Kungl. Majda proposition nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring
av flygvapnets reservbefälsorganisation; given Stockholms
slott den 16 februari 1934.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström anför:

Enligt propositionen nr 50 till 1925 års riksdag, vilken i förevarande
avseende lämnades utan erinran av riksdagen, avsågs flygvapnets reservpersonal
skola utgöras dels av pensionerade officerare och underofficerare
och dels av officerare, vilka efter genomgången reservofficersutbildning vid
flygvapnet utnämnts till fänrikar i flygvapnets reserv.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 142.

872 31

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Beträffande den förstnämnda kategorien, vars ställning i olika avseenden
är reglerad genom för densamma gällande pensionsbestämmelser, innehåller
1925 års försvarsbeslut icke några särskilda uttalanden. I fråga örn i reserven
utnämnd personal meddelas däremot vissa organisatoriska föreskrifter. Med
hänsyn till tjänstens vid flygvapnet säregna karaktär ansågos sistnämnda personals
tjänstgöringsförhållanden icke böra ordnas på sätt skett för arméns
och marinens motsvarande personal. Under det att vid armén och marinen
förutsättes en mångårig tjänstetid med vissa i regel korta och relativt sällan
återkommande inkallelser till övning, skulle de i flygvapnets reserv utnämnda
officerarna i fredstid icke hava någon obligatorisk tjänstgöringsskyldighet
efter utbildningens avslutande utan endast efter eget medgivande kunna inkallas
till tjänstgöring vid flygvapnet. Det förutsattes dock, att nyutnämnda
fänrikar skulle fullgöra frivillig tjänstgöring örn två månader. I likhet
med arméns och marinens motsvarande officerare skulle fänrikar i flygvapnets
reserv vid officersutnämningen utbekomma ekiperingshjälp med 750 kronor.
I flygvapnets reserv utnämnda fänrikar skulle efter avslutandet av nyssnämnda
tjänstgöring örn två månader erhålla en särskild kontant gottgörelse
av 1,000 kronor. Några bestämmelser i övrigt angående ifrågavarande reservpersonals
tjänstgöringsskyldighet, befordran, avgång m. m. återfinnas icke i
försvarsbeslutet.

Efter flygvapnets uppsättande hava åtskilliga personer blivit utbildade och
antagna till reservofficerare vid flygvapnet och dessa hava i regel, efter frivilligt
åtagande, med vissa mellanrum inkallats till tjänstgöring, i den mån
medel för ändamålet stått till förfogande. Kostnaderna för denna tjänstgöring
hava, i vad avser de inkallades avlöningsförmåner, bestritts av den
under flygvapnets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för flygvapnets
reservpersonal. Den del av reservpersonalen, som sålunda varit inkallad till
tjänstgöring, har även befordrats, varvid de för arméns reservofficerare tilllämpade
befordringsprinciperna i huvudsak kommit till användning.

Den sålunda på grundval av 1925 års försvarsbeslut skapade reservorganisationen
vid flygvapnet har av olika anledningar icke ansetts tillfredsställande.
I skrivelse till Kungl. Majit den 27 juni 1932 har chefen för flygvapnet
under framhållande av den nuvarande organisationens brister avgivit förslag
till ny förordning angående personal i flygvapnets reserv.

Enligt detta förslag skall flygvapnets reservpersonal utgöras av

a) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka med fyllnadspension
avgått från beställning på flygvapnets stat (pensionsavgångna);

b) officerare, underofficerare och civilmilitära tjänstemän, vilka vid eller
efter avgång från beställning på flygvapnets stat utan fyllnadspension på
ansökan vunnit inträde i reserven (förtidsavgångna);

c) officerare och underofficerare, vilka inom flygvapnets reserv vunnit sin
första officers- respektive underofficersanställning (i reserven utnämnda).

Vidare avses i flygvapnets reserv skola ingå officerare, underofficerare,
underbefäl och civilmilitära tjänstemän, vilka vid mobilisering blivit kon -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

stituerade eller anställda i samma reserv. Med avseende å denna personal
föreslås i detta sammanhang inga reglerande föreskrifter.

