil Johansson |
b |
0.1 04 0 |
0.2 220 |
— |
0.3260 |
1,502 |
21 |
17T |
Tb |
» |
b |
O.iösn |
0.3 4 8 0 |
0.025O |
0.5820 |
999 |
21 |
178 |
Ub |
ob |
— |
— |
0.8650 |
0.3650 |
524 |
86 |
|
i79 |
Vb |
ob |
— |
— |
0.4080 |
0.4080 |
751 |
261 |
|
^80 |
Xb |
ob |
0. 2 3 10 |
0.17 00 |
— |
0.4(110 |
— |
— |
|
18! |
Yb |
ob |
0.0490 |
0.2 640 |
— |
0.3130 |
— |
— |
|
2 8? |
Zb |
Hyddan, Anna Ulvsparre |
b |
— |
0.3 56 0 |
— |
0.3660 |
835 |
123 |
B. |
Kalvudden. |
||||||||
Ac |
Charles Karlsson |
b |
_ |
_ |
0.3 7 00 |
0.3 700 |
1,378 |
268 |
|
Bc |
ob |
— |
— |
0.4 610 |
0.4610 |
1,782 |
399 |
||
Cc |
ob |
— |
— |
0.4675 |
0.4675 |
1,830 |
408 |
||
Dc |
ob |
— |
— |
0.4966 |
0.4965 |
1,933 |
444 |
||
Ec |
ob |
— |
— |
0.5480 |
0.54 3 0 |
1,731 |
374 |
||
Fc |
ob |
— |
— |
0.5590 |
0.6590 |
1,455 |
449 |
||
Gc |
ob |
— |
— |
0.5100 |
0.5 ion |
1,010 |
92 |
||
Hc |
o b |
— |
— |
0.514 5 |
0.6145 |
1,896 |
353 |
||
.Jc |
ob |
— |
— |
O.54 5 0 |
0.5460 |
1,969 |
334 |
||
lie |
ob |
— |
— |
0.5390 |
0.5890 |
2,062 |
445 |
||
Ec |
Direktör Bror Bauge |
b |
— |
— |
1.1250 |
1.1250 |
4,390 |
1,015 |
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
Värderingen är verkställd under förutsättning, att utarrenderade lotter
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu gällande
arrendekontrakt skola av arrendatorerna överlåtas, oell att områden, som icke
äro utarrenderade, överlåtas i befintligt skick. Nämnden har icke funnit,
skäl föreslå särskilda villkor angående lotternas användning eller beträffande
återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses vara erforderliga,
torde saluvärdena böra nedsättas med 10 procent. Uppskattningsnämnden
har uttalat sig för försäljning av samtliga i båda styckningsplanerna angivna
lotter med undantag av lotterna litt. S, T, U, V, Z, Ka, La, Ma, Db,
Eb, Fb, Qb och Tb, vilka erfordrades för ett fortsatt bedrivande av jordbruken
å torpen. Dessutom borde enligt nämndens åsikt lotterna litt. Xb och Yb
icke heller försäljas, då ifrågavarande lotter utgjordes av grustag. Nämnden
har föreslagit, att följande bebyggda lotter skulle till åsätta saluvärden
försäljas till respektive innehavare, nämligen
å tomtområdet Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken lotterna
litt. J, K, L, Q, R, (Lilla Hult), X, Y, A, Ä, ö, Na, Oa, Pa, Ra, Sa, Ua (Stora
Smäcken), Hb, Nb, Rb, Sb (Lilla Smäcken) och Zb samt
å tomtområdet Kalvudden lotterna litt. Ac och Lc.
Nämnden har dessutom föreslagit, att lotten litt. Xa, som utgjorde en avstyckning
från torpet Stora Smäcken och å vilken lott arrendatorn av torpet
Fredrika Jonsson ägde två mindre sommarstugor jämte ett brygghus, skulle
tillika med lotten litt. Ua upplåtas till henne. Av läroverksadjunkten Ture
Fridlund, innehavare av bebyggda lotten litt. Hb, och av jägmästaren T.
Waesterberg, innehavare av likaledes bebyggda lotten litt. Sa, ingivna framställningar
till uppskattningsnämnden att få förvärva respektive lotter angränsande
obebyggda områden litt. Gb och Ta hava av uppskattningsnämnden
tillstyrkts, därest det ej kunde anses olämpligt att upplåta allt för stora
tomtområden till en och samma person. Vidare har nämnden förordat, att
av de obebyggda områdena lotterna litt. Va och Za skulle försäljas till
respektive sergeanten J. A. Elmér och Henning Nilsson. Däremot avstyrktes
en till nämnden gjord framställning fran bankdirektören E. Westborg att
få förvärva de obebyggda lotterna litt. Eb och Fb, alldenstund dessa lotter
jämte lotten litt. Db ansåges av nämnden vara erforderliga för ett fortsatt
bedrivande av jordbruket å torpet Stora Smäcken. Likaledes avstyrktes en
av makarna Ture och Lilly Fridlund hos nämnden gjord ansökning att få
förvärva den obebyggda lotten litt. Ob.
Samtliga innehavare av bebyggda lotter hava, med undantag av länsjägrnästaren
Einar Rudbäck och landssekreteraren Mortimer Johansson, brukare
av respektive lotterna litt. K och L, godkänt av nämnden åsätta saluvärden.
Rudbäck och Johansson hava under åberopande av riksdagens år 1929 meddelade
beslut i anledning av då upprättat försäljningsförslag anhållit om
sänkning i saluvärdena för de av dem innehavda lotterna. Nämnden har
emellertid avstyrkt en sådan sänkning. Även övriga förut nämnda spekulanter
å lotter hava godkänt värderingen. Arrendatorerna av torpen Lilla
Hult, Stora Hult och Lilla Smäcken hava anhållit att få inköpa de områden,
där de till torpen hörande boningshusen äro belägna. Saluvärdena å nämnda
lotter hava av arrendatorerna godkänts.
Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.
