Kungl. Majus proposition nr 105.

1

tfr 105.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande
av vissa utbildningskurser för f. d. fast anställt
manskap vid försvarsväsendet; given Stockholms
slott den 26 januari 1934.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande avbilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 januari 1934.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Ekman,
Sköld.

Efter samråd med cheferna för socialdepartementet och finansdepartementet
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström:

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 januari 1934 har chefen för generalstaben
gjort framställning angående anordnande av särskilda utbildningskurser
för f. d. fast anställt manskap vid armén och därvid anfört i huvudsak
följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 1 sami. Nr 105.

812 81 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Redan uti särskild skrivelse till Kungl. Majit den 3 november 1933 hade
chefen för generalstaben framhållit önskvärdheten av att vissa särskilda utbildningskurser
annordnades för reservpersonal och f. d. fast anställt manskap
vid armén.

För utrönande av den anslutning, som vore att förvänta till dylika kurser,
hade chefen för generalstaben från truppförbandscheferna inhämtat vissa
uppgifter. Av skäl, för vilka i det följande komme att redogöras, syntes
det i hög grad önskvärt, att kurser, lämpligen på omkring tre månader, främst
anordnades för f. d. fast anställt manskap. De inkomna uppgifterna gåve
nämligen ett otvetydigt belägg för, att det rådde stor arbetslöshet bland det
f. d. fast anställda manskapet. Det kunde på goda grunder förutsättas, att
de, som förklarat sig villiga att genomgå en tremånaderskurs, avsedd att
äga rum under tiden 1/2—’/., tillhörde de arbetslösa i landet. De anmäldas
antal uppginge till omkring 750. Då endast kort tid stått till buds för uppgifternas
inhämtande och följaktligen icke alla torde hava nåtts av meddelande
angående de ifrågasatta kurserna, kunde man vidare på goda skäl antaga,
att de, som anmält sig och vilka för övrigt endast utgjordes av underbefäl
med längre tjänstgöringstid — f. d. furirer och f. d. korpraler med
furirsexameD — endast utgjorde en relativt ringa del av det arbetslösa f. d.
fast anställda manskapet. Starka skäl talade för, att dessa arbetslösa snarast
bereddes arbetstillfälle. Visserligen kunde denna arbetslöshet icke sägas
bliva helt avhjälpt genom anordnandet av en tremånaderskurs, men en sådan
skulle dock medföra, att ifrågavarande personalkategori bereddes försörjning
icke allenast under dessa månader utan sannolikt under än längre tid genom
de besparingar, som vederbörande bleve i tillfälle att göra under denna tjänstgöring.
Det syntes icke heller osannolikt, att de olika truppförbandens civilanställningskommissioner
genom förnyad kontakt med ifrågavarande personal
skulle kunna medverka till att bereda vederbörande en mera varaktig civilanställning.
Vidare måste beaktas, att det för statsmakten ställde sig ekonomiskt
förmånligare att giva ifrågavarande personal försörjning genom tjänstgöring
vid krigsmakten, trots att det här gällde relativt högt kvalificerat
underbefäl, än genom deltagande i de statliga reservarbetena.

Örn det sålunda kunde anses i hög grad önskvärt, att ett så stort antal
som möjligt av det f. d. fast anställda manskapet bereddes några månaders
arbete på ett sätt, som syntes för statsverket minst betungande, måste det
betraktas som ur militär synpunkt icke mindre önskvärt, att utbildning ordnades
för ifrågavarande personal i syfte att höja dess användbarhet vid krig
och göra den lämplig för bestridande av befattningar vid fältförbanden oell
depåerna, varigenom där placerad aktiv personal kunde frigöras för andra
uppgifter.

Kostnaderna för inkallandet av 750 man till fullgörande av en tre månaders
militärtjänstgöring i form av särskilda utbildningskurser torde belöpa
sig till omkring 430,000 kronor. Detta innebure en kostnad per man och
tjänstgöringsdag av kronor 6: 37, vilket vore mindre än medellönen vid de
statliga reservarbetena.

