Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1934 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 1934/1935 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Departementet.
l:o) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli. På grund av Kungl. Maj:ts därom i den till
riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935 gjorda framställning
(punkt 1, sid. 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 6,048
kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Riksarkivet. I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 har
Kungl. Majit upptagit det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet med
oförändrat belopp, 164,800 kronor.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr JE. Sjödahl (I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr I.
Anderson i Norrköping (II: 97), har hemställts, att riksdagen måtte i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 uppföra anslaget tili icke-ordinarie personal
vid riksarkivet med 30,100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8.
1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 31
anförts följande:
I årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, punkt B. 1) ingår i det
ordinarie anslaget av 164,800 kronor ett belopp av 27,100 kronor för e. o.
personal vid riksarkivet (jfr Statsliggaren 1933/1934, sid. 294). Det är
samma belopp, som riksdagen, i överensstämmelse med då föreliggande
statsverksproposition, år 1933 beviljade för innevarande budgetår. I den
år 1932 fastställda riksstaten uppfördes däremot sagda anslag med 30,100
kronor, i likhet med vad fallet varit sedan budgetåret 1925/1926. Alltså
ägde förlidet år en nedsättning rum med 10 procent eller 3,000 kronor.
I skrivelse av den 16 augusti 1933 angående ämbetsverkets anslagsbehov
har riksarkivet hemställt, att anslaget åter måtte uppföras med sitt tidigare
belopp eller 30,100 kronor. Sedan riksarkivet erinrat örn ovannämnda
data, anför verket bland annat följande.
»Under föreliggande omständigheter har det redan under det första
halvåret 1933 visat sig ogörligt att uppfylla det program, som finnes uttryckt
i granskningsnämndens--- -— promemoria, då där säges: Alen
det kan ej förordas att vidtaga en nedsättning av löneförmånerna för de
redan anställda icke-ordinarie befattningshavarna’. En betydlig nedsättning
av de extra befattningshavarnas redan förut blygsamma löneförmåner
har måst genomföras, eftersom riksarkivet så långt möjligt velat undvika
avskedanden. Att denna lönereduktion icke behövde taga ännu värre
proportioner, än som till slut visade sig vara av nöden, är endast att tillskriva
det förhållandet, att långvariga sjukdomar och opåräknade tjänstledigheter
under kalenderårets första hälft medfört besparingar, som i viss
mån lindrat de befarade verkningarna.
Riksarkivet emotser med särskilt stora bekymmer tjänsteförhållandenas
gestaltning under det nu påbörjade budgetåret, då de beslutade inskränkningarna
skola göra sig gällande i sin fulla utsträckning. Dessa bekymmer
gälla icke blott de enskilda befattningshavarnas villkor, utan även
och icke minst möjligheten för riksarkivet att fylla sina arbetsuppgifter,
för vilka det i stor utsträckning är hänvisat till biträdet av sin extra personal.
Den svåra lokalsplittring, som föranletts av den starka tillväxten
av arkivalier och som icke kan hävas, förrän riksarkivets byggnadsfråga
vunnit sin lösning, nödvändiggör för närvarande uppehållandet av icke
mindre än tre fullständiga och en partiell expedition.---För expe
ditionernas
skötsel måste såväl ordinarie som extra personal tagas i anspråk,
och för de trängande ordnings- och förteckningsarbetena samt de
viktiga och krävande publikationsuppgifterna finnas endast mycket begränsade
arbetskrafter att tillgå.
De här anförda förhållandena synas utgöra starka skäl för att ett sådant
undantag från tillämpningen av den allmänna reduktionen av anslag till
icke-ordinarie befattningshavare, som medgivits vissa andra institutioner,
också må komma riksarkivet till godo. Riksarkivet, som med tillfredsställelse
iakttagit, huruledes dess systerinstitution kungl, biblioteket på
goda grunder undantagits från nämnda nedskärning, har svårt att inse,
att icke för dess egen del skäl av minst lika stark bärkraft föreligga.»
De skäl, som riksarkivet sålunda anfört, synas vara bärkraftiga och
övertygande. Då ämbetsverket påvisar, att det bland annat varit tjänst
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
ledigheter, vilka för vetenskapligt ändamål beviljats vissa av verkets ordinarie
tjänstemän, som berett den oundgängligen behövliga marginalen
för den e. o. personalen, bör det framhållas, att det ju icke kan vara riktigt,
att medelsanskaffningen till lönerna för ett verks e. o. personal skall
i så stor utsträckning vara beroende av dylika tillfälliga omständigheter.
Enligt vad vi inhämtat, torde också de vetenskapliga arbetsuppgifter, för
vilka under den gångna tiden tjänstledigheter beviljats, numera vara antingen
avslutade eller stå inför sin fullbordan. Det är icke nu känt, att
under budgetåret 1934/1935 anledning till dylik tjänstledighet kommer att
yppa sig, varför ju icke är att räkna med någon dylik extra tillgång till
finansiering av den e. o. personalens löner. Det torde därför kunna befaras,
att ämbetsverket och dess e. o. personal redan under nästa budgetår
bliva försatta i en verkligt bekymmersam belägenhet. Härvid är att observera,
att trots den opåräknade marginal, som ämbetsverket genom sagda
tjänstledigheter fått till sitt förfogande, likvisst ingalunda obetydliga
reduktioner måst vidtagas i den e. o. expeditionsvaktspersonalens löner.
Till det här anförda må ytterligare läggas, att särskilda omständigheter
göra reduktionen av 3,000 kronor särdeles kännbar för riksarkivet.
Till belysande av antydda omständigheter må följande anföras: Då
även de avlöningsförhöjningar, som automatiskt följa av e. o. tjänstemäns
reglementsenliga stigning i löneklass, utgå av anslaget till icke-ordinarie
tjänsteman, blir det en given följd, att under en period, som innefattar
relativt få befordringar till ordinarie tjänst, en ständigt växande del av
anslaget åtgått för sådant ändamål och följaktligen ett allt mindre antal
arbetskrafter därur kunnat betalas. Av icke-ordinarieanslaget falla, örn
man bortser från förordnanden på grund av långvarig sjukdom eller andra
anledningar, på löneklassökningarna icke mindre än cirka 5,000 kronor.
På andra håll inom statsförvaltningen lia liknande svårigheter avhjälpts
på olika sätt. Kungl, biblioteket har exempelvis, med hänsyn bland annat
till motsvarande förhållanden, vid upprepade tillfällen kommit i åtnjutande
av en välbehövlig anslagsökning. Motsvarande förbättringar föreslås
i år för vitterhetsakademien och nationalmuseum.
Reduktionen år 1933 kom till tiden att sammanfalla med en omdisposition
av riksarkivets arbetskrafter, som så att säga aktualiserade de med
sistberörda omständigheter sammanhängande svårigheterna. Från och
med maj 1926 till utgången av år 1932 var nämligen, på grund av upprepade
kungl, beslut (23 april 1926, 22 april 1927, 21 december 1928, 30 december
1930) arkivrådet J. A. Almquist i och för en omfattande undersökning
av den svenska kamerala förvaltningens äldre organisation befriad
från utövningen av övriga till hans arkivrådsbefattning hörande göromål.
I samband med därav påkallade förordnanden uppehöll en förste
amanuens under denna tid permanent ordinarie tjänst och avlönades alltså
ur vikariatsanslaget i stället för icke-ordinarieanslaget, varigenom hans
eljest på sistnämnda anslag belöpande arvode kunde disponeras på annat
sätt. Enligt kungl, beslut den 23 december 1932 återtog emellertid arkivrådet
Almquist från och med den 1 januari 1933 utövandet av sina ordinarie
ämbetsåligganden, och i följd därav har nämnda amanuens från och
nied sagda tid åter påförts icke-ordinarieanslaget. Därmed bortföll en
förut befintlig årlig tillgång av cirka 5,000 kronor eller en summa ungefärligen
motsvarande arvodesökningarna för den icke-ordinarie personalen.
Dessa 5,000 kronor måste uttagas av det enligt den sedan den 1 juli
Utskottet.
4 Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
1933 gällande ordningen till 27,100 kronor beskurna anslaget. Vid sådant
förhållande synes behovet av ett återställande av icke-ordinarieanslaget
till dess tidigare belopp än mera trängande.
Slutligen bör framhållas, att den reduktion, som förra året ägde rum
och i nu framlagda statsverksproposition föreslås skola bliva beståndande,
saknar varje stöd i utvecklingen av ämbetsverkets ämbetsuppgifter, vilken
utveckling i stället pekar i motsatt riktning. Följande siffror kunna till
belysning härav anföras:
Ar
Antal för |
Antal |
|||
forskare |
Antal kon- |
ink. |
||
Antal forsk- |
framtagna |
cept till utg. |
skri- |
|
ningsbesök |
volymer |
skrivelser |
velser |
|
1925 .......... |
.......... 11,856 |
31,543 |
1,089 |
1,054 |
1926 .......... |
.......... 12,915 |
31,758 |
1,240 |
1,242 |
1927 .......... |
.......... 14,246 |
29,252 |
1,989 |
1,769 |
1928 .......... |
.......... 16,164 |
32,607 |
1,455 |
1,474 |
1929 .......... |
.......... 16,062 |
36,667 |
1,346 |
1,527 |
1930 .......... |
.......... 17,896 '' |
38,599 |
1,474 |
1,394 |
1931.......... |
.......... 17,828 |
36,293 |
1,680 |
1,663 |
1932 .......... |
.......... 19,733 |
37,493 |
1,322 |
1,717 |
Stegringen i ämbetsverkets arbetsbörda är så påfallande, att den ej torde
tarva kommentarer.
Av den i ärendet förebragta utredningen finner utskottet framgå, att den
nedsättning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare, som för innevarande
budgetår vidtagits för riksarkivet i likhet med de flesta övriga ämbetsverk,
kommit att bliva särskilt kännbar för riksarkivet. Den successiva
höjning av här förevarande anslagspost, som i andra fall av riksdagen medgivits
för att bestrida en med författningsenliga uppflyttningar i högre löneklass
följande ökad belastning, har nämligen icke tidigare kommit riksarkivet
till del. På grund av att här förevarande anslagsbehov så nyligen prövats
av riksdagen och då vidare en fråga av här förevarande art, med hänsyn
till eventuella konsekvenser, lämpligen i första hand torde böra prövas av
Kungl. Maj:t, har utskottet emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka det
nu motionsvis framförda yrkandet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Sjödahls samt herr Andersons i
Norrköping ovannämnda motioner (I: 31 och II: 97), i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet med oförändrat belopp, 164,800
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
3:o) Åtgärder för riksarkivets sigillvård. Uppehållande av expedition
i arkivlokalerna vid östermalmsgatan. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 2 och 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till åtgärder för riksarkivets sigillvård för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott meddela;
b) till uppehållande av expedition i riksarkivets nya lokaler
vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 4,000 kronor.
4:o) Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 4, sid. 3—4), vilket innebär en anslagsökning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för kungl,
biblioteket för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.
5:o) Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 5) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av
8,500 kronor.
6:o) Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalog
samt tio årsregister till densamma. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.
4—6) föreslagit riksdagen att dels till slutförande av redigeringen av den
för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 48:e årgång,
omfattande år 1933, samt för påbörjande av redigeringen av accessionskatalogens
49:e årgång, omfattande år 1934, för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor, att användas enligt av Kungl.
Majit meddelade föreskrifter, dels ock till påbörjande av redigeringen av ett
tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 4lia—50:e årgångar, omfattande
åren 1926—1935, för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.
För accessionskatalogen utgår för innevarande budgetår ett anslag av
12,500 kronor eller samma belopp, som nu äskas för budgetåret 1934/1935.
6
Statsutskottets utlåtande Nr: 8.
Utskottet.
Till redigering av ett tioårsregister till accessionskatalogens 3lia—40:e årgångar,
omfattande åren 1916—1925, har riksdagen tidigare beviljat sammanlagt
14,000 kronor, fördelade på budgetåren 1924/1930. Totalkostnaden
för det nu planerade tioårsregistret har av riksbibliotekarien med hänsyn
till det ökade sidantalet beräknats till 16,600 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer förty,
att riksdagen må
a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 48:e
årgång, omfattande år 1933, samt för påbörjande av redigeringen
av accessionskatalogens 49:e årgång, omfattande
år 1934, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade
föreskrifter;
b) till påbörjande av redigeringen av ett tioårsregister till
nämnda accessionskatalogs 41 :a—50:e årgångar, omfattande
åren 1926—1935, för budgetåret 1934/1935 bevilja ett extra
reservationsanslag av 2,000 kronor.
7:o) Katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 7, sid. 6), vilket innebär en anslagsökning
med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,
biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 25,600
kronor.
8:o) Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga
äldre arkivalieomslag m. m. Kungl. Majit har (punkt 8, sid. 6—7) föreslagit
riksdagen att till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet
befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra anslag av 4,350 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott meddela.
När fråga örn anslag för här ifrågavarande ändamål år 1930 förelädes
riksdagen (punkt 9 av 1930 års åttonde huvudtitel) meddelade föredragande
departementschefen, att riksarkivet och riksbibliotekarien framlagt en plan för
arbetenas bedrivande. Enligt denna plan skulle för ändamålet en för uppdraget
väl lämpad person anställas vid kungl, biblioteket, vid vars handskriftsavdelning
arbetet i huvudsak skulle utföras, för en tid av förslagsvis tre år med
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
uppgift att under ledning av riksbibliotekarien och handskriftsavdelningens
föreståndare uteslutande ägna sig åt nämnda uppdrags fullgörande, vilket i
så fall i huvudsak beräknades kunna vara slutfört inom nämnda tid av tre
år. Till den sålunda framlagda planen uttalade föredragande departementschefen
sin anslutning. Riksdagen biföll (riksdagens skrivelse 1930: 8 A,
puukt 9) Kungl. Maj:ts berörda förslag, varvid riksdagen emellertid betonade
önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar bedreves på ett
sådant sätt, att arbetet kunde hinna slutföras inom den beräknade tiden.
För utförandet av här förevarande undersökningar, vilka sålunda tidigare
beräknats kunna i huvudsak slutföras under en tid av tre år, hava anslag
redan utgått för fyra budgetår, och fortsatt anslag äskas nu jämväl för ett
femte budgetår utan att uppgift lämnats örn den tidpunkt, då undersökningarna
kunna beräknas bliva slutförda.
Utskottet har icke velat motsätta sig, att anslag för ändamålet anvisas för
budgetåret 1934/1935 med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 4,350 kronor
eller samma belopp, som utgår för innevarande budgetår. Emellertid utgår
utskottet ifrån att — därest anslag för ändamålet erfordras jämväl för tid
efter sagda budgetår — framställning i ämnet åtföljes av utredning rörande
den tid och de kostnader, som ytterligare må beräknas för slutförandet av
förevarande undersökningar.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till undersökning av i kammararkivet
och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 4,350 kronor,
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott meddela.
9:o) Pedagogiska biblioteket i Stockholm. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 7—10) samt under hänvisning till den i ärendet
förebragta utredningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de
villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
10:o) Skandinaviske bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Gene
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
viévebiblioteket i Paris för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
H:o) Förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 11), vilket innebär en anslagsökning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid
nationalmuseet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Maj:t må äga att bestämma.
12:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid nationalmuseet. Försäkring och transport av konstföremål
vid nationalmuseet. Konservering av handtecknings- och
gravyrsamlingarna vid nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 12—14) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid nationalmuseet för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor
att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela;
b) till försäkring och transport av konstföremål, som äro
eller varda deponerade hos nationalmuseet, för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;
c) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna
inom nationalmuseet för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 2,200 kronor.
13:o) Konservering av statens tavelsamlingar å de kungl, slotten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 13), hemställer utskottet,
att riksdagen må till konserveringsarbeten å föremål, tillhörande
statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av
2,000 kronor.
14:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
havare vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,
som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
15:o) Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar. I enlig
het med Kungl. Majits förslag (punkt 17, sid. 14), vilket innebär en anslagsökning
med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor att utgå efter grunder,
som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
16:o) Naturhistoriska riksmuseet, samlingar m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 18, sid. 14—16), vilket innebär en överflyttning
av ett belopp av 5,000 kronor från det extra till det ordinarie anslaget,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka det i riksstaten under rubrik: Naturhistoriska
riksmuseet uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingar
m. m., nu 85,000 kronor, med 5,000 kronor till
90,000 kronor;
b) till förstärkande av den i nämnda anslag ingående
anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 8,700
kronor.
17:o) Särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,
tillika trädgårdsskötare. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid
naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.
18:o) Arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska
avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 20, sid.
17), vilket innebär en anslagsökning med 170 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 3,320 kronor att utgå enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19:o) Arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 21, sid.
17—18), vilket innebär en anslagsökning med 150 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 2,670 kronor.
20:o) Vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å
naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning. Arbetsbiträde vid
museets etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 22 och 23) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar
å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor;
b) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 2,670 kronor.
21 :o) ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag
(punkt 24, sid. 18—19), vilket innebär en anslagsminskning med 1,400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till ökade medel till expenser m. m. för
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 23,000 kronor
att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare
bestämmelser, som av Kungl. Majit föreskrivas.
22:o) Fortsatt iordningställande av en för etnografiska museet
upplåten byggnad. Sedan 1932 års riksdag till fortsatt iordningställande
av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse
den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag
beviljat ett belopp av 96,140 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisats för budgetåret 1932/1933 15,000 kronor och för budgetåret
1933/1934 22,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 25, sid. 19—20) föreslagit
riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag beviljade belopp av
96,140 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom extra reservationsanslag anvisa
10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det ntav 1932 års riksdag till fortsatt
iordningställande av f. d. livregementets dragoners
kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. beviljade
beloppet av 96,140 kronor för budgetåret 1934/1935 såsom
extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.
23:o) Nordiska museet. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
26) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor
att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.
24:o) Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 27, sid. 21) hemställer utskottet,
att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 22,000
kronor att under villkor, att valet av föreståndare för museet
godkännes av Kungl. Majit, och under de övriga villkor,
Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen
för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas
för museets förvaltningsomkostnader och i främsta
rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.
25:o) Musikhistoriska museet. Kungl. Majit har (punkt 28, sid. 22—
23) föreslagit riksdagen att till musikhistoriska museet för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor att på de villkor och under
de förbehåll, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
För ändamålet har från och med budgetåret 1923/1924 utgått ett årligt
anslag av 4,000 kronor. Av statsrådsprotokollet inhämtas att museets styrelse
anhållit örn utverkande för budgetåret 1934/1935 av ett till 15,000 kronor
förhöjt anslag. Styrelsen har till stöd härför anfört bland annat att museet
nu utvecklats så, att styrelsen förhyrt nya, för verksamheten lämpliga lokaler
samt att musikaliska akademien för att sätta museet i stand att anskaffa
de nya lokalerna under vartdera av räkenskapsåren 1932/1933 och 1933/1934
lämnat ett bidrag av 4,500 kronor, vilket emellertid ej vore att påräkna för
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
nästkommande räkenskapsår. Museets egna inkomster av inträdesavgifter,
utställningar och konserter kunde ej beräknas högre än 1,000 kronor, vartill
för räkenskapsåret 1934/1935 komme en besparing å beviljade lotterimedel
med 2,000 kronor. Med iakttagande av den största sparsamhet kunde
museet beräkna de ofrånkomliga utgifterna enligt följande tablå:
Hyror........................................ kronor 6,000
Löner: Föreståndare...................kronor 5,000
Amanuens..................... » 3,000 » 800o
Städning, vaktmästarhjälp och underhåll.............. » 2,000
Kostnader för föremål och arkiv.................... » 2,000
Summa kronor 18,000
Musikaliska akademien har livligt tillstyrkt framställningen, under erinran
att museet enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser stöde under akademiens
inseende och under framhållande av museets betydelse ej endast
såsom centralinstitution för insamlingsarbetet i vad som rör svensk folkmusik,
kyrkomusik, instrumenthistoria och teaterhistoria utan även såsom
musikvetenskaplig forskningsanstalt.
Departementschefen har anfört följande:
»Genom den omorganisation, museet undergått de senare åren, har dess
samlingar och arkiv på ett helt annat sätt än tidigare blivit tillgängliga för
allmänhet och forskare. Härmed har emellertid följt ökade kostnader, som
med hänsyn främst till museets karaktär av en institution för vetenskaplig
forskning icke i större utsträckning torde komma att uppvägas av ökade
inkomster.
Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla den stora betydelse museet
har för undervisningen vid musikkonservatoriet. Enligt de av Kungl.
Maj:t fastställda stadgarna skall nämligen museet avgiftsfritt upplåtas för
undervisningen i musikhistoria åt eleverna vid konservatoriet. Härjämte
skall åt forskare beredas fritt tillträde till museet. Ett nedläggande av verksamheten,
som skulle riskeras, därest ej museet erhölle ökat anslag, skulle
således komma att menligt inverka på effektiviteten av ifrågavarande undervisning.
Jämväl den musikvetenskapliga forskningen skulle drabbas hårt
därav.
Med hänsyn till vad som sålunda anförts finner jag mig i så måtto böra
tillmötesgå museets framställning, att jag förordar, att det nu utgående
statsbidraget till museet höjes till 8,000 kronor.»
Utskottet finner, att styrelsen för stiftelsen musikhistoriska museet genom
de vidtagna åtgärderna att förhyra ökade lokaler för museet m. m. bundit
institutionen som enligt den förebragta utredningen synes vara för sin
ekonomi så gott som helt beroende av bidrag från det allmänna — vid betydligt
ökade utgifter med härav följande krav på ökat statsbidrag utan att
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
statsmakterna satts i tillfälle att i förväg taga ställning till denna fråga.
Under förhandenvarande omständigheter har utskottet emellertid icke ansett
sig böra motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag, utan hemställer,
att riksdagen må till musikhistoriska museet för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor att
på de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
26:o) Svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
29) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 3,500 kronor att på de
villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
27:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 30,
sid. 24) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
kleresistaten, nu 85,000 kronor, med 15,000 kronor till 100,000
kronor.
28:o) Ersättning för prästerskapets tionde. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 31) föreslagit riksdagen i fråga örn det ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för prästerskapets tionde avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härmed
anm ales.
29:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 32, sid. 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet, nu 50,000 kronor,
med 10,000 kronor till 60,000 kronor.
30:o) Pastor vid svenska Margaretaförsamlingen i Oslo. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 33, sid. 27—30) hemställer utskottet,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må i riksstaten under rubrik: Pastor vid
svenska Margaretaförsamlingen i Oslo uppföra ett ordinarie
anslag av 6,000 kronor,
31:o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna
nied finska språket. Sedan 1932 års riksdag till tre stipendier för utbildande
vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett
extra anslag å 10,800 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1932/
1934 anvisats ett belopp av 3,600 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 34)
föreslagit riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag anvisade extra anslag
för budgetåret 1934/1935 anvisa återstoden, 3,600 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1932 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1934/1935 anvisa återstoden, 3,600 kronor.
32:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,
sid. 31), vilket innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 45,500 kronor.
33:o) Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anställda präster. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 36) föreslagit riksdagen i fråga om dyrtidstillägg
åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder anställda präster avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande; vilket härmed
anmäles.
34:o) Kostnader förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 37) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.
35:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 38) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) för anordnande under år 1934 vid fyra folkskoleseminarier
av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor;
b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
36:o) Domkapitlens expeditioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 39, sid. 33—34) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i den ordinarie staten för domkapitlens expeditioner
uppförda anslagsposten till expenser, nu 34,000
kronor, med 900 kronor till 34,900 kronor,
b) minska den i samma stat uppförda anslagsposten till
tryckningskostnader, nu 7,500 kronor, med 1,000 kronor
till 6,500 kronor,
c) öka den i samma stat uppförda anslagsposten till hyror,
nu 6,400 kronor, med 100 kronor till 6,500 kronor,
d) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till domkapitlens expeditioner med
oförändrat belopp, 320,800 kronor.
Akademier m. m.
37:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 35), vilket innebär en
anslagsminskning med 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1934 och för vissa i samband därmed stående utgifter
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,600 kronor.
38:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, sid.
16 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35—36), vilket innebär en anslagsökning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
reservationsanslag av 6,500 kronor.
39:o) ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 37—38), vilket innebär en
anslagsökning med 1,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhetsakademien för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 91,200 kronor
att utgå med den fördelning och efter de närmare grunder,
som av Kungl. Maj:t bestämmas.
40:o) Vissa extra anslag till vitterhetsakademien. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 43—48) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
reservationsanslag av 9,000 kronor;
b) till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare
vid vitterhetsakademien samt riksantikvariens
ombud för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må finna gott meddela;
c) till vakthållning för öppethållande av statens historiska
museum för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 9,700 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
d) till vård och underhåll av det under vitterhetsakademiens
inseende ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor;
e) till underhåll av det under vitterhetsakademiens inseende
ställda antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;
f) till inköp av instrumentutrustning för vitterhetsakademien
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
41 :o) De under vitterhetsakademiens inseende ställda ostasiatiska
arkeologiska samlingarna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
49) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till den ostasiatiska arkeologiska samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt till expenser för densamma
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 18,000
kronor.
42:o) Förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien
för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till
undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 50, sid. 41—42), vilket innebär en anslagsökning med 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa
anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
11,400 kronor.
43:o) Skolan för dekorativ konst. Undervisning i materiallära vid
konsthögskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och
52) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 18,700
kronor;
b) till arvode åt extra lärare i materiallära vid konsthögskolan
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
3,500 kronor.
44:o) Förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m.
Biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien, ökad undervisning
i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 53—55) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiel och expen
Bihang
till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ser m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 11,000 kronor;
b) till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien
vid vården av biblioteket för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 1,500 kronor;
c) till ökad undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära
vid musikkonservatoriet för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
45:o) Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkt
56 omförmälda förrådsbyggnader och där förvarad lösegendom
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av
12,745 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
46:o) Professur i filosofi vid universitetet i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1934/1935 utan angivet belopp
upptaga den ena av de i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och
lärare m. fl. Filosofiska fakulteten, uppförda professurerna
i filosofi.
47:o) Amanuens, tillika underläkare vid oftalmiatriska kliniken
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
58, sid. 46—48) hemställer utskottet,
att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
under oftalmiatriska kliniken uppföra 1 amanuens, tillika
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
underläkare, med ett arvode av 1,800 kronor, under villkor
att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska
sjukhusets stat, ävensom för ändamålet höja det ordinarie
anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, med
ett belopp av 1,800 kronor.
48:o) Amanuens vid psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 48—50) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
under rubrik psykiatriska kliniken uppföra 1 amanuens
med ett arvode av 3,000 kronor ävensom för ändamålet
höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,
med ett belopp av 3,000 kronor.
49:o) Uppvärmning, belysning m. m. av de i Gustavianum vid
universitetet i Uppsala inrymda institutionerna. Extra utgifter,
däri inberäknad tryckningskostnad m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 50—52) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga
den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under T.
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse
arvoden m. m. upptagna anslagsposten till 1 lärare i utförande
av ritningar för vetenskapliga ändamål,
den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II.
Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposten till gymnastikinrättningen,
samt
den därsammastädes upptagna anslagsposten till ridundervisningens
uppehållande;
b) i utgiftsstaten under II. Anslag till materiel m. m.
— med uteslutande av anslagsposterna till myntkabinettet
å 100 kronor, till konstmuseet å 1,200 kronor, till Viktoriamuseet
för egyptiska fornsaker å 360 kronor samt till seminariet
för klassisk fornkunskap och antikens historia: till
städning och rengöring m. m. å 340 kronor — uppföra en
anslagspost å 2,000 kronor till vissa museer och institutioner
inom humanistiska sektionen;
c) minska den under samma avdelning uppförda anslagsposten
till museet för nordiska fornsaker, nu 3,325 kronor,
med 25 kronor till 3,300 kronor;
d) under samma avdelning — med uteslutande av den
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna
uppförda anslagsposten till uppvärmning, belysning m. m.
— under enahanda rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning,
belysning, städning m. m. å 6,000 kronor;
e) öka den under samma avdelning upptagna anslagsposten
till extra utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad,
nu 56,130 kronor, med 10,870 kronor till 67,000 kronor;
f) vid bifall härtill öka det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med 16,845 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 46:o)—49:o) tillstyrkt, kommer
det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu
l, 336,564 kronor, att ökas med 21,645 kronor till 1,358,209 kronor.
50:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 52—55) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar
m. m. under biblioteket uppförda anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 38,030
kronor, med 6,370 kronor till 44,400 kronor;
b) öka det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala universitet,
avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 373,230
kronor, med 6,370 kronor till 379,600 kronor.
51:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän vid universitetet i Uppsala m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra
ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid
universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 40,150 kronor att med särskilda belopp av
Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1934 under punkten 62 angivna ändamålen.
52:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala
m. m. Kungl. Majit har (punkt 63, sid. 57—60) föreslagit riksdagen att
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
till materiel för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 65,500 kronor att
av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
om förmälda ändamålen.
Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1933/1934 uppfört med ett belopp
av 36,200 kronor. Anslagshöjningen i förhållande till löpande riksstat har
vållats därigenom att dels ett för innevarande budgetår såsom särskilt extra
reservationsanslag å 14,100 kronor anvisat anslag till uppehållande av verksamheten
å pedagogiska seminariet och övningsskolan upptagits under nu
förevarande anslag och uppförts med ett till 11,300 kronor sänkt belopp,
dels anslagsposten till utgivande av universitetets årsskrift ökats från 3,000
kronor till 13,000 kronor, dels ock en anslagspost å 8,000 kronor beräknats
till materiel m. m. för paleontologiska institutionen.
I statsrådsprotokollet erinras i avseende å sistnämnda anslagspost, att den
paleontologiska institutionens nybyggnad, till vilken 1929 års riksdag anvisat
erforderliga medel, nu stöde färdig och inredd. I den ordinarie staten för
universitetet i Uppsala vore under II. Anslag till materiel m. m. för paleontologiska
institutionen uppfört ett anslag å 1,750 kronor. Det större akademiska
konsistoriet hade hemställt örn ett anslag av 26,250 kronor till
materiel m. m. för institutionen utöver nyssnämnda å ordinarie stat utgående
anslag till nämnda ändamål. Kanslern hade rörande denna framställning
hemställt, att det extra reservationsanslaget till ytterligare medel till
materiel m. m. för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala måtte för
budgetåret 1934/1935 upptagas med ett från 120,000 kronor till 135,000
kronor förhöjt belopp, av vilket belopp 5,000 kronor avsetts för tillgodoseende
av en del av paleontologiska institutionens anslagsbehov.
Departementschefen erinrar örn att medel till sådana ändamål, som vore
att hänföra till för institutionens drift oundvikliga utgifter, såsom uppvärmning,
gas, elektricitet, vatten, städning och rengöring, telefon m. m. lämpligen
borde uppföras att ingå i nu förevarande anslag. Så hade förut fallet
varit ifråga om nya institutionsbyggnader. Departementschefen räknade, att
institutionens normala driftkostnadsanslag — därvid frånsett den mera specialvetenskapligt
betonade materielutrustningen och arbetshjälpen — kunde,
med iakttagande av den sparsamhet tidsläget krävde, uppskattas till omkring
10,000 kronor. Helst borde en motsvarande summa uppföras å ordinarie
stat, men då för närvarande en ändring av de ordinarie staterna lämpligen
icke borde ifrågakomma, föresloge departementschefen, att för paleontologiska
institutionen i förevarande anslag inräknades ett belopp av (10,000
det ordinarie anslaget å 1,750=) 8,250 kronor eller avrundat 8,000 kronor.
