Kungl. Majus proposition nr 118.

1

tfr 118.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för lantmäter ikontor et i Västmanlands län
m. m.; given Stockholms slott den 9 februari 1934.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Departementschefen, statsrådet Leo, anför:

I årets statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 4, punkt 43)
har Kungl. Maj:t under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva
riksdagen förelagd, till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands
län m. m. för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av 190,000
kronor. Sedan beredningen av detta ärende fullbordats, torde jag nu ånyo
få anmäla detsamma.

I framställning den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens lokaler
uttalade lantmätcristyrelsen beträffande lantmäterikontoret i VästmanBihang
till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 118.

329 34

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

lands län, för vilket lokal med en sammanlagd golvyta av omkring 175 kvadratmeter
är upplåten i Västerås slott, att det vore antagligt att behov av
ökat utrymme komme att göra sig gällande redan inom några år, men att
möjlighet till utökning icke funnes i samband med nuvarande lokal. Sedermera
hemställde lantmäteristyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den
2 juni 1928, att byggnadsstyrelsen snarast möjligt måtte låta utarbeta förslag
till nybyggnad för nämnda lantmäterikontor samt hos Kungl. Majit
göra framställning i så god tid, att frågan kunde föreläggas 1929 års riksdag.

Efter verkställd utredning överlämnade byggnadsstyrelsen med skrivelse
till Kungl. Majit den 27 september 1928 ett förslag till nybyggnad för ifrågavarande
lantmäterikontor, därvid styrelsen vitsordade det trängande behovet
av att utökade och förbättrade lokaler bereddes detsamma.

Styrelsen framhöll, att någon utvidgning av kontorets lokaler inom slottet
icke stöde att vinna, så mycket mindre som länsstyrelsen själv hade behov
av lokalutvidgning. Med hänsyn härtill förelåge ingen annan utväg än att
bereda lantmäterikontoret tillräckliga och ändamålsenliga lokaler utanför
slottet. Då emellertid möjlighet att bereda lokaler åt lantmäterikontoret i
någon annan kronans fastighet i Västerås icke funnes och det ej heller vore
möjligt att för ändamålet förhyra lämplig lokal, ansåge byggnadsstyrelsen i
likhet med lantmäteristyrelsen att de nya lokalerna borde beredas genom
uppförande av en för det särskilda ändamålet avpassad byggnad.

Beträffande förläggningen av en dylik nybyggnad erinrade byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Majit jämlikt beslut den 29 augusti 1919 på vissa villkor
till Västerås stad såsom donationsjord överlåtit ett område väster örn Västerås
slott samt att enligt ett Kungl. Majit år 1921 underställt förslag till ändring
av stadsplanen beträffande det till staden upplåtna området en markremsa
närmast slottet reserverats för uppförande av byggnader för kronans räkning.
Det område, som enligt byggnadsstyrelsens mening osökt komme i åtanke,
då det gällde att finna plats för en nybyggnad för lantmäterikontoret, vore
nämnda markremsa. I nyssnämnda stadsplaneförslag förutsattes att på omförmälda
markremsa skulle uppföras två byggnader, vilka skulle få karaktären
av flyglar till slottet och av vilka den ena eventuellt skulle kunna inrymma
lantmäterikontoret.

Byggnadsstyrelsen påpekade emellertid, att vid en förläggning av lantmäterikontoret
till detta område all hänsyn givetvis måste tagas till det
närbelägna slottet vad beträffade nybyggnadens exteriör. Enligt ett skissförslag,
som byggnadsstyrelsen låtit uppgöra, skulle sålunda här bliva fråga
om en tämligen låg byggnad. Styrelsen kunde dock icke undgå att finna att det
med hänsyn till den mäktiga slottsbyggnaden vore önskligt örn ifrågavarande,
närmast slottet belägna markremsa kunde lämnas helt obebyggd. Vidare
framhöll byggnadsstyrelsen, att jämväl länsstyrelsen i Västmanlands län
framställt betänkligheter mot förläggandet av en byggnad så nära slottet
som angivits å nämnda situationsplan. Länsstyrelsen ansåge det därför böra
tagas under allvarligt övervägande, huruvida icke annan för ändamålet mera
lämpad plats kunde erhållas, och länsstyrelsen hade därvid stannat för att
föreslå en plats sydost örn gamla uppfartsvägen vid lasarettet i hörnet vid
Källgatan. Även enligt byggnadsstyrelsens mening vore den av länsstyrelsen
ifrågasatta platsen att föredraga ur den synpunkten att en nybyggnad på
sistnämnda plats givetvis i väsentligt mindre mån komme att verka störande
på slottsanläggningen. Styrelsen holle emellertid före, att frågan om den
lämpligaste förläggningen av nybyggnaden i fråga framdeles skulle kunna
slutligt ordnas i samband med utarbetandet av de fullständiga ritningarna.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Kostnaderna för uppförandet av den sålunda ifrågasatta byggnaden skulle
komma att uppgå till 178,000 kronor.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att
Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1929 års riksdag att till uppförande av en nybyggnad
för lantmäterikontoret i Västmanlands län bevilja ett belopp av
178,000 kronor.