Då samhörigheten mellan ifrågavarande tjänstgöring och åtgärderna för
arbetslöshetens bekämpande måste anses obestridlig, anhölle chefen för
generalstaben, att 430,000 kronor måtte ställas till förfogande ur det för
innevarande budgetår av riksdagen beviljade anslaget för arbetslöshetens
bekämpande för anordnandet av tremånaders utbildningskurser för f. d. fast
anställt manskap. Därest denna framställning vunne Kungl. Majis bifall,
borde chefen för generalstaben bemyndigas att efter samråd med vederbörande
truppslagsinspektörer (chefen för fortifikationen) inkomma med förslag
till bestämmelser rörande ifrågavarande kurser.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Beträffande dem, som anmält sig för deltagande i liknande kurser under
tiden V? —7io 1934, vore det chefens för generalstaben avsikt att framdeles
till Kungl. Majit inkomma med förslag.

Vidare hava chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet uti skrivelser
den 12 januari 1934 gjort framställningar angående anordnande av
dylika utbildningskurser för f. d. fast anställt manskap vid flottan och kustartilleriet.

Chefen för marinstaben har därvid anfört i huvudsak följande.

För tillgodoseende av tillgången på underbefäl vid mobilisering byggde
flottans organisation väsentligen på konstituering av f. d. fast anställt manskap
(underbefäl) till högre grad. Några repetitionsövningar för denna kategori
förekomme emellertid icke, och det vore därför uppenbart, att lämpligheten
för sådan konstituering minskades allt eftersom tiden efter sista tjänstgöringens
fullgörande ökades.

Verkställda beräkningar gåve vid handen, att förenämnda konstitueringsbeliov
vore synnerligen omfattande, vartill bidroge, bland annat, dels att den
i 1925 års marinordning förutsatta rekryteringen av reservunderofficerare i
stort sett uteblivit, dels att antalet underofficerare å övergångsstat årligen
minskades. Särskilt finge framhållas, att bemanningen av minsvepningsfartygen
ställde synnerligen stora krav på konstituering av för minsvepning
utbildad personal.

En åtgärd, som i avsevärd grad skulle öka tillgången av för konstituering
lämpligt f. d. fast anställt manskap, vore att under kortare tid (högst 3 månader)
inkalla sådana f. d. fast anställda korpraler och 1. klass sjömän, som
vore lämpliga för fortsatt utbildning och som icke efter avskedstagandet
lyckats erhålla civilanställning. Denna utbildning borde i så fall lämpas
efter individens utbildningsståndpunkt och hava till ändamål att göra honom
lämplig för konstituering till högre grad. Närmare direktiv för utbildningen
borde framdeles få utfärdas.

Företagen undersökning hade givit vid handen att vid flottan för närvarande
sammanlagt högst 125 f. d. stamanställda korpraler och 1. klass sjömän
funnes, som lämpade sig för ifrågavarande vidareutbildning, varav omkring
80 vid Karlskrona örlogsstation och omkring 45 vid Stockholms örlogsstation.

Kostnaderna för inkallelse av ifrågavarande manskap belöpte sig till örnkring
kronor 6: 20 per man och dag och utgjorde sålunda sammanlagt 6: 20 X
125x90 = 69,750 kronor eller avrundat 70,000 kronor, under förutsättning
att inkallelsen för varje man omfattade högst 3 månader.

Med hänsyn till att förläggningsmöjligheterna och tillgången på. instruktionspersonai
m. m. å de olika förläggningsplatserna vore väsentligt olika,
syntes de närmare bestämmelserna för de sålunda inkallades tjänstgöring
och utbildning ävensom tidpunkten för deras inkallelse böra efter i kommandoväg
utfärdade direktiv fastställas av vederbörande lokala myndighet,
dock att tjänstgöringen skulle påbörjas tidigast den 1 februari 1934 och vara
avslutad vid budgetårets utgång den 30 juni samma år. För minsvepningsövningar
borde vissa vedettbåtar ställas till förfogande.

Med stöd av vad sålunda anförts och i avsikt jämväl att bringa någon
lättnad i den svåra belägenhet, vari de f. d. stamanställda, som icke lyckats
erhålla civilanställning, under rådaude förhållanden på arbetsmarknaden befunne
sig, hemställde chefen för marin staben, efter att i ärendet hava samrått
med stationsbefälhavarna och chefen för kustflottan, att för anställning

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

och vidare utbildning av f. d. fast anställt manskap (korpraler och 1. klass
sjömän) ett belopp av högst 70,000 kronor måtte ställas till förfogande från
anslaget till bekämpande av arbetslösheten.

