Statsutskottets utlåtande Nr 80.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1934 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under »Utgifter för kapitalökning» gjorda framställning
om nedsättning av räntan för lån från vissa statens utlåningsfonder
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagteeknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1934/1935 bär Kungl. Maj:t (sid. 1—7 och 20 av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning» fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över finansärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen medgiva,
att beträffande lån, som beviljats eller må komma att beviljas från
vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånef onden
hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- oell redskapslånefond, hantverkslånefonden,
rederilånefonden, industrilånefonden eller statens kalkbrukslånefond,
den årliga räntan må från och med den 1 juli 1934 tills vi-,
dare utgå efter 4 14 procent, med iakttagande av de av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade villkoren.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar statsutskottet denna framställning i vad densamma angår
vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, hantverkslånefonden, rederilånefonden
och industrilånefonden.

I förevarande sammanhang har utskottet förehaft följande motioner,
nämligen

dels två likalydande motioner, väckta dea ena, nr 52, inom första kam
maren av herr E. Berling m. fl., och den andra, nr 90, inom andra kammaren
av herr E. Svensson i Landskrona m. fl., i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att räntefoten å samtliga lån från statens bostadslånefond
skall tills vidare utgöra 4 procent;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 106, inom första kammaren
av herrar R. Berg och J. Hansson, och den andra, nr 168, inom
andra kammaren av herr E. Hällgren m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta: 1) att från och med den 1 juli 1934 sänka räntan för
de lån ur statens bostadslånefond, där räntan utgår med 5 procent till
fri procent; 2) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning och
Bihang lill riksdagens protokoll 1934. 6 sami Nr 80—82. I

2

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

förslag rörande de ytterligare åtgärder, exempelvis avskrivningar, som
behöva vidtagas för beredande av lättnader för låntagare 1 statens bdstadslånefond; dels

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 51, inom första kammaren
av herr K. W. Bodin m. fl., oell den andra, nr 352, inom andra kammaren
av herr A. J. Johansson, i Bro m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att å lånebelopp, lyftat ur vattenkraftslånefonden,
skall erläggas årlig ränta med högst 4 procent;

dels en inom andra kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion,
nr 181, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att första stycket
av punkt 2 av bestämmelserna för lån från vattenkraftslånefonden i
kungörelsen den 19 december 1919 (nr 787) skall ha följande lydelse:

»Över inkomna låneansökningar skall utlåtande av kommerskollegium
inhämtas från vederbörande länsstyrelse ävensom, där så prövas erforderligt,
från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.»

dels ock en inom första kammaren av herr O. A. Nordborg väckt motion,
nr 219, däri hemställts, att den årliga räntan å lån från rederilånefonden
bestämmes till 4 procent.

Departementschefen har under erinran att 1933 års riksdag ifrågasatt
en sänkning av räntan för lån från de utlåningsfonder, beträffande vilka
för närvarande gäller en räntefot av 5 procent, anfört följande:

Med hänsyn till nuvarande genomsnittsränta för statens upplåning vill
jag, såvitt angår de under statskontorets förvaltning stående fonderna,
icke motsätta mig åtgärd för sådan sänkning i den omfattning, som förutsättes
i statskontorets av fullmäktige i riksgäldskontoret biträdda förslag.
Vid bifall härtill skulle från och med den 1 juli 1934 räntan för
lån från vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, kraftledningslånefonden,
hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond,
hantverkslånefonden, rederilånefonden, industrilånefonden och statens
kalkbrukslånefond bestämmas till 4 X> procent för år. Räntesänkningen
skulle gälla såväl lån, vilka beviljats före nämnda dag, som nya
lån.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna
ställer sig enligt mitt förmenande saken något annorlunda. Nedsättning
av räntan har, vad angår de egentliga utlåningsfonderna, här ifrågasatts
endast beträffande vissa lån från järnvägslånefonderna. Då för närvarande
å flertalet av dessa lån någon ränta icke av låntagaren gäldas,
skulle en ändring av lånevillkoren för denna lånegrupp sakna nämnvärd
reell betydelse. Vid sådant förhållande och med beaktande av att
ny utlåning från dessa fonder numera icke förekommer, finner jag tillräckliga
skäl icke föreligga att för ifrågavarande kategori av lån tillstyrka
en generell ändring av räntefoten.

