Kungl. Majis proposition Nr 134.

7

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning; given Stockholms slott
den 16 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Ungberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1934.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,

Ekman, Sköld.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför därefter
följande:

I en till 1932 års riksdag avlåten proposition, nr 100, anförde min företrädare
i statsrådsämbetet beträffande uppkommen fråga örn statligt understöd
till sådana lärarinnor, vilka varit anställda vid privatläroverkens förberedande
klasser och blivit entledigade på grund av nämnda klassers avveckling
i samband med genomförandet av den år 1927 beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet, följande:

Även om departementschefen måste i likhet med skolöverstyrelsen och
statskontoret anse det billigt och skäligt, att åtgärder från det allmännas

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

sida vidtoges för att bereda ifrågavarande lärarinnor något understöd som
ersättning för mistad anställning, ansåge departementschefen sig dock ej
kunna tillstyrka, att förslag till ett mera generellt ordnande av denna angelägenhet
förelädes riksdagen. Lämpligare vore det, att, efter verkställd närmare
utredning, de särskilda fallen bragtes under riksdagens prövning.

I skrivelse den 15 april 1932, nr 107, i anledning av omförmälda proposition
anförde riksdagen, bland annat, att riksdagen i likhet med departementschefen
ansåge lämpligt, att frågan om understöd åt nämnda kategori
av lärare avgjordes från fall till fall.

Sedermera hava ock av 1933 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 256) på
förslag av Kungl. Majit vissa understöd beviljats till två lärarinnor av ifrågavarande
kategori.

Under punkt 137 av 1934 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit vidare
framlagt förslag om understöd åt ytterligare en dylik lärarinna.

I skrivelse den 19 april 1932 avgav skolöverstyrelsen i anledning av en
av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening gjord framställning
utredning och förslag angående understöd åt biträdande lärare vid
folkskola och lärare vid mindre folkskola, vilka på grund av skolväsendets
omorganisation mist sin anställning. I berörda förslag anslöt sig överst}7-relsen i tillämpliga delar i allt väsentligt till vad överstyrelsen tidigare i
skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1931 föreslagit beträffande understöd
åt vissa förutvarande lärarinnor vid privatläroverkens förberedande
klasser.

Beträffande grunderna för understöds utgående åt ifrågavarande folkskollärare
anförde överstyrelsen i skrivelsen den 19 april 1932 i huvudsak följande: Överstyrelsen

ansåge, att understödsfrågor av detta slag svårligen kunde
lösas likformigt efter vissa på förhand stadgade grunder, utan att dylik ersättning
borde beviljas med hänsyn till de föreliggande omständigheterna i
varje särskilt fall.

Såsom en allmän regel syntes emellertid böra gälla, att ersättning finge
utgå endast till sådan entledigad lärarinna, som under minst fem år varit
anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande lärarinna vid folkskola.
Däremot syntes icke böra föreskrivas någon viss levnadsålder, vid vilken
understödet skulle börja att utgå. Den övre åldersgräns, intill vilken ersättning
för mistad arbetsinkomst borde beviljas, syntes böra sammanfalla
med inträdet i pensionsåldern, sålunda 60 år. Även pensionsfrågan syntes
böra bliva föremål för prövning i varje särskilt fall.

För fastställandet av understödsbeloppen syntes en lämplig utgångspunkt
kunna erhållas i de i gällande författningar stadgade avlöningsförmånerna
för ordinarie småskollärarinna. Härvid borde hänsyn tagas till lönen i den
lönegrad, i vilken lärarinnan befunne sig vid entledigandet, dyrtidstillägg
enligt gällande grundtal, provisorisk avlöningsförbättring å billigaste ort
samt värdet av naturaförmånerna till den uppskattning, som föreslagits av
1928 års lönekommitté i dess betänkande med förslag till lönereglering för
befattningshavare vid undervisningsväsendet. Ersättning borde utgå med
två tredjedelar av det sålunda beräknade totala avlöningsbeloppet. Med då -

9

Kungl. Majds proposition Nr 134.

varande dyrtidstilläggsprocent skulle ersättningens maximibelopp komma att
uppgå till i avrundat tal 1,600 kronor.