Domänstyrelsen har ansett, att försäljning av lotter från egendomen borde
ske i den omfattning, som av uppskattningsnämnden förordats. Försäljning
av lotterna litt. S, T, U, Y, Z, Ka, La, Ma, Db, Eb, Fb, Qb, Tb. Xb och Yb
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
ansåge styrelsen icke böra förekomma. Försäljningarna borde ske med full
och oinskränkt äganderätt. Av de till försäljning föreslagna lotterna vore,
såsom förut nämnts, lotterna litt. Na, Ua och Rb försedda med respektive
innehavare tillhöriga, för stadigvarande bruk avsedda boningshus. Lotterna
hade således omisskännlig karaktär av bostadsegnahemslägenheter, och vore
respektive innehavare, Edit Johansson, Fredrika Jonsson och Hilda Johansson,
såsom ägare av husen på lotterna enligt gällande författning berättigade
till hembud. Däremot vore arrendatorerna av torpen Lilla Hult och Lilla
Smäcken, respektive Alfred Pettersson och Emil Johansson, icke författningsenligt
hembudsberättigade till de från deras torparrenden avstyckade lotterna
litt. R och Sb, alldenstund de å nämnda lotter varande boningshusen icke
tillhörde nämnda arrendatorer utan kronan. Skäl syntes emellertid styrelsen
föreligga att det oaktat medgiva arrendatorerna rätt att få förvärva lotterna
i fråga med rätt för dem att i den ordning, varom stadgas i 22 § B i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m., erlägga köpeskilling för bostadslotterna.
Övriga lotter vore såsom antingen icke bebyggda eller såsom försedda
allenast med för sommarbruk avsedda boningshus icke att betrakta såsom
egnahemslägenheter. De bebyggda lotterna borde mot kontant erläggande
av köpeskillingen försäljas till respektive innehavare. De obebyggda lotterna
borde försäljas under hand enligt 15 § i förberörda förordning. I likhet
med uppskattningsnämnden ansåge styrelsen, att de obebyggda lotterna litt.
Va och Za borde försäljas till respektive sergeanten J. A. Elmér och Henning
Nilsson, ävensom att läroverksadjunkten Ture Fridlund och jägmästaren
T. Waesterberg, respektive innehavare av de bebyggda lotterna litt. Hb och
Sa, borde få inköpa de angränsande lotterna litt. Gb och Ta.
Vidare syntes även arrendatorn av torpet Stora Hult böra medgivas rätt
att få inköpa lotten litt. Xa, å vilken ett arrendatorn tillhörigt brygghus
ävensom av arrendatorn ägda två mindre sommarstugor vore belägna.
De av nämnden lotterna åsätta saluvärdena kunde med undantag av saluvärdena
å lotterna litt. Na, Ua, R, Rb och Sb, vilka lotter vore att betrakta
såsom egnahemslägenheter, av styrelsen icke godkännas. Saluvärdet av de
till försäljning föreslagna lotterna med nyssnämnda undantag borde, med
hänsyn till lotternas synnerligen förnämliga läge och vackra natur, höjas
med belopp i runt tal motsvarande 25 procent av de av uppskattningsnämnden
åsätta markvärden.
Ifrågavarande lotters saluvärden efter av domänstyrelsen sålunda företagen
förhöjning framgå av följande tablå.
8
Kungl. Majlis proposition nr 143.
Beteckning å kartan |
Saluvärde kronor |
Beteckning å kartan |
|
jordregister nr |
litt. |
jordregister nr |
litt. |
Saluvärde
kronor
A. Tomtområdet d torpen Stora och Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken
lis
l14
lis
]16
117
118
1.9
pO
]M
l87
j29
130
l81
i3*
133
l84
pä
186
187
198
iso
J40
146
146
147
148
]48
po
1"
163
J64
166
.1 |
1,305 |
l56 |
Åa |
790 |
K |
2,670 |
167 |
Aa |
770 |
L |
2,700 |
168 |
Öa |
775 |
M |
445 |
169 |
Ab |
585 |
N |
725 |
160 |
Bb |
405 |
0 |
785 |
161 |
Cb |
600 |
P |
875 |
] 66 |
Gb |
750 |
Q |
1,150 |
]66 |
Hb |
1,650 |
X |
900 |
167 |
Jb |
355 |
Y |
870 |
168 |
Kb |
465 |
Å |
1,100 |
169 |
Lb |
640 |
Ä |
1,815 |
170 |
Mb |
905 |
Ö |
1,825 |
l71 |
Nb |
1,135 |
Aa |
315 |
172 |
Ob |
665 |
Ba |
580 |
173 |
Pb |
495 |
Ca |
615 |
178 |
Ub |
635 |
Da |
465 |
179 |
Vb |
875 |
Ea |
305 |
P2 |
Zb |
1,015 |
Fa |
735 |
|||
Ga Ha |
570 320 |
B. Kalvudden. |
||
Ja |
180 |
Ac |
1,655 |
|
Oa |
3,635 |
Bc |
2,130 |
|
Pa |
1,770 |
Cc |
2,185 |
|
Qa |
810 |
Dc |
2,305 |
|
Ra |
1,590 |
Ec |
2,070 |
|
Sa |
675 |
Fc |
1,705 |
|
Ta |
730 |
Gc |
1,240 |
|
Va |
430 |
Hc |
2,280 |
|
Xa |
505 |
Jc |
2,380 |
|
Ya |
535 |
Kc |
2,465 |
|
Za |
605 |
Lc |
5,235 |
Det vöre utan vidare klart, att styrelsen med sådan inställning till lotternas
saluvärden ansåge sig böra i likhet med uppskattningsnämnden på
det bestämdaste avstyrka de av innehavarna av lotterna litt. K och L
respektive jägmästaren Rudbäck och landssekreteraren Johansson framställda
yrkandena, att saluvärdena å deras innehavande lotter skulle sänkas till
samma saluvärden, som åsatts dessa lotter i det försäljningsförslag, som
legat till grund för Kungl. Maj:ts och riksdagens förberörda år 1929 meddelade
beslut.
Rätt för nämnda innehavare till sådan sänkning funne styrelsen icke
föreligga. Såvitt styrelsen hade sig bekant hava några preliminära underhandlingar
örn köpen av dessa lotter icke förts, än mindre köpekontrakt
utfärdats Hinder torde under för handen varande omständigheter sålunda
icke förefinnas för en höjning av dessa lotters saluvärden. Det torde därjämte
beaktas, att det ena av berörda tomtområden, nämligen lotten litt. L,
i den senare styckningsplanen erhållit en icke obetydligt ökad areal.