Nämnda framställning föranledde emellertid icke någon proposition till
riksdagen.

I sitt betänkande den 25 oktober 1932 med plan för statens byggnadsverksamhet
under närmast kommande tioårsperiod upptog statens organisationsnämnd
lantmäterikontorets i Västmanlands län lokalfråga.

Nämnden vitsordade därvid till en början kontorets behov av ökade och
förbättrade lokaler. Nämnden framhöll sålunda, att överlantmätarens rum
och ett för biträden avsett rum utgjorde geuomgångsrum till arkivet. Utrymmet
för personalen vore också otillräckligt. För ett av kontorets skrivbiträden,
för assistent, då sådan tjänstgjorde, för överlantmätarens arkivforskningar
samt för allmänheten funnes överhuvudtaget ingen annan plats
än de bord, som vore placerade bland skåpen i arkivet samt i två djupa
fönsternischer. Arkivet vore till fullo utnyttjat, så att där icke funnes plats
för ytterligare arkivskåp. På grund av brist på utrymme måste för närvarande
över 3,000 kartor, vilka borde förvaras plana eller i rullar, förvaras
sammanvikta i akterna.

Organisationsnämnden meddelade vidare, att nämnden för sin del ansigte
sig till tanken att bereda kontoret nya lokaler i en särskild för ändamålet
uppförd byggnad, icke blott på den grund att varje möjlighet till utvidgning
av lantmäterikontorets lokaler inom slottet saknades, utan även med hänsyn
till att dessa lokaler inom en nära framtid torde bliva erforderliga för åstadkommande
av ökat utrymme åt länsstyrelsen och därtill hörande expeditioner.

Organisationsnämnden förordade, att nyssnämnda, år 1928 inom byggnadsstyrelsen
upprättade förslag till nybyggnad för lantmäterikontoret bringades till
utförande. Beträffande plats för den föreslagna byggnaden framhöll nämnden,
att flera möjligheter härutinnan stöde till buds. Det äldre förslaget att omedelbart
väster om slottet uppföra två flygelbyggnader, varav i den ena skulle inrymmas
lantmäterikontor, hade nämnden ansett icke böra komma i fråga dels på grund
av markens sänka belägenhet och dels av estetiska skäl. De platser, som
eljest kunde komma i fråga, vore dels en plats i närheten av fängelset, dels
en plats väster örn Källgatans förlängning på höjden väster örn slottet och
dels en tomt i kvarteret Malin i Västerås. Den förstnämnda tomten ägdes
av kronan, den andra disponerades av landstinget och den sistnämnda ägdes
av Västerås stad. Organisationsnämnden ansåge för sin del, att platsen på
höjden väster örn slottet vore den lämpligaste för ändamålet. Den plats,
som sist borde ifrågakomma, vore enligt nämndens mening den vid fängelset
belägna, dels på grund av det sänka läget och dels med hänsyn till grundförhållandena,
vilka enligt verkstiillda borrningar vore mindre tillfredsställande
och för den skull borde inverka fördyrande på byggnadskostnaderna.

Slutligen framhöll organisationsnämnden, att kostnaderna för inköp av

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

en lämplig tomt på höjden väster örn slottet icke hade kunnat av nämnden
tillförlitligen utrönas men att nämnden ansåge sig kunna antaga, att
från landstingets sida sådant tillmötesgående skulle visas vid tomtfrågans
ordnande, att sammanlagda kostnaden för en nybyggnad för lantmäterikontoret
inklusive tomt icke skulle komma att överstiga 190,000 kronor. För
tomtinköp och byggnadens uppförande borde enligt organisationsnämndens
mening medel uppföras å riksstaten för budgetåret 1936/1937.