Därutöver för institutionens behov erforderliga medel borde utgå ur det
extra reservationsanslaget till ytterligare medel till materiel m. m. för vissa
institutioner.
Utskottet.
22 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till materiel m. m. för den numera färdigställda paleontologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala synes hava avsetts dels nu utgående belopp
å 1,750 kronor i den ordinarie universitetsstaten, dels 8,000 kronor
under här förevarande anslag, dels ock härutöver erforderliga medel av det
extra reservationsanslaget till ytterligare medel till materiel m. m. till vissa
institutioner vid universitetet i Uppsala. Utskottet, som icke kunnat undgå
att finna nu omförmälda uppdelning på olika anslag mindre tillfredsställande
ur överskådlighetens synpunkt, har dock icke velat motsätta sig Kungl.
Maj:ts förslag i denna del.
Vad Kungl. Majit i övrigt under här förevarande punkt föreslagit har
icke givit utskottet anledning till erinran,
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra reservationsanslag av 65,500 kronor att av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934
under punkten 63 omförmälda ändamålen.
53:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 64, sid. 60—63), vilket
innebär en anslagsökning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 113,500 kronor, varav
4.000 kronor äro avsedda till avlöning av personal vid
bibliotekets bokbinderi.
54:o) Ytterligare medel till materiel m. m. till vissa institutioner
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
65, sid. 63—67), vilket beträffande anslaget till beredande av ytterligare
medel till materiel m. m. innebär en anslagsökning med 15,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.
till vissa institutioner vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av
135.000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
som av Kungl. Majit meddelas;
b) till förstärkning av den i staten för universitetet i
Uppsala upptagna anslagsposten: reparationer för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
55:o) Lunds universitet: Universitetsstaten. Kungl. Majit har (punkt
66, sid. 68) föreslagit riksdagen att
ej mindre för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga
dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer oell lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
Filosofiska fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning,
dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
Juridiska fakulteten uppförda anslagsposten till uppehållande av den praktiska
kursen inom fakulteten,
dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten
till ledare för kurser i ritning och uppmätning för vetenskapliga
ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,
än även vid bifall härtill uppföra det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, med oförändrat belopp 1,231,900 kronor.
I samband härmed har ritskottet till behandling föreliaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Petrén och I.
Pauli (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr T. Erlander m.fl.
(II: 179), i vilka motioner hemställts, att riksdagen behagade medgiva, att
å Lunds universitets stat upptages ytterligare en amanuensbefattning vid
Lunds universitet samt att riksdagen för ändamålet ville anslå ett arvode av
1,800 kronor.
Till stöd för det motions vis framställda yrkandet har i motionen I: 88
anförts följande:
Lunds universitet har i år liksom tidigare bland sina riksdagspetita
upptagit ett anslag å 1,800 kronor på ordinarie stat till en amanuens vid
farmakologiska institutionen. Detta anslag har emellertid icke blivit upptaget
i årets statsverksproposition. Behovet av denna amanuenshefattning
är dock av flera skäl synnerligen stort.
Sakkunskapen torde allmänt vara av den uppfattningen att undervisningen
i farmakologi vid universitet och högskolor hör i största möjliga
utsträckning byggas på demonstrationer av farmakodynamiska experiment.
Dylika kräva emellertid för sitt förberedande mycken tid och assistens
och torde över huvud taget ej kunna i önskvärd utsträckning framföras
utan att läraren i ämnet erhåller hjälp av en amanuens. Först genom
skapandet av en amanuensbefattning blir det dessutom möjligt att för den
farmakodynamiska vetenskapen vinna unga adepter, som få tillfälle att av
densamma inhämta mer än vad som motsvarar den skäligen elementära
obligatoriska kursen för medicine kandidatexamen, ett förhållande, som är
av betydelse ej endast för farmakologien själv utan i kanske ännu högre
grad för de kliniska discipliner, som bygga på denna vetenskap.
Dessa synpunkter lia också beaktats så att vid Uppsala universitet inrättades
en amanuensbefattning redan 1861 och vid karolinska institutet
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1913. Vid Lunds universitet, där tack vare nybyggnaden 1924 landets
modernaste farmakologiska institution finnes och där enligt den Wicksellska
studentundersökningen antalet aktiva medicinare år 1930 var 470 mot
415 i Uppsala, finnes icke någon amanuensbefattning upptagen på ordinarie
stat, men denna brist Ilar man de senaste åren sökt avhjälpa genom
att ur till Kungl. Maj:ts disposition ställda medel anvisa avlöning till en
e. o. amanuensbefattning. Stor risk torde för närvarande finnas för att
dessa medel måste tagas i anspråk för andra ändamål, meri oavsett detta
innebär nu praktiserade arrangement avsevärda olägenheter, för vilka
nedan redogöres.
I den skrivelse, varmed professor Gunnar Ahlgren inför större akademiska
konsistoriet i Lud motiverar sitt förslag örn en amanuensbefattnings
inrättande, anföres bland annat följande:
»Farmakologiska institutionen i Lund är, mig veterligen, den enda i sitt
slag vid något in- eller utländskt universitet jämförligt med Lunds, som
saknar avlönad amanuens- eller motsvarande befattning. Att behovet av
amanuenshjälp praktiskt taget över allt tillgodosetts är också helt naturlif
-^n rationell undervisning i farmakodynamik, farmakologiens kärna,
måste nämligen till stor del bestå i framförandet av experiment å djur och
människor. Detta lörutsättes också av gällande examensstadga, enligt
vilken kursen i farmakologi för med. kand. examen skall utgöras av
undervisningskurs med demonstrationer samt övningar i receptskrivning’.
En undervisning i farmakodynamik utan experiment är som en klinisk
undervisning utan patienter, som en undervisning i patologi utan
obduktioner etc. De merendels synnerligen tidsödande förberedelserna till
de farmakodynamiska demonstrationerna ävensom oftast själva framförandet
av dem kräver oundgängligen biträde åt professorn av en amanuens.
En lärare i farmakodynamik utan amanuens är som en kirurg utan operationssköterska.
Hittills har sedan mitt tillträde av professuren i farmakologi en e. o.
amanuens fullgjort amanuenstjänsten i fråga; dessa personer lia härvid
haft full daglig sysselsättning. Ersättning för detta arbete har beviljats
ur till Konungens disposition stående medel på universitetets stat. Under
rådande förhållanden te sig utsikterna att även i fortsättningen erhålla
dylikt anslag ovissa.
En omständighet, som gör uppförandet av här ifrågavarande anslag på
ordinarie stat synnerligen önskvärt, är följande: Först då anslaget i fråga
disponeras på ordinarie stat, kan utbildningen av kompetenta amanuenskrafter
ske på ett följdriktigt sätt. Att märka är nämligen, att för ernående
av behövlig skicklighet för amanuenstjänst i farmakologi fordras
en särskild utbildningstid av åtminstone en termin. I praktiken rekryteras
amanuensbefattningar av motsvarande slag på så sätt, att någon student,
som visat särskild duglighet, under kurs och vid tentamen, anmodas att
fortsätta sin utbildning under minst en termin såsom oavlönad e. o. amanuens,
med utsikt att, under förutsättning av att resultatet av utbildningen
utfaller tillfredsställande, vinna befordran till ordinarie amanuens.
Det ligger då i öppen dag, att det för en institutionschef, som ej disponerar
ett amanuensanslag å ordinarie stat, är ganska ansvarsfullt att inbjuda en
studerande att underkasta sig de uppoffringar av tid och penningar, som
äro förknippade med en dylik utbildning, endast på lösa förhoppningar örn
att amanuensarvode i någon form kan komma att stå till förfogande vid
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
utbildningstidens slut. Särskilt är det svårt att rikta en anmodan av denna
art till någon student tillhörande de mindre bemedlades stora grupp, en
grupp, som ej sällan dock skänker de bästa amanuensämnena. — Då jag
bär framför dessa synpunkter, sammanhänger det bland annat med, att
här antydda svårigheter redan mött mig i mina försök att vinna amanuenshjälp.
»
Beträffande rekryteringssvårigheterna vilja vi framhålla, att dessa ökas
därigenom att innehavaren av en e. o. amanuensbefattning icke får tillgodoräkna
sig tjänsteår, vilket skulle lia varit fallet, örn befattningen varit
uppförd på ordinarie stat.
När kanslern för rikets universitet haft att yttra sig örn ifrågavarande
ärende, anför han bland annat följande:
»Behovet av anslag till en amanuens vid farmakologiska institutionen
synes vara så trängande, att det icke längre kan skjutas åt sidan. Jag vill
erinra örn att amanuensbefattningar redan finnas vid motsvarande institutioner
i Uppsala och Stockholm liksom överhuvudtaget vid alla de
andra medicinska institutionerna i riket, att farmakologiska institutionen
i Lund disponerar över nyuppförda, rymliga lokaler, samt att det icke
torde vara möjligt för vederbörande professor att utan biträde av amanuens
meddela en rationell, av experiment belyst undervisning i ämnet.
På grund av den föreliggande nödsituationen hava universitetsmyndigheterna
därför under de sista åren sett sig nödsakade att med anslag, som
ställts till förfogande från de till Kungl. Majlis disposition stående medlen,
avlöna en amanuens vid denna institution. Då emellertid behovet av en
amanuens utan all fråga är konstant och professorn, för att kunna förvissa
sig örn lämpliga aspiranter till befattningen, måste hava säkerhet för att
anslaget kommer att utgå även under ett kommande år samt vidare de så
kallade dispositionsmedlen mer än väl behövas för tillgodoseende av universitetets
mångfaldiga mera tillfälliga behov, lärer särskilt anslag å
1,800 kronor böra utverkas å universitetets stat för avlöning av här ifrågavarande
amanuens.»
Utskottet tinner, att den förebragta utredningen ådagalagt behovet av en Utskottet,
ordinarie amanuens vid Lunds universitets farmakologiska institution.
Emellertid är utskottet av den uppfattningen, att det lämpligen bör ankomma
på Kungl. Majit att framlägga förslag i ett ämne av den art, varom
här är fråga. Då ett dylikt förslag med hänsyn till det förefintliga behovet
synes kunna utan större tidsutdräkt förväntas och då det vidare torde bliva
möjligt att under ännu ett år liksom hittills ordna avlöningen för en amanuens
vid institutionen, har utskottet ej funnit anledning tillstyrka, att riksdagen
nu vidtager någon åtgärd med anledning av det motionsvis framförda
yrkandet. Med vad nu anförts torde motionerna I: 88 och II: 179 få anses
besvarade.
Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har ej givit ut"
skottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,
1. för budgetåret 1934/1935 utan angivna belopp upptaga
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
A. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten uppförda
professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk
språkforskning,
B. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Juridiska fakulteten uppförda
anslagsposten till uppehållande av den praktiska kursen inom
fakulteten,
C. den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I.
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse
arvoden uppförda anslagsposten till ledare för kurser
i ritning och uppmätning för vetenskapliga ändamål jämte
i andra därmed sammanhängande ämnen,
II. vid bifall härtill uppföra det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, med oförändrat belopp,
1,231,900 kronor;
b) att herrar Petréns och Paulis ävensom herr Erlanders
m. fl. ovanberörda motioner (I: 88 och II: 179) må anses
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.
56:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lund samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 68—69) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka den i avlöningsstater för vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 27,500
kronor, med 3,000 kronor till 30,500 kronor och förty höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m., nu 264,600 kronor, med 3,000 kronor
till 267,600 kronor.
57:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän vid universitetet i Lund m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra anslag av 59,385 kronor att med särskilda
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1934 under punkten 68 angivna ändamålen.
58:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 71—73), vilket innebär
en ökning med 1,000 kronor av den till materiel för historiska museet upptagna
anslagsposten, hemställer utskottet,
att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid
universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra reservationsanslag av 43,225 kronor att av Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934
under punkten 69 omförmälda ändamålen.
59:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i
Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70, sid. 74), vilket innebär
en anslagsökning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 97,000 kronor, därav ett belopp
av 2,000 kronor till bokbinderiarbeten.
60:o) Väggskåp och montrer i historiska museet i Lund. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 71, sid. 75—76) hemställer utskottet,
att riksdagen må för nyanskaffning av väggskåp och fristående
montrer i historiska museet i Lund anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
61 o) Ytterligare medel till materiel m. m. till vissa institutioner
vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
72, sid. 76—79), vilket innebär en ökning av de för här ifrågavarande
ändamål till universitetets förfogande stående medlen med 15,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.
till vissa institutioner vid universitetet i Lund för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 122,000
kronor;
b) till förstärkning av den i staten för universitetet i
Lund upptagna anslagsposten: underhåll och reparationer
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av universitetets byggnader för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 15,000 kronor.
62:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
I enlighet roed Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 80—82), vilket
innebär en anslagsökning med 200 kronor av anslagsposten till klinisk och
poliklinisk undervisning i ortopedi vid vanföranstalten i Stockholm samt med
400 kronor av anslagsposten till vetenskapliga arbeten vid ett patologisktanatomiskt
laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus, hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 66,358 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1934 under punkten 73 angivna
ändamålen.
63:o) Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska
institutet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 74, sid.
82—83) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel lii. m. för vissa institutioner och kliniker vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 72,980 kronor,
med 3,140 kronor till 76,120 kronor att av Kungl. Majit fördelas
i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934
under punkten 74 angivits.
64:o) Undervisning i medicinsk rörelsebehandling. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 75, sid. 83—84) hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till undervisning
i medicinsk rörelsebehandling, nu 8,050 kronor, med
100 kronor till 8,150 kronor.
65:o) Materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 76, sid. 84—85), vilket
innebär en anslagsökning med 3,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 47,450
kronor att av Kungl. Majit användas för de av departe
-
Statsutskottets utlåtande Nr S.
29
mentschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1934 under punkten 76 omförmälda ändamålen.
66:o) Bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik
i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 60,000 kronor;
b) till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar
i Stockholm för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 5,700 kronor,
båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva.
67:o) Nyanskaffning av inventarier och instrument för rättsmedicinska
institutionen vid karolinska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 86—88) hemställer utskottet,
att riksdagen må till nyanskaffning av inventarier och
instrument för rättsmedicinska institutionen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
68:o) Tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 88—90), vilket innebär
en anslagsökning med 1,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets
personal m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 84,000 kronor att utgå med den fördelning
och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av
Kungl. Majit föreskrivas.
69:o) Omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, sid. 90—92), vilket innebär en anslagsökning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
punkten 80 framlagt förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet
för budgetåret 1934/1935;
b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av
133,000 kronor.
70:o) Bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 81, sid. 92—93), vilket innebär en anslagsminskning med 5,450
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1933 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
anslag av 56,000 kronor.
71:o) Anskaffande av viss apparatur för röntgeninstitutet vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 93) hemställer utskottet,
att riksdagen må för anskaffande och installerande av
diverse apparater till förhindrande av spänningsvariationer
i likströmsnätet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i
Lund röntgeninstitut för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
72:o) Ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet.
Kungl. Maj:t har (punkt 83, sid. 94—98) föreslagit riksdagen att
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Sam Larsson m. fl. väckt motion
(I. 87), vari hemställts, att riksdagen måtte å åttonde huvudtiteln för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 472,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet;
dels en inom första kammaren av herrar Å. Petrén och R. Wagnsson
väckt motion (I: 208), vari hemställts, att riksdagen måtte — för möjliggörande
av Kungl. Majda bifall till i motionen relaterade framställningar
från direktionen för serafimerlasarettet — för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande
under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
dels och en inom andra kammaren av fröken Bertha Wellin m. fl. väckt
motion (II: 193), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta vidtaga nödiga
åtgärder dels för ett förverkligande av det förslag, som direktionen över
serafimerlasarettet i skrivelse av den 26 september 1933 och följande skrivelser
framlagt, dels ock för inrättande av tvenne nya underläkarbefattningar
vid lasarettets neurologiska klinik med en lön av 4,200 respektive
3,600 kronor plus dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare vid
s. k. nyreglerade verk gällande grunder och rätt till fri kost samt en ny
extra underläkarbefattning vid lasarettets röntgeninstitut med en lön av
3.000 kronor plus dyrtidstillägg och fri kost som ovan, och att riksdagen
måtte för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 510,000 kronor
till beredande av medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det
följande, till motionerna.