Skulle emellertid dessa tomtinnehavare, liksom varje annan innehavare
eller spekulant å tomtlott icke vilja eller anse sig icke kunna erlägga det
av styrelsen för avsett tomtområde fastställda saluvärde, förelåge givetvis
intet hinder för sådan att mot skälig avgäld få lotten till sig på arrende
upplåten.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
Kronoegendom^! vöre intressent i ett avdikningsföretag, avseende torrläggning
av mark inom Växjö socken. Vid försäljning av de styckningslotter,
som berördes av nämnda torrläggningsföretag, syntes förbehåll böra
göras om skyldighet för blivande köpare av sådan lott att erlägga den del
av kostnaden för företaget ifråga, som åbelöpte lotten.
Förbehåll syntes även böra göras dels för blivande köpare av lotter å tomtområdet
Kalvudden att anlägga och nyttja de vägar, som funnes angivna
å den för området upprättade kartan, dels för kronan örn rätt att fritt begagna
nämnda vägar.
Styrelsen bade föranstaltat örn utarrendering till den 14 mars 1935 av
torpen Stora oell Lilla Hult samt Stora och Lilla Smäcken.
Jag har ej erinran att göra mot förevarande försälj ningsförslag sådant
det tillstyrkts av domänstyrelsen. De nu föreslagna saluvärdena å de för
sommarnöjen avsedda tomterna överstiga visserligen de värden, varom fråga
var vid ärendets behandling vid riksdagen 1929. Då sistnämnda förslag ej
kunnat realiseras i vad avser sommarställena och några avtal i enlighet
med det tidigare förslaget ej träffats med enskilda, torde statsmakterna vara
oförhindrade att vid de blivande försäljningarna uppställa de villkor, som
av domänstyrelsen numera funnits skäligen böra fordras. Skulle någon eller
några av lottinnehavarna tilläventyrs ej vilja godtaga de sålunda av mig
förordade saluvärdena, torde, såsom domänstyrelsen anfört, fortsatt arrendering
böra äga rum. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från kronoegendomen 3 mantal Kronobergs kungsgård
nr 1 i Växjö landskommun av Kronobergs län må
med tillträdesrätt den 14 mars 1935 försäljas förberörda
sextiosex med litt. J, K, L, M, N, O, P, Q, R, X, Y, Å, Ä,
ö, Aa, Ba, Ca, Da, Ea, Fa, Ga, Ha, Ja, Na, Oa, Pa, Qa,
Ra, Sa, Ta, Ua, Va, Xa, Ya, Za, Åa, Äa, Öa, Ab, Bb,
Cb, Gb, Hb, Jb, Kb, Lb, Mb, Nb, Ob, Pb, Rb, Sb, Ub,
Vb, Zb, Ac, Bc, Cc, Dc, Ec, Fc, Gc, Hc, Jc, Kc, Lc å
två av distriktslantmätaren Algot Rasmusson åren 1932
och 1933 över vissa områden av kronoegendomen upprättade
kartor betecknade lotter,
A) med av uppskattningsnämnden föreslagna
saluvärden:
dels lotterna litt. Na, Ua och Rb enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 17G) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt
10 § i nämnda förordning för Edit Johansson å lotten
litt. Na, för Fredrika Jonsson å lotten litt. Ua och för
Hilda Johansson å lotten litt. Rb,
dels lotterna litt. R och Sb till respektive Alfred
Pettersson och Emil Johansson, varvid i tillämpliga
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
delar skola iakttagas de i nyssnämnda förordning meddelade
bestämmelser,
B) med av domänstyrelsen åsätta förhöjda saluvärden:
dels
de med innehavarna tillhöriga byggnader försedda
lotterna litt. J, K, L, Q, X, Y, Å, Ä, ö, Oa, Pa,
Ra, Sa, Xa, Hb, Nb, Zb, Ac och Le till respektive innehavare,
under villkor i övrigt beträffande var och en av
berörda lotter, att köpeskillingen kontant erlägges senast
å tillträdesdagen till länsstyrelsen i länet, som har att
å lotten utfärda köpebrev, att köpare skall svara för
de lotten författningsenligt efter tillträdandet åvilande
utskylder, samt att köpare ensam skall vidkännas lagfarts-
och avstyckningskostnad jämte andra med köpet
förenade utgifter,
dels de obebyggda lotterna litt. Ta, Va, Za och Gb,
till respektive T. Waesterberg, J. A. Elmér, Henning
Nilsson och Ture Fridlund, under villkor i övrigt, som
nyss angivits beträffande de med innehavare tillhöriga
byggnader försedda tomtområden,
dels de övriga i styckningsplanerna upptagna lotterna
Litt. M, N, O, P, Aa, Ba, Ca, Da, Ea, Fa, Ga, Ha, Ja,
Qa, Ya, Åa, Äa, Öa, Ab, Bb, Cb, Jb, Kb, Lb, Mb, Ob,
Pb, Ub, Vb, Bc, Cc, Dc, Ec, Fc, Gc, Hc, Jc och Kc enligt
stadgandena i 15 § förenämnda förordning;
börande vid försäljning av de å tomtområdet Kalvudden
liggande förberörda lotterna litt. Ac, Bc, Cc, Dc,
Ec, Fc, Gc, Hc, Jc, Kc och Lc iakttagas, att köpare av
sådan lott skall äga rätt anlägga och nyttja de vägar,
som finnas angivna å den av dLtriktslantmätaren Rasmusson
upprättade kartan över tomtområdet, samt att
kronan skall äga fritt begagna dessa vägar, ävensom
beträffande försäljningen av samtliga omförmälta
lotter, att köpare av lott skall vara skyldig erlägga den
del av kostnaden för ett kungsgården berörande avdikningsföretag
inom Växjö socken, som åbelöper av honom
inköpt tomt.
Kungl. Martts proposition nr 143.
2:o.