Genom beslut den 31 mars 1933 förordnade Kungl. Majit, att handlingarna
rörande det av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda förslaget till
nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län skulle återställas till
styrelsen, som skulle hava att i sinom tid hos Kungl. Majit ånyo anmäla
frågan angående omförmälda byggnadsföretag. t

Med skrivelse den 31 januari 1934 har byggnadsstyrelsen inkommit med
förnyad utredning i frågan och därvid meddelat, att styrelsen vid företagen
ytterligare undersökning beträffande förläggningen av en nybyggnad för lantmäterikontoret
i likhet med organisationsnämnden funnit, att den av nämnden
omförmälda höjden väster örn Västerås slott vore den för ändamålet lämpligaste
platsen. Lantmäterikontoret skulle här komma på ett längre avstånd
från slottet än vad som skulle vara förhållandet å de båda i byggnadsstyrelsens
skrivelse den 27 september 1928 angivna platserna, vilket givetvis
skulle vara till fördel för slottsbyggnaden. Detta liöjdområde, som utgjordes
av den i hörnet av Hållgatan och Skepparebacken belägna västra delen av
det i den år 1915 fastställda stadsplanen för Västerås upptagna kvarteret
Olympia, inginge i den mark, som jämlikt Kungl. Majits beslut den 29
augusti 1919 överlåtits till Västerås stad för att av staden innehavas såsom
donationsjord. Emellertid hade staden numera överlåtit sagda område å
landstinget, och komme denna uppgörelse att under närmaste tiden för
vederbörlig prövning underställas Kungl. Majit. Styrelsen hade förhandlat
med landstingets förvaltningsutskott rörande förvärv av en för lantmäterikontoret
lämplig tomtplats inom området i fråga. I samband härmed hade
styrelsen i och för ett närmare bestämmande av den erforderliga tomtens
storlek och läge upprättat ett förslag till ändring av gällande stadsplan för
samma område.

Enligt detta förslag, som är framställt å en skrivelsen bilagd, med alt.
VI betecknad situationsplan, skulle ett kvarter i hörnet av Hållgatan och
Skepparebacken avskiljas medelst två nya gator. Det kvarter, som därav
skulle erhållas, har i förslaget uppdelats i två tomter, av vilka den östliga,
betecknad A—B—C—D och utmärkt med röd begränsningslinje samt upptagande
en areal av omkring 1,230 kvadratmeter, skulle disponeras av lantmäterikontoret.
Bebyggelsen av området i övrigt är enligt förslaget tänkt
ordnad så, att icke någon byggnad skulle komma på närmare avstånd än 18
meter från en till sistnämnda tomt förlagd nybyggnad för lantmäterikontoret.

Sedan landstingets förvaltningsutskott förklarat sig villigt att till ett pris
av 13,600 kronor till kronan försälja nämnda tomtplats, har byggnadsstyrelsen,
som funnit det sålunda begärda priset skäligt, med förvaltningsutskottet

o

Kungl. Majus proposition nr 118.

träffat ett preliminärt, skrivelsen bilagt köpeavtal rörande sagda tomt.
Enligt detta avtal har landstinget förbundit sig att ansvara för att blivande
bebyggelse inom kvarteret Olympia icke kommer att förläggas på närmare
avstånd än 18 meter från lantmäterikontorets eventuella nybyggnad. Avtalet
är gällande under förutsättning att Kungl. Majit tillerkänner landstinget rätt
att med äganderätt överlåta området ifråga samt att Kungl. Majit och riksdagen
senast den 30 juni 1934 och landstinget vid sitt lagtima möte samma
år genom beslut, som vinner laga kraft, godkänt avtalet.

Byggnadsstyrelsen anför vidare att, efter vad landstingets förvaltningsutskott
meddelat, Västerås stadsfullmäktiges stadsplanekommitté för sin del
förklarat sig anse, att nämnda stadsplaneförslag skulle kunna läggas till grund
för ändrad stadsplan för här ifrågakomna höjdområde. Emellertid har byggnadsstyrelsen
framhållit, att genomförandet av sagda stadsplaneförslag icke
kunde betraktas såsom en oundgänglig förutsättning för att lantmäterikontoret
skulle kunna förläggas till den föreslagna tomtplatsen. Det avgörande
vore, anför styrelsen, att den omgivande bebyggelsen, i enlighet med vad
landstinget enligt nyssnämnda köpekontrakt utfäst, icke komme närmare
lantmäterikontorets byggnad än 18 meter. På grund härav syntes ej hinder
förefinnas att statsverket förvärvade tomten i fråga, innan ny stadsplan för
området blivit fastställd.

I fråga örn utformningen av lantmäterikontorets nybyggnad framhåller
styrelsen, att det med hänsyn till den föreslagna ändrade förläggningen av
byggnaden visat sig erforderligt att omarbeta det tidigare framlagda byggnadsförslaget.

Enligt det sålunda omarbetade förslaget, som framställts å fem skrivelsen
bilagda, i december 1933 upprättade ritningar, skulle byggnaden, som är
avsedd att förläggas å tomtplatsens östra del och erhålla entré från Skepparebacken,
uppföras i två våningar jämte källare och vindsvåning. Bottenvåningen
skulle inrymma arkiv jämte instrumentrum, under det att våningen
1 trappa upp skulle upptaga de egentliga tjänsterummen jämte visningssal.
I vindsvåningen skulle inrymmas en vaktmästarbostad om 2 rum och kök
samt reservlokaler för framtida behov, och till källaren skulle förläggas koloch
pannrum, tvättstuga samt ekonomikällare. Den sammanlagda golvytan
skulle för tjänstelokaler utgöra omkring 200 kvadratmeter och för arkivlokaler
omkring 250 kvadratmeter.

