Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1934 kl. Vä 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193411935 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti den till riksdagen avlåtna,
den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t i
avseende å postverket (punkt 1, sid. 3—5, av det vid propositionen un det
rubrik »Utgifter för kapitalökning Bil. 4» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utskottet tillstyrker att i enlighet med generalpoststyrelsens, av departementschefen
förordade förslag ett belopp av 300,000 kronor anvisas för ifrågavarande
ändamål. Då besparing av omkring 300,000 kronor uppstått å tidigare
anvisade anslag, skulle härigenom för nästkommande budgetår i runt tal

600,000 kronor stå till förfogande för postverkets inventarieanskaffning.

I avseende å sättet för täckande av förevarande, liksom övriga i det följande
behandlade anslag till de fyra kommunikationsverken får utskottet tillstyrka
Kungl. Majits förslag om att täckning för desamma — dock med undantag
av anslaget till inlandsbanan mellan Yolgsjön och Gällivare — på vanligt sätt
beredes av lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel.

2:o) Till- och ombyggnad av posthuset i Linköping. Kungl. Majit har
(punkt 2, sid. 5 och 6) föreslagit riksdagen att för till- och ombyggnad av
posthuset i Linköping för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 365,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som beräknats kosta 657,000 kronor,
hava för det nu löpande budgetåret anvisats 200,000 kronor. Av det återstå Bihang

till riksdagens protokoll 1984. 6 sami. Nr 9.

Utskottet.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

ende erforderliga beloppet skulle 92,000 kronor bestridas av postverkets förnyelsefond
och 365,000 kronor anvisas för budgetåret 1934/1935.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen ina för till- och ombyggnad av posthuset i
Linköping för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 365,000 kronor, att utgå av lånemedel.

3:o) Inköp av fastighet i Visby. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt
3, sid. 6 och 7) angående beräknande av anslag till inköp av fastighet i Visby
— i vilket avseende särskild proposition förebådats — kommer utskottet att
senare under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

4:o) Förvärvande av mark till landningsfält för flygplan. Kungl. Maj:t
har (punkt 4, sid. 7—10) föreslagit riksdagen att till förvärvande av mark
till landningsfält för flygplan för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

För detta ändamål hava för budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 beviljats
tillhopa 250,000 kronor. Iiärav har Kungl. Maj :t anvisat omkring 27,500
kronor för inköp av vissa i hjälplandningsfältet vid Fagerhult ingående egendomar.
I enlighet med luftfartsmyndighetens, av departementschefen biträdda
förslag skulle för nästa budgetår erfordras anvisande av ytterligare anslag å

100,000 kronor. I denna summa har luftfartsmyndigheten även inräknat kostnaden
för anskaffande av vissa servitut till förebyggande av att i närheten
av hjälplandningsfält uppföras byggnader m. m., som kunna hindra inflygning
till hjälplandningsfälten.

Körande omförmälda servitut har luftfartsmyndigheten meddelat bland annat
följande.

Till förmån för den eller de fastigheter, på vilka ett hjälplandningsfält är
beläget, kan å flygplatsen angränsande egendomar läggas servitut innebärande,
att byggnader eller andra anordningar icke få uppföras över en viss höjd.
På samma sätt lär kunna förebyggas, att träd över en viss storlek förekomma.
Till säkerhet för sådant servitut bör inteckning meddelas i den tjänande fastigheten.
Därest frivillig överenskommelse ej kan träffas, finnes enligt expropriationslagen
möjlighet att tvångsvis förvärva servitut av ifrågavarande slag.
Gränsar ett hjälplandningsfält till stadsplanelagt område, lär i de flesta fall
erforderlig trygghet för in- och utflygning kunna vinnas genom stadsplanebestämmelser;
det torde böra ankomma på vederbörande samhälle att gå i författning
örn fastställande av sådana bestämmelser. Även å icke stadsplanelagt
område i stad eller stadsliknande samhälle samt å platser på landsbygden, där
tätare bebyggelse finnes eller är att förvänta, lär stundom trygghet uti ifrågavarande
hänseende kunna vinnas genom föreskrifter i sammanhang med fastställelse
av stomplan (10 § stadsplanelagen), utomplansbestämmelser (11 och
66 §§) samt byggnadsplansbestämmelser (61 §).