Beträffande den pensionsavgångna personalen ifrågasattes icke i förslaget
någon ändring i de föreskrifter, som för närvarande jämlikt vederbörliga
pensionsbestämmelser gälla i fråga örn denna personals tjänstgöringsskyldighet,
skyldighet att under viss tid kvarstå i reserven m. m. Vid tjänstgöring
under fredstid skall nämnda personal åtnjuta avlöning enligt samma
grunder som arméns och marinens motsvarande personalkategorier.

Yad den förtidsavgångna och i reserven utnämnda personalen angår, skall
densamma i likhet med den pensionsavgångna personalen vara tjänstgöringsskyldig
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar eller
säkerhet ävensom vid sådan övning, som anbefalles för utrönande av flygvapnets
krigsberedskap. Härutöver skola förtidsavgångna och i reserven
utnämnda officerare och underofficerare vara skyldiga att intill utgången av
det kalenderår, linder vilket de uppnå 40 års ålder, vart annat år fullgöra
en repetitionsövning örn 30 dagar. Officerare, som önska vinna kaptensbefordran,
skola dessutom i regel vara skyldiga att genomgå en särskild
utbildningskurs örn 60 dagar. — All förtidsavgången och i reserven utnämnd
personal förutsättes skola vara tjänstgöringsskyldig intill fyllda 55 år. — I
avseende å avlöningsförmåner under tjänstgöring, pension m. m. för ifrågavarande
personal föreslås i huvudsak samma bestämmelser, som i berörda
hänseenden för närvarande gälla för arméns motsvarande personal. Sålunda
skall, bland annat, under tjänstgöring i fredstid lön utgå enligt lägsta löneklassen
inom den lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv
stat tillhör, och efter den ortsgrupp, dit förläggningsorten för det truppförband
(formation), vid vilket tjänstgöringen äger rum, blivit hänförd. —
Ekiperingshjälp skall enligt förslaget utgå till i flygvapnets reserv utnämnda
officerare och underofficerare enligt samma grunder som till arméns och
marinens motsvarande personal, d. v. s. med 750 kronor till officer och 600
kronor till underofficer. — Förtidsavgångna och i reserven utnämnda officerare
och underofficerare, vilka i vederbörlig ordning fullgjort föreskriven
tjänstgöringsskyldighet eller till följd av under tjänstgöring ådragen skada
eller sjukdom urståndsatts att fullgöra nämnda skyldighet, föreslås skola i
likhet med vad som gäller för arméns reserver efter uppnåendet av 55 års
ålder erhålla årlig pension, officer med 900 kronor och underofficer med 672
kronor. I reserven utnämnd befattningshavare skall under angivna villkor
därjämte vara berättigad att efter fyllda 42 år utbekomma i stället för pensionen
ett mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Därest sådan befattningshavare avlider, innan han uppnått den för rätt till
pension stadgade levnadsåldern, skall, därest han fullgjort honom dittills
åliggande tjänstgöringsskyldighet eller till följd av under tjänstgöring ådragen
skada eller sjukdom urståndsatts att fullgöra nämnda skyldighet, till
lians efterlevande utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet efter
5 procent kapitaliserade värde svarande belopp. Därest förtidsavgången eller
i reserven utnämnd officer eller underofficer av skada eller sjukdom, som

4

Kungl. Majas proposition nr 142.

ådragits utom tjänsten, hindrats att till någon del fullgöra honom åliggande
tjänstgöring skall, därest det styrkes, att detta hinder oavbrutet förelegat,
på Kungl. Maj:ts prövning bero, huruvida av eljest enligt vad nyss nämnts
utgående pensionsförmåner vederbörande må tilldelas vad som motsvarar
den i reserven fullgjorda tjänstgöringen.