Chefen för kustartilleriet har uti sin nyssnämnda skrivelse den 12 januari
1934 anfört i huvudsak följande.

Kustartilleriets behov av underbefäl vid mobilisering beräknades till stor
utsträckning tillgodoses genom förutvarande fast anställt underbefäl. I den
mån avgång av övergångsstatspersonal skedde, ökades fordringarna å underbefälets
kvalifikationer, i det konstituering till högre grad vid mobilisering
i ökad omfattning måste äga rum. Enär emellertid kustartilleriet ännu saknade
reservorganisation för underbefäl — med undantag för pensionsavgångna
flaggkorpraler — förekomme för det avgångna underbefälet inga
repetitionsövningar för välbehövligt upplivande och befästande av den en
gång bibragta utbildningen. En utökning av kustartilleriets reserv till att
omfatta jämväl underbefäl bleve härigenom en angelägenhet av stor betydelse,
och vore det ock chefens för kustartilleriet avsikt att i sinom tid härutinnan
inkomma med förslag.

Intill dess en sålunda ifrågasatt, även underbefäl omfattande reservorganisation
kommit till stånd och erhållit erforderligt djup, och även oberoende
av örn en sådan reserv komme att organiseras eller icke, vore av angivna skäl
önskvärt, örn repetitionsövningar i någon form för avgånget underbefäl kunde
anordnas. Då vidare utbredd arbetslöshet för närvarande rådde bland de
avgångna, skulle anordnande av dylika repetitionsövningar för arbetslöst f. d.
underbefäl jämväl ur social synpunkt vara behjärtansvärt. Härmed sammanhängde,
att kostnaderna för anordnande av dylika repetitionsövningar
enligt gjord utredning bleve låga, åtminstone med hänsyn till de ändamål,
som därmed syntes kunna vinnas. Kepetitionsövningar av ovan antytt slag
borde för vinnande av det ur militär synpunkt med dem avsedda ändamålet
för närvarande i största möjliga utsträckning givas formen av särskilda
kurser.

Den minsta kontingent, för vilken kurser av förevarande slag närmast
borde komma till stånd, syntes böra omfatta de fyra årsgrupper underbefäl
och 1. klass kustartillerister, som senast avgått. Härigenom torde kontingenten
bliva tillräckligt stor för att åtgärden skulle kunna förväntas medföra
någorlunda effektiv hjälp mot arbetslösheten samt ett militärt resultat
utvinnas, som kunde svara mot kostnaderna och de offer i övrigt, som kursernas
anordnande medförde. Erforderlig homogenitet hos elevmaterialet
skulle vidare föreligga, vilket vore av militär betydelse för utbildningens
lämpliga anordnande och bedrivande, ej minst med hänsyn till den begränsade
befälstillgången vid kustartilleriet. Det sagda borde dock icke föranleda
hinder för vederbörande befälhavare att inom den kostnadsram, som
kunde komma att föreskrivas, medgiva även tidigare avgånget underbefäl
med lång tjänstetid och särskilt goda vitsord från föregående miliärtjänstgöring
att deltaga som elever.

I inom närmaste tiden anordnande dylika kurser för arbetslöst f. d. underbefäl
m. fl., som avgått ur tjänst under anställningsåret 1929/1930 eller
senare, kunde antalet elever beräknas för kustartilleriet i dess helhet uppgå
till omkring 48, varav vid Vaxholms kustartilleriregemente något mer och
vid Karlskrona kustartilleriregemente något mindre än hälften.

Den lämpligaste tiden för anordnande av kurserna i fråga torde vara
omkring den 1 februari—7 april innevarande år, eventuellt senare under
budgetåret. Det syntes böra åligga vederbörande regementschefer att bringa

5

Kungl. Majus proposition nr 105.

meddelande om kursernas anordnande till vederbörandes kännedom samt att
till tjänstgöring under nyssnämnda tid, 66 dagar, inkalla dem, som därtill
frivilligt anmält sig.