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Departementschefen har anfört, att, därest riksdagen icke hade något att däremot
erinra, han hade för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att, örn så visade
sig erforderligt, med användande av medel från förevarande anslag förvärva
servitut i enlighet med vad luftfartsmyndigheten hemställt. Innan anvisande
av medel för sådant ändamål ägde runi, borde givetvis i förekommande fall
undersökas, örn icke trygghet uti ifrågavarande hänseende kunde genom föreskrifter
med stöd av stadsplanelagen vinnas utan direkta utgifter för statsverket.
Ersättning för servitut, som bestämdes att utgå såsom årlig avgift,
borde bestridas av postmedel i likhet med vad som gällde i fråga om årliga
avgifter för nyttjanderätt till mark för landningsfält.

Under erinran att riksdagen senast år 1933 haft att taga ställning till frågan
örn anordnande av landningsplatser för flygplan tillstyrker utskottet,
att medel för fortsatta markförvärv nu anvisas med det av Kungl. Majit
äskade beloppet.

''Vad departementschefen anfört örn förvärvande av servitut för tryggande
av in- och utflygning å landningsfälten föranleder ingen erinran från utskottets
sida. I samband härmed vill dock utskottet framhålla angelägenheten
av att samtliga med hjälplandningsfälten sammanhängande marköverenskommelser
erhålla en för framtiden i möjligaste mån betryggande utformning,
så att inga tvister rörande förfoganderätten över marken framdeles skola
behöva uppkomma.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till förvärvande av mark till landningsfält
för flygplan för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

5:o) Belysningsanläggningar för luftfartsleder. Kungl. Majit har (punkt
5, sid. 10—13) föreslagit riksdagen att till belysningsanläggningar för luftfartsleder
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 90,000
kronor.

Till försöksanläggning för belysning av luftfartsleder bär för budgetåret
1933/1934 anvisats ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Denna försöksanläggning har utförts å leden Stockholm—Malmö. Med det
nu äskade beloppet, 90,000 kronor, skulle utbyggnad av fyrbelysningen å leden
fortsättas genom att nu närmast belysningsanordningarna å sträckan söder
om Jönköping i erforderlig män kompletterades. Därest besparingar skulle
uppstå å anslag, som kunde komma att för här omförmält ändamål beviljas,
borde dessa enligt departementschefens mening få tagas i anspråk för påbörjande
av arbeten med belysningsanordningar å den återstående delen av luftfartsleden
Stockholm—Malmö.

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,

att riksdagen må till belysning sanläggning ar för luftfartsleder
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Telegrafverket.

6:o) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Kungl.
Maj:t har (punkt 6, sid. 14—15) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad
i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor.

Till ifrågavarande byggnadsföretag, som jämte markförvärv numera beräknas
draga en kostnad av i runt tal 3,850,000 kronor mot tidigare kalkylerade
4,000,000 kronor, har för det nu löpande budgetåret anvisats 2,000,000 kronor.

Med tillstyrkande att medel till ifrågavarande byggnadsföretag anvisas för
nästkommande budgetperiod med av Kungl. Maj it äskat belopp, 800,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

7 :o) Telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik. Under erinran att Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 7, sid. 16) avser anvisande av återstoden, 175,000 kronor,
av den till 375,000 kronor beräknade kostnaden för telefonstationsbyggnad
i Örnsköldsvik, får utskottet, med tillstyrkande av berörda förslag, hemställa,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Örnsköldsvik
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av

175,000 kronor, att utgå av lånemedel.

8:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Beträffande
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, sid. 16—20) örn anslag till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Statens järnvägar.