Enligt förslaget skola de nya bestämmelserna —- utom beträffande avlöning
under tjänstgöring — icke äga tillämpning i fråga örn i reserven utnämnda
officerare, som vid förordningens ikraftträdande redan tillhöra flygvapnets
reserv, såvida de icke med tillämpning av förordningens bestämmelser
bliva skyldiga att fullgöra minst tre repetitionsövningar utöver den
tjänstgöring örn två månader, som de enligt nu gällande föreskrifter hava
att fullgöra för erhållande av den förut omnämnda särskilda gottgörelsen å

1.000 kronor. Har den, som i enlighet härmed beviljats anställning jämlikt
de nya bestämmelserna, uppburit dylik särskild gottgörelse och icke i samband
med övergången återbetalat densamma, skall pension eller däremot
svarande förmån utgå med endast hälften av vad som eljest enligt förslaget
skall tillkomma honom eller hans efterlevande.

Vid det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget var fogat ett av flygstyrelsen
i ärendet avgivet yttrande, däri framhållits, att de anslag, som huvudsakligen
berördes av förslaget, vore avlöningsanslaget (anslagsposten: flygvapnets
reservpersonal) samt flygövnings- och flygmaterielanslagen. Enligt
försvarspropositionen till 1925 års riksdag beräknades kostnaderna för reservpersonalen
under nämnda tre anslag till respektive 50,000, 38,000 och

36.000 kronor per år. Då den nya organisationen uppnått full omfattning,
komme de årliga utgifterna för denna att uppgå till, i runda tal, under avlöningsanslaget
39,000 kronor, under flygövningsanslaget 73,000 kronor samt
under flygmaterielanslaget 66,000 kronor. Det framlagda förslaget, jämfört
med de beräkningar, som läge till grund för 1925 års försvarsbeslut, skulle
således vid fullbordad organisation medföra en merutgift av cirka 54,000
kronor. Härvid hade dock hänsyn icke tagits till de pensionsförmåner, som
skulle utgå enligt förslaget och vilka komme att belasta avlöningsanslaget.

Över det av chefen för flygvapnet framlagda förslaget till ändrad reservbefälsorganisation
hava utlåtanden avgivits av armé- och marinförvaltningarna
samt cheferna för generalstaben och marinstaben, varjämte .svenska reservunderofficersförbundet
beretts tillfälle att inkomma med yttrande i ärendet.
Vidare har chefen för flygvapnet den 31 januari 1933 på anmodan inkommit
med ett av yttrande i ämnet från fl.ygstyrélsen åtföljt utlåtande i anledning
av vad de i ärendet hörda myndigheterna samt svenska reservunderofficersförbundet
i detsamma anfört. Härjämte hava utlåtanden i ärendet avgivits
av försvarsväsendets lönenämnd samt 1930 års för svar skommission.

Arméförvaltningen, som begränsat sin granskning av förslaget till frågorna
örn de olika personalgruppernas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden,
har icke ansett sig böra ifrågasätta några jämkningar i förslaget.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Mar inför vältning en Ilar ifrågasatt sådan ändring av förslaget, att furir vid
flygvapnet måtte vid avsked ur aktiv tjänst kunna vinna inträde i reserven
även utan samband med befordran till sergeant.

Chefen för generalstaben Ilar i sitt utlåtande i ärendet anfört, bland annat,
att skäl syntes föreligga, att i reservorganisationens underbefälskategori icke
endast upptaga civilmilitära tjänstemän av underbefäls tjänsteklass utan även
vissa från flygvapnets stat avgångna underbefäl.

Chefen för marinstaben har funnit det föreliggande förslaget väl avpassat
för tillgodoseende av såväl tjänstens krav som personalens intressen.