I häröver den 8 oktober 1932 avgivet utlåtande förordade statskontoret i
anslutning till 1932 års riksdags ovannämnda uttalande beträffande understöd
åt entledigade lärarinnor vid privatläroverkens förberedande klasser,
att jämväl frågan örn understöd åt ifrågavarande lärarinnor vid mindre
folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor upptoges till prövning i
enahanda ordning, eller sålunda att varje särskilt fall efter verkställd utredning
bragtes under riksdagens prövning.

Genom beslut den 11 november 1932 faun härefter Kungl. Majit—med
förklarande att Kungl. Majit förutsatte, att skolöverstyrelsen skulle vidtaga
på densamma ankommande åtgärder för att understödsfrågor av ifrågakomna
slag från fall till fall bragtes under Kungl. Majits prövning — vad
i omförmälda ärende förekommit icke i dåvarande sammanhang föranleda
någon Kungl. Majits vidare åtgärd.

Ansökningar örn understöd hava nu inkommit från sex lärarinnor, tillhörande
här ifrågavarande kategori, nämligen förra lärarinnorna vid Algöns
mindre folkskola i Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén, vid Artebäcks
mindre folkskola i Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson, vid
Valbergs mindre folkskola i Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson,
vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås skoldistrikt Maria Karolina Rådström,
född Königsson, vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt
Elin Teresia Söderberg, född Långström, samt förra biträdande lärarinnan
vid Burviks folkskola i Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född
Holmgren.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

1. Alice Maria Lova Hansén har anhållit att bliva tilldelad så stort understöd,
som av riksdagen kan komma att anvisas.

Sökanden, som är född den 23 mars 1894, har efter avlagd småskollärarexamen
i Kalmar år 1922 tjänstgjort såsom lärarinna vid Älgöns mindre
folkskola i Lycke skoldistrikt från och med höstterminen 1922 till och med
vårterminen 1931 eller tillhopa 18 terminer. Från sin nämnda anställning
entledigades sökanden på grund av domkapitlets i Göteborg beslut, att Algöns
mindre folkskola skulle indragas från och med den 1 juli 1931. —
Enligt intyg av kyrkoherden i Barlingbo församling, där sökanden nu vistas,
är sökanden helt i saknad av inkomster och i största behov av understöd.
Sökanden vårdar sin sedan flera år tillbaka svårt sjuka moder. Denna
åtnjuter i månaden omkring 10 kronor i folkpension samt 30 kronor i understöd
av kommunen, vadan båda kvinnorna blott hava 40 kronor i månaden
för sitt uppehälle. — Sökanden har enligt uppgift efter sitt entledigande
förgäves sökt ett flertal lärarinneplatser vid småskola, varom i två
fall intyg av vederbörande skolrådsordförande finnas bifogade handlingarna.

Sökandens avlöningsförmåner under senaste året av hennes anställning
hava uppgått till: lön 1,200 kronor, ett ålderstillägg 150 kronor, värdet av
naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor, dvrtidstillägg 378 kronor

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

samt provisorisk avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,178
kronor. 73 av sistnämnda belopp utgör 1,452 kronor.

2. Telda Elisabet Johansson har anhållit örn det understöd, som må kunna
utgå till lärarinna, vilken förlorat sin anställning på grund av folkskoleväsendets
omorganisation.

Sökanden, som är född den 27 december 1890, har avlagt småskollärarexamen
i Växjö år 1909. Efter tjänstgöring vid småskolor och mindre
folkskolor inom olika skoldistrikt under sammanlagt omkring 10 terminer,
har sökanden tjänstgjort som lärarinna vid Årtebäcks mindre folkskola i
Förlösa skoldistrikt från och med den 1 augusti 1918 intill den 1 juli 1931,
då skolan på grund av ringa barnantal indrogs. Hennes sammanlagda
tjänstgöringstid utgjorde då omkring 36 terminer. — Enligt intyg av ordföranden
i Kalvsviks sockens fattigvårdsstyrelse är sökanden .utan existensmedel.
— Enligt ett vid ansökningen fogat intyg har sökanden upprepade
gånger sökt ny anställning som lärarinna utan att erhålla dylik.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:
lön 1,200 kronor, två ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna
bostad och bränsle 300 kronor, dyrtidstillägg 378 kronor samt provisorisk
avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,328 kronor.
73 av sistnämnda belopp utgör 1,552 kronor.