9:o) Dubbelspårsanläggning mellan Östansjö och Vretstorp. Ombyggnad
och utvidgning av rangerbangården i Nässjö. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, sid. 21 och 22) om anslag till dubbelspårsanläggning mellan
Östansjö och Vretstorp samt (punkt 10, sid. 23 och 24) örn anslag till ombyggnad
och utvidgning av rangerbangården i Nässjö avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

10 :o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 11, sid. 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

ll:o) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 25 och 26) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

12 :o) Skenfria vägkorsningar m. m. Under åberopande av den i ärendet
förebragta utredningen (sid. 26 och 27) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor, att utgå av lånemedel.

13:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Majit har (punkt
14, sid. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Till ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1931—1934 anvisats anslag
med respektive 600,000 kronor, 600,000 kronor och 500,000 kronor.

Enligt vad erfarenheterna av utförda anläggningar visat, utgöra växeloch
signalsäkerhetsanläggningar jämte linjeblocksanordningar ett verkningsfullt
medel för en ur ekonomiska och trafiksäkerhetssynpunkter önskvärd rationalisering
av driftsförhållandena. Med hänsyn härtill har järnvägsstyrelsen
ansett angeläget, att arbeten av detta slag hädanefter utfördes i hastigare
tempo än hittills. Enligt preliminär beräkning förelåge ett anslagsbehov för

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

utförande av nya anläggningar och ombyggnad av föråldrade dylika av sammanlagt
omkring 6,000,000 kronor, varav 3,000,000 kronor borde utgå av kapitalökningsmedel
och 3,000,000 kronor av förnyelsefondsmedel. Ifrågavarande
program borde enligt styrelsens förmenande såvitt möjligt genomföras
under en tid av tre år. För budgetåret 1934/1935 skulle till ändamålet anvisas
ett kapitalökningsanslag av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av ifrågavarande anläggningars betydelse föl rationalisering
av driftsförhållandena inom statsbanorna tillstyrker utskottet Kungl.
Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläg gningar
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Telefonledningar och kabelarbeteu. Kungl. Majit har (punkt 15, sid.
28—30) föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål, som avser fortsatt utveckling av statens järnvägars
telefonnät, har järnvägsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknat

100,000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Departementschefen har ansett sig så mycket hellre böra biträda järnvägsstyrelsens
förslag som vissa till nybyggnad ifrågasatta telefonledningar genom
tillgodogörande av materiel från stolplinjerna vid de elektrifierade linjerna
kunna utföras avsevärt billigare än vad annars hade varit möjligt.

Då förevarande förslag ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

15 :o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 16, sid. 30) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Anordningar för förbättrad driftsekonomi vid lokomotivstationer m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, sid. 30 och 31) hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid lokomotivstationer m. m. för budgetåret 1934/1935
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

17 :o) Utvidgning och modernisering av centralverkstaden i örebro. Kungl.

Majit har (punkt 18, sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till utvidgning
och modernisering av centralverkstaden i örebro för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett reservationsanslag av 425,000 kronor.

Beslutet örn en utvidgning och modernisering av centralverkstaden i Örebro
har tillkommit med hänsyn främst till behovet av ökade möjligheter att i statens
järnvägars egen regi på ett ekonomiskt sätt kunna utföra revision av personvagnar.
Ifrågavarande arbeten, inklusive maskinell utrustning, hava beräknats
kosta i runt tal 1,220,000 kronor. Av dessa belopp har avsetts, att 370,000
kronor — motsvarande dels hela utgiften för ombyggnads- och moderniseringsarbetena
i den befintliga vagnverkstadsbyggnaden, 300,000 kronor, dels
ock 70,000 kronor eller drygt hälften av den till 120,000 kronor beräknade
kostnaden för ny maskinell utrustning — skulle bestridas av förnyelsefondsmedel,
medan återstoden eller 850,000 kronor, avseende kostnaderna, för dels
nybyggnad för personvagnsverkstaden, 800,000 kronor, dels ock resten av
inventarieanskaffningen, 50,000 kronor, skulle anvisas såsom kapitalökningsanslag
å riksstaten. För nu löpande budgetår har anvisats ett kapitalökningsanslag
å 425,000 kronor, varjämte medel ur statens järnvägars förnyelsefond
under år 1933 av Kungl. Majit för ändamålet disponerats till ett belopp av
högst 90,000 kronor. För ifrågavarande arbetens planenliga färdigställande
skulle erfordras slutanslag av 280,000 kronor å förnyelsefondsstaten för år
1934 och 425,000 kronor å riksstaten för budgetåret 1934/1935.