Här förevarande anslag, som för budgetåret 1932/1933 utgick med 490,000
kronor, sänktes för innevarande budgetår till 470,000 kronor. I samband
härmed anhöll riksdagen, att Kungl. Majit — inom ramen av det sålunda
anvisade anslaget — måtte vidtaga nödiga åtgärder för att sju av lasarettets
underläkare måtte erhålla lön med 1,800 kronor per år jämte därå belöpande
dyrtidstillägg enligt de för statens befattningshavare vid s. k. nyreglerade
verk gällande grunder. Samtidigt framhöll riksdagen, att någon ökning av
det utav Kungl. Majit för budgetåret 1933/1934 föreslagna anslaget å 470,000
kronor icke erfordrades i anledning härav. Kungl. Majit beslöt den 12 maj
1933 i överensstämmelse härmed. Vissa av nämnda underläkare tillerkändes
samtidigt fri kost.
I skrivelse den 26 september 1933 har direktionen över serafimerlasarettet
hemställt örn anvisande för budgetåret 1934/1935 av ett extra anslag av
510.000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande under
samma tid av lasarettets verksamhet.
Direktionen har till stöd härför anfört bland annat:
Posten avlöningar och pensioner måste upptagas icke oväsentligt högre än
de verkliga utgifterna under budgetåret 1932/1933. När Kungl. Majit i anledning
av en av 1933 års riksdag därom gjord anhållan medgav, att till
envar av sju underläkare finge utbetalas lön av 1,800 kronor örn året från
och med den 1 juli 1933, anvisades inga särskilda medel för ändamålet.
Detta torde emellertid i fortsättningen vara nödvändigt. Utan att anse sig
kunna för närvarande inkomma med förnyad framställning örn genomförande
av den alltjämt av behovet starkt påkallade allmänna löneregleringen
för de underordnade läkarna mäste direktionen på grund av det under de
senaste åren ofantligt ökade arbetet vid röntgenavdelningen och vissa av
poliklinikerna i sina anslagsberäkningar upptaga några nya läkarlöner eller
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
i ett fall förhöjd lön. Även åtta nya sköterskebefattningar hade visat sig
erforderliga på grund av det ökade sjukvårdsarbetet. Sålunda upptoges i
beräkningarna bland annat fem assistentsköterskor på medicinska kliniken
och, för beredande ät dessa av en helledig dag i veckan, ännu en sköterska.
De avdelningar, där dessa sköterskor skulle tjänstgöra, vore betydligt större
än sjukavdelningar numera i allmänhet vore och så stora att avdelningssköterska^
som till medhjälpare endast hade elever och ej sköterskeutbildade
biträden, vore i stort behov av en skolad sköterskekraft vid sin sida. Å
motsvarande avdelningar å den kirurgiska kliniken hade assistentsköterskor
med^stor fördel för sjukvårdsarbetet redan blivit anställda. Kostnaderna för
de sålunda ifrågasatta nya lönerna uppginge för läkarna till omkring 15,000
kronor och för sköterskorna till omkring 13,000 kronor. Lasarettets utgifter
för ålderstillägg beräknades under budgetåret 1934/1935 komma att stiga med
mellan 16,000 och 17,000 kronor. Vidare hade direktionen måst beräkna utgifterna
för pensioner något högre än tidigare. Sköterskorna vid lasarettet
hade sedan flera år framfört önskan att vid pensionering erhålla samma
förmåner som sköterskorna vid stadens sjukhus. För erhållandet av dugliga
sköterskor måste beredandet av sådan förmån hava samma betydelse som
den redan genomförda likheten i avlöning. Direktionen vore livligt övertygad
örn behovet av att kunna bereda sköterskorna tillägg till den dem av
statens pensionsanstalt tillförsäkrade pensionen. För åstadkommande av tillfälle
därtill, örn under budgetåret 1934/1935 sådan pensionering skulle ifrågakomma,
hade direktionen i statförslaget beräknat ett mindre belopp.
Statskontoret har ställt sig synnerligen tveksamt inför den begärda anslagsökningen.
I vart fall borde anslaget icke höjas till högre belopp än
vad som beviljades för budgetåret 1932/1933, eller 490,000 kronor. Ett bifall
till förslaget om förbättring av sköterskornas pensionsförmåner skulle
vara ägnat att framkalla liknande krav från statliga befattningshavare i motsvarande
ställning. Da detta spörsmål borde behandlas i ett vidare sammanhang,
ansåge sig ämbetsverket icke böra tillstyrka anslagsförhöjning av denna
anledning.
Av direktionens ovannämnda framställning framgår, att direktionen i sina
anslagsberäkningar upptagit några nya läkarlöner och i ett fall förhöjd lön.
Dessa förslag innebära, såvitt framgår av särskilda till Kungl. Maj:t ingivna
skrivelser, i korthet följande:
Vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar skulle från och med den 1 juli
1934, inrättas ytterligare en läkarbefattning med en avlöning av 3,400 kronor
per år, jämte dyrtidstillägg. Direktionen hade vidare medgivit inrättandet
av en tills vidare oavlönad underläkarbefattning vid röntgenavdelningen. Genom
en nybildad organisation hade emellertid de yngre läkarna vid lasarettet
protesterat emot inrättandet av för sjukvårdsarbetet erforderliga, oavlönade
läkarbefattningar. Direktionen hemställer därför, att till ytterligare en underläkare
vid röntgenavdelningen måtte från och med den 1 juli 1934 utbetalas
arvode med 3,600 kronor per år, med rätt för underläkaren att åtnjuta
fri kost jämte bostad m. m., i den mån rum funnes å lasarettet tillgängligt,
Beträffande dyrtidstillägg avsåge direktionen att framdeles inkomma
med framställning. — Vidare hemställer direktionen, att till den
biträdande läkaren vid lasarettets psykiatriska poliklinik, som jämlikt Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
Maj:ts beslut den 28 april 1933 allenast åtnjöte förmånen av fri kost,
måtte från och med den 1 juli 1934 utgå ett arvode av 2,400 kronor för
år samt att vid bifall härtill den åt nämnde läkare för närvarande utgående
förmånen av fri kost måtte upphöra. Senare skulle göras framställning
beträffande dyrtidstillägg. — Slutligen hemställer direktionen, att arvodet
till den biträdande läkaren vid den neurologiska polikliniken — nu 1,800
kronor för år, vartill komme arvode med 900 kronor såsom föreståndare
.för allmänna elektricitetsinrättningen vid lasarettet — måtte från och med
den 1 juli 1934 utgå med 4,800 kronor för år. I sistnämnda belopp skulle
inräknas ersättning för läkaren såsom föreståndare för allmänna elektricitetsinrättningen.
Framställning skulle senare göras i fråga örn dyrtidstilllägg
åt befattningshavaren.
Statskontoret har anfört, att statskontoret icke ville motsätta sig ovannämnda
förslag med undantag för det sistnämnda, vilket ämbetsverket icke
funne sig kunna tillstyrka.
Vidare har direktionen i skrivelse den 13 februari 1933 anfört, att läkarundersökning
av och sjukbesök hos den vid lasarettet anställda personalen
skedde med anlitande av viss eller vissa vid lasarettet tjänstgörande läkare.
Lasarettets personal uppginge, bortsett från läkarna, till omkring 350 personer,
vartill komme vissa av de anställdas familjer. Då dessa arbetsuppgifter
låge vid sidan örn dem, som vore förenade med de å lasarettets
stat uppförda läkartjänsterna, ansåge sig direktionen i fortsättningen icke
kunna utan särskild ersättning ålägga vid lasarettet tjänstgörande läkare att
tillika vara personalläkare vid lasarettet. Direktionen hemställde om bemyndigande
att till den eller de läkare vid lasarettet, som fullgjorde uppdrag
att därstädes vara personalläkare, utbetala en årlig ersättning av 1,000
kronor.
Direktionen har härjämte i skrivelse den 31 augusti 1933 hemställt om bemyndigande
att till sådana gifta läkare, som åtnjöte fri kost vid lasarettet
men i stället önskade och prövades utan olägenhet för sjukvården kunna
intaga alla eller vissa måltider i sina hem, utbetala kostersättning. Denna
ersättning borde motsvara de belopp, som till lasarettet erlades av de läkare
utan förmån av fri kost, som erhölle medgivande att å lasarettet intaga
måltider. Detta belopp utgjorde för närvarande 2 kronor 50 öre för dag.
Statskontoret har erinrat, att direktionen i framställning den 1 april 1909
framhållit såsom det främsta skälet för medgivande av fria måltider vid
lasarettet åt vissa läkare, att det måste anses vara till fromma för arbetet
vid lasarettet, örn tillfälle bereddes för lasarettets läkare att regelbundet intaga
sina måltider inom lasarettet. Ehuru som bidragande skäl tillika anfördes
läkarnas jämförelsevis låga avlöning, kunde viss tvekan råda beträffande
lämpligheten att biträda direktionens förslag. Statskontoret ville dock
icke motsätta sig att ett dylikt medgivande lämnades. Dock ifrågasatte ämbetsverket,
huruvida vederlaget för fri kost borde motsvara annat än lasarettets
beräknade kostnad för de i maten ingående ingredienserna.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8.
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till sist har direktionen i skrivelse den 23 september 1933, med förmälan
att ytterligare en läkare erfordrades vid den medicinska polikliniken vid
lasarettet samt att inkomsterna av inflytande poliklinikavgifter beräknades
kunna räcka till bans avlöning, anhållit örn tillstånd att från dessa avgifter
till ifrågavarande läkare utbetala ett årligt arvode å 3,600 kronor jämte därå
löpande dyrtidstillägg samt med rätt till fri kost.
Statskontoret har förklarat sig icke böra motsätta sig direktionens förslag.
För egen del har departementschefen anfört:
»Direktionens förslag om inrättande av vissa läkarbefattningar äro otvivelaktigt
synnerligen välmotiverade. Under nuvarande förhållanden synes det
emellertid vara svårt att genom förhöjning av förevarande anslag tillgodose
dessa önskemål. Jag torde senare bliva i tillfälle att taga slutlig ställning
till dessa förslag. Förslaget örn löneökning för en läkare vid neurologiska
polikliniken anser jag mig icke nu kunna tillstyrka. Beträffande den föreslagna
läkarbefattningen vid den medicinska polikliniken vill jag allenast
erinra, att en minskning av poliklinikavgifterna, med vilka befattningens
innehavare skulle avlönas, kan indirekt inverka på förevarande anslag.
Under hand har jag från serafimerlasarettet inhämtat, att de av direktionen
begärda tilläggen till sköterskorna tillkommande pensionsförmåner
för nästkommande budgetår beräknats till ett belopp av endast omkring
2.000 kronor. Med hänsyn till av statskontoret anförda skäl anser jag mig
emellertid icke kunna nu tillstyrka, att detta belopp inräknas bland förevarande
omkostnader.
Då tillerkännande av kostersättning åt vissa gifta läkare vid lasarettet,
på sätt direktionen föreslagit, kan tänkas medföra konsekvenser, vilkas
räckvidd icke nu kan överskådas, och då ett bedömande av denna fråga i
allt fall icke synes böra begränsas allenast till serafimerlasarettet, finner jag
mig för närvarande icke kunna förorda direktionens ifrågavarande förslag.
Tillräckliga skäl för bifall till direktionens framställning örn ersättning till
personalläkare vid lasarettet synas ej heller föreligga.
Med hänsyn till rådande förhållanden nödgas jag förorda, att förevarande
extra anslag för nästkommande budgetår bibehålies vid oförändrat belopp,
470.000 kronor, och torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida
inom denna anslagsram kravet på vissa nya läkarbefattningar kan
helt eller delvis tillgodoses.»
Det i motionen I: 87 framförda yrkandet avser att möjliggöra bifall till
direktionens framställning om ett arvode å 2,400 kronor för den biträdande
läkaren vid lasarettets psykiatriska poliklinik. Till stöd härför har anförts,
bland annat, att, då det syntes vara ett viktigt allmänt intresse, att ifrågavarande
poliklinikverksamhet måtte få fortgå, och då så icke kunde ske för
den händelse icke medel till avlönande av en biträdande läkare ställdes till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
förfogande, det syntes vara synnerligen väl motiverat, att en mindre höjningav
det extra anslaget till serafimerlasarettets verksamhet komme till stånd.
Denna höjning skulle kunna inskränkas till 2,000 kronor.
I motionen I: 208 hava — förutom nyssberörda förslag om arvode för
den biträdande läkaren vid den psykiatriska polikliniken — upptagits direktionens
framställningar rörande dels arvoden till ytterligare en läkare vid
den medicinska polikliniken, till en ny läkare vid polikliniken för öron-,
näs- och halssjukdomar samt till ytterligare en underläkare vid röntgenavdelningen,
dels arvodesförhöjning för den biträdande läkaren vid den
neurologiska kliniken, dels viss ersättning till personalläkare vid lasarettet,
dels ock utanordnande i vissa fall av kostersättning. I motionen har framhållits,
att de av de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrkta önskemålen
från direktionen givetvis icke kunde bliva tillgodosedda utan att serafimerlasarettet
erhölle ökat anslag. För sin del hade statskontoret ansett sig
kunna vara med örn en höjning till det belopp, varmed förstärkningsanslaget
för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet beviljades för budgetåret
1932/1933 eller 490,000 kronor. Till denna ståndpunkt hava motionärerna
uttalat sin anslutning.
Imotionen II: 193 hava upptagits dels samma förslag rörande arvode till en
biträdande läkare vid lasarettets psykiatriska poliklinik som i motionerna
1:87 och 1:208, dels ock samtliga de i motionen 1:208 ytterligare upptagna,
nyss omförmälda förslagen. Härutöver har i motionen II: 193 erinrats
om direktionens anmälan örn behovet av vissa nya assistentsköterskor.
Slutligen har i motionen — under framhållande att, utöver de läkarbefattningar,
för vilka direktionen äskat medel, vid serafimerlasarettet för närvarande
funnes ett bestämt behov av ytterligare tre sådana, nämligen två vid
sjukhusets neurologiska avdelning och en vid dess röntgeninstitut — förslag
framlagts örn inrättande av dessa tre befattningar.
Avslutningsvis har i motionen II: 193 anförts bland annat:
Det vill synas, som örn de förslag, vilka direktionen över serafimerlasarettet
underställt statsmakterna, vore väl betänkta och baserade på direktionens
uppfattning örn förefintligheten av absoluta och sedan lång tid bestående,
nu till ytterlighet skärpta behov. Tvivel örn denna uppfattnings riktighet
kan efter studium av föreliggande handlingar knappast hysas; de
missförhållanden, som direktionen önskar avhjälpa, äro sådana, att åtgärder
måste anses nödvändiga. Likaledes äro arbetsförhållandena vid lasarettets
nervklinik och röntgeninstitut av en beskaffenhet, som förefaller oförenlig
med även lågt ställda krav på rättvisa och billighet. Det är staten ovärdigt
att utnyttja den även för intelligensarbetarna bestående arbetslösheten —
det vore dessutom med hänsyn till statens politik på andra områden av
arbetslöshet en inkonsekvens som icke kunde försvaras. Staten har icke i
princip underbetalat ett arbete därför att tillgången till arbetskraft varit
riklig, och bör således icke heller i detta sammanhang förfara som örn så
vore fallet.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet direktionens över serafimerlasarettet
förslag örn inrättande av vissa läkarbefattningar vid serafimerlasarettet
m. m. välmotiverade. Då emellertid dessa framställningar redan
prövats av Kungl. Maj:t utan att föranleda förslag till riksdagen om ökat
anslag för nästkommande budgetår och då det vidare, såsom departementschefen
framhållit, torde få ankomma på Kungl. Majit att avgöra, huruvida
inom den föreslagna anslagsramen — mot vilken utskottet icke funnit något
att erinra — kravet på vissa nya läkarbefattningar kan helt eller delvis tillgodoses,
finner sig utskottet böra avstyrka motionerna i vad dessa gå utöver
Kungl. Majits förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Sam Larssons m. fl., herrar Petréus
och Wagnssons samt fröken Wellins m. fl. ovannämnda
motioner (1: 87, 1: 208 och II: 193), i vad dessa motioner
skilja sig från Kungl. Majits förslag, för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande
av ökade medel för upprätthållande under samma
tid av serafimerlasarettets verksamhet.