3. Ebba Cecilia Zakrisson har anhållit om understöd med belopp, som
Kungl. Majit kan finna skäligt.

Sökanden, som är född den 3 oktober 1882 och avlagt småskollärarexamen
i Eksjö 1903, har sedermera tjänstgjort dels inom Hults skoldistrikt
huvudsakligen såsom småskollärarinna från och med den 1 januari 1904
till och med den 30 november 1917, eller tillhopa 28 terminer, dels ock
inom Dals-Eds skoldistrikt i egenskap av lärarinna vid Valbergs mindre
folkskola från och med vårterminen 1918 till och med vårterminen 1930,
eller tillhopa 25 terminer. Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde således
53 terminer. Från sin anställning vid sistnämnda skola entledigades
hon på grund av skolans indragning, enär några skolpliktiga barn ej längre
funnos inom skolroten. — Enligt läkarbetyg är sökanden på grund av sjukdom
urståndsatt att innehava tjänst som lärarinna. Rörande sin ekonomiska
ställning har sökanden på heder och samvete intygat, att hon blott äger
ett mindre angivet belopp.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:
lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av naturaförmånerna
bostad och bränsle 300 kronor, dyrtidstillägg 512 kronor samt provisorisk
avlöningsförbättring 150 kronor, eller sammanlagt 2,462 kronor. 73
av sistnämnda belopp utgör 1,641 kronor.

4. Maria Karolina Rådström, född Königsson, har anhållit örn det understöd,
som må kunna beviljas.

Sökanden, som är född den 31 december 1885, har avlagt småskollärarexamen
i Lycksele 1905. Därefter har hon enligt vad utdrag ur hennes
tjänstebok utvisar tjänstgjort vid mindre folkskola inom olika skoldistrikt
under åren 1905—1909 och 1913—1917, tillhopa omkring 15 terminer, samt,
efter vikariat i Skorpeds skoldistrikt under delar av åren 1917 och 1918,
varit ordinarie småskollärarinna i Multrå skoldistrikt under en del av år
1918 samt åren 1919, 1920 och 1921, med avsked från och med den 1 ja -

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

nuari 1922. Under delar av åren 1922 och 1923 har hon varit vikarierande
folkskollärarinna inom Dorotea skoldistrikt. Slutligen har hon enligt bifogad
avskrift av tjänstgöringsbetyg varit anställd vid Ollsta mindre folkskola
i Häggenås skoldistrikt från och med den 9 augusti 1925 till och med den
31 december 1928. Hennes sammanlagda tjänstgöring intill sistnämnda dag
utgjorde omkring 40 terminer. Från sin befattning vid Ollsta mindre folkskola
blev sökanden entledigad den 31 december 1928 på grund av skolans
indragning i anledning av ringa barnantal. Sedermera har sökanden blott
innehaft tillfälliga vikariat. — Enligt intyg av Stockholms stads fattigvård
är sökanden medellös och läkare bar intygat, att hon är oförmögen att helt
försörja sig med kroppsarbete. Sökanden är änka med en tolvårig son. —
Efter sitt entledigande har sökanden upprepade gånger sökt anställning som
lärarinna och även tidtals innehaft sådan anställning.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid
Ollsta skola utgjorde: lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet av
naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 489
kronor, eller sammanlagt 2,289 kronor. 2/s av ovannämnda belopp utgör
1,526 kronor.

5. Elin Teresia Söderberg, född Långström, har anhållit att, räknat från
och med den 1 juni 1928, få komma i åtnjutande av högsta möjliga understöd.

Sökanden är född den 13 juli 1888 och har avlagt småskollärarexamen
i Umeå år 1908. Därefter har hon enligt vad hennes tjänstebok ävensom
särskilda tjänstgöringsbetyg utvisa innehaft följande tjänsteförordnanden:
vid mindre folkskolor i Gideå, Sidensjö och Björna särskilda skoldistrikt
under åren 1908—1914, tillhopa omkring 13 terminer; vid småskolor inom
Borgsjö och Alby skoldistrikt under åren 1915—1918, tillhopa 8 terminer;
vid mindre folkskola i Haverö skoldistrikt såsom vikarie vårterminen 1920,
samt slutligen vid Stockeds mindre folkskola i Tynderö skoldistrikt från och
med den 1 september 1920 till och med den 31 maj 1928, eller 16 terminer.
Hennes sammanlagda tjänstgöringstid utgjorde sålunda omkring 38 terminer.
Från sin befattning vid Stockeds mindre folkskola blev sökanden
entledigad på grund av skolans förändring till folkskola av tredje B-formen.
— Enligt intyg av ordföranden i Borgsjö sockens fattigvårdsstyrelse är sökandens
ekonomiska ställning så svag, att hon för sin egen och sina barns
nödtorftiga försörjning tidvis fått uppbära understöd från fattigvården. Enligt
läkarintyg var sökanden redan i början av år 1928 förhindrad att sköta
sin tjänst på grund av neurasteni.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning vid
Stockeds skola utgjorde: lön 1,200 kronor, ålderstillägg 300 kronor, värdet
av naturaförmånerna bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 483
kronor, eller sammanlagt 2,283 kronor. 2/s av sistnämnda belopp utgör
1,522 kronor.

6. Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren, har slutligen anhållit om det
understöd, som kan beviljas henne på grund av mistad anställning såsom
biträdande lärarinna vid folkskola.

Sökanden, som är född den 5 maj 1881, har avlagt småskollärarexamen
i Skellefteå år 1901 och har därefter tjänstgjort inom Byske skoldistrikt
under åren 1901—1908 huvudsakligen vid mindre folkskola tillhopa 16 terminer,
inom Nederluleå skoldistrikt åren 1909- 1916 vid mindre folkskola

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

tillhopa 14 terminer, inom Skellefteå landsförsamlings skoldistrikt åren 1916
—1918 vid mindre folkskola tillhopa 5 terminer, samt senast inom Bureå
skoldistrikt vid Burviks folkskola från och med år 1919 till och med år 1927
eller 18 terminer, därav under åren 1921—1927 i egenskap av biträdande
lärarinna. Från sistnämnda tjänst blev hon entledigad på grund av tjänstens
förändring till ordinarie folkskollärarbefattning. Hennes sammanlagda
tjänstgöringstid utgjorde då 53 terminer. — Enligt intyg av folkskolestyrelsens
ordförande i Bureå har sökanden, som är gift med arbetaren Anton
Rudolf Löfstedt, blott med stora försakelser kunnat uppehålla hemmets ekonomi,
särskilt som makarna Löfstedt bidraga till försörjningen av sökandens
åldrige fader.

Sökandens avlöningsförmåner under sista året av hennes anställning utgjorde:
lön 1,200 kronor, tre ålderstillägg 450 kronor, värdet av naturaförmånerna
bostad och bränsle 300 kronor samt dyrtidstillägg 527 kronor, eller
sammanlagt 2,477 kronor. 2Is. av sistnämnda belopp utgör 1,651 kronor.

Över dessa ansökningar hava utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen den
22 december 1933 och av statskontoret den 25 januari 1934.

Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande anförtföljande:

När det gällde att pröva, huruvida och i vad mån sökandena borde komma
i åtanke för erhållande av understöd, funne överstyrelsen sådana förhållanden
vara ådagalagda, att överstyrelsen för sin del ville tillstyrka deras framställningar
örn understöd. I samtliga fall hade omfattningen av sökandens
tjänstgöring med anställning tills vidare väsentligen överstigit tio terminer.
Samtliga hade också styrkt, att de blivit entledigade från sin tjänst på grund
av skolorganisatoriska åtgärder. De lämnade intygen och uppgifterna syntes
ådagalägga, att de sökande ekonomiskt befunne sig i små eller rentav
fattiga omständigheter. I en del fall hade intygats, att sökanden efter entledigandet
förgäves sökt att erhålla förnyad anställning vid skola. Frånvaron
av dylik uppgift torde emellertid icke böra tillmätas någon avgörande
betydelse. Det torde ligga i sakens natur, att äldre entledigade, mer eller
mindre utslitna lärarinnor icke kunde stå sig i den hårda konkurrensen örn
lediga tjänster eller vikariat, då det funnes överflöd på yngre arbetslösa
småskollärarinnor.