Utskottet tillstyrker, att för fullbordande av de ifrågavarande utvidgningsoch
moderniseringsarbetena vid statens järnvägars centralverkstad i örebro
anvisas ett kapitalökningsanslag å av Kungl. Maj :t äskat belopp, 425,000
kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utvidgning och modernisering av centralverkstaden
i Örebro för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 425,000 kronor, att utgå av lånemedel.

18 :o) Elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro—

Krylbo. Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, sid. 32—34) angående
elektrifiering av banorna Stockholm—Krylbo—Ånge och Örebro—Krylbo avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

Utskottet.

anmäles.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19 :o) Elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
Kungl. Majit har (punkt 20, sid. 34—44) föreslagit riksdagen dels
till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 11,150,000 kronor;
dels ock medgiva, att för elektrifiering av bandelarna Hässleholm—Veinge och
''Åstorp—Mölle må av uppkommande besparingar å det i riksstaten för budgetåret
1933/1934 upptagna reservationsanslaget till elektrifiering av banan
Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer tagas i anspråk ett belopp av högst

4,300,000 kronor.

Med avseende å medelsbehovet för elektrifieringen av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsinborg har av järnvägsstyrelsen beräknats, att under
olika år för skilda slag av till elektrifieringen hörande arbeten och anskaffningar
skulle erfordras följande medelsbelopp:

B n
1933/1934

d g e t å
1934/1935

r 1935/1936

Summa

K r o

n o r

Överföringsanläggningen . .

Ändringsarbeten......

Elektriska lokomotiv ....
Elektrisk värmeledning . . .

4,000,000

4.000. 000

3.000. 000

3.400.000

1.630.000

3.620.000
600,000

4,400,000

2,000,000

500,000

11,800,000

5.630.000

8.620.000
1,100,000

Summa kronor

11,000,000

9,250,000

6,900,000

27,150,000

Till nu angivna, av järnvägsstyrelsen kalkylerade belopp av 27,150,000 kronor,
vari preliminärt inräknats 1,319,000 kronor för undanflyttande av vissa
kortare riks- och landsledningar samt flyttningar i telefonnäten, kommo vidare
de till 1,900,000 kronor beräknade kostnaderna för bortflyttning av vissa telegrafverket
tillhöriga ledningar, vilka voro avsedda att i sinom tid ersättas
med kabel. Sistnämnda kostnader hava ansetts böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget.

För innevarande budgetår har anvisats ett anslag av 11,000,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts, på framställning av järnvägsstyrelsen grundade
förslag skulle till elektrifieringsföretagets fortsättande för budgetåret
1934/1935 anvisas ett anslag å 11,150,000 kronor, omfattande dels det i styrelsens
plan för sagda år upptagna beloppet av 9,250,000 kronor, dels ock det
förutnämnda beloppet av 1,900,000 kronor för bortflyttning av vissa telegrafverket
tillhöriga ledningar.

Kostnaderna för elektrifiering av linjerna Hässleholm —Veinge och Åstorp
—Mölle hava av järnvägsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Kostnader hänförliga till statens järnvägar.

Hässleholm— Åstorp—

V einge Mölle

Kron

Överföringsanläggningen......... 1,225,000 855,000

Ändringsarbeten å statens järnvägars belysnings-
och svagströmsledningar m. m. 175,000 140,000

Ändringar å bana, broar m. m...... 40,000 175,000

Lokomotiv............. • • 600,000_600,000

Summa 2,040,000 1,770,000

Summa
o r
2,080,000

315.000

215.000
1,200,000
3,810,000

Kostnader hänförliga till telegrafverket beräknas uppgå till omkring 300,000

Totalkostnaden kommer alltså att uppgå till omkring 4,110,000 kronor.

