10
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
Utskottet -
Nr 87.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1934 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring
av bestämmelserna rörande ekiperingshjälp till officerare
och underofficerare med vederlikar.
(Ira avd.)
Uti en inom andra kammaren av herrar C. Björling och N. Holmström
väckt motion (nr 171) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den
jämlikt 1927 års riksdags skrivelse nr 55 beviljade ekiperingshjälpen till
officerare och underofficerare med vederlikar, som äro skyldiga att i tjänsten
bära uniform, må utgå även vid den första anställning såsom sådan, vilken
icke omedelbart är förenad med utnämning till beställning på stat.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,,
får utskottet hänvisa till motionen.
Det i förevarande motion berörda spörsmålet har tidigare varit föremål
för utskottets särskilda uppmärksamhet. Uti en vid 1928 års riksdag väckt
motion (II: 255) hemställdes nämligen, att riksdagen måtte besluta att officer
och underofficer med vederlike, vilken vore skyldig att i tjänsten bära uniform,
måtte vid tillträde av första anställning äga att uppbära ekiperingshjälp,
vare sig han utnämnts med eller utan lön på stat. Med avseende
härå anförde utskottet (utlåtande nr 114) — under erinran att ekiperingshjälp
enligt gällande bestämmelser utgick till beställningshavare, även örn
han icke omedelbart erhölle lön på stat, samt i så fall uppbures vid den
tidpunkt, då ifrågavarande lön tillträddes — att då ett bifall till motionen
jämväl måste medföra, att beställningshavare, vilken icke omedelbart erhållit
lön på stat och som, innan så skett, lämnade militärtjänsten, skulle komma
i åtnjutande av ekiperingshjälp, utskottet icke kunnat biträda motionen.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Beträffande de åsyftade bestämmelserna örn utbetalande av ekiperingshjälp
har sedermera, jämlikt kungl, brev den 28 oktober 1932, den ändring
vidtagits, att förmånen i fråga må utgå till officer, utan att denne i samband
därmed kommer i åtnjutande av lön på stat. Skälet härtill är att finna i
det förhållandet, att vederbörande vid utnämning till officer blir skyldig att
på egen bekostnad omedelbart anskaffa erforderlig uniformsutredning vare
sig utnämningen är förenad med lön på stat eller ej (över stat).
Statsutskottets utlåtande Nr 87.
11
I fråga om surnumerär underofficer ligger det däremot så till, att dylik
beställningshavare efter underofficersbefordran över stat äger bibehålla med
innehavande underbefälsbeställning förenade förmåner i kontant och in natura,
dock att paradskärp och sabel skall anskaffas på egen bekostnad. Dylik
beställningshavare är sålunda ej skyldig att i tillnärmelsevis samma omfattning
som surnumerär officer vid befordran över stat själv bekosta anskaffning
av uniformsutredning. Den förevarande motionens syfte, nämligen
åvägabringande av likställdhet mellan surnumerär officer och surnumerär
underofficer i avseende å rätt att utbekomma ekiperingshjälp, har i anledning
av gjord framställning varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning den
24 november 1933. Ärendet har därvid ej föranlett någon Kungl. Maj:ts
åtgärd.
Då surnumerär underofficer, enligt vad av det anförda framgår, vid underofficersbefordran
har att i viss utsträckning själv bekosta uniformsutredning,
vill det synas, att ersättning borde till vederbörande utgå med ett mot
denna anskaffning svarande belopp. Som emellertid frågan örn avvägningen
av ersättningsbeloppet i sådant avseende fordrar närmare utredning för
träffande av ett avgörande därutinnan, finner sig utskottet böra föreslå, att
föreliggande motion ej nu måtte föranleda till någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer,
att herrar Björlings och Holmströms förevarande motion
(II: 171) icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 april 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 85.