Vad åter angår de lån, som tillhöra fonden för låneunderstöd, bör beaktas,
att villkoren för sistnämnda lån icke äro generellt reglerade utan
av Kungl. Majit och riksdagen bestämts för varje särskilt lån. T de fall,
som avses i riksgäldsfullmäktiges förslag, rör det sig i stor utsträckning
örn lån, för vilka staten genom årliga bidrag till låntagaren i en eller

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

3

arnian form själv gäldar räntan oell där alltså en. ändring av räntefoten,
efter därav påkallad jämkning i bidragsgrunderna, såväl för staten som
för låntagaren skulle bliva utan saklig betydelse. Med hänsyn bland
annat till dessa förhållanden har jag ansett någon ändring av räntesatserna
för ifrågavarande lånegrupp icke böra i detta sammanhang komma
till stånd.

Den nedsättning av räntan för lån från vissa under statskontorets förvaltning
ställda utlåningsfonder, som jag i det föregående tillstyrkt, torde
—- på sätt föreslagits av såväl statskontoret som fullmäktige i riksgäldskontoret
— böra förknippas med skyldighet för låntagaren att framdeles
vidkännas den höjning av räntefoten, som Kungl. Majit med hänsyn
till den effektiva medelräntan å den fonderade statsskulden prövar
påkallad. En dylik räntehöjning torde dock, såvitt angår äldre lån, ej
böra gå utöver de bestämmelser rörande räntefoten, som gällde, då lånet
beviljades. I fall då lån från utlåningsfond, varom här är fråga, lämnas
i första hand till låneförmedlare för att sätta denne i tillfälle att till
enskilda utlämna lån, bör självfallet nu ifrågavarande räntesänkning,
med därmed förenade förbehåll, tillgodokomma låneförmedlaren endast
under villkor, att denne medgiver innehavare av lån från ifrågakommande
statslån enahanda nedsättning av räntan under sagda förbehåll.

Enligt verkställda beräkningar skulle den föreslagna räntesänkningen
medföra en inkomstminskning för helt budgetår av omkring 200,000 kronor.
Av skäl, som statskontoret antytt, kommer denna inkomstminskning
ej att framträda med hela sitt belopp under nästa budgetår; statskontoret
har beräknat den å riksstaten för nämnda budgetår uppkommande
minskningen i utlåningsfondernas överskott till 86,000 kronor.
Beträffande de belopp, till vilka de särskilda utlåningsfondernas avkastning
bör upptagas i riksstatsförslaget, Ilar jag yttrat mig i samband med
beräkningen av inkomsttitlarna.

Med avseende å det tillstyrkta förslagets inverkan på grunderna för
kapitalbudgetens uppgörande må erinras, att för innevarande budgetår
vid bedömandet av frågan, i vad män anvisningar för kapitalökning å
utlåningsfonderna borde täckas av tåne- eller skattemedel, full förräntning
av investerat kapital ansetts föreligga vid en räntefot av 4 ''A procent.
Med hänsyn härtill påkallar ett genomförande av vad jag här föreslagit
icke någon ändring i fördelningen å skattemedel och lånemedel
av utlåningsfondernas kapital. En längre gående räntesänkning skulle
däremot, såsom statskontoret framhållit, kräva, att det i utlåningsfonderna
investerade lånekapitalet i motsvarande mån utbyttes mot skattemedel.