Vid beräkning av de förändringar i årskostnaderna, vilka föranledas av en
elektrifiering, samt av förräntningsmöjligheterna för erforderligt kapital bar
järnvägsstyrelsen i första hand räknat med en räntefot av 4.5 procent, under
det att verkställda parallellkalkyler efter 4 procents räntefot betraktats såsom
supplementära.

Resultatet av de av styrelsen gjorda beräkningarna beträffande förräntnings -

Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling
Besparingar:

Minskat personalbehov 21 resp. 17 man ä
3,200 kr...............

Hässleholm—

Åstorp—

[Summa

Veinge

Mölle

353,000

237,000

590,000

■ 380,000

285,000

665,000

67,200

54,400

121,600

Stenkol,

4,000 ton utländska stenkol ä 20 kr., ökat

med kostnad för transport och ränta för

ett års lagring 3: 40 kr.........

1,000 resp. 3,350 ton svenska stenkol å cirka
13:40 resp. 14: 80 kr., ökat med kostnad

2: 80 resp. 1: — kr...........

Minskad kostnad för lokunderhåll.....

Diverse minskade kostnader för lok, lokstallar
samt kol- och vattenstationer.......

93,600

16,200

30,400

10,500

53,000

22,800

7,100

93.600

69.200

53.200

17.600

Summa kronor

217,900

137,300

355,200

Nya utgifter:

Ränta efter 4.5 procent å 2.04 resp. 1.77 milj.

kronor .................

Strömkostnad............ • • •

Underhåll och avskrivning för överföringsan-

a,nlägga ingen..............

91,800

46.000

24.000

79,650

25,800

17,000

171,450

71,800

41,000

Summa kronor

161,800

122,450

284,250

Vinst vid införande av elektrisk drift . . .

56,100

14,850

70,950

10 Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Beträffande grunderna för dessa styrelsens beräkningar har styrelsen anfört
följande:

om bränslekostnaderna vid ångdrift har styrelsen tillämpat samma
beräkningsgrunder som vid bland annat Malmö- och Västkustbaneelektrifleringen
och sålunda utgått från ett kolpris av 20 kronor per ton utländska
stenkol samt för svenska stenkol ett efter värmevärde däremot svarande pris.
Vid sista upphandlingen år 1933 hava lokomotivstenkol emellertid kontrakterats
till ett pris, motsvarande 18 kronor per ton fritt banvagn Västkusthamn.
Örn detta kolpris (jämte motsvarande sänkning för de svenska stenkolen) beräknas,
försämras resultatet med 11,000 kronor vid Hässleholm—Veinge och
5,500 kronor vid Åstorp—Mölle. Örn emellertid räntefoten sänkes från antagen
4.5 till 4.0 procent, medför detta en kostnadsminskning med 10,000 resp.
8,850 kronor. Vinsten i de olika fallen skulle alltså bliva

Räntefot 4.5 %

Hässleholm—-Veinge

Ästorp—
Mölle

Sömma

Stenkolspris

kr. 20: —.....

......56,100

14,850

70,950

»

» 18: —.....

......45,100

9,350

54,450

Räntefot 4

Stenkolspris

» 20: —.....

...... 66,300

23,700

90,000

» 18:— ....

18,200

73,500

Vid denna kalkyl har emellertid ej medräknats någon ränta på utflyttningskostnaden
för telegrafverkets ledningar utefter här ifrågavarande bandelar,
vilken av järnvägsstyrelsen uppskattats till 300,000 kronor, varå 4.5 procent
ränta utgör 13,500 kronor. Härav skulle omkring 9,000 kronor belasta Hässleholm—Veinge
och omkring 4,500 kronor Åstorp—Mölle. Även örn denna kostnad
skulle tillkomma, vilket järnvägsstyrelsen på förut i motsvarande fall anförda
grunder ej anser riktigt, uppstår dock även i sämsta fall vinst till elektrifieringens
förmån.