73:o) Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid allmänna
barnbördshuset under tiden 1 juli 1934—30 juni
1935 anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
124,000 kronor.
74:o) Diverse anslag till gemensamma universitetsändamål. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkterna 85—91) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
getår ägt rum,
1) till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 10,900 kronor att
användas enligt av vederbörande departementschefer till
statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari
1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av
Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
2) för budgetåret 1934/1935 anvisa såsom särskilda extra
reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade
bestämmelser,
a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 25,000 kronor,
b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av
5,000 kronor;
3) till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor;
4) som bidrag till uppehållande av verksamheten vid
Institut d’études scandinaves vid Paris universitet för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott bestämma;
5)
till forskarstipendier för docenter vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder,
Kungl. Majit må äga att bestämma;
6) av det utav 1933 års riksdag för uppehållande vid
universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från
och med den 1 juli 1933, beviljade beloppet av 37,500
kronor för budgetåret 1934/1935 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare
föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela;
7)
till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt
till kostnader för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av
två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika
kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor.
75:o) Anslag till rasbiologiska institutet. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 92) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till avlöning åt
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
chefen för rasbiologiska institutet samt till upprätthållande av verksamheten
vid nämnda institut avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
Tekniska högskolan m. m.
76:o) Avlöningar till professorer m. m. vid tekniska högskolan.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 93, sid. 105—106) hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) öka det i den ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu
409,000 kronor, med 5,750 kronor till 414,750 kronor samt
förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till tekniska högskolan, avlöningar, med 5,750 kronor;
b) vidtaga den ändringen i personalstaten för högskolan,
att professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37 i
stället för 36, med anmärkning tillika, att den sålunda tillkomna
professorsbefattningen skall omfatta ämnesområdet
skifteslära och att densamma skall inrättas från och med
den 1 januari 1935.
77:o) Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 94, sid. 106—108) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till speciallärare,
nu 144,720 kronor, med 12,500 kronor till 157,220
kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie
förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med
12,500 kronor.
78:o) Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid
tekniska högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95,
sid. 108—109) hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga den i den ordinarie staten för
tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till tillfälliga
lärarbiträden och assistenter, nu utan angivet belopp,
med 40,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna
ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
79:o) Arvode till amanuens och arbetshjälp vid tekniska högskolans
bibliotek. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, sid.
109—110) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda anslagsposten: arvode till amanuens
och arbetshjälp vid biblioteket, nu 16,150 kronor, med
400 kronor till 16,550 kronor samt förty höja det i riksstaten
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, med 400 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 76:o)—79:o) tillstyrkt kommer
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,
nu 718,270 kronor, att ökas med 58,650 kronor till 776,920 kronor.
80:o) Ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska
högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 110
lil), vilket innebär en anslagsökning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
_
att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 48,500 kronor,
att av Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid
högskolan på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
81:o) Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
vid tekniska högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 98) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 56,000
kronor.
82:o) Nyanskaffning till institutionernas vid tekniska högskolan
laboratorier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, sid. lil
112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83:o) Reparation av tekniska högskolans modellsamling. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.
84:o) Bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 113—114),
vilket innebär en anslagsökning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bokinköp, bokbindning m. m. för
tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
85:o) Resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner
och fältövningar, övergångskostnader för lantmäteriundervisningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 102 och 103) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska
högskolans fackavdelning för lantmäteri för deltagande i
exkursioner och fältövningar för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,400 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas
;
b) till övergångskostnader för lantmäteriundervisningen
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 16,725 kronor att utgå med den fördelning och i enlighet
med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit
meddelas.
86:o) Inredningsarbeten i lokalerna för tekniska högskolans fackavdelning
för lantmäteri. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 104)
föreslagit riksdagen i fråga om inredningsarbeten i de för tekniska högskolans
fackavdelning för lantmäteri erforderliga lokalerna avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
87:o) Diverse anslag till Chalmers tekniska institut. Kungl. Majit
har (punkt 105, sid. 116—118) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/
1935 anvisa
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av
3,300 kronor,
dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid institutet ett extra anslag av 17,000 kronor,
dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid institutet ett extra anslag av 9,000 kronor,
dels ock till uppehållande vid institutet av undervisning rörande arbetsledningens
praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska
problem ett extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.
Departementschefen har i samband därmed meddelat följande:
I en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse av den 17
oktober 1933 hade styrelsen för institutet hemställt att till övervägande måtte
upptagas frågan örn förklarande av institutets högre avdelning för teknisk
högskola. I samband därmed borde undervisningstiden för samtliga fackavdelningar
bestämmas till fyra år, örn så skulle anses önskligt med hänsyn
till likställigheten med tekniska högskolan. I skrivelsen framhölles
bland annat, att institutets högre avdelning hade samma uppgift som tekniska
högskolan, att någon tvekan ej kunde råda om kompetensen hos institutets
professorer, att fordringarna för inträde i institutets högre avdelning
vore i stort sett desamma som för tekniska högskolan, åtminstone
beträffande de för den tekniska utbildningen grundläggande ämnena matematik,
fysik och kemi, att undervisningen vid institutet i kvalitativt hänseende
vore fullt högskolemässig, att de från institutet utexaminerade ingenjörerna
intoge ledande ställningar inom industrien och skeppsbyggeriet och
att de även i vetenskapligt hänseende vunnit berömmelse, att fackavdelningarnas
lärokurser omfattade en tid av fyra år, örn ock sista terminen
vore frivillig, samt att det för utexaminerade elever kunde vara av betydelse
om institutets högre avdelning även till namnet erkännes såsom teknisk
högskola. Ett bifall till förslaget syntes tillsvidare icke böra medföra
några ekonomiska konsekvenser, i det att ej för närvarande borde ifrågasättas
inrättande av nya professurer eller höjning av professorernas löneförmåner.
Givet vore dock, att ökade anspråk på anslag komme att ställas
på statsverket, när dess ekonomiska förhållanden så medgåve.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Jag finner för egen del goda skäl kunna anföras till förmån för detta
förslag och är böjd att framdeles taga frågan under förnyat övervägande,
varvid bör uppmärksammas vilka ändringar i de för institutet gällande
stadgarna, som vid förslagets realiserande eventuellt kunna erfordras.»
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Med anledning av vad i statsrådsprotokollet meddelats rörande den av
styrelsen för Chalmers tekniska institut gjorda framställningen örn förklarande
av institutets högre avdelning för teknisk högskola vill utskottet framhålla
följande. Med hänsyn till de konsekvenser, icke minst av ekonomisk
art, vilka — i varje fall inom en icke alltför avlägsen framtid — torde
bliva ofrånkomliga vid ett bifall till berörda framställning, lärer ett dylikt
bifall förutsätta riksdagens medgivande. Ett ståndpunktstagande till denna
fråga från riksdagens sida torde emellertid förutsätta, att den av 1929 års
riksdag begärda utredningen angående frågan örn Chalmers tekniska instituts
omorganisation till en teknisk högskola samt angående den nuvarande
tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes ställning slutföres ävensom
att resultatet av denna utredning framlägges för riksdagen. I detta
sammanhang anser sig utskottet böra framhålla önskvärdheten av att berörda
utredning så bedrives, att här förevarande frågor utan alltför stor
tidsutdräkt må kunna vinna sin lösning.
Mot de av Kungl. Maj:t under här förevarande punkt framlagda anslagsäskandena,
vilka avse samma belopp och samma ändamål som innevarande
budgetår, har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 anvisa
a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de
å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna
ett extra anslag av 3,300 kronor;
b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid institutet ett extra anslag av
17,000 kronor;
c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar
och laboratorier vid institutet ett extra anslag av 9,000
kronor;
d) till uppehållande vid institutet av undervisning rörande
arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska
och arbetspsykologiska problem ett extra anslag av
1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Majit må finna gott meddela.
Skolöverstyrelsen.
88:o) Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen.
Bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 106 och 107) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
a) för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
anvisa för budgetåret 1984/1935 ett extra anslag
av 10,000 kronor;
b) för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 1,800 kronor.
89:o) Förlängt förordnande för konsulenten hos skolöverstyrelsen
Ingeborg Walin m. m. I en inom första kammaren av fröken Kerstin
Hesselgren väckt motion (I: 45) har hemställts, att riksdagen måtte dels förklara
sig ej hava något att erinra mot att Ingeborg Maria Walin förordnas
att fortfarande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 vara konsulent och
särskild föredragande för ärenden angående husligt arbete i skolöverstyrelsen,
dels ock för budgetåret 1934/1935 under riksstatens åttonde huvudtitel
anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor till personligt lönetillägg för
nämnda budgetår åt konsulenten Walin att utgå under de av 1932 och 1933
års riksdagar angivna villkor.
Beträffande de av motionären till stöd för hennes hemställan anförda skälen
hänvisas till motionen.
Förordnande å här ifrågavarande konsulentbefattning meddelas i administrativ
väg av Kungl. Majit, vadan något uttalande från riksdagens sida
rörande fortsatt förordnande för befattningens nuvarande innehavare icke
lärer böra ske. Då vidare Kungl. Majit icke funnit anledning föreligga att
för budgetåret 1934/1935 äska förnyat anslag till personligt lönetillägg åt
Ingeborg Walin, finner utskottet sig böra avstyrka det härom motionsvis
framförda yrkandet.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må avslå fröken Hesselgrens ovannämnda
motion (I: 45).
90:o) Konsulentverksamhet för gymnastikundervisningen. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 108) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konsulentverksamhet för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 15,600 kronor
att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Allmänna läroverken m. m.
91 :o) Diverse behov vid högre lärarinneseminariet. Arvoden åt
extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 109 och 110) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 60,550
kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
förordnas;
b) till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet för budgetåret 1934/1935 anvisa
ett extra anslag av 35,520 kronor.
92:o) Upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma i
Stockholm. Kungl. Majit har (punkt lil, sid. 122—131) föreslagit riksdagen
medgiva, att inom Bromma församling i Stockholm må från och med
läsåret 1934—1935 eller från den senare tidpunkt Kungl. Majit må finna
gott bestämma successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för
såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig som femklassig
realskola, ävensom med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt
fyraårig reallinje, dock under förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor vid läroverket, dels
ock bidrager till bestridande av de utgifter, som åvila biblioteks- och materielkassan
samt ljus- och vedkassan vid läroverket, med ett engångsanslag
under första året av läroverkets verksamhet av minst 10,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att stadsfullmäktige i Stockholm enligt
beslut den 25 januari 1932 hemställde örn upprättande i Bromma av ett
högre allmänt läroverk för gossar och flickor.
Skolöverstyrelsen, som i ärendet yttrade sig, fann den förebragta utredningen
ådagalägga ett omedelbart behov av såväl realskola som gymnasium
inom Bromma. Därjämte förefanns enligt överstyrelsens mening ett behov
av avlastning vid Stockholms stads övriga läroverk, som undan för undan
komme att göra sig gällande i ökad utsträckning. I fråga om kostnaderna
för läroverket utvisade överstyrelsens beräkningar, att avlöningsstaten, sedan
läroverket vore till fullo utbyggt i enlighet med nyssnämnda förslag, komme
att sluta på 137,405 kronor. I detta lönebelopp vore dock icke medräknade
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, i den mån sådana utginge. För
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
första verksamhetsåret kunde motsvarande lönekostnader uppskattas till
31,870 kronor. Häri inginge avlöningar till 1 rektor, 1 lektor, 1 adjunkt,
1 ämneslärarinna, 2 extra lärare, timlärare i övningsämnen m. m.
Senare avgav skolöverstyrelsen i anledning av remiss utlåtande angående
ett ifrågasatt successivt nedläggande av statens provskola, nya elementarskolan
i Stockholm, i omedelbar anslutning till det föreslagna upprättandet
av ett högre allmänt läroverk i Bromma. Överstyrelsen fann däri icke
anledning frångå sin mening, att läroverksorganisationen i Stockholm i dess
helhet vore i behov av vidgning och att förty frågan örn ett eventuellt nedläggande
av nya elementarskolan icke behövde lösas i förevarande sammanhang.
I propositionen nr 221 till 1932 års riksdag föreslog därefter Kungl.
Majit riksdagen att medgiva, dels att inom Bromma församling finge från
och med läsåret 1932/1933 successivt upprättas ett högre allmänt läroverk,
avsett för såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig
som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande
fyraårig latinlinje samt treårig reallinje, och dels att nya elementarskolan
finge från och med samma läsår successivt nedläggas. Därvid förutsattes,
bland annat, att upprättandet av förstnämnda läroverk skulle ske i omedelbar
anslutning till det successiva nedläggandet i viss föreslagen ordning av
nya elementarskolan, ävensom att Stockholms stad skulle beträffande Brommaläroverket
ej mindre tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte
inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor,
än även bidraga med ett engångsanslag under första året av läroverkets
verksamhet av minst 10,000 kronor till bestridande av de utgifter, som åvilade
vissa läroverkets kassor.
I skrivelse den 4 juni 1932, nr 275, anmälde riksdagen, att riksdagen med
viss mindre ändring, avseende avvecklingen av nya elementarskolan, bifallit
Kungl. Majits förslag, varvid riksdagen förklarade sig hava av den i ärendet
förebragta utredningen funnit behovet av det ifrågasatta Brommaläroverket
väl styrkt, då det gällde att på ett tillfredsställande sätt ordna läroverksfrågan
för snabbt växande samhällen med en sammanlagd befolkning av
nära 30,000 människor.
Sedan Kungl. Majit anbefallt Överståthållarämbetet att från stadsfullmäktige
i Stockholm infordra yttrande, huruvida och i så fall från vilken
tid fullmäktige vore villiga att uppfylla de från statsmakternas sida uppställda
villkoren för upprättandet av ett läroverk i Bromma, överlämnade överståhållarämbetet
en av stadsfullmäktige avlåten skrivelse, däri fullmäktige framhöllo,
att den föreliggande frågan örn utvidgning av läroverksorganisationen
kommit i ett nytt för dess bedömande försvårat läge genom riksdagens beslut
därom, att i samband med upprättande av nyssnämnda läroverk ett av de
nuvarande läroverken i staden skulle nedläggas. Stadsfullmäktige funne det
därför önskvärt, att staden bereddes ytterligare rådrum för ett definitivt
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ställningstagande och att med frågans avgörande finge anstå i avvaktan på
den ytterligare utredning från stadens sida, som med hänsyn till dess vikt
syntes påkallad.
I anledning av stadsfullmäktiges nyssberörda skrivelse uttalade skolöverstyrelsen
att, då riksdagens beslut avsåge upprättandet av ifrågavarande läroverk
från och med läsåret 1932/1933, överstyrelsen icke kunde finna annat
än att ett nytt riksdagsbeslut vore erforderligt, därest läroverket skulle
kunna upprättas senare än från och med nämnda läsår.