Eli av de sökande, Ebba Zakrisson, hade bifogat läkarbetyg, utvisande
att hon lede av sjukdom (neurastenia), som med all sannolikhet komme att
bliva varaktig och göra henne urståndsatt att söka och innehava tjänst som
lärarinna. Det syntes överstyrelsen, att understödet i detta fall borde beräknas
med hänsyn till storleken av den pension, som tillkomme obotligt sjuk
småskollärarinna (3/h av hel pension). Hel pension för sådan befattningshavare
uppginge med stadgat pensionstillägg till 1,440 kronor, och 3A därav
utgjorde 1,080 kronor, vartill komme dyrtidstillägg med omkring 118 kronor.
Sammanlagda summan utgjorde sålunda 1,198 kronor. Sökanden
vore 51 år gammal och hade en sammanlagd tjänstetid av 53 terminer.
Överstyrelsen ville därför förorda, att understödet för Ebba Zakrisson bestämdes
till 1,200 kronor.

I övriga fall syntes understödsbeloppet böra beräknas på”det sätt, som
överstyrelsen förordat i sina ovan nämnda framställningar den 31 augusti
1931 och den 19 april 1932, sålunda 2/8 av den beräknade avlöningen, då
befattningshavaren entledigades. Med hänsyn emellertid därtill, att dyrtidstilläggsprocenten
sedan dess ytterligare något nedgått, torde beloppen böra

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

undergå skälig avrundning nedåt och i varje fall icke utgå med högre belopp
än 1,500 kronor. Med hänsyn härtill syntes understöden böra bestämmas
för Alice Hansén till 1,300 kronor, för Elisabet Johansson till 1,400
kronor, för Maria Rådström till 1,400 kronor, för Teresia Söderberg till 1,400
kronor och för Emma Löfstedt till 1,500 kronor.

Överstyrelsen erinrade därom, att Kungl. Majit i propositionen nr 140
till 1933 års riksdag framlade förslag örn understöd till tvenne förutvarande
lärarinnor vid privatläroverks småskolavdelningar till belopp av i ena fallet
1,200 kronor (denna lärarinna åtnjöt en årlig pension från prästerskapets
änke- och pupillkassa med 855 kronor) och i det andra fallet 1,500 kronor,
vilka belopp även statskontoret hade funnit skäliga. Såsom närmare framginge
av riksdagens skrivelse nr 256 beviljade riksdagen åt de nu ifrågavarande
lärarinnorna understöd med belopp, som väsentligen understigit de
av Kungl. Majit föreslagna. Överstyrelsen hade emellertid i frågans nu förevarande
läge vid framläggande av förslag icke funnit sig kunna fota sina
beräkningar på några andra grunder än dem, som i de tidigare utredningarna
blivit föreslagna.

Understöden syntes böra utgå tills vidare, intill dess vederbörande lärarinna
uppnått pensionsåldern, samt utbetalas ur det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning av lärare vid folkskolor.

Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att för understödets utgående
fastställa erforderliga villkor och bestämmelser. Därvid torde i huvudsak
böra vinna tillämpning, vad Kungl. Majit enligt brev till statskontoret den
22 juni 1933 föreskrivit angående av riksdagen beviljat understöd åt två
förutvarande lärarinnor vid privatläroverks småskolavdelningar.

Statsicontoret har i sitt utlåtande till en början närmare uttalat sig angående
omfattningen av det föreliggande behovet av understöd samt örn vilka
principiella förutsättningar, som böra föreligga för understöds beviljande,
ävensom angående grunderna för understödsbeloppens beräknande. Härom
anför ämbetsverket följande:

Statskontoret hade i utlåtande den 8 oktober 1932 uttalat, att det syntes
vara med billighet överensstämmande att sådana lärarinnor, varom nu vore
fråga, i de fall, där verkligt ömmande omständigheter förelåge, finge komma
i åtnjutande av något understöd. Denna uppfattning ansåge sig ämbetsverket
böra vidbliva. Enligt vad i skolöverstyrelsen inhämtats, torde den
personalgrupp, som det här gällde, omfatta högst ett femtiotal lärarinnor,
vilka genom de vidtagna organisationsändringarna inom skolväsendet kunde
beräknas bliva avskedade från sina tjänster. Av dessa torde dock ett större
eller mindre antal kunna förväntas erhålla sin utkomst med annat arbete
inom skolväsendet eller annorstädes. Det vore givetvis icke rättvist att
lämna ifrågavarande lärarinnor, i den mån annan sysselsättning icke kunde
beredas dem, helt utan understöd, då ämneslärarinnor vid statsunderstödda
privatläroverk och vissa småskollärarinnor vid privatläroverkens förberedande
klasser redan tillerkänts dylik förmån. A andra sidan borde, såsom
av 1933 års riksdag i skrivelse nr 256 framhållits, tillses, att statsverket
icke lämnade hjälp i andra fall än sådana, där billighetsskäl motiverade ett
ingripande från statens sida.