De sålunda gjorda utredningarna gåve enligt styrelsens mening vid handen,
att ifraga örn bandelen Hässleholm—Veinge elektrifieringens räntabilitet kunde
betraktas såsom väl säkerställd enbart genom påräkneliga förändringar i driftkostnaderna.
Redan i det försiktigaste av anförda alternativ utgjorde vinsten,
utöver beräknad ränta efter 4.5 procent, 45,100 kronor eller omkring 2.2 procent
av kapitalinsatsen. För linjen Åstorp—Mölle vöre däremot de direkta beräkningsresultaten
ej fullt så gynnsamma. Den påvisbara vinsten utöver beräknad
ränta efter 4.5 procent utgjorde i detta fall i det försiktigaste av anförda
alternativ 9,350 kronor eller blott omkring 0.5 procent av kapitalinsatsen. De
betydande, numera väl kända indirekta fördelarna av en elektrifiering, bland
vilka i detta fall särskilt vore att beakta den ökade hastigheten och större
trevnaden för de resande, erhölles i allt fall utan merkostnad. Konkurrensförhållandena
i berörda landsdel gentemot landsvägstrafiken vore, som bekant,
ej de bästa, bland annat beroende på den stora skillnaden i järnvägs- och landsvägsavstånd
mellan Hälsingborg och Höganäs. Järnvägsstyrelsen funne därför
sannolikt, att en övergång till elektrisk drift skulle komma att medföra någon
ökning i resefrekvensen å vederbörande järnvägslinjer. På någon siffermässig
uppskattning härav hade styrelsen emellertid icke ansett sig kunna ingå.

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

11

Departementschefen Ilar tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag om de båda
bandelarnas elektrifiering samt anfört bland annat följande:

Det av järnvägsstyrelsen framlagda detaljerade förslaget till elektrifieringsföretaget
jämte därtill hörande kostnadsberäkningar synes ej giva anledning
till erinran. Kostnaderna för utflyttning av telegrafverkets ledningar torde
emellertid böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget; i vad mån dessa
kostnader skola slutligt belasta statens järnvägars eller telegrafverkets kapitalkonto
torde, på sätt förutsatts i tidigare fall av motsvarande beskaffenhet,
få upptagas till särskild prövning i ett senare sammanhang.

Vad slutligen angår sättet för täckande av kostnaderna för de nu av mig
tillstyrkta elektrifieringsarbetena, avser järnvägsstyrelsens förslag, att för
ändamålet skulle tagas i anspråk påräkneliga besparingar å det i riksstaten
för nu löpande budgetår upptagna reservationsanslaget till elektrifiering av
Malmölinjerna. Dessa besparingar hava av järnvägsstyrelsen beräknats till

4.400.000 kronor och innebära alltså en viss marginal i förhållande till den
för de nu ifrågasatta arbetena på nyss angivet sätt beräknade totalkostnaden,

4.276.000 kronor. Jag tillstyrker förslaget, dock att det bemyndigande till
medelsdisposition, som alltså skulle utverkas hos riksdagen, lämpligen torde
böra avse ett till 4,300,000 kronor avrundat belopp.

Utskottet tillstyrker, att till den redan tidigare beslutade elektrifieringen av
Västkustbanan (linjerna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg) fortsatt
anslag nu beviljas med det av Kungl. Majit äskade beloppet av 11,150,000
kronor.

Utskottet har ej heller funnit anledning till erinran mot att i samband
härmed jämväl de anslutande bilinjerna Hässleholm—Veinge och Åstorp—
Mölle ombyggas för elektrisk drift. Kostnaderna härför, kronor 4,270,000, äro
aysedda att täckas av uppkomna besparingar å den nu snart genomförda elektrifieringen
av södra stambanan (jämte linjen Örebro—Mjölby m. fl.). Såsom
skäl för denna utvidgning av tidigare elektrifieringsplan har av järnvägsstyrelsen
åberopats fördelarna av enhetlig drift på samtliga anslutande statsbanelinjer.
Enligt utskottets mening måste för ett bifall till förslaget också
tala de alltmer framträdande gynnsamma erfarenheter, som vunnits av järnvägselektrifieringen
efter hand som denna fortskridit.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och
Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
reservationsanslag av 11,150,000 kronor, att utgå av lånemedel; b)

medgiva, att för elektrifiering av bandelarna Hässleholm—-Veinge
och Åstorp—Mölle må av uppkommande besparingar
å det i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagna
reservationsanslaget till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö
m. fl. linjer tagas i anspråk ett belopp av
högst 4,300,000 kronor.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

20 :o) Fortsatt elektrifiering av statsbanorna. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 44 och 45) om beräkning av ett anslag på 15,000,000
kronor för fortsatt elektrifiering av statsbanorna — i vilket avseende särskild
proposition förebådats — avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härigenom

anmäles.