Svenska reservunderofficersförbundet bär i sin förenämnda skrivelse i ärendet
hemställt örn vissa ändringar uti de i förslaget upptagna avlönings- och
pensionsbestämmelserna för reservpersonalen. Sålunda borde enligt förbundets
mening förslagets bestämmelse, att beställningshavare i reserven
under tjänstgöring skall åtnjuta avlöning enligt lägsta löneklassen inom den
lönegrad, vilken motsvarande beställningshavare på aktiv stat tillhör, utbytas
mot föreskrift att avlöning i dylikt fall i stället skall utgå enligt den
löneklass, som vederbörande skulle hava tillhört, därest han innehaft tjänst
på aktiv stat. Vidare borde pensionsåldern för reservpersonalen sänkas till
den för motsvarande personal på aktiv stat bestämda eller 50 år, varjämte
rätten att utfå det kapitaliserade värdet av reservbefälspensionen borde utsträckas
att gälla även den förtidsavgångna personalen. Slutligen borde
bestämmelse meddelas i syfte att, örn befattningshavare till följd av sjukdom,
ådragen utom tjänsten, hindrats att fullgöra viss honom åliggande
tjänstgöring, befattningshavaren eller, örn sjukdomen medfört dennes död,
de efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare, icke i pensionshänseende
komme i sämre ställning än i det fall, där tjänstgöringsuppskovet föranletts
av annan anledning än sjukdom.

I sitt utlåtande i ärendet den 31 januari 1933 har chefen för flygvapnet
förklarat sig icke kunna biträda marinförvaltningens och chefens för generalstaben
förslag angående upptagande i flygvapnets reservbefälsorganisation
av visst underbefäl.

Flygstyrelsen har i sitt vid chefens för flygvapnet nyssnämnda utlåtande
fogade yttrande framhållit, att anledning icke syntes föreligga att i avseende
å avlöningsförmåner under tjänstgöring samt pensionsålder ställa flygvapnets
reservbefäl i annan ställning än reservpersonalen vid de övriga försvarsgrenarna.
Ej heller syntes skäl föreligga att nu påkalla en förnyad omprövning
av de utav riksdagen tidigare gillade grunderna med avseende å reservpersonalens
löne- och pensionsförmåner. Styrelsen skulle dock icke
hava något att erinra mot, att vissa jämkningar vidtoges i förslaget för tillmötesgående
av de utav reservunderofficersförbundet uttalade önskemålen
beträffande reservpersonalens ställning i pensionshänseende vid uppskov med
tjänstgöring på grund av sjukdom, ådragen utom tjänsten, ävensom i avseende
å den förtidsavgångna personalens pensionsrätt.

Försvarsväsendets lönenämnd, som lämnat utan erinran de i förslaget upptagna
avlönings-, pensions- och övergångsbestämmelserna, har därjämte anfört
följande.

6

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 142.

0 Reservunderofficersförbundet hade framställt visst förslag i syfte att, där
någon, som på grund av sjukdom, ådragen utom tjänsten, hindrats att fullgöra
en del av tjänstgöringen, avlidit, hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare
skulle utbekomma kapitaliserat värde av pension efter gynnsammare
grunder än gällande bestämmelser för arméns och marinens reservpersonal.
för sådant fall medgåve. Sagda förslag syntes grunda sig på den
uppfattningen, att rätt till kapitaliserat värde skulle föreligga i fall, där vederbörande
på grund av uppskov av annan anledning än sjukdom icke fullgjort
honom eljest åliggande tjänstgöringsskyldighet. Denna uppfattning
läte emellertid icke förena sig med de i anslutning till 1927 års riksdagsbeslut
för förstnämnda fall meddelade bestämmelserna och de synpunkter,
som legat till grund för riksdagsbeslutet i denna del. Under åberopande
härav och då anledning saknades att i förenämnda avseende göra åtskillnad
mellan flygvapnets och övriga försvarsgrenars reservpersonal, funne sig lönenämnden
icke kunna förorda någon ändring av det remitterade förslaget i
den riktning, reservunderofficersförbundet påyrkat.

1930 års försvarshommission har i sitt utlåtande meddelat, att kommissionen
ansåge, att ett genomförande i princip eller i huvudsakliga delar av
det föreliggande förslaget till reservbefälsförordning för flygvapnet icke
bomme att föregripa kommissionens slutliga ställningstagande till förevarande
spörsmål.