11
Skramstad nr 1 med lägenheterna Skarpetorp nr 1 och Övra Skramstad
nr 2 samt Lida nr 1 med lägenheterna Löta nr 1 och 2 i Kalmar län.
Kronoegendomen 1 mantal Skramstad nr 1 med därtill hörande lägenheterna
Skarpetorp nr 1 och Övra Skramstad nr 2 samt 1 mantal Lida nr 1
med därtill hörande lägenheterna Löta nr 1 och 2, allt i Gamleby socken
av Kalmar län, är utarrenderad till den 14 mars 1935 mot årligt arrende
av 2,100 kronor.
Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1928 besiktigat egendomen. Den 22 oktober 1932 har
uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av handlingarna i ärendet,
däribland en av t. f. distriktslantmätaren Georg Sundblad år 1932 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 28 kilometer från Västervik samt 3 kilometer
från Gamleby köping och järnvägsstation, har en areal av 168.1.2 6 hektar,
varav 55.123 hektar tomt och åker, 15.821 hektar äng och betesmark, 91.305
hektar skogs- och betesmark samt 6.6 7 7 hektar annan avrösningsjord.
Byggnaderna äro med undantag av logen gamla och mindre tidsenliga.
Ladugården å Skramstad har vid flera tillfällen varit ifrågasatt till ombyggnad.
övriga byggnader äro — örn ej fallfärdiga — dock så dåliga och
otidsenliga, att, även om de kunna användas under en ny arrendeperiod,
betydliga nybyggnadskostnader bliva för kronan ofrånkomliga under de
närmaste decennierna.
Åkerjorden består av godartad mer eller mindre styv lerjord på huvudsakligast
lerbotten i stenfria, kuperade åkerfält. Taxeringsvärdet utgör
76,400 kronor
Jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts beslut hava Oskar Svensson, Aktiebolaget
Ankarsrums bruk, Finsjö kraftaktiebolag och vattenfallsstyrelsen medgivits
hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.
Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört, att, då inom en närmare
framtid stora kostnader för nybyggnader vid egendomen förestode, en försäljning
med arrendators begivande redan under innevarande arrendeperiod
kunde ur ekonomisk synpunkt bliva fördelaktig för kronan. Vid besiktningstillfället
1928 hade arrendatorn, John Johnsson, förklarat, att han
önskade förvärva en av de båda gårdarna Skramstad eller Lida, men att
han icke då ville bestämma sig för någon viss gård. De sakkunniga hade
ansett sig kunna förorda egendomens försäljning i två lotter, av vilka en
borde utgöras av Skramstad och den andra av Lida och Löta.
Domänintendenten har framhållit, att egendomen, som på grund av gamla
och dåliga byggnader vore i behov av stora nybyggnader, borde försäljas i
två särskilda brukningsdelar, huvudgården Skramstad för sig och Lida med
Löta för sig. Arrendatorn torde vara allvarlig spekulant på Skramstad, och
Lida torde ej, på grund av Gamleby köpings närbelägenhet, komma att sakna
köpare. Några byggnadstomter torde dock på grund av lokala förhållanden
icke kunna ifrågakomma.
Kalmar läns norra hushållningssällskaps egnahemsnämnd har instämt i
domänintendentens berörda yttrande angående försäljning av huvudgården
och Lida. En jordbrukslägenhet till en å egendomen befintlig kvarn kunde
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
åstadkommas genom att avskilja visst område. Detta kvarnjordbruk skulle
därigenom, utom kvarndammen, erhålla både åker, äng och skogsmark till
lämpliga proportioner. På grund av vissa delars närbelägenhet till Gamleby
köping, där tomtpriserna för närvarande vöre mycket höga, torde vissa
områden lämpa sig till avstyckning för bostadslägenheter.
U pp skattning snämnden har likaledes ansett, att det vore förmånligast
ur ekonomisk synpunkt att försälja egendomen. Egendomen kunde sannolikt
realiseras för cirka 100,000 kronor men torde knappast komma att lämna
mer än 2,500 kronor i arrendeavgift samt i skogsavkastning 500 högst 1,000
kronor per år. Härtill komme den ej obetydliga risken för nybyggnader
till värden av minst 50,000 kronor inom en nära framtid. Nämnden förordade
därför egendomens försäljning i två huvudgårdar: litt. A Skramstad
och litt. B Lida; en bebyggd bostadslägenhet: litt. C, Karlsborg; en bebyggd
bostads- och industrilägenhet: litt. D, Kvarnlägenheten; samt, på egnahemsnämndens
och kommunens förslag, därutöver tjugo obebyggda bostadstomter:
litt. E och figurerna nr 1—-19 utmärkta i rött å förenämnda karta. Domänintendenten
och en ledamot av uppskattningsnämnden hade emellertid varit
av den meningen, att kvarnlotten icke borde frånskiljas Skramstadslotten.
men på förslag av den tredje ledamoten av nämnden hade dock i enlighet
med mjölnaren Ivar Karlssons önskan saluvärde åsatts kvarnlotten. Såsom
vägande skäl för kvarnlottens bibehållande under Skramstad hade antecknats,
att huvudgården vore mycket beroende av såväl den elektriska energien
därifrån som kvarnen och sågen, samt att huvudgårdens båda lador voro
belägna omedelbart inpå kvarnlotten. Skulle emellertid Ivar Karlsson rygga
för köp av kvarnlotten till ett pris av 22,000 kronor, borde den obetingat
tilläggas Skramstadslotten, enär arrendatorn John Johnsson eljest förlorade
en stor del av det byggnadskapital, han hade liggande i kvarnlotten. Även
på Lidalotten hade arrendatorn ett avsevärt byggnadskapital placerat. Nämnden
hade ansett, att Johnsson vid försäljning av lotterna litt. B och D borde
för sina byggnader tillförsäkras 2,000 kronor från B-lotten och 6,000 kronor
från D-lotten.
I enlighet med förestående har nämnden uppgjort följande försäljningsförslag.