I samband med anslagsäskandena för läroverken för budgetåret 1933/
1934 uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet under punkt 141 av 1933
års åttonde huvudtitel, att departementschefen — med instämmande i överstyrelsens
nyssberörda uppfattning — icke ansåge sig kunna för 1933 års
riksdag tillstyrka framställning i ämnet. Den i ärendet förebragta utredningen
syntes departementschefen hava givit vid handen, att frågan om
ett läroverk i Bromma icke lämpligen borde lösas i samband med frågan
om en eventuell indragning av ett läroverk i den inre staden utan borde
tagas under omprövning såsom ett fristående spörsmål.
I anledning av en i ärendet gjord framställning har skolöverstyrelsen
därefter den 16 november 1933 ånyo avgivit utlåtande i frågan om upprättande
av ett läroverk i Bromma. I detta utlåtande anför överstyrelsen
— under åberopande av utav överstyrelsen utförd statistisk utredning — att
behovet av ett nytt läroverk för Stockholms vidkommande vid sidan av de
förutvarande blivit ännu starkare framträdande än då överstyrelsen föreslog
dess inrättande i sitt i ärendet först avgivna yttrande. Därest en minskning
i tillströmningen till de allmänna läroverken i Stockholm längre fram skulle
inträda — ehuru en sådan minskning icke för närvarande syntes sannolik
funnes alltid möjlighet till lämplig begränsning av läroverksorganisationen
i det inre Stockholm vid denna senare tidpunkt. Överstyrelsen ansåge sig
under sådana förhållanden kunna helt tillstyrka föreliggande framställning,
både i vad den avsåge upprättande av ett högre allmänt läroverk i Bromma
och i vad den avsåge ifrågavarande spörsmåls avkopplande från frågan
örn nedläggandet av nya elementarskolan i Stockholm. — I fråga om kostnaderna
för upprättande av det nya läroverket hänvisade överstyrelsen till
sina tidigare gjorda beräkningar. Den årliga avlöningsstaten för läroverket
kunde dock med hänsyn till de nya timplanerna beräknas till ett till i
runt tal 137,000 kronor sänkt belopp.
För egen del anför departementschefen under förevarande punkt i huvudtiteln
bland annat följande:
»Den hastiga utveckling, som Bromma församling undergått de senaste
årtiondena, har i ökat tempo fortsatt under den tid, som förflutit sedan
frågan om Brommaläroverket år 1932 av statsmakterna prövades. Den
mantalsskrivna befolkningen i församlingen, som den 1 januari 1932 uppgick
till 26,898 personer, utgjorde sålunda den 1 januari 1933 29,435 per
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
söner och kan antagas vid 1934 års början uppgå till ej oväsentligt mer än
30,000 personer. Betydande områden inom församlingen finnas alltjämt
tillgängliga för exploatering, varför befolkningssiffran i sinom tid torde
komma att än ytterligare avsevärt stiga. De skäl, som år 1932 ansågos
motivera förläggandet av ett högre läroverk inom denna del av Stockholm,
göra sig alltså nu gällande med ökad styrka.
Härtill kommer, att behovet av en utvidgning av läroverksorganisationen
i staden sedan år 1932 framträtt än starkare. Oaktat parallellavdelningar,
utöver vad som år 1927 beräknats, upprättats i betydande utsträckning, hava
vid inträdesprövningarna ett för varje år ökat antal godkända sökande måst
avvisas på grund av utrymmesbrist. Höstterminen 1932 avvisades sålunda
från klass l5 94 elever och höstterminen 1933 160 elever. Överstyrelsen
uppgiver vidare, att under de senare åren omkring 200 ä 300 flera platser
varit erforderliga i första klassen av femåriga realskolan än som beräknades
i 1927 års organisationsplan. Motsvarande uppgifter föreligga beträffande
gymnasiet. Någon väsentlig minskning i tillströmningen till ifrågavarande
läroverk synes icke heller vara att förvänta under de närmaste
åren. Nödvändigheten av att i denna situation vidtaga åtgärder till lägets
förbättrande synes mig ofrånkomlig.
Av den tidigare förebragta utredningen synes det därvid vara ådagalagt,
att den utvidgning av läroverksorganisationen, som ansetts erforderlig, i
första rummet bör komma Bromma till godo genom förläggande av ett läroverk
till denna stadsdel. Vad som nu förekommit synes bestyrka denna
uppfattning.
Såsom jag i annat sammanhang framhållit, anser jag, att vad som förekommit
i frågan sedan riksdagen år 1932 fattat beslut om Brommaläroverkets
upprättande i anslutning till nya elementarskolans avveckling, bör föranleda
till att frågan om det nya läroverket nu bör tagas under omprövning
såsom ett fristående spörsmål.
Med stöd av det ovan sagda finner jag mig alltså nu böra upptaga denna
fråga till förnyad behandling i syfte att uppnå en av omständigheterna påkallad
positiv lösning av densamma. Jag vill alltså förorda, att ett nytt
allmänt läroverk upprättas i Stockholm från och med läsåret 1934/1935
och förlägges till Bromma.
Genom det beslut, som fattades vid 1932 års riksdag, har riksdagen redan
tagit ståndpunkt beträffande organisationen av och villkoren för upprättandet
av ifrågavarande läroverk. Med hänsyn härtill vill jag icke nu upptaga
ny diskussion på denna punkt utan inskränker mig till att föreslå den
ändring i dessa hänseenden, som föranledes därav, att läroverkets uppättande
icke kommer att ske i anslutning till nedläggande av nya elementarskolan
och att jag i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordar en
fyraårig reallinje i stället för en treårig.
Jag vill sålunda föreslå, att läroverket anordnas såsom ett samläroverk
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
med två serier parallellavdelningar av den femåriga och en serie avdelningar
av den fyraåriga realskolan, dock med gemensam avslutningsklass, samt
med gymnasium, omfattande fyraårig latinlinje samt fyraårig reallinje.
Under skolans första verksamhetsår torde första klassen av de båda realskolelinjerna
och första ringen av gymnasiet upprättas, varefter läroverket
varje år bör utbyggas med nya klasser och ringar, till dess det blivit färdigbildat.
Liksom riksdagen år 1932 föreskrivit såsom villkor för inrättande av det
ifrågasatta läroverket, att Stockholms stad skulle förbinda sig att dels tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor, dels ock bidraga till vissa
läroverkets kassor med ett engångsanslag under första året av läroverkets
verksamhet med minst 10,000 kronor, böra enahanda villkor nu uppställas.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om kostnaderna för upprättande av det
nya läroverket under budgetåret 1934/1935 föranleder icke någon erinran
från min sida. Dessa kostnader fördela sig på de olika till de allmänna
läroverken utgående anslagen på följande sätt:
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
(avlöningar till rektor 7,500 kronor, en lektor 5,800 kronor,
en adjunkt 4,300 kronor, en ämneslärarinna 2,800 kronor,
en tillsyningslärarinna 100 kronor).................kronor 20,500
under detta anslag ingående poster:
bibliotekarierna.............................. » 150
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna........ » 200
arvoden till skolläkare......................... » 400
anslaget till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de
allmänna läroverken m. m. (avlöningar till två extralärare) » 6,600
anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de
allmänna läroverken (12 timmar teckning och välskrivning
1,080 kronor, 11 timmar musik 990 kronor, 16 timmar
gymnastik 1,400 kronor och 6 timmar slöjd för flickor 450
kronor)...................................... » 3,920
Summa kronor 31,770»
Utskottet ansluter sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,
att frågan örn ett läroverk i Bromma icke lämpligen bör lösas i
samband med frågan om en eventuell indragning av ett läroverk i den inre
staden utan bör tagas under omprövning såsom ett fristående spörsmål.
De skäl, som redan år 1932 föranledde riksdagen att biträda Kungl. Maj:ts
förslag örn upprättandet av ett nytt läroverk i Bromma, föreligga enligt
utskottets mening allt fortfarande. På grund härav tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts här förevarande förslag. Den av Kungl. Maj:t för läroverket
föreslagna organisationen ävensom de av Kungl. Maj:t föreslagna villkoren
för läroverkets upprättande hava ej givit utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
49
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att inom Bromma församling
i Stockholm må från och med läsåret 1934—1935 eller från
den senare tidpunkt Kungl. Majit må finna gott bestämma
successivt upprättas ett högre allmänt läroverk, avsett för
såväl manliga som kvinnliga lärjungar, med såväl fyrklassig
som femklassig realskola, ävensom med gymnasium, omfattande
fyraårig latinlinje samt fyraårig reallinje, dock under
förutsättning att Stockholms stad dels tillhandahåller erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor vid
läroverket, dels ock bidrager till bestridande av de utgifter,
som åvila biblioteks- och materielkassan samt ljus- och vedkassan
vid läroverket, med ett engångsanslag under första
året av läroverkets verksamhet av minst 10,000 kronor.
93:o) Nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken m.m.
Kungl. Majit har (punkt 112, sid. 131—137) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåren 1934/1936, då för
realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall
tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning, dels ock för inrättande av nya
ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning, som
av Kungl. Majit bestämmes, samt för beredande av vissa arvoden höja det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 186,000
kronor.
Kungl. Majits förslag innebär bland annat inrättandet av 5 lektors-, 22
adjunkts- och 12 ämneslärarinnetjänster vid de allmänna läroverken samt
upprättande av 1 ordinarie teckningslärarbefattning vid samrealskolan i
Huskvarna.
Av anslagsökningen — 186,000 kronor — beräknas ett belopp av 20,500
kronor belöpa på det till upprättande föreslagna läroverket i Bromma.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
»Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, vill jag erinra örn,
att 1928 års riksdags beslut därom allenast avsåg en provisorisk anordning,
innebärande ett bemyndigande för Kungl. Majit att då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skulle tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skulle kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning. Riksdagen, vars nämnda bemyndigande avsåg
tiden till och med budgetåret 1930/1931, har sedermera vid olika tillfällen
och senast för budgetåret 1933/1934 lämnat Kungl. Majit enahanda
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
bemyndigande!!, därvid dock förutsatts, att proportionen mellan antalet manliga
och kvinnliga lärare ej ändrades i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen
på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till
1928 års riksdag återgivna förslaget innebure.
Nu angivna spörsmål hava berörts i det betänkande, som den 29 september
1933 avgivits av de sakkunniga rörande omorganisation av högre lärarinneseminariet.
Med hänsyn till den fortsatta utredning hithörande frågor tarvar
anser jag ett ytterligare uppskov med det gällande provisoriet vara erforderligt.
Jag har intet att erinra mot överstyrelsens förslag i denna del, varvid
jag förutsätter, att överstyrelsen inkommer nied utredning och förslag
i ämnet i så god tid, att frågan kan föreläggas 1936 års riksdag. Givetvis
kommer vid ett bifall till detta förslag den redan av 1928 års riksdag gjorda,
av 1931 års riksdag upprepade och av mig nyss återgivna förutsättningen
att vinna beaktande.»
Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till annan erinran än att utskottet funnit det begärda
bemyndigandet för Kungl. Majit att besluta, huruvida för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning skall kungöras ledig såsom adjunktseller
ämneslärarinnebefattning, böra, på sätt tidigare ägt rum, begränsas till
ett år. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) , i anledning av förevarande förslag, bemyndiga Kungl.
Majit att tills vidare under budgetåret 1934/1935, då för
realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid
samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen
skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning
;
b) för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de
allmänna läroverken med den fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes, samt för beredande av vissa arvoden höja
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 186,000 kronor.
94:o) Anslag till bibliotekarier vid de allmänna läroverken. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 113, sid. 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,
nu 62,000 kronor, med 150 kronor till 62,150
kronor.
95:o) Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114,
sid. 137—138) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden
till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 48,500 kronor,
med 6,700 kronor till 55,200 kronor.
96:o) Arvoden (s. k. fasta arvoden) åt skolläkare vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 115, sid. 138—
139) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden
åt skolläkare, nu 48,950 kronor, med 1,775 kronor till
50,725 kronor.
97:o) Undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av frö
ken Kerstin Hesselgren (I: 46) och den andra inom andra kammaren av herr
S. Bengtsson i Norup (II: 101), har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett
anslag av 6,000 kronor till återupptagandet av undervisningen i hushållsgöromål
vid de 14 samrealskolor och högre läroverk, där sådan undervisning
meddelades under läsåret 1931—1932, samt att förty ordinarie reservationsanslaget
till allmänna läroverken, nu 8,768,000 kronor, måtte höjas
med 70,200 kronor till 8,839,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 46.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1930 års riksdag till undervisning
i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 7,200 kronor. Med hänsyn till den ringa medelsåtgången
under sagda budgetår sänktes anslaget för budgetåret 1931/1932
till 6,000 kronor. Därefter har något anslag för ändamålet icke upptagits
å riksstaten.
Riksdagen har genom att tidigare vid flera tillfällen bevilja anslag för utskottet,
här ifrågavarande ändamål visat sig uppskatta betydelsen av att undervisning
i hushållsgöromål meddelas vid de allmänna läroverken. Denna riksdagens
uppfattning delas alltjämt av utskottet. Med hänsyn till de ekonomiska
förhållandena — vilka föranlett att anslag för ändamålet icke av
Kungl. Maj:t äskats för de senaste budgetåren — har utskottet emellertid
icke ansett sig kunna tillstyrka motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må avslå fröken Hesselgrens och herr
Bengtssons i Norup ovannämnda motioner (I: 46 och II: 101).
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
98:o) Praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 139—140)
hemställer utskottet,
att riksdagen må minska den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: till
praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nn 72,400 kronor, med 300 kronor till 72,100 kronor.
99.o) Reservationsanslaget till de allmänna läroverken. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, sid. 140—141) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 130,125 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 93:o)—99:o) tillstyrkt kommer
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu
8,768,800 kronor, att höjas med 64,200 kronor till 8,833,000 kronor.
100:o) Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, sid. 141—142) hemställer
utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,220,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,280,000 kronor.
101:o) Lönetursrätt för icke-ordinarie befattningshavare vid kommunala
mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie befattning
vid statliga läroverk. I två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 97) och den andra inom andra
kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 172), har hemställts, att
de bestämmelser, som angivas uti kungörelsen av den 15 juni 1922 (nr 373)
om ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst, även måtte göras tillämpliga på icke ordinarie befattningshavare
vid kommunala mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie
befattning vid statliga läroverk.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 97.
Den av motionärerna åberopade bestämmelsen i kungörelsen örn ändrade
bestämmelser örn ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst
av den 15 juni 1922 (nr 373) är av följande lydelse:
Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie
tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å
tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförlig med
eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmande
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
av haus rätt till ålderstillägg vid denna tjänst tillgodoräknas honom den tid
utöver tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik
anställning.
Utskottet finner, att vissa skäl onekligen kunna anföras till förmån för Utskottet,
en ändring av nu gällande bestämmelser örn lönetursrätt i den av motionärerna
angivna riktningen. A andra sidan vill utskottet framhålla, att ett
bifall till motionerna kan tänkas medföra konsekvenser, vilka icke nu i brist
på utredning kunna överblickas. Utredning saknas vidare om de kostnader
för det allmänna, som skulle bliva en följd av ett dylikt bifall. Enligt utskottets
förmenande kan här förevarande fråga icke lämpligen av riksdagen
företagas till avgörande, innan utredningar av nu antydd art föreligga.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra avstyrka motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må avslå herr Sjödahls m. fl. och herr Nilssons
i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (I: 97 och
II: 172).
102:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 119) föreslagit
riksdagen i fråga örn arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de
allmänna läroverken ävensom beträffande dels en inom första kammaren
av herr N. Wohlin m. fl. väckt motion (I: 1) angående vissa spörsmål ifråga
om den högre skolundervisningen, dels en inom första kammaren av herr
Olof Olsson m. fl. väckt motion (I: 91) örn framläggande för riksdagen av
begärd utredning rörande omläggning av skolarbetets inre organisation m. m.,
dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping m. fl.
väckt motion (II: 96) angående upprättandet av en nyspråklig gymnasielinje
vid de allmänna läroverken, dels två likalydande motioner, väckta, den
ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och G. Bagge (I: 92) och
den andra inom andra kammaren av herrar O. Lindskog och I. Sefve (II:
194) angående åtgärder för undanröjande av vissa missförhållanden i samband
med utformningen av 1933 års läroverksstadga, dels ock en inom
andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt motion (II: 219)
om knytande av vissa villkor vid anslaget till extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken, avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande; vilket härmed
anmäles.