Elevernas ekonomiska förmåner syntes böra vara desamma, som de
omedelbart före avskedet åtnjutit, dock med uteslutande tillämpning av nu
gällande avlöningsbestämmelser, varjämte avlöningsförmåner under tjänstledighet,
som i manskapsavlöningsreglementet § 5:1 omförmäldes, icke syntes
böra bibehållas mer än 4 dagar. Chefen för kustartilleriet borde bemyndigas
utfärda erforderliga närmare föreskrifter beträffande utbildningens organisation
och omfattning.

Kostnaden per man och dag kunde beräknas uppgå till kronor 6:28,
och totalkostnaden för kursernas anordnande till i runt tal 20,000 kronor.

Med hänsyn till att fördelningen av den ifrågavarande utbildningen å
kustartilleriets regementen icke kunde bestämmas, förrän de blivande elevernas
fördelning å regementen och utbildningskategorier blivit närmare
känd, borde chefen för kustartilleriet bemyndigas att mellan regementena
fördela de medel, som för ändamålet kunde komma att anvisas.

Under åberopande av vad sålunda anförts samt enär anordnande av de
ifrågasatta kurserna ej minst åsyftade att bidraga till lindring av den bland
f. d. underbefäl rådande arbetslösheten, hemställde chefen för kustartilleriet,
att för anställning och vidare utbildning i huvudsak enligt förut angivna
grunder av f. d. fast anställt manskap vid kustartilleriet (underbefäl och 1.
klass kustartillerister) ett belopp av högst 20,000 kronor måtte ställas till
förfogande från anslaget till arbetslöshetens bekämpande.

Över chefens för generalstaben förenämnda framställning har yttrande infordrats
från statens arbetslöshetskommission, som i utlåtande den 16 januari
1934 på anförda skäl avstyrkt, att kostnaderna för de av chefen för generalstaben
föreslagna utbildningskurserna bestriddes ur arbetslöshetsmedel.

Sedan arméförvaltningen därefter anmodats inkomma med utredning, huru
kostnaderna för nyssnämnda av chefen för generalstaben föreslagna kurser
komme att fördela sig på lantförsvarets vederbörliga anslag, därest dessa
komme att tagas i anspråk för kurserna i fråga, har nämnda ämbetsverk
med skrivelse den 26 innevarande januari inkommit med utredning i berörda
hänseende.

Vidare har marinförvaltningen med skrivelse samma dag på anmodan inkommit
med motsvarande utredning med avseende å de av chefen för
marinstaben och chefen för kustartilleriet ifrågasatta utbildningskurserna.

Enligt den av arméförvaltningen framlagda utredningen skulle kostnaderna
för de av chefen för generalstaben ifrågasatta kurserna komma att uppgå
till cirka 449,000 kronor, fördelade på följande lantförsvarets anslag sålunda:

A.

A.

C.

D.
D.

3 Avlöning till personal vid staber och truppförband

m. il................................................................

6 Rekryteringskostnader...............................................

1 Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under
visningsanstalter och utbildningskurser...............

1 Mathållning ..............................................................

2 Munderingsutrustning..............................................

kronor 267,000: —
15,000: —

600

58.000

29.000

Transport kronor 369,600

6 Kungl. Majus proposition nr 105.

D.

3

Transport kronor 369,600: —-Kasernutredning, intendenturfordon m. m............ » 5,400: —

D.

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och

tvätt............ »

20,000: —

D.

8

Truppförbandens övningar .................

..................... »

7,000: -

E.

1

Sjuk- och veterinärvård m. m.............

..................... »

2,700: —

F.

1

Vapen och ammunition m. m.............

.................... »

40,000: —

H.

5

Dyrtidstillägg åt befattningshavare
svaret...............................................

vid lantför-

..................... »

4,000: —

Summa kronor 448,700: —

eller i runt tal 449,000 kronor.

Vid kostnadernas beräknande har arméförvaltningen utgått ifrån, att kursdeltagarna
ej skulle äga rätt att utbekomma hyresbidrag. Ej heller skulle de
bliva berättigade till erhållande av sanatorievård, tandvård, ögonsjukvård
eller annan specialsjukvård, varför några medel för dessa ändamål ej upptagits
i kostnadsberäkningarna.