Lotten litt. A, huvudgården Skramstad, omfattar av egendomens huvudlott
den norr örn gränslinjen A—B å kartan belägna delen med undantag
av lotterna litt. C, D och E samt bostadstomterna nr 1—19. Areal 111.62 71
hektar, varav 35.286 1 hektar tomt och åker, 10.3 2 4 hektar äng och odlingsmark,
60.64 1 hektar avrösningsjord och 5.3 7 6 hektar impediment. Saluvärde
47,800 kronor, varav 14,298 kronor för ståndskog. Arrendevärde
1,595 kronor.
Nuvarande arrendatorn, John Johnsson, hade brukat egendomen sedan år
1916. Egendomen hade städse skötts väl. Med anledning härav borde lotten
hembjudas arrendatorn jämlikt 9 § första stycket i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
Såvida mjölnaren Ivar Karlsson icke ville öka sitt anbud å kvarnlotten till
22,000 kronor, borde John Johnssons hembudsrätt utsträckas att jämväl
omfatta denna lott till åsatt värde 16,000 kronor.
Lotten litt. B, huvudgården Lida, omfattar av egendomens huvudlott den
del, som å kartan är belägen söder örn förut berörda linjen A - B och är
utmärkt med ägofigurerna nr 180—230, ävensom utskiftet Löta ll och 2'',
ägofigurerna nr 231—236. Areal 50.65 hektar, varav 16.855 hektar tomt
och åker, 5.327 hektar äng och odlingsmark, 28.138 hektar avrösningsjord
och 0.3 3 hektar impediment. Saluvärde 25,600 kronor, varav 6,243 kronor
13
Kungl. May.ts proposition nr 143.
för ståndskog; arrendevärde 780 kronor. Nuvarande arrendatorn John
Johnsson hade brukat egendomen sedan år 1916. Egendomen hade städse
skötts väl. Lotten borde försäljas jämlikt 15 § i 1929 års förordning med
skyldighet för köparen att lösa John Johnsson tillhöriga byggnader med
2,000 kronor.
Bostadslägenheten litt. C, Karlsborg. Ägofigurer å kartan nr 131—133,
av 134, av 135 och 136—138. Areal 0.26 hektar, därav 0.133 hektar åker
och 0.12 7 hektar avrösningsjord. Saluvärde 650 kronor. Arrendevärde 40
kronor. Denna lott vore bebyggd med Hilding Johansson tillhörigt för
stadigvarande bruk avsett boningshus jämte nödiga uthus. Boningshuset
lämnade nöjaktig bostad åt innehavaren och hans familj. Med anledning
härav borde Johansson tillförsäkras hembudsrätt vid lottens försäljning enligt
10 § i 1929 års förordning. Johansson hade förklarat sig önska förvärva
lägenheten med äganderätt till angivet värde.
Industri- och bostadslägenheten lotten litt. D, kvarn- och såglägenhet.
Ägofigurer å kartan nr 8 a, 9—11, av lil, 112—124 och av 125. Areal
2.49 hektar, varav 0.96 hektar åker, 0.17 hektar äng, 0.389 hektar avrösningsjord
och 0.97 1 hektar impediment. Saluvärde 16,000 kronor, därav
3,500 kronor för vattenkraften. Arrendevärde 800 kronor. Denna lott vore
bebyggd med kronan och Johnsson tillhörigt för stadigvarande bruk avsett
boningshus jämte kvarn och såg m. m. och lämnade nöjaktig bostad ät
mjölnaren, Ivar Karlsson, och hans familj. Karlsson hade i skrivelse den
28 oktober 1932 förklarat sig önska inköpa lotten för 16,000 kronor. Lotten
borde hemb judas Karlsson. Då arrendator Johnsson ägde byggnader och
anläggningar å lägenheten till ett beräknat värde av 9,500 kronor, har
nämnden ansett rättvist, att köparen tillförbundes att lösa dessa med ett belopp
av 6,000 kronor.
Obebyggda bostadslägenheten litt. E, ägofigurerna nr 17 —20. Areal
0.2 4 8 hektar, varav 0.15 1 hektar åker och 0.0 9 7 hektar avrösningsjord.
Saluvärde 750 kronor. Arrendevärde 35 kronor.
Obebyggda bostadslägenheterna nr 1—18 (närmare angivna å en av bemälde
Sundblad år 1932 upprättad karta över ett område av egendomen).
Areal i hektar: O.191, O.15, O.1372, 0.14, O.22, 0.18, 0.18, O.204, O.1974,
0.18, 0.1874, 0.20.13, O.203, O.2012, 0.1 907, 0.181 8, 0.1 729 och 0.164. Saluvärden
i kronor: 420, 310, 395, 400, 675, 435, 815, 535, 505, 535, 645, 845,
910, 830, 525, 680, 625 och 635. Arrendevärden i kronor: 25, 15, 25, 25,
35, 25, 40, 25, 25, 25, 30, 40, 45, 40, 25, 35, 30 och 30.
Obebyggda bostadslägenheten nr 19 ägofigurerna nr 21, 22 och av 24. Areal
0.3 6 f> hektar. Saluvärde 1,200 kronor. Arrendevärde 50 kronor.
Beträffande lotterna litt. A, B, C och D har nämnden förklarat, att förbehåll
rörande lotternas användning och örn återköpsrätt ej borde göras.
Skulle dylikt förbehåll likväl föreskrivas, borde saluvärdena minskas med
10 procent.
En av ledamöterna i uppskattningsnämnden, Sig. A. Carlsson, har å instrumentet
över förrättningen anmärkt, att de angivna värdena å hus och
inventarier å salulotterna litt. B och D, ägda av nuvarande arrendatorn,
blott stödde sig på en av arrendatorn själv påkallad värdering, som svårligen
kunde av Carlsson vitsordas, enär de ej vid uppskattningsförrättningen
gjorts till föremål för bedömande.
Över jägmästaren har på det livligaste tillstyrkt försäljning av egendomen
i enlighet med uppskattningsnämndens förslag. Mot de beräknade saluvärdena
hade överjiigmästaren ej heller något att erinra.