I detta sammanhang ville statskontoret erinra, att inom statens eget verksamhetsområde
under de senare åren vid åtskilliga tillfällen förekommit avskedanden
av icke ordinarie personal, som blivit överflödig genom organisa -

14

Kungl. Majrts proposition Nr 134.

toriska åtgärder. Så hade exempelvis varit fallet vid försvarsväsendets omorganisation
år 1925 och nu senast vid omorganisationen av domänverket.
I dessa fall hade de från statsverket utgående understöden regelmässigt tillmätts
relativt knappt; och det syntes statskontoret icke föreligga skäl att
av statsmedel bereda sådan personal, som varit anställd hos kommuner och
enskilda, större förmåner än statens egna under liknande omständigheter
entledigade befattningshavare. Även örn statskontoret sålunda ansåge, att
den nu ifrågavarande personalgruppen icke borde lämnas helt utan understöd,
syntes det dock ämbetsverket angeläget, att man med hänsyn till konsekvenserna
framginge med nödig försiktighet.

Enligt statskontorets mening vore det därvid till fördel att uppställa
vissa allmänna riktlinjer att tjäna till ledning vid understödsfrågornas avgörande.
Statskontoret finge i sådant avseende föreslå följande.

Såsom allmän förutsättning för understöd torde böra gälla, att i ekonomiskt
hänseende verkligt ömmande omständigheter vore för handen, vilket
bland annat innebure, att understöd till gift lärarinna borde beviljas endast
i det fall att, enligt verkställd utredning, mannen vore urståndsatt att försörja
hustrun och familjen i övrigt.

För att komma ifråga till understöd borde vidare vederbörande i minst
fem år hava varit anställd vid mindre folkskola eller såsom biträdande
lärarinna vid folkskola.

Därest tjänstetiden understege tio år, syntes understödet böra utgå allenast
med ett engångsbelopp, varierande efter tjänstetidens längd, men högst
uppgående förslagsvis till ett års avlöning.

För lärarinnor med tjänstetid av minst tio år borde understödet kunna
bestämmas till ett årligt belopp, varierande efter antalet tjänstår, förslagsvis
sålunda, att understödet utginge vid en tjänstetid av

intill 15 år med •’/12 av senast åtnjuten årslön,

» 20 » » 6/12 » » » » ,

» 25 * » Vi* » » » » ,

därutöver » 8/ia » » » » .

I intet fall borde det årliga understödet utgå med belopp överstigande
1,500 kronor och ej heller under längre tid än intill dess vederbörande uppnått
60 år, d. v. s. inträdde i pensionsåldern.

Prövningen av understödsfrågor av förevarande art ankomme givetvis på
riksdagen, antingen fråga vore örn engångsbelopp eller örn årligt understöd.

Därest emellertid, sedan årligt understöd beviljats, vederbörande erhölle
mera stadigvarande anställning vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt,
eller eljest finge sin ekonomiska ställning så ändrad, att förutsättningarna
för understödets åtnjutande icke längre vore för handen, torde understödet
böra i fortsättningen bortfalla eller i varje fall vederbörligen reduceras. Med
hänsyn härtill syntes den anordningen böra träffas, att, sedan understödet
för första året tillgodonjutits, en årlig prövning av understödsbehovet skulle
äga rum genom skolöverstyrelsen, som, i händelse skäl därtill funnes föreligga,
ägde att förklara, att understöd ej vidare skulle utgå, eller att det
skulle på visst sätt nedsättas. För möjliggörande av sådan prövning borde
vederbörande vara skyldig att, därest fortsatt understöd önskades, före utgången
av varje budgetår till skolöverstyrelsen inkomma med ansökning
därom, varvid redogörelse borde lämnas för sökandens anställningsförhållanden
och ekonomiska ställning samt de förändringar däri, som kunde
hava inträtt.

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

Självfallet vöre, att de i det föregående angivna grunderna för understöds
meddelande borde kunna jämkas i såväl ena som andra riktningen, i den
mån särskilda omständigheter därtill föranledde.