21 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, sid. 45 och 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22:o) Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare. Kungl. Majit har
(punkt 23, sid. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag
beslutade sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens
inträdande gällande priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av

30.150.000 kronor, hava för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret
1933/1934 beviljats sammanlagt 52,550,000 kronor, varjämte Kungl. Majit
till bedrivande av nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor.
Sammanlagt hava alltså för ifrågavarande banbyggnad varit tillgängliga

52.850.000 kronor. I denna summa ingå anslag för budgetåret 1930/1931
med 2,500,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1931—1934 med
4,000,000 kronor.

Under år 1933 har bandelen Sorsele—Arvidsjaur öppnats för allmän trafik.
Arbetet å inlandsbanebyggets återstående del bedrives nu såväl norrut
från Arvidsjaur som söderut från Jokkmokk.

I enlighet med en av järnvägsstyrelsen gjord framställning har i statsverkspropositionen
föreslagits, att anslagsbeloppet, 4,000,000 kronor, jämväl för
nästkommande budgetår skulle utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet vill erinra, att 1930 års riksdag beräknat, att med årliga anslag
av 4,000,000 kronor inlandsbanan skulle bliva fullbordad under budgetåret
1937/1938. Då det nu äskade beloppet hänför sig till denna beräkning, vill
utskottet tillstyrka detsammas anvisande. I enlighet med vad som tidigare
ägt rum, torde förevarande belopp böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjön och
Gällivare för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

23 :o) Person- och resgodsvagnar. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 24, sid. 47 och 48) örn anslag till person- och resgodsvagnar avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles.

24:o) Postvagnar. Kungl. Majit har (punkt 25, sid. 48—51) föreslagit
riksdagen att till postvagnar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 165,000 kronor.

Enligt nu gällande bestämmelser angående postbefordran å statens järnvägar,
fastställda den 9 september 1927, har järnvägsstyrelsen att — med
användande av för sådant ändamål till styrelsens förfogande ställda penningmedel
— tillhandahålla erforderliga, för postens framförande och behandling
särskilt inredda järnvägsvagnar eller avdelningar av järnvägsvagnar samt
vidtaga de ändringar och förbättringar av dem, som påkallas av generalpoststyrelsen.

Generalpoststyrelsen har för år 1934 begärt anskaffning av tillhopa åtta kombinerade
post- och resgodsboggievagnar, varav fem av typ DFo5 och tre av
typ DFo6. De sistnämnda beteckna en direkt utökning av vagnparken och
böra följaktligen kostnaderna för dem, beräknade till 165,000 kronor, bestridas
med medel från anslag å riksstaten, medan erforderliga medel för anskaffande
av de fem förstnämnda vagnarna anvisats ur statens järnvägars förnyelsefond.

Kungl. Majits förevarande förslag, som innebär anvisande såsom kapitalökningsanslag
av medel för anskaffande av tre kombinerade post- och resgodsboggievagnar,
har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till postvagnar för budgetåret 1934/1935
anvisa ett reservationsanslag av 165,000 kronor, att utgå av
lånemedel.

Statens vattenfallsverk.

25 :o) Ny tilloppskanal till Trollhätte kraftstation. Beträffande Kungl.
Majits förslag (punkt 26, sid. 59—62) örn anslag till ny tilloppskanal till
Trollhätte kraftstation avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härigenom

TJtskottet.

anmäles.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottet.