103:o) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 120, sid.
146), vilket innebär en anslagsminskning med 15,000 kronor, hemställer utskottet,
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till arvodesförhöjning åt vissa extra
ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna
läroverk och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1934/
1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
104:o) Personliga lönetillägg åt vissa Övningslärare vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121,
sid. 146—147), vilket innebär en anslagsökning med 1,500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till beredande i enlighet med av 1929
års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg
under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 åt vissa ordinarie
Övningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 4,500 kronor.
105:o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna
läroverken. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen
i fråga örn extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken
ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herrar K. Sandegård och G. A. Björkman (I: 32) och
den andra inom andra kammaren av herr G. P. Ossbahr m. fl. (II: 95),
örn ökat anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare, avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
106:o) Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.
Kungl. Maj:t har (punkt 123, sid. 150—151) föreslagit riksdagen att dels
besluta, att de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag
under budgetåret 1933/1934 för undervisning i manlig slöjd vid de
allmänna läroverken skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret
1934/1935, dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 5,000 kronor med 400 kronor
till 4,600 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson
och E. Sjödahl (I: 93), och den andra inom andra kammaren av fru Ruth
Gustafson (II: 413) i vilka motioner hemställts, att riksdagen, vid bifall till
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av medel till undervisning i manlig
slöjd vid de allmänna läroverken i likhet med vad som utgått under innevarande
budgetår, måtte uttala önskvärdheten av att denna undervisning
i den utsträckning anslaget medger bedrives i enlighet med 1933 års undervisningsplan.
Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 55
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisas till motionen I: 93.
Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Beträffande det motionsvis framförda yrkandet vill utskottet framhålla,
att Kungl. Majit icke lärer underlåta att, så snart förhållandena sådant
medgiva, sörja för att slöjdundervisning i behörig omfattning upptages vid
läroverken. Ett bifall till vad motionärerna hemställt skulle vidare innebära, att
slöjdundervisningen skulle bliva obligatorisk vid det fåtal läroverk, där den
nya undervisningsplanen enligt förslaget nu skulle träda i tillämpning. Med
hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet sig böra avstyrka här förevarande
motioner.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) , med bifall till Kungl. Majlis förslag,
1) besluta, att de av riksdagen fastställda grunderna förutgående
av statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för
undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/
1935,
2) minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 5,000 kronor,
med 400 kronor till 4,600 kronor;
b) avslå herrar Wagnssons och Sjödahls samt fru Gustafsons
ovannämnda motioner (I: 93 och lii 413).
107:o) Arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 124,
sid. 151—152), vilket innebär en anslagsökning med 6,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt
skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.
108:o) Förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten: praktisk utbildning
av blivande lärare vid de allmänna läroverken. Anord
nande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 125 och 126) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
a) till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten:
praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av
14,300 kronor;
b) för anordnande genom infödda lärare av undervisning
i tyska, engelska och franska språken vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra anslag av 10,500 kronor.
109:o) Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 153—154), vilket
innebär en anslagsökning med 80,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,
som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 330,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må,
efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag
till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till
nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.
110:o) Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna
läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp och bokbindning för biblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
lilio) Kommunala mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
129) föreslagit riksdagen i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta,
den ena inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 96) och den
andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg (lii 174), om
upprättande av nya parallellavdelningar vid vissa kommunala mellanskolor
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.
112:o) Ändrade bestämmelser rörande lönetursrätt för lärare vid
kommunal mellanskola. I två likalydande motioner, väckta, den ena
inom första kammaren av herr E. Sjödahl m. fl. (I: 98) och den andra inom
andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 173), har hemställts,
att bestämmelserna angående avlöning åt lärare vid kommunal mellan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
skola och statsbidrag till sådan skola ändras därhän, att sådan lärare skall
för uppflyttning i högre lönegrad äga att räkna sig tillgodo den tid utöver
tre år, han fullgjort sådan ämneslärartjänstgöring, som i avseende å art
eller omfattning finnes svara emot, vara jämförlig med eller av högre värde
än det arbete, han har att å sin tjänst utföra.
Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna åberopat motiveringen i
motion I: 97 angående icke ordinarie lärares vid de kommunala mellanskolorna
rätt att tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring för ålderstillägg
vid befordran till statstjänst; vartill utskottet här hänvisar.
Under åberopande av vad utskottet under punkt 101 :o) anfört i anledning
av väckta motioner angående lönetursrätt för icke-ordinarie befattningshavare
vid kommunala mellanskolor, vilka vinna befordran till ordinarie befattning
vid statliga läroverk, avstyrker utskottet här förevarande motioner.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må avslå herr Sjödahls m. fl. och herr Nilssons
i Göteborg m. fl. ovannämnda motioner (1:98 och
II: 173).
113:o) Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala
mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 130, sid. 156—157) föreslagit riksdagen
att dels besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för statsbidrag
under budgetåret 1933/1934 för undervisning i manlig och kvinnlig
slöjd vid kommunala mellanskolor skola äga motsvarande tillämpning under
budgetåret 1934/1935, dels ock för budgetåret 1934/1935 minska det ordinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala
mellanskolor, nu 13,000 kronor, med 4,600 kronor till 8,400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 95), vari, såvitt nu är ifråga,
hemställts, att riksdagen ville dels besluta sådan ändring i de för undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor fastställda
bidragsgrunderna, att statsbidrag till undervisning i manlig slöjd vid ifrågavarande
läroanstalter må utgå allenast i sådana fall, då den för undervisningen
anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning,
dels för budgetåret 1934/1935 höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor från 13,000
kronor med 8,600 kronor till 21,600 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Motionärens yrkande innebär till en början, att den av 1933 års riksdag
beslutade interimistiska inskränkningen av slöjdundervisningen vid bland
Utskottet.
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
annat kommunala mellanskolor skulle upphävas i vad den avser den kvinnliga
slöjden. De skäl, som av motionären anförts till förmån för detta yrkande,
hava synts utskottet vägande. Då emellertid ett bifall till motionen
i denna del skulle medföra vissa kostnadsökningar, har utskottet icke ansett
sig böra på grund av enskild motion tillstyrka den föreslagna förändringen.
Såsom i motionen erinrats, föreskrevs av 1933 års riksdag, att statsbidrag
till undervisning i slöjd vid kommunala mellanskolor finge utgå allenast i
sådana fall, då den för nämnda undervisning anställde läraren hade sin
väsentliga utkomst av denna anställning. I fråga om allmän högre folkskola
användes däremot uttrycket »i vilka denna undervisning bestrides av
lärare med densamma som huvudsaklig sysselsättning». I motionen I: 95
har nu föreslagits, att här förevarande bestämmelser skulle erhålla med
varandra fullt överensstämmande lydelse.
I likhet med motionären finner utskottet önskvärt, att nu berörda båda
bestämmelser, på sätt uppenbarligen avsetts, givas lika lydelse. Då emellertid
förslag i denna riktning lämpligen synes böra framläggas av Kungl.
Maj:t, har utskottet icke heller i denna del ansett sig böra tillstyrka motionen.
Vad Kungl. Maj:t under här förevarande punkt föreslagit har, med den
ståndpunkt utskottet sålunda intagit, icke givit utskottet anledning till
erinran.
I anslutning härtill hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt mod avslag, såvitt nu är ifråga, å herr Björcks ovannämnda
motion (I: 95), i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag,
a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna för
statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för undervisning i
manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor skola
äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935,
b) för budgetåret 1934/1935 minska det ordinarie förslagsanslaget
till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd
vid kommunala mellanskolor, nu 13,000 kronor, med 4,600
kronor till 8,400 kronor.
114:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 131) föreslagit
riksdagen i fråga örn tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
115:o) Kommunala flickskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 132, sid. 159—161) hemställer utskottet, som under punkt 132:o) i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
det följande kommer att yttra sig med anledning av vad departementschefen
anfört ifråga örn övergång till redovisningsår (budgetår) såsom tidsenhet
för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,
att riksdagen må
a) besluta, att de av riksdagen beslutade grunderna angående
statsbidrag till kommunala flickskolor under budgetåret
1983/1934 skola äga motsvarande tillämpning under
budgetåret 1934/1935, dock att statsbidrag icke må, såvitt
angår sådana skolor, vilka åtnjutit statsbidrag under budgetåret
1932/1933 eller kommit i åtnjutande av statsbidrag
först under budgetåret'' 1933/1934, utgå för större antal
parallellavdelningar än för det sammanlagda antalet parallellavdelningar
under budgetåret 1932/1933, respektive budgetåret
1933/1934;
b) öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,
nu 314,000 kronor, med 194,000 kronor till 508,000
kronor.
116:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, sid. 161—
162), vilket innebär en anslagsökning med 38,000 kronor, hemställer utskottet,
som under punkt 132:o) i det följande kommer att yttra sig med
anledning av vad departementschefen anfört ifråga örn övergång till redovisningsår
(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.,
att riksdagen må
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1934—30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
117:o) Reservationsanslaget till privatläroverk. Kungl. Majit har
(punkt 134, sid. 162—165) föreslagit riksdagen att dels besluta, att den av
1933 års riksdag beslutade ändringen ifråga om beloppet av grundunderstöd
till skola, varom här är fråga, skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1934/1935, dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,
nu 605,700 kronor, med 51,000 kronor till 554,700 kronor, dels ock i riksstaten
för budgetåret 1934/1935 uppföra de i nämnda anslag ingående ari
-
60
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
Utskottet.
slagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda mellanskolor 16,400
kronor, högre flickskolor 331,400 kronor, högre goss- och samskolor 206,900
kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
554,700 kronor.
I samband härmed tiar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar *4. Thelin och
G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.
Ossbahr ni. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts att
ovannämnda under rubriken »reservationsanslaget till privatläroverk» uppförda
anslag till högre flickskolor, 331,400 kronor, måtte höjas med 5,200 kronor
eller det belopp, som skolöverstyrelsen funnit erforderligt för att statsunderstöd
skulle kunna beviljas Äppelvikens elementarskola.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 89.
Skolöverstyrelsen har i fråga örn statsanslag till Äppelvikens elementarskola
anfört bland annat följande:
Denna skola vore anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med statens
normalskola för flickor och vore sålunda avsedd att, vid fullt utbildad organisation,
leda fram till s. k. normalskolekompetens. Inom den del av
Stockholms stad, i vilken skolan vore belägen, funnes icke någon statsunderstödd
flickskola. Det finge anses i hög grad befogat, att tillfälle till
högre undervisning för flickor på för den enskilde ej alltför betungande villkor
erbjödes inom denna talrikt befolkade stadsdel, varigenom för de flickor,
som önskade utbildning till s. k. normalskolekompetens, de tröttande och
även i övrigt föga önskvärda skolresorna från de i dessa trakter belägna
trädgårdssamhällena till den egentliga staden kunde undvikas. Med hänsyn
härtill och då den förevarande skolan även i övrigt syntes förtjänt av statsunderstöd,
ville överstyrelsen föreslå, att vid beräkningen av nu ifrågavarande
anslagspost upptoges ett understödsbelopp för skolan, avseende ett
grundanslag av 4,800 kronor samt särskilt understöd för undervisning i huslig
ekonomi med 400 kronor, summa 5,200 kronor.
Departementschefen har rörande samma fråga anfört, att hail med hänsyn
till sitt förslag om upprättande av ett högre samläroverk i Bromma
icke ansett sig böra tillstyrka överstyrelsens förslag på denna punkt.
Utskottet vill erinra, att utskottet under punkt 92:o) i det föregående tillstyrkt
Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av ett högre samläroverk i
Bromma, varigenom med avsevärda kostnader för det allmänna en betydande
förbättring av här förevarande stadsdelars skolväsende är avsedd att
ernås. Med hänsyn härtill och då vidare en fråga av här förevarande art
enligt utskottets uppfattning i första hand lämpligen torde böra ankomma
på Kungl. Maj.ts prövning, avstyrker utskottet motionerna I: 89 och II: 212,
såvitt nu är ifråga.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
Mot vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag
samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt herr
Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II: 212), i
vad dessa motioner beröra reservationsanslaget till privatläroverken,
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
ifråga örn beloppet av grundunderstöd till skola, varom
här är fråga, skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1934/1935,
b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,
nu 605,700 kronor, med 51,000 kronor till 554,700
kronor,
c) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen: enskilda mellanskolor 16,400 kronor, högre
flickskolor 331,400 kronor, högre goss- och samskolor 206,900
kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag
å sammanlagt 554,700 kronor.
118:o) Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
Kungl. Majit har (punkt 135, sid. 165—166) föreslagit riksdagen
att minska det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 485,000 kronor, med 55,000 kronor
till 430,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och
G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.
Ossbahr m. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är fråga, hemställts, att
den höjning, som kunde betingas av bifall till i motionerna framfört förslag
örn statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola, måtte ske i ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter.
Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört rörande
det motionsvis framställda yrkandet om statsunderstöd till Äppelvikens
elementarskola avstyrker utskottet motionerna, så vitt nu är i fråga.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
sålunda,
Utskottet.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt herr
Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II: 212),
i vad dessa motioner avse nu förevarande anslag, minska
det ordinarie förslagsanslaget til] lönetillägg åt lärarinnor
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 485,000 kronor,
med 55,000 kronor till 430,000 kronor.
119:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk.
Kungl. Majit har (punkt 136, sid. 166—169) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn
tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare vid privatläroverk och rätt till uppdelning
av årsklass i parallellavdelningar skall äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1934/1935, dels ock till beredande under tiden 1 juli 1934—-30
juni 1935 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,570,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar A. Thelin och
G. A. Björkman (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr C. P.
Ossbahr m. fl. (II: 212), i vilka motioner, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att den höjning, som kunde betingas av bifall till i motionerna framfört
förslag om statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola, måtte ske i extra
förslagsanslaget till beredande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 av
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor,
högre flickskolor samt högre goss- och samskolor.
För budgetåret 1933/1934 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag
av 1,900,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 117:o) anfört rörande
det motionsvis framställda yrkandet örn statsunderstöd till Äppelvikens elementarskola,
avstyrker utskottet motionerna, så vitt nu är i fråga.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
sålunda,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Thelins och Björkmans samt
herr Ossbahrs m. fl. ovannämnda motioner (I: 89 och II:
212), i vad dessa motioner avse nu förevarande förslag,
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
i fråga örn tjänstgöringsskyldighet för ämneslärare vid
privatläroverk och rätt till uppdelning av årsklass i paral
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
lellavdelningar skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1934/1935,
b) till beredande under tiden 1 juli 1934—30 juni 1935
av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda
mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och
samskolor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,570,000 kronor.
120:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 137) föreslagit riksdagen
i fråga örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
121:o) Understöd åt kommunala gymnasier. Kungl. Majit har (punkt
138, sid. 173—174) föreslagit riksdagen att till beredande av understöd enligt
Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med en statens realskola, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott meddela.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G. W. Källman
(I: 94) och den andra inom andra kammaren av herr M. Andersson i Igelboda
m. fl. (II: 200), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att kommunala gymnasiet i Lidingö från och med läsåret 1934/1935 måtte
successivt övertagas av staten.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 94.
Motionärernas framställning avser ett spörsmål, som med hänsyn till sina
konsekvenser, icke minst av ekonomisk art, kräver en allsidig utredning
innan riksdagen kan taga ställning därtill. Då en dylik utredning icke föreligger
och då vidare en fråga av här förevarande art först synes böra hava
prövats av Kungl. Majit, avstyrker utskottet det nu motionsvis framförda
yrkandet.