Beträffande nu ifrågavarande ansökningar anför statskontoret följande:

Såvitt ämbetsverket kunnat finna, fyllde sökandena de förutsättningar,
som i det föregående uppställts för att komma i åtnjutande av understöd.
Efter prövning av de olika fallen hade statskontoret för sin del kommit
till den uppfattningen, att sökandena borde kunna tillerkännas understöd
med följande belopp, nämligen

till Alice Hansén ett engångsbelopp av 2,178 kronor,

»

Elisabeth Johansson årligen,

tillsvidare

1,050 kronor,

»

Ebba Zakrisson

» ,

»

1,200 » ,

»

Maria Rådström

» ,

»

1,100 » ,

»

Teresia Söderberg

»

1,050 » samt

»

Emma Löfstedt

»

5

»

1,500 » .

Härtill borde anmärkas, dels att statskontoret vid understödsbeloppens utmätande
i likhet med skolöverstyrelsen ansett, att hänsyn borde tagas till
den sänkning av index för dyrtidstilläggs bestämmande, som inträtt efter
sökandenas avgång ur tjänst, dels och att statskontoret på de av skolöverstyrelsen
anförda skälen funnit sig ej kunna upptaga understödet till Ebba
Zakrisson till högre belopp än som av överstyrelsen föreslagits.

Slutligen anför statskontoret ifråga örn sättet för understödens bestridande,

att ämbetsverket icke kunde dela skolöverstyrelsens uppfattning, att desamma
borde bestridas från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor.
I varje fall borde så ske endast undantagsvis. Nämnda anslag
hade, statskontoret veterligen, hittills icke anlitats för andra ändamål än anslagets
rubrik angåve, och det syntes ämbetsverket bidraga till ordning och
reda i budgethänseende, om — i likhet med vad som agde rum beträffande
ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter —
ifrågavarande understöd finge utgå från särskilt anslag.

Såsom av det anförda framgår, hava ifrågavarande lärarinnor mistat sina
förutvarande anställningar vid folkskola eller mindre folkskola på grund av
skolorganisatoriska åtgärder utan att därefter hava kunnat erhålla något
annat förvärvsarbete. I likhet med de hörda myndigheterna anser jag skäligt,
att något understöd nu beredes dem.

I fråga om storleken av de understöd, som sålunda böra utgå, vill jag
ansluta mig till vad statskontoret i sådant avseende föreslagit.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med beslut om
understödens utbetalande meddela närmare villkor och bestämmelser därför
i huvudsaklig överensstämmelse med av statskontoret angivna riktlinjer.

Skolöverstyrelsen har förordat, att ifrågavarande understöd skola bestridas
ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöning av lärare vid folkskolor. Häremot
Ilar statskontoret anfört vissa betänkligheter. Utan att ur principiell

Departe mentschefen.

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 134.

synpunkt vilja ifrågasätta det berättigade i statskontorets uppfattning finner
jag mig dock för min del böra förorda, att anslagsfrågan, åtminstone tills
vidare, löses i enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Förevarande kostnader
torde sålunda böra få bestridas ur det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att från det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor må under de närmare villkor
och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl fastställa,
utgå följande understöd, nämligen

dels till förra lärarinnan vid Älgöns mindre folkskola i
Lycke skoldistrikt Alice Maria Lova Hansén ett engångsbelopp
av 2,178 kronor,
dels ock

till förra lärarinnan vid Årtebäcks mindre folkskola i
Förlösa skoldistrikt Tekla Elisabet Johansson årligen tillsvidare
1,050 kronor,

till förra lärarinnan vid Valbergs mindre folkskola i
Dals-Eds skoldistrikt Ebba Cecilia Zakrisson årligen tillsvidare
1,200 kronor,

till förra lärarinnan vid Ollsta mindre folkskola i Häggenås
skoldistrikt Maria Karolina Rådström, född Königsson,
årligen tillsvidare 1,100 kronor,

till förra lärarinnan vid Stockeds mindre folkskola i
Tynderö skoldistrikt Elin Teresia Söderberg, född Långström,
tillsvidare årligen 1,050 kronor, samt

till förra biträdande lärarinnan vid Burviks folkskola i
Burviks skoldistrikt Emma Aurora Löfstedt, född Holmgren,
tillsvidare årligen 1,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.

Stockholm 1934, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

340450