26:o) Kraftstation vid Malfors. Kungl. Majit har (punkt 27, sid. 64 och
65) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Malfors för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett reservationsanslag av 3,100,000 kronor.

Med ifrågavarande kraftstationsföretag avses att utnyttja den totala fallhöjden
av omkring 28 meter i de s. k. Jakobslundsfallen i Motala ström i en
enda anläggning, förlagd till Malfors. Kostnaderna för anläggningen hava beräknats
till sammanlagt 9,800,000 kronor. Hittills hava för ändamålet anvisats
tillhopa 5,700,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vattenfallsstyrelsens framställning avser att möjliggöra, att arbetena med
kraftstationsanläggningen vid Malfors skola under nästkommande budgetår
kunna fortsättas i den takt, som avsetts vid beräknande av anslagen för budgetåren
1932—1934, och att anläggningen alltså skall bliva driftfärdig vid
årsskiftet 1935 1936. Mot det av vattenfallsstyrelsen under denna förutsätt ning

föreslagna anslagsbeloppet av 3,100,000 kronor finner jag icke skäl till
invändning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 3,100,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

27:o) Askfilteranläggning vid ångkraftstationen i Västerås. Kungl. Majit
har (punkt 28, sid. 65—69) föreslagit riksdagen att till askfilteranläggning
vid ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens under här förevarande punkt omförmälda anslagsäskanden,
fransett det återtagna förslaget örn kapitalökningsmedel till en kolpulverkvarn,
för vilken kostnaden ansetts kunna annorledes bestridas, avse
dels 100,000 kronor för en askfilteranläggning och dels 60,000 kronor för
uppförande av en bostadsbyggnad för kraftverkets driftchef.

Vad beträffar den föreslagna askfilteranläggningen torde den i ärendet förebragta
utredningen ådagalägga behövligheten ur sanitär synpunkt av densamma.
Da askfiltrering även skulle möjliggöra användning av billigare kol,
synes anläggningen jämväl ur ekonomisk synpunkt berättigad. Jag tillstyrker
därför, att medel för ändamålet äskas av riksdagen. Mot den av vattenfallsstyrelsen
för anläggningen preliminärt beräknade kostnaden, 100,000 kronor,
har jag icke funnit något att erinra.

Kostnaden för uppförande åt driftchefen av en bostadsbyggnad, av vattenfallsstyrelsen
uppskattad till 60,000 kronor, representerar väl i och för sig ej
något mera avsevärt belopp, men särskilt i förhållande till den beräknade
hyresavkastningen måste den dock betecknas som hög. Till nämnda kostnadsbelopp
skulle komma kostnaden för avloppsledning samt för bidrag till visst
vägunderhåll. Det synes därför böra utredas, huruvida och på vad sätt en

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

mindre kostsam lösning står att vinna. Därvid torde även böra övervägas,
huruvida det kan anses ofrånkomligt att ingenjörspersonalen i den omfattning,
styrelsen förutsatt, beredes bostad i omedelbar närhet av kraftverket.

Av det anförda framgår, att jag finner mig icke kunna för närvarande taga
ställning till förevarande byggnadsfråga utan anser att, i avvaktan på ytterligare
utredning, därmed bör anstå till ett kommande år.

Anslag skulle alltså äskas endast till förenämnda askfilteranläggning.»

I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet anvisande av medel
för en askfilteranläggning vid ångkraftstationen i Västerås. Genom denna
anläggning avses att förebygga sanitära olägenheter, som uppkomma vid eldning
av kraftstationens ångpannor med kolpulver.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till askfilteranläggning vid ångkraftstationen
i Västerås för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

28 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 29, sid. 69—
71) får utskottet — under erinran att liknande anslag under en följd av år
utgått för den alltjämt fortskridande utbyggnaden av statens kraftnät — hemställa,

att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1934/1935 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Stockholm den 20 februari 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hamrin, Lindblad, Svensson i Kompersmåla,
Kvarnzelius, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Borell, Oscar Olsson, Bagge,
Asplund, Bergström och Thelin; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson i Grönvik, Jonsson
i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Skoglund och Högström.

Utskottet.