Enligt arraéförvaltningens mening borde anslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl. beredas förstärkning med det belopp
av 267,000 kronor, varmed detta anslag komme att belastas, därest de föreslagna
kurserna komme till stånd. I den mån kostnaderna för kurserna i
övrigt skulle utgå av anslag med förslagsanslags natur, syntes däremot några
särskilda medel icke behöva för ändamålet anvisas, då dessa kostnader även
utan en dylik åtgärd torde kunna bestridas av vederbörliga anslag, därest
tillstånd till anslagens disponerande för ifrågavarande ändamål erhölles.

Vad därefter anginge de av kurserna föranledda utgifter, som skulle bestridas
av reservationsanslagen till rekryteringskostnader, kasernutredning,
intendenturfordon m. m. samt truppförbandens övningar, kunde desamma
enligt arméförvaltningens mening icke bekostas av nämnda anslag, utan att
anslagen i fråga bereddes ersättning härför. Vidare kunde anslaget till
munderingsutrustning icke belastas med de å detta anslag belöpande kostnaderna
för kurserna, utan att arméns mobiliseringsutrustning därigenom
bleve lidande.

Däremot har arméförvaltningen icke framställt någon erinran mot, att de
övriga kurskostnader, som vore avsedda att utgå av reservationsanslag, bestriddes
av vederbörliga anslag.

Kostnaderna för de av chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet
ifrågasatta kurserna skulle enligt marinförvaltningens i förenämnda skrivelse
den 26 januari 1934 framlagda utredning uppgå till 71,654 kronor för flottans
vidkommande och till 20,103 kronor för kustartilleriets del. Sistnämnda
kostnader komme dock att ökas till 26,536 kronor, därest kurserna vid kustartilleriet,
vilka enligt chefens för kustartilleriets förslag avsetts att pågå
endast under 66 dagar, utsträcktes att omfatta samma tidrymd som de övriga
föreslagna kurserna eller 90 dagar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Enligt utredningen skulle kurskostnaderna komma att fördela sig på sjöförsvarets
olika anslag sålunda:

Flottan:

Kursens längd

Kustartilleriet:
Kursens längd

90 dagar

66 dagar

90 dagar

kronor

kronor

kronor

A.

2

Avlöning till personal vid kårer

och stater m. fl......................

48,541: —

12,862: —

17,539: —

A.

4

Rekryteringskostnader ...............

2,250: —

1,204: —

1,204: —

D.

1

Förplägnad ................................

7,650: —

2,186: —

2,981: —

D.

2

Beklädnad.................................

6,188: -

1,742: —

2,376: —

D.

3

Kasern- och förplägnadsutred-

ning samt sängservis m. m. ..

1,225: —

317: —

432: —

D.

4

Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt m. m......................

800: —

225: —

337: —

E.

1

Flottans krigsberedskap och öv-

ningar .......................................

4,000: —

—: —

—: —

E.

3

Kustartilleriets krigsberedskap

och övningar ..........................

—: —

1,267: —

1,267: —

F.

1

Sjukvård för marinen ................

1,000: —

300: —

400: —

Summa kronor 71,654: —

20,103: —

26,536: —

Samtliga dessa kostnader med undantag av dem, som skulle utgå av reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar, kunde
enligt marinförvaltningens mening bestridas av vederbörliga för innevarande
budgetår anvisade anslag, därest tillstånd lämnades till att anslagen i fråga
finge disponeras för berörda ändamål. För de kostnader, som komme att
belasta kustartilleriets övningsanslag, borde detta anslag beredas ersättning
genom motsvarande ökning av anslagsbeloppet.

Arbetslösheten bland f. d. fast anställt manskap vid armén och marinen
är för närvarande betydande. Av en utav civilanställningskommittén med
skrivelse den 23 november 1933 till mig överlämnad utredning framgår sålunda,
att utav cirka 2,000 beställningshavare av manskaps grad, vilka under
anställningsåret 1932/1933 erhållit avsked från fast anställning vid krigsmakten,
icke fullt 30 procent kunde anses hava ordnad försörjning vid avskedstagandet.
Därjämte torde ett stort antal av tidigare från militärtjänsten
avgångna vara utan anställning. Även örn dessa arbetslösa kunna i vanlig
ordning anmäla sig för att komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, förefinnes
anledning att undersöka, huruvida särskilda åtgärder kunna vidtagas
för att bereda dem tillfällig sysselsättning. I detta avseende synas mig de
av cheferna för generalstaben, marinstaben och kustartilleriet framställda
förslagen — vilka innebära anordnande av särskilda utbildnings- eller repetitionskurser
för f. d. fast anställda — förtjäna allvarligt beaktande. Detta
så mycket mera som på samma gång ett väl motiverat militärt behov kan
tillgodoses.