Kungl. Maj:ts förslag örn sänkning av räntan å lån från vissa statens
utlåningsfonder till 4 % procent grundar sig på statskontorets, av riksgäldskontoret
biträdda förslag i ämnet. Enligt vad utskottet inhämtat,
kan medelräntefoten å statens upplånade kapital — med undantag av det
i statens järnvägar investerade -- preliminärt beräknas för budgetåret
1933/1934 uppgå till ej fullt 4.4 procent. Med hänsyn härtill Ilar utskottet
ansett den av Kungl. Majit föreslagna räntesänkningen till 4 procent
böra komma till stånd. Däremot kan utskottet icke tillstyrka de motionsvis
framställda yrkandena örn sänkning till 4 procent av räntan å
iån ur vattenkraftslånefonden och rederilånefonden, enär en sä långt gå -

IHskoHct.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

ende räntenedsättning skulle, på sätt departementschefen också framhållit,
kunna medföra, att det i fonderna investerade lånemedelskapitalet
finge i viss utsträckning utbytas mot skattemedel.

Beträffande lån ur statens bostadslånefond har Kungl. Majit ej ifrågasatt
någon räntesänkning, medan i motionerna 1:52 och 106 samt 11:90
och 168 föreslagits en sänkning av räntan till 4 procent, respektive 4 Y
procent å sådana lån, där räntan för närvarande utgör 5 procent. I anslutning
till sin i det föregående intagna ståndpunkt och under erinran
att innevarande års riksdag heslutit lättnader för låntagare från egnahemslånefonden
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att jämväl räntan
å lån ur statens bostadslånefond — i den mån den ej redan utgår med
lägre procentsats — bestämmes till 4 Yi procent. Härvid förutsättas vissa
jämkningar utöver vad Kungl. Majit föreslagit i lånevillkoren, varom
Kungl. Majit äger fatta beslut.

I motionerna 1:106 och 11:168 har beträffande statens bostadslånefond
ifrågasatts att, utöver den motionsvis begärda räntesänkningen, även bereda
vissa avskrivningslättnader m. m. för låntagare ur fonden. Under
tillkännagivande att framställning i detta ämne för närvarande är beroende
på Kungl. Majlis prövning avstyrker utskottet vidtagande av åtgärder
från riksdagen i den i motionerna angivna riktningen.

Det i motionen 11:181 framförda förslaget att yttranden över ansökningar
örn lån ur vattenkraftslånefonden icke hädanefter skulle infordras
från vattenfallsstyrelsen kan utskottet icke tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
herrar Berlings m. fl. och Svenssons i Lands
krona m. fl. motioner (I: 52 och II: 90) samt herrar
Bergs och Hanssons samt Hällgrens m. fl. motioner
(1:106 och 11:168) i vad de avse sänkning av räntan
å lån ur statens bostadslånefond ävensom med avslag
å herrar Bodins m. fl., Johanssons i Bro m. fl. och
Nordborgs motioner (1:51 och 219 samt 11:352), mé
medgiva, att beträffande lån, som beviljats eller n*å
komma att beviljas från statens bostadslånefond, vattenkraftslånefonden,
luftfartslånefonden, hantverkslånefonden,
rederilånefonden eller industrilånefonden,
den årliga räntan må — beträffande lån ur statens
bostadslånefond, i den mån den årliga räntan ej redan
utgår efter lägre procentsats — från och med den
1 juli 1934 tills vidare utgå efter 4 Y procent, med
iakttagande av de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 3 januari
1934 förordade villkoren;

5

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

II) att herrar Bergs och Hanssons samt Hällgrens
m. fl. ovannämnda motioner (1:106 och II: 168) i vad
de avse ytterligare lättnader för låntagare ur statens
bostadslånefond ej ina till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

lil) att herr Bengtssons i Kullen motion (11:181) ej
må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 17 april 1934.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Kvarnzelius, Nilsson i Malmö,Borell,
Oscar Olsson, Bagge, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfelt, Jonsson i Lycksele och Tham-,
sami

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Jansson, Strindlund,
Törnkvist i Karlskrona, Andersson i Höör, Jonsson i Eskilstuna, Norsell, Olofsson i Digernäs,
Aronson, Andersson i Ovanmyra och Olsson i Staxäng.