Härefter har försvarsväsendets underh efälsfÖrlund i skrivelse till Kungl.
Majit den 19 januari 1934 hemställt, att det av chefen för flygvapnet framlagda
förslaget till reservbefälsorganisation vid flygvapnet måtte ändras därhän,
att nämnda organisation jämväl komme att omfatta en reserv av underbefäl.

Chefen för flygvapnet har i över sistnämnda skrivelse den 24 januari 1934
avgivet utlåtande förklarat sig vidhålla sin tidigare uttalade åsikt, att det
för närvarande icke kunde anses vara nödvändigt, att underbefäl upptoges
bland flygvapnets reservbefäl.

Flygstyrelsen har i skrivelse den 30 januari 1934 meddelat, att den föreslagna
reservbefälsinstitutionens utökande med underbefäl komme att efter
genomförd organisation medföra en årlig kostnadsökning av omkring 26,000
kronor.

1 likhet med chefen för flygvapnet anser jag, att flygvapnets nuvarande
reservbefälsorganisation icke fyller de krav, som ur militär synpunkt böra
kunna ställas på densamma. De brister, som vidlåda denna organisation, hänföra
sig till bestämmelserna örn reservens omfattning samt reservpersonalens
tjänstgöring och kvarstående i tjänst m. m. Med hänsyn till betydelsen för
flygvapnet att äga tillgång till en i kvantitativt och kvalitativt hänseende
tillfredsställande reservbefälskår synas därför åtgärder utan uppskov böra
vidtagas i syfte att utbygga flygvapnets reserv med vissa personalkategorier,
åstadkomma förbättrade rekryteringsmöjligheter och bibringa personalen
ökad fredsutbildning.

Chefens för flygvapnet i angivna syfte framlagda förslag innebär, dels att
flygvajMiöts reservorganisation skall utbyggas att omfatta motsvarande personalkategorier
som arméns reserver, dock ej underbefäl, dels ock att för

7

Kungl. Majus proposition nr 142.

arméns reservpersonal gällande bestämmelser angående tjänstgöringsskyldighet
i fredstid, avlöningsförmåner under tjänstgöring, pensionering m. m.
skola i huvudsak tillämpas å motsvarande personal vid flygvapnet. Mot
förslaget hava de i ärendet hörda myndigheterna i stort sett icke haft
något att erinra, dock att marinförvaltningen och chefen för generalstaben
ansett, att flygvapnets reservpersonal även borde omfatta visst underbefäl.
Jämväl försvarsväsendets underbefälsförbund har gjort framställning örn
dylik ändring i den föreslagna organisationen.

Med hänsyn till chefens för flygvapnet uppfattning att för närvarande
något behov icke föreligger att i vapnets reservorganisation upptaga underbefäl
anser jag mig icke nu böra ifrågasätta upprättandet av en underbefälsreserv.
Mot förslaget i övrigt har jag i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna intet att erinra.

Såsom framgår av flygstyrelsens i ärendet verkställda utredning, kommer
den föreslagna organisationen, fullt genomförd, att betinga en kostnad, som
med cirka 54,000 kronor överstiger de utgifter, den nuvarande organisationen
enligt beräkningarna i 1925 års försvarsbeslut förutsatts skola medföra.
Härtill komma kostnaderna för den förtidsavgångna och i reserven
utnämnda personalens pensionsförmåner, vilka kostnader dock för närvarande
undandraga sig en tillförlitlig beräkning.

Yid kostnadsfrågans bedömande bör emellertid beaktas, att den ökade
tillgång på reservbefäl, som vid genomförandet av den föreslagna organisationen
erhålles, torde komma att minska nu föreliggande behov av kommenderad
personal från armén och marinen, vilket i viss mån uppväger förenämnda
kostnadsökning.

Enligt vad jag inhämtat kommer den föreslagna organisationens genomförande
icke att medföra några särskilda kostnader för budgetåret 1934/1935,
varför några medel för ifrågavarande ändamål icke behöva beräknas i riksstaten
för nämnda budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade grunderna för en omorganisation
av flygvapnets reservbefälsinstitution.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Alf Ewerlöf.