överlantmätaren har anfört följande. I likhet med t. f. distriktslantmä -
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
tarén Sundblad ville överlantmätaren föreslå, att före avstyckning sammanläggning
ägde rum. Under alla omständigheter borde fastigheterna Skramstad
l1, Skramstad övre 21 och Skarpetorp l1 sammanläggas till en fastighet,
enär desamma bestode dels av ägor, som tillhörde var och en av berörda
fastigheter enskilt, dels av ägor som tillhörde fastigheterna gemensamt, och
det icke kunde avgöras, var gränserna emellan de olika områdena vore
tillfinnandes. Även Lida l1, Löta l1 och Löta 21 syntes böra göras till
föremål för sammanläggning, då av tillgängliga kartor oell handlingar icke
framginge, vilka ägor, som vore att hänföra till den ena eller andra fastigheten.
Denna omständighet kunde tänkas komma att utgöra hinder för
avstyckning av området, ägoflgurerna nr 176—179, varför lämpligt torde
vara, att sammanläggning skedde. Hinder mot egendomarnas uppdelning,
på sätt föreslagits, syntes sedermera icke möta.
Arrendatorn Johnsson har i skrivelse den 9 november 1932 andragit
följande.
Under de 16 år, han innehaft dessa gårdar på arrende, hade han nedlagt
mycket arbete och pengar på åkerjordens rationella skötsel samt på förbättring
av byggnaderna. Sålunda hade han inmonterat elektrisk belysning
i stora byggningen, ladugården och kvarnen med tillhörande bostadshus.
Kvarnlägenhetens äldre bostadshus hade han måst helt ombygga, emedan
detta varit så litet och av så dålig beskaffenhet, att ingen mjölnare, sedan
en mångårig innehavare av kvarnen år 1929 avflyttat, ville bebo detsamma.
I övrigt hade Johnsson sökt att så gott sig göra låtit hålla samtliga hus i
gott stånd, emedan han hoppats att fortfarande få innehava gårdarna på
arrende, eller, örn de komme att försäljas, äga företräde till att få köpa
dem. Vid sitt tillträde av arrendet år 1916 hade han till avträdande arrendatorn
för överloppshus och inventarier samt för rätt till arrendet betalat
19,500 kronor, och därtill övertagit en under året förut hållen syn med
låga värden. Med den erfarenhet han under arrendetiden vunnit ifråga örn
sambruk vore det obestridligen en stor fördel för en köpare, örn kvarnen vid
en försäljning finge följa gårdarna. Detta emedan kraften till den elektriska
belysningen för gården foges från kvarnen samt därför att gården hade
behov av att vissa tider av året hämta vatten från dammen till djuren i
ladugården. Dessutom behövde dammen användas vid flottning och upptagning
av en del foder, som skördats i dammen och vid åns stränder.
Även sågen hade en ganska stor betydelse för gården, emedan allt husbehovsvirke
där försågades. På grund härav önskade arrendatorn att vid en
blivande försäljning få köpa båda egendomarna jämte kvarn och såg, enär
han, örn någondera frånskildes, komme att lida stor förlust.
I skrivelse den 29 januari 1934 har Johnsson därefter förklarat sig villig
inköpa lotten litt, A + D för det åsätta saluvärdet 63,800 kronor, samt
förbundit sig att till kronan som dess egendom överlämna honom tillhöriga
byggnader å lotten litt. B Lida för en köpeskilling av 2,000 kronor. I samband
härmed har arrendatorn understrukit olägenheterna för huvudgården
litt. A, örn därmed ej komme att förenas kvarnlägenheten, samt framhållit
bland annat, att den nyelektriflering av gården, som i sådant fall bleve en
följd, komme att medföra mycket stora kostnader.
Domänstyrelsen har med utlåtande den 30 januari 1934 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen på grund av de i
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
15
ärendet föreliggande omständigheterna ansåge, att egendomen borde försäljas.
I fråga om den verkställda uppdelningen torde lämpligheten av en frånstyckning
särskilt för sig av den helt inom huvudgårdslotten litt. A belägna
kvarnlägenheten litt. D kunna sättas i fråga. De påtagliga olägenheter för
huvudgårdslotten, som vore förenade med en sådan åtgärd, talade för att
lotterna litt. A och D försåldes som en lott. Lika med uppskattningsnämndens
majoritet tillstyrkte styrelsen ett sammanförande av berörda lotter.
Enligt vad styrelsen under hand inhämtat torde mjölnaren Ivar Karlsson,
vilken sedan den 14 mars 1930 varit anställd hos arrendator Johnsson,
jämväl för framtiden kunna påräkna dylik anställning. Med avseende å
de till upplåtelse föreslagna bostadstomterna måste man räkna med att det
komme att draga en rundlig tid, innan lotterna bleve försålda. För att i
görligaste mån undvika de kostnader och besvär, som med nuvarande tunga
former vore förenade med åtgärder härför från kronans sida, torde det vara
lämpligt att möjliggöra ett antagande av anbud å samtliga lotter. Det
kunde nämligen inträffa, att kommunen, byggnadsförening å platsen eller
annan skulle önska uppträda som spekulant för att sedan exploatera området.
För sådant fall torde man ej kunna fordra, att anbudet skall uppgå till
fulla saluvärdet, utan borde en reducering med 20 procent kunna medgivas.
Styrelsen hade gått i författning om sammanläggning av fastigheterna i
enlighet med överlantmätarens förslag. Vid den blivande avstyckningen
torde lotterna komma att tillförsäkras erforderliga utfartsvägar i huvudsaklig
överensstämmelse med uppgjort förslag. I övrigt hade styrelsen ej
funnit anledning till erinran mot förslaget.
