4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.
Motionen.
Andra
kammarens
utskott.
Nr 2.
Ankom till riksdagen kansli den 17 mars 1934 kl. 1 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2,
i anledning av väckt motion, 11:484, angående inrättandet
av ett under svenska statens kontroll ställt penninglotteri.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 484, hava herrar Nyblom
och Wallén hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj.t
måtte hemställa örn slutförandet av den av riksdagen tidigare begärda
utredningen rörande ett under svenska stateps kontroll ställt penninglotteri
samt att förslag i ämnet snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Andra kammaren hänvisade motionen till sitt femte tillfälliga utskott,
vilket i sitt utlåtande nr 2 anförde följande:
»Motionärerna syfta enligt motionens lydelse till inrättandet av ett
av staten kontrollerat lotteri. Då de nu existerande licenslotterierna
(»teaterlotteriet») alltifrån sin uppkomst underkastats sträng offentlig
kontroll, utgår utskottet från att motionärerna avsett ett penninglotteri,
anordnat i statens egen regi.
Frågan om statslotteri har vid upprepade tillfällen varit föremål för
kammarens ställningstagande. Utskottet vill i detta sammanhang endast
erinra örn sina egna utlåtanden i frågan, senast vid 1933 års riksdag
(nr 4). Som i detta utlåtande antyddes, har det huvudsakliga ändamålet
med riksdagens senaste skrivelse i ämnet (av år 1920), nämligen
inrättandet av ett statsobligationslotteri, blivit uppfyllt. Men därjämte
har också — genom den organisation, de vanliga penninglotterierna
(»teaterlotteriet») numera fått, riksdagens alternativa begäran örn »någon
form av ett under statens kontroll ställt penninglotteri» i realiteten
blivit uppfylld.
En redogörelse för penninglotteriernas nuvarande organisation i
Sverige återfinnes i utskottets berörde utlåtande 1933, nr 4. Av denna
redogörelse framgår, att vårt land redan äger ett sådant kontrollerat
penninglotteri, vilket i förhållande till sin omfattning lämnar betydliga
inkomster till såväl statsverket direkt som ock till gagn för en
mängd allmännyttiga ändamål. Till bemötande av ofta gjorda invändningar
örn de svenska penninglotteriernas underlägsenhet i konkur
-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
5
renshänseende i förhållande till en del utländska lotterier vill utskottet
här erinra om att vid tillskapandet av statslotterier i ett par av våra
grannländer (Norge och Finland) det svenska teaterlotteriet tagits såsom
förebild.
Med hittills vidtagna åtgärder kan dock ej sägas, att allt är välbeställt
eller slutgiltigt ordnat. Ännu kraftigare åtgärder mot kapitalflykt
genom spel på utländska lotterier ävensom åtgärder mot det allt
mera omfattande deltagandet — ej minst från minderårigas sida — i
s. k. tippningstävlingar kunna vara önskvärda. Dessutom kan ifrågasättas,
huruvida vid fördelningen av överskottet i de olika lotterierna
landsbygdens intressen i större utsträckning än hittills kunde tillgodoses.
Då emellertid utskottet saknar befogenhet att med utgångspunkt
från den till behandling föreliggande motionen föreslå framställning
i dessa hänseenden, har utskottet icke funnit sig böra ingå på en närmare
prövning av berörda önskemål.
Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Majit ägnar fortsatt uppmärksamhet
åt dylika frågor, vilka ännu icke kunna anses hava erhållit
en tillfredsställande eller slutgiltig lösning.
Utskottet får för den skull — under åberopande av vad det under
föregående år och här ovan anfört — hemställa, att ifrågavarande
motion nr 484 icke måtte föranleda någon andra kammarens åtgärd.»
\id utlåtandet var fogad följande reservation:
»Pdksdagen har senast år 1920 anhållit örn utredning rörande lotteriväsendet,
eventuellt inrättande av statslotteri. Utredningen har varit
igångsatt, men lär icke ha fullföljts i den omfattning riksdagen avsett.
Det nuvarande penninglotteriet är ett halvofficiellt sådant, varvid
bestämmnderätten över lotteriets anordnande och lotterimedlens användning
är förbehållen Kungl. Maj :t. På senare tid har förutom stämpelmedlen
viss del av inkomsten på lotteriet tagits i anspråk för statsbudgetens
reglering.
Även örn det kan ifrågasättas, huruvida en omändring av nuvarande
halvofficiella penninglotteri genom förstatligande skulle bli billigare i
drift eller giva staten ökade inkomster, och utan att vilja avhända
Kungl. Majit möjlighet att efter prövning i varje särskilt fall kunna
tillgodose behjärtansvärda behov av ideell, kulturell eller annan samhällsnyttig
art, får erkännas att med enhart hittills vidtagna åtgärder
på lotteriväsendets område allt ej är välbeställt eller slutgiltigt ordnat.
Alltjämt förefinnas missförhållanden, som det gäller finna framkomliga
vägar lör att undanröja. Kapitalflykten från landet genom spel på
utländska lotterier, det florerande tippningssystemet, där allmänheten
genom braskande annonser lockas deltaga, de summor, som årligen
offras på olika slag av lotterier, synas motivera en utredning örn lotIiihanq
till riksdagens protokoll 1934. 12 sami. 2 avd. Nr 1—2. ‘2
Reserva
tionen.
Andra
kammarens
beslut.
Historik.
Utskottet.
6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.
teriväsendets ordnande efter för våra nuvarande förhållanden mera
lämpade grunder. Härvid torde såväl restriktiva åtgärder som även
omläggning av nuvarande lotteriverksamhet samt behovet av en bättre
anpassad lotterilagstiftning böra komma under omprövning, ävensom
i vad mån riksdagen bör hava inflytande beträffande lotterimedlens
användning.
Enär på framställning av riksdagen utredning om lotteriväsendet påbörjats
men ej fullföljts och då den i ämnet väckta motionen anknyter
till nämnda utredning, hemställes, att andra kammaren måtte bifalla
föreliggande motion nr 484.»
Med avslag å utskottets hemställan biföll andra kammaren den vid
utlåtande fogade reservationen.
Första kammaren, som delgivits detta beslut, har hänvisat ärendet till
sitt andra tillfälliga utskott.
Då frågan örn statslotteri vid ett flertal tillfällen och senast föregående
år varit föremål för riksdagens prövning, anser sig utskottet icke
böra här lämna ytterligare historik, utan får i sådant avseende hänvisa
till sitt utlåtande nr 2 vid 1933 års riksdag.
Utskottet, som ansluter sig till vad andra kammarens femte tillfälliga
utskottet anfört i de tre första styckena av dess härovan intagna
utlåtande, får hemställa,
att första kammaren icke måtte bifalla ifrågavarande
motion.
Stockholm den 15 mars 1934.
På utskottets vägnar:
O. A. NORDBORG.
Närvarande: herrar Nordborg, Berling, Forslund, Rydberg, John Björck, Jacob Hansson
och Anton Pettersson.
Reservation
av herr Anton Pettersson.
O. L. Svanbäcks Boktryckeri A.-B., Stockholm 1934
41549