Departements chefen.

8

Kungl. Majus proposition nr 105.

Enligt ole framlagda förslagen skulle kurserna vid armén ock flottan få
en varaktighet av cirka 90 dagar, under det att kurserna vid kustartilleriet
skulle inskränkas till G6 dagar.

Kostnaderna för kursdeltagarnas resor till och från tjänstgöringen torde
böra bekostas av statsverket. Under tjänstgöringen torde kursdeltagarna
böra komma i åtnjutande av avlöning enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet
för fast anställt manskap vid försvarsväsendet den 11 maj 1928
(nr 128), varvid för lönens bestämmande tidigare tjänstgöring på aktiv stat
bör tillgodoräknas enligt de i nämnda reglemente angivna grunder. Vidare
torde kursdeltagarna under tjänstgöringen böra komma i åtnjutande av de
förmåner i övrigt, som tillkomma det fast anställda manskapet. Dock torde
hyresbidrag icke böra till dem utbetalas. Ej heller synas de böra bliva
berättigade till sanatorievård, tandvård, ögonsjukvård eller annan specialsjukvård
på kronans bekostnad.

Med dessa utgångspunkter skulle kostnaderna för kurserna, i enlighet med
de utav arméförvaltningen och marinförvaltningen i ärendet verkställda utredningarna,
komma att uppgå till cirka 540,000 kronor. Marinförvaltningen har
emellertid i sina kostnadsberäkningar icke upptagit några medel för bestridande
av dyrtidstillägg åt den personal, som skall deltaga i de vid flottan
och kustartilleriet anordnade kurserna. Härför torde erfordras inemot 1,000
kronor. Efter samråd med chefen för finansdepartementet anser jag mig
böra förorda, att de sålunda med kursernas anordnande förenade kostnaderna
få bestridas av lantförsvarets respektive sjöförsvarets för innevarande budgetår
å riksstaten uppförda anslag.

Av de för kurserna beräknade utgifterna skulle huvuddelen eller omkring
425,000 kronor bestridas av anslag av förslagsanslags natur, under det att
återstoden, ungefär 116,000 kronor, skulle utgå av reservationsanslag.

Vad angår reservationsanslagen har arméförvaltningen ifrågasatt, att lantförsvarets
anslag till rekryteringskostnader, kasernutredning, intendenturfordon
m. m. och truppförbandens övningar skulle beredas ersättning för
uppkommande utgifter. Med hänsyn till de relativt små belopp, varom det
beträffande de två sistnämnda anslagen är fråga, torde dock jämväl å dem
belöpande kostnader kunna rymmas inom nuvarande anslagsram. Däremot
är det nödvändigt att anvisa medel för bekostande av de till 15,000 kronor
uppskattade utgifter, som enligt arméförvaltningens utredning skulle utgå av
lantförsvarets anslag till rekryteringskostnader. Lantförsvarets anslag till
extra utgifter torde få tagas i anspråk härför. Den av marinförvaltningen
ifrågasatta förstärkningen av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och
övningar kan, enligt vad jag under hand inhämtat, undvikas genom viss
inskränkning i övningsprogrammet.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,
som, utöver vad i det föregående angivits, erfordras för kursernas
anordnande.

Till frågan örn anordnande av dylika kurser under senare halvåret 1934
torde jag, därest anledning därtill gives, framdeles få återkomma.

Kungl. Majus proposition nr 105. 9

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som i det föregående angivits, under
innevarande budgetår anordna särskilda utbildningskurser för
f. d. fast anställt manskap vid försvarsväsendet,

dels ock medgiva, att de av ifrågavarande utbildningskurser
föranledda kostnaderna må på sätt i det föregående angivits
bestridas av vederbörande anslag under fjärde huvudtiteln.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Edsberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1934.

1 sami.

Nr 105.

si 2