Jag biträder det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget och
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen 1 mantal Skramstad nr 1 med
därtill hörande lägenheterna Skarpetorp nr 1 och Övra
Skramstad nr 2 samt 1 mantal Lida nr 1 med därtill
hörande lägenheterna Löta nr 1 och 2, allt i Gamleby
socken av Kalmar län, med undantag av därifrån försåld
mark eller till järnväg eller vägar upplåtna områden,
må med tillträdesrätt den 14 mars 1935 försäljas
i följande lotter, envar enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., nämligen
lotten litt. A + D med ett saluvärde av 63,800 kronor
och med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator John Johnsson,
lotten litt. B, sedan de arrendatorn tillhöriga, å lotten
befintliga husen blivit av kronan inlösta, enligt 15 §
i förordningen med ett saluvärde av 27,600 kronor,
lotten litt. C med ett saluvärde av 650 kronor och
Departementschefen
.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
med hembudsrätt enligt 10 § i förordningen för innehavaren
Hilding Johansson, samt
lotterna litt. E samt nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,
11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18 och 19 såsom bostadslägenheter
enligt 13 § i förordningen med av domänstyrelsen
tillstyrkta saluvärden, med rätt dock för länsstyrelsen
att — därest, efter kungörelse örn lotternas försäljning,
från kommun, byggnadsförening eller annan,
som prövas lämplig såsom mellanhand vid tomtförsäljningen,
inkommer köpeanbud å samtliga lotter, uppgående
till minst 80 procent av summan av lotternas
nyssangivna saluvärden — antaga sådant anbud;
under villkor i övrigt, att lotten litt. A + D överlåtes
i det skick, vari den enligt gällande arrendekontrakt
skall lämnas, att övriga lotter överlåtas i befintligt
skick, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader
och anläggningar ingå i försäljningarna, samt att innehavare
av elektriska ledningar förbehållas rätt att hava
dylika ledningar framdragna över egendomen.
3:o.
Kronoflygsandsfältet Gamla Espet i Kristianstads län.
I skrivelse den 17 januari 1929 har Kristianstads stad hemställt att få
förvärva ett område örn 13.80 hektar av kronoflygsandsfältet Gamla Espet
i Åhus socken av Kristianstads län. Området är å en av vice kommissionslantmätaren
Johan Söderquist upprättad karta, som bifogats framställningen,
utmärkt med grön sträckning.
Med anledning av ansökningen har domänstyrelsen, efter remiss, inkommit
med utlåtande den 31 januari 1934 och därvid överlämnat till
ärendet hörande handlingar samt av styrelsen infordrade yttranden från
vederbörande jägmästare, Överjägmästare, överlantmätare och länsstyrelse.
Av handlingarna i ärendet inhämtas:
Vid de förhandlingar, som förts mellan domänstyrelsen och Kristianstads
stad, har överenkommits örn viss minskning av det av staden ursprungligen
begärda området. För det sålunda minskade området, som
omfattar omkring 11.87 hektar, har staden förklarat sig villig betala 25,000
kronor. Nämnda område finnes angivet med röd stackning å ett handlingarna
i ärendet bilagt utdrag av skogsindelningskarta över flygsandsfältet.
Området är beläget vid stadens hamn i Åhus söder örn Helgeån vid dennas
utlopp i Östersjön. Ett för utvidgning av hamnen förut inköpt område,
omfattande 4.281 hektar, vilket område ävenledes finnes angivet å förutnämnda
karta, har staden förvärvat av kronan enligt Kungl. Majlis be
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
slut den 25 maj 1900. Jämväl det område, som staden nu önskar förvärva,
är avsett att tagas i bruk för hamnändamål.
Av arealen utgöras 0.90 hektar av åker och resten av huvudsakligen
skogsmark. Egentliga impediment saknas. Ståndskogen har uppkommit
efter kultur och består av tall med någon inblandning av gran samt enstaka
lövträd. Virkesförrådet av träd från 10 centimeter vid brösthöjd
har uppskattats till omkring 640 kubikmeter med ett värde av i runt tal
3,000 kronor.
Åkern är genom ett den 28 och 29 december 1917 upprättat kontrakt, som
sedermera utsträckts att gälla till den 14 mars 1935, utarrenderad till
kronojägaren Ola Ohlsson mot en årlig avgift av 20 kronor.
Genom kontrakt den 23 november och den 6 december 1929 har till fiskaren
Wiktor öman, Åhus, upplåtits rätt till fiske å den s. k. åldrätten nr
28 eller Lotsdrätten för tiden till den 1 januari 1939 mot ett årligt arrende
av 850 kronor. Enligt bestämmelse i kontraktet skall efter jägmästarens
anvisning upplåtas plats för ålbod och för torkning av nät. Den plats,
som i enlighet härmed anvisats, är belägen vid Helgeån inom det till försäljning
nu ifrågasatta området. Öman har här uppfört en ålbod. Då
havet på ostsidan av fältet är mycket långgrunt, finnes därstädes ingen
plats, som är lämplig för ifrågavarande ändamål.
Med undantag av förutnämnda ålbod är området obebyggt.
Enligt uppgift av domänstyrelsen är området för närvarande av jämförelsevis
ringa värde för kronan. Det tarvade avsevärda kostnader för
utfyllning och planering samt lämpade sig föga för villabebyggelse. Efterfrågan
å tomter vore, enligt styrelsen, obetydlig. Skogen hade närmast
karaktär av skyddsskog, varför avverkningen måste ske med försiktighet.
Åhus köping har anhållit att få inköpa hela kronoflygsandsfältet Gamla
Espet. Framställningen har sedermera av köpingen ändrats att avse flygsandsfältet
med undantag av den del, som nu vore ifrågasatt att försäljas
till Kristianstads stad.
Jägmästaren liksom överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av området
till Kristianstads stad mot en köpeskilling av 25,000 kronor. Jägmästaren
har ansett, att kronan borde tillförsäkras rätt att utan avgift
till staden få använda det område, som nu användes som torkplats för
nät samt såsom tomt för ålbod, så länge detta område icke erfordrades
för hamnens utvidgning.
Överlantmätaren har meddelat, att området vore beläget å fastigheten
Aspet l1 och att hinder för områdets avstyckande ej syntes möta. Till
Aspet l1 hörde äganderätt till visst vattenområde i Helgeån utanför fastighetens
strand. Saluområdet borde lämpligen tillerkännas äganderätt
till den del av nämnda vattenområde, som vore beläget utanför områdets
strand. Området borde därjämte tillerkännas rätt att begagna dels erforderlig
utfartsväg över styckningsfastigheten, dels ock en för Yngsjö by
samfälld väg utmed Helgeån, i den mån stamfastigheten ägde sådan rätt.