Kostnaderna för genomförandet av det sålunda föreliggande nybyggnadsförslaget
komma enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsberäkning
att fördela sig på följande sätt:

Byggnadsarbeten..............

Värme, vatten och avlopp
Elektriska anläggningar

Planering av tomten........

Ritningar, kontroll m. m.

............. kronor

120,400: —

............. »

19,000: —

.............. »

5,000: —

............. »

6,000: —

.............. »

15,000: —

Summa kronor

165,400: —

Med hänsyn till att behov av ökade och förbättrade lokaler för lantmäterikontoret
i Västmanlands län förelegat sedan flera år tillbaka, har styrelsen

Departements chefen.

6 Kungl. Majus proposition nr 118.

förordat, att kontorets lokalfråga snarast möjligt erliölle sin lösning och att
sålunda medel för ändamålet anvisades för budgetåret 1934/1935.

I anslutning till vad sålunda anförts bär byggnadsstyrelsen hemställt, att
för förvärv av sagda tomtplats samt för uppförande därå av nybyggnad för
lantmäterikontoret i Västmanlands län i huvudsaklig överensstämmelse med
omförmälda, i december 1933 upprättade ritningar måtte för budgetåret
1934/1935 anvisas ett estra reservationsanslag av 179,000 kronor.

Lantmäteristyrelsen har i yttrande till byggnadsstyrelsen den 17 januari
1934 förklarat sig icke hava något att erinra mot förevarande lokalfrågas
lösning i enlighet med det av byggnadsstyrelsen sålunda upprättade förslaget.

Uppenbarligen föreligger ett trängande behov av att ökade och i övrigt
ändamålsenligare lokaler beredas åt lantmäterikontoret i Västmanlands län.
Av utredningen framgår, att detta behov icke kan tillgodoses annorledes än
genom uppförande av nybyggnad samt att det med hänsyn till de nuvarande
lokalernas otillfredsställande beskaffenhet är önskvärt, att åtgärder härför
redan nu vidtagas.

Frågan örn platsen för en blivande nybyggnad har, såsom den lämnade
redogörelsen visar, varit föremål för upprepade’ överväganden. Det av
organisationsnämnden och byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget innebär,
att byggnaden skulle placeras på ett väster örn slottet beläget område,
vilket enligt upprättat preliminärt avtal skulle av kronan förvärvas för en
köpeskilling av 13,600 kronor. Mot den sålunda föreslagna lösningen synes
ej vara något att invända. Det område, varom nu är fråga, är en del av
den mark, som — i samband med upplåtelse från stadens sida av viss del
av dess donationsjord för beredande av plats för nytt länslasarett -— år
1919 av kronan överläts på staden. Den sålunda av kronan till staden överlåtna
marken ikläddes likaledes donationsjords natur, varjämte uppställdes
vissa villkor angående områdets bebyggande m. m. Hos Kungl. Maj: t föreligger
nu en framställning från drätselkammaren i Västerås och Västmanlands
läns landstings förvaltningsutskott örn! godkännande av en år 1929
mellan staden och landstinget träffad överenskommelse, innefattande bland
annat, att det av kronan till staden år 1919 överlåtna markområdet skulle
med full äganderätt av staden överlåtas till landstinget. Omförmälda preliminära
köpeavtal är uppgjort under förutsättning att denna framställning
vinner bifall. Nyssnämnda överenskommelse är alltså ännu beroende på
Kungl. Maj:ts prövning. Enligt vad jag under hand inhämtat torde emellertid
möjlighet för kronan under alla förhållanden föreligga att för här angivna
köpeskilling förvärva nu ifrågavarande, för uppförande av lantmäterikontor
erforderliga markområde. På grund härav och med hänsyn till behovet
av en snar lösning av lantmäterikontorets byggnadsfråga har jag ansett
denna kunna och böra upptagas till behandling utan avvaktan av den slutliga
prövningen av förenämnda ärende, vilket ännu icke hunnit färdigberedas.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningsförslaget och den för

7

Kungl. Majus proposition nr 118.

byggnadsföretaget beräknade kostnaden av 165,400 kronor hava ej givit
mig anledning till erinran.

Sammanlagna kostnaden för mark och husbyggnad skulle alltså uppgå till
(13,600 + 165,400) 179,000 kronor eller 11,000 kronor mindre än vad i riksstatsförslaget
beräknats.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till nybyggnad för lantmäterikontoret i Västmanlands län
m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av ................................ kronor 179,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.