Mot Kungl. Majits förslag, som innebär att anslag för här ifrågavarande
ändamål skulle för budgetåret 1934/1935 utgå med samma belopp som för
innevarande budgetår, har utskottet icke något afl erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Källmans samt herr Anderssons i
Igelboda m. fl. ovannämnda motioner (I: 94 och lii 200),
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
till beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens
realskola, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 34,000 kronor att utgå på de villkor och
under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott
meddela.
122:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Understöd
till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 139—141) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i
hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
anslag av 12,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit
må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 6,000 kronor till vardera;
b)
till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 70,000 kronor;
c) till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser
och med den fördelning, som av Kungl. Majit
föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
Folkundervisningen.
l23:o) Anslaget till folkskoleseminarierna m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 142, sid. 177—185) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,
nu 1,560,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,450,000
kronor;
b) uppföra den i samma reservationsanslag ingående
anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier
med oförändrat belopp, 105,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
c) , vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,665,000
kronor, med 110,000 kronor till 1,555,000 kronor;
d) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,500
kronor.
124:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, sid. 185—186),
vilket innebär en anslagsökning med 2,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 16,000 kronor.
125:o) Hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra förslagsanslag av 14,000 kronor.
126:o) Det ordinarie anslaget till småskoleseminarierna. I förslaget
till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier med oförändrat
belopp, 223,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 145, sid. 187—194 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Wagnsson m. fl. väckt motion (I: 99), vari, såvitt nu
är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att nyintagning av
elever vid småskoleseminarierna icke måtte ske under läsåret 1934—1935,
dels att under punkt 145 i åttonde huvudtiteln uppfört anslag i anslutning
härtill måtte minskas.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. ti sami. Nr 8. •>
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört följande:
»Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle hösten 1934 intagning i första klassen
äga rum vid seminarierna i Strängnäs, Skara, Härnösand, Linköping
och Falun i 5 klassavdelningar med högst 15 elever i varje klassavdelning.
Under vårterminen 1936 skulle i så fall med hänsyn jämväl tagen till eleverna
i andra klassen vid seminarierna i Lycksele och Haparanda, utexamineras
105 småskollärarinnor. Överstyrelsen anser det emellertid vara
lämpligast, örn antalet elever i varje klass liksom tidigare kunde sättas till
12, varigenom examinationen år 1936 kunde nedbringas till 90. Jag ansluter
mig till skolöverstyrelsens sistnämnda förslag och anser mig alltså
böra räkna med en begränsning av intagningen till 12 elever per klassavdelning,
alltså till sammanlagt 60 elever. Kungl. Maj:t bör givetvis hava
rätt vidtaga erforderliga jämkningar i förevarande siffror.»
Utskottet. Utskottet vill icke förneka, att situationen på arbetsmarknaden för de
från småskoleseminarier utbildade lärarinnorna är allvarsam. Emellertid
håller utskottet före, att redan med den av departementschefen föreslagna
begränsningen av intagningen viss hänsyn tagits härtill. Såsom departementschefen
framhållit, bör Kungl. Majit äga rätt att vidtaga erforderliga
jämkningar i de föreslagna siffrorna. Skulle det alltså med hänsyn till förhållanden,
som blivit kända först efter det att statsverkspropositionen avlåtits
till riksdagen, visa sig önskvärt, att elevantalet per klassavdelning
sänkes under det beräknade, eventuellt till 10, förutsätter utskottet att en
sådan åtgärd vidtages. Att, såsom i motionen yrkats, intagningen för nästkommande
läsår helt skulle upphöra, kan utskottet däremot icke tillstyrka.
Utskottet vill erinra, att en vid 1933 års riksdag väckt motion med samma
innebörd som den nu föreliggande avslogs av riksdagen.
Då vad under här förevarande punkt i övrigt anförts och föreslagits icke
givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Wagnssons m. fl. ovannämnda motion
(I: 99), i vad den avser ordinarie reservationsanslaget
till småskoleseminarierna, i riksstaten för budgetåret 1934/
1935 uppföra nämnda anslag med oförändrat belopp, 223,600
kronor.
127:o) Stipendier åt elever vid småskoleseminarier. Kungl. Majit
bär (punkt 146, sid. 194—195) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu
33,000 kronor, med 3,400 kronor till 29,600 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr B. Wagnsson m. fl. väckt motion (I: 99), vari, såvitt nu
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte vid bifall till i motionen framfört
förslag, innebärande att nyintagning av elever vid småskoleseminarierna
icke skulle ske under läsåret 1934—1935, minska det under nu förevarande
punkt i åttonde huvudtiteln begärda anslaget.
Under åberopande av vad utskottet under föregående punkt anfört avstyrker
utskottet motionen i vad den gäller här förevarande anslag.
Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Wagnssons m. fl. ovannämnda motion
(I: 99) i vad den avser förevarande anslag, minska det
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
småskoleseminarier, nu 33,000 kronor, med 3,400 kronor till
29,600 kronor.
128:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa småskoleseminarier.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 147) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid småskoleseminarierna i Linköping och Falun, utan
rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 4,000 kronor.
129:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 148, sid. 195—202), vilket innebär en anslagsminskning med
54,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie
lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på
indragningsstat hos landsting, må tills vidare utgå belopp
efter enahanda grunder, som föreskrivits för budgetåret
1933/1934;
b) medgiva, att såsom villkor för utgåendet av dylikt
statsbidrag må tills vidare gälla enahanda bestämmelser,
som givits för budgetåret 1933/1934;
c) till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
d) medgiva, att statsbidraget till avlöning av förutvarande
Utskottet.
Utskottet.
68 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rektorn vid Norrbottens läns landstings nedlagda småskoleseminarium
i Öjebyn Carl Andersson må från och med den
1 juli 1933 och tills vidare utgå efter de grunder, som i
sådant avseende gällt för budgetåret 1932/1933.
130:o) Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer. I
enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 149) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 10,400 kronor.
131:o) Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer. I förslaget
till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer med oförändrat
belopp, 150,000 kronor.
I en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:211)
har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1934/1935 bestämma det
ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer
till ett belopp av 175,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisas till motionen.
De skäl, som nästlidet år föranledde riksdagen att trots uttalade betänkligheter
biträda Kungl. Maj:ts förslag om en minskning av här förevarande
anslag, äga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande giltighet. Under
erinran om 1933 års riksdags uttalande, att anslagsminskningen torde få betraktas
som en tillfällig åtgärd, framtvungen av det förhandenvarande budgetära
läget, har utskottet därför ansett sig böra, med avstyrkande av motionen,
biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Wagnssons ovannämnda motion
(1:211), i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer
med oförändrat belopp, 150,000 kronor.
132:o) Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. Kungl.
Majit har (punkt 150, sid. 203—210) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid
folkskolor, nu 52,700,000 kronor, med 1,700,000 kronor till 51,000,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
I skrivelse den 11 maj 1932, nr 195, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 134 angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans
organisation m. m. framhöll riksdagen önskvärdheten av att ifråga
örn de till skoldistrikten utgående statsbidragen till avlönande av lärarpersonal
spörsmålet örn en övergång till budgetår såsom tidsenhet vid avlöningsoch
statsbidragsberäkningen gjordes till föremål för närmare utredning.
Frågan syntes enligt riksdagens mening erbjuda vissa svårigheter med hänsyn
till dess samband med kommunala budgets- och redovisningsförhållanden.
På uppdrag av Kungl. Majit hava de jämlikt bemyndigande den 14
juli 1932 av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för
utredning rörande flyttningsskyldighet för lärare vid folk- och småskolor
avgivit utredning och förslag i här förevarande ämne.
De sakkunniga föreslå att för folk- och fortsättningsskolor jämte dem
närstående skolor och anstalter samt högre folkskolor, kommunala niel''
lanskolor och kommunala flickskolor tiden 1 juli—30 juni under benämningen
redovisningsår måtte föreskrivas vara tidsenhet för beräkning av statsbidrag
samt avlöning, tillfällig avlöningsförbättring, särskilda lönetillägg,
dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförbättring och arvoden. Denna relativt
obetydliga förändring vore vad som erfordrades för att undanröja de väl
kända olägenheterna med den nuvarande ordningen. Den nya ordningen
anses av de sakkunniga icke vålla några egentliga svårigheter med väl vissa
fördelar för de kommunala budgets- och redovisningsförhållandena.
De sakkunnigas förslag har tillstyrkts av flertalet av de hörda myndigheterna
och korporationerna.
Departementschefen anser, att man under i övrigt oförändrade förhållanden
borde liksom skolöverstyrelsen försiktigtvis räkna med en ökning av anslaget
till statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor med 300,000 kronor till
53,000,000 kronor samt anför därefter bland annat följande:
»Emellertid lärer ett realiserande av förslaget rörande övergång till redovisningsår
(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m.
för nästa budgetår förminska anslagsbehovet för detta och ett antal andra
ändamål under åttonde huvudtiteln.
Utredningen ådagalägger, att en omläggning av avlönings- och statsbidragssystemet
för vissa lärare m. fl. till att avse budgetår i stället för
kalenderår icke torde vålla några svårigheter för det kommunala budgets-
och redovisningssystemet. Några betänkligheter mot att åstadkomma
överensstämmelse mellan skolans organisation i ekonomiskt och i pedagogiskt
avseende torde så mycket mindre kunna anföras som redan nu bland annat
statsbidragen till skolskjutsar, till inackordering av skolpliktiga barn och
till centralisering av fortsättningsskolväsendet beräknas för läsår och icke för
kalenderår. Jag anser mig därför böra tillstyrka de sakkunnigas principiella
förslag, att tiden den 1 juli—30 juni skall, där ej annorlunda stadgas, beträffande
folk- och fortsättningsskolor jämte dem närstående skolor och an
-
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
stalter samt högre folkskolor, kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor
under benämningen redovisningsår utgöra tidsenhet för beräkning av
statsbidrag samt avlöning, tillfällig avlöningsförbättring, särskilda lönetillägg,
dyrtidstillägg, provisorisk avlöningsförbättring och arvoden. Det må anmärkas,
att den ifrågasätta omläggningen sålunda ej berör folkhögskolor och
skolor tillhörande yrkesundervisningen. Den nu föreslagna förändringen
tarvar modifikationer i ett stort antal nu gällande författningsbestämmelser.
Skolöverstyrelsen torde anbefallas att avgiva förslag till dylika ändringar.
Jag lärer senare bliva i tillfälle att ånyo anmäla denna fråga för Kungl.
Maj:t. Därvid ämnar jag även pröva, huruvida icke vissa av de sakkunniga
föreslagna förtydliganden och förenklingar i nuvarande författningsbestämmelser
i samband därmed böra vidtagas.
Den nya ordningen vållar viss förskjutning i tiden för rekvisition av medel
från de anslag, som beröras av åtgärderna. Detta medför, att vederbörande
anslag först för budgetåret 1935/1936 komma att belastas med en
del av det verkliga medelsbehovet för budgetåret 1934/1935. Anslagsbehovet
för sistnämnda budgetår blir därför lägre än under normala förhållanden.
Av skolöverstyrelsen har ifrågasatts en minskning av ifrågavarande anslag
för budgetåret 1934/1935 med högst 4 procent för de anslag, från vilka
enligt gällande författningar förskottsutbetalning äger rum, och med högst
40 procent för de anslag, från vilka hela utbetalningen sker i efterskott.
Jag biträder detta förslag. Under vederbörande punkter i huvudtiteln har
jag redan framlagt och kommer jag att framlägga förslag rörande de belopp,
varmed vederbörande anslag på grund av dessa åtgärder böra upptagas.
Nu förevarande anslag till avlöning åt lärare vid folkskolor synes med hänsyn
till vad jag nu anfört böra för budgetåret 1934/1935 upptagas med
51,000,000 kronor.»
Vad departementschefen anfört rörande det i anledning av framställning
av 1932 års riksdag framlagda förslaget örn övergång till redovisningsår
(budgetår) såsom tidsenhet för vissa statsbidragsberäkningar m. m. har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder departementschefens
beräkningar rörande den minskning i medelsbehovet för budgetåret 1934/1935
under vederbörande anslag, som föranledes av nyss antydda åtgärder.
Kungl. Maj:ts förslag, att här förevarande anslag skulle för budgetåret
1934/1935 upptagas med ett belopp av 51,000,000 kronor, har icke givit
utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,
nu 52,700,000 kronor, med 1,700,000 kronor till
51,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
l33:o) Ändrade bestämmelser rörande rätt för vissa lärare vid folkoch
småskolor att söka ordinarie lärartjänst. I en inom första kammaren
av herrar R. Wagnsson och E. Sjödahl väckt motion (I: 101) har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla att Kungl.
Majits kungörelse den 20 juli 1933 örn tillsättning i vissa fall av lärare vid
folk- och småskolor (sv. författa.sami. 507) i så måtto ändras, att lärare,
som minst 12 terminer tjänstgjort inom ett skoldistrikt, må äga ansökningsrätt
till inom distriktet ledigförklarad ordinarie lärartjänst.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Sedan Kungl. Majit för riksdagen framlagt en den 24 februari 1933 dagtecknad
proposition, nr 154, angående åtgärder för beredande av ökade
möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet och riksdagen i
anledning därav i skrivelse den 19 maj 1933, nr 223, förklarat sig i huvudsak
icke hava något att erinra emot de i propositionen framförda förslagen,
utfärdade Kungl. Majit den 20 juli 1933 kungörelse (nr 507) örn tillsättning
i vissa fall av lärare vid folk- och småskolor. Enligt § 6 i denna kungörelse
skall, då jämlikt § 19 mom. 1 d) folkskolestadgan tjänst skall kungöras ledig,
skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida inom något
av de inspektionsområden, som tillhöra vederbörande s. k. områdesgrupp,
finnes övertalig lärartjänst av ifrågavarande slag. Är detta fallet, skall tjänsten
förklaras ledig med s. k. begränsad ansökningsrätt. Dylik ansökningsrätt tillkommer
endast ordinarie eller tills vidare anställd lärare från de skoldistrikt
inom områdesgruppen, som hava övertaliga lärartjänster av ifrågavarande
slag, dock icke lärare, vilkens tjänst är i föreskriven ordning förenad med
organist-, klockar- eller kyrkosångarbefattning. Berörda kungörelse trädde i
kraft den 17 augusti 1933.
Frågan örn åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga tjänster
vid folkskoleväsendet var vid 1933 års riksdag föremål för en ingående
prövning. De i anslutning till riksdagens beslut utfärdade bestämmelserna
hava ännu icke varit i kraft ett år, och någon egentlig erfarenhet om deras
verkningar har alltså ännu icke kunnat vinnas. Utredning föreligger ej heller
rörande den inverkan på de så nyligen vidtagna åtgärdernas effektivitet, som
ett bifall till motionen skulle innebära. Under sådana förhållanden avstyrker
utskottet vad i här förevarande motion yrkats.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå herrar Wagnsson och Sjödahls
ovannämnda motion (I: 101).
134: o) Rätt för lärare vid folk- och småskolor att för uppfattning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring såsom
Utskottet.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
icke ordinarie lärare m. m. I två likalydande motioner, väckta, den ena
inom första kammaren av herr R. Wagnsson (I: 214) och den andra inom
andra kammaren av fru Vira Eklund (II: 407), har föreslagits att lärare vid
folk- och småskolor för rätt till uppflyttning i högre lönegrad må kunna
tillgodoräkna sig den tjänstgöring såsom icke ordinarie lärare de haft utöver
tio lästerminer.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av hetr R. W^agnsson (I: 213) och den andra inom andra kammaren
av fru Vira Eklund (II: 406), hemställts, att riksdagen må besluta, att icke
ordinarie lärare vid folk- och småskolor, då de tjänstgjort vid nämnda skolor
sammanlagt tio lästerminer, erhålla ett lönetillägg å 300 kronor för manlig
och 200 kronor för kvinnlig folkskollärare samt 150 kronor för småskollärarinna
samt