Det av staden förut inköpta området — lägenheten Aspet 15 — syntes i
öster icke sträcka sig ned till strandlinjen mot Östersjön och sålunda ej
heller omfattade den i Östersjön utskjutande piren. Det vore även ovisst,
huruvida sistsagda lägenhet omfattade vattenområdet i Helgeån utanför
lägenhetens strand. Överlantmätaren ville därför ifrågasätta, huruvida
ej försäljningen borde omfatta jämväl dels strandremsan och piren
öster örn lägenheten Aspet 1 '', dels ock det till Aspet 1 '' eventuellt hörande
vattenområdet i Helgeån utanför samma lägenhets strand, i den män dessa
liihaiuj lill rikstlagrns /trotakan 19.Vi. I sami. ,Vr Vili. -j
Departements
chefen.
18 Kungl. Maj-As proposition nr 143.
områden icke redan tillhörde staden. Sahiområdet borde avstyckas för
sammanläggning med Aspet 15.
Länsstyrelsen Ilar uttalat, att behovet för staden att förvärva området
för hamnens framtida utveckling vore påtagligt.
Domänstyrelsen har anfört:
Styrelsen tillstyrkte, att området försåldes till Kristianstads stad mot
den erbjudna köpeskillingen, vilken syntes styrelsen skälig. Med försäljningen
borde följa vatten och vågrätt m. m. på sätt överlantmätaren ifrågasatt.
Rätt till vatten och fiske i Östersjön utanför områdets strand vore
ej avsedd att medfölja området, varom bestämmelse syntes böra intagas
i köpeavtalet. Kronan borde förbehållas rätt att avgiftsfritt disponera det
område, som nu användes såsom torkplats för nät och såsom tomt för ålbod,
ävensom erforderlig utfartsväg, sä länge området ej erfordrades för
hamnens utvidgning. Förbehåll borde därjämte göras örn rätt till långtäkt
å områdets strand lör kronan ävensom för jordinnehavarna i Åhus
socken enligt Kungl. Majlis brev den 19 november 1869 på sätt Kungl.
Majit bestämt vid förutnämnda försäljning den 25 maj 1900 till Kristianstads
stad av visst område av kronoflygsandsfältet. Jämlikt Kungl. Majda
beslut den 12 april 1929 skulle avgiften för den socknemännen medgivna
tångtäkten från och med den 1 juli 1929 tillsvidare utgå med 50 öre för
varje lass. Vid sistsagda försäljning föreskrivna villkor till skydd mot
eldfara syntes ej vara av behovet påkallade. Köparen borde vara skyldig
respektera det angående den å området befintliga åkern upprättade
arrendekontraktet samt betala kostnad för avstyckning och övriga med
köpet förenade utgifter. Ärendet torde ej kunna avgöras utan riksdagens
medverkan.
Den av Åhus köping gjorda framställningen örn inköp av kronoflygsandsfältet
Gamla Espet med undantag av det område, som nu vore ifrågasatt
att försäljas till Kristianstads stad, syntes icke för närvarande böra
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd i avvaktan på de förhandlingar,
som härom kunde komma att föras.
Jag har intet att erinra mot domänstyrelsens förslag och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av fastigheten Aspet 11 (kronoflygsandsfältet
Gamla Espet) i Åhus socken av Kristianstads län det
område av omkring 11.87 hektar, vilket finnes med röd
streckning angivet å ett handlingarna i ärendet bifogat
utdrag av skogsindelningskarta över kronoflygsandsfältet,
må säljas till staden Kristianstad mot en
köpeskilling av 25,000 kronor, samt under villkor i
övrigt, att området tillträdes vid köpets avslutande,
då köpeskillingen erlägges, att området överlåtes i det
skick, vari det vid tillträdet befinnes, att i köpet ej
ingå enskilda tillhöriga, å området befintliga byggnader
och anläggningar, att i köpet ej ingår rätt till
vatten och fiske i Östersjön utanför områdets strand,
att i köpet ingår den del av stamfastigheten tillhö
-
Kungl. Majlis proposition nr 143.
19
rande vattenområde i Helgeån, som är belägen utanför
områdets strand, att med köpet följer dels strandremsan
och piren öster örn lägenheten Aspet l5, dels
ock det till Aspet 11 eventuellt hörande vattenområdet
i Helgeån utanför samma lägenhets strand, i den mån
nämnda områden icke redan tillhöra staden, att vid
områdets avstyckning, som skall ske för sammanläggning
med Aspet l5, området tillerkännes rätt att begagna
dels erforderlig utfartsväg över styckningsfastigheten,
dels ock en för Yngsjö by samfälld väg utmed
Helgeån, i den mån stamfastigheten äger sådan
rätt, att kronan förbehålles rätt att avgiftsfritt disponera
det område, som nu användes såsom torkplats för
nät och såsom tomt för ålbod, ävensom erforderlig utfartsväg,
så länge området ej erfordras för hamnens
utvidgning, att rätt till långtäkt å områdets strand
utan ersättning till staden förbehålles kronan för all
framtid och jordinnehavarna i Åhus socken, med företrädesrätt
för dem i Åhus by, tillsvidare och så länge
de bibehållas vid den dem enligt Kungl. Maj:ts brev
den 19 november 1869 i detta avseende medgivna rätt,
dock mot en avgift till kronan, som jämlikt Kungl.
Maj:ts beslut den 12 april 1929 tillsvidare skall utgå
med 50 öre för varje lass, skolande i detta förbehåll
jämväl inbegripas dels rätt till väg utmed och upplagsplatser
för tånghämtning å nämnda strand, dels
ock rätt till begagnande av väg över själva hamnområdet,
så länge sådan väg utan olägenhet för hamndriften
kan upplåtas, att köparen respekterar ett den
28 och den 29 december 1917 upprättat och sedermera
för tiden till den 14 mars 1935 förlängt kontrakt angående
utarrendering av en å området befintlig åker,
att köparen bekostar avstyckning och övriga med köpet
förenade utgifter, att köparen är skyldig tåla de
jämkningar i områdets gränser och eljest, vilka kunna
komma att bestämmas vid avstyckningen, samt att i
övrigt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
i de under 1 :o—3:o bär ovan antecknade ärenden.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 143.
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämnar bifall till vad departementschefen hemställt
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas
proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Allan Tigerschiöld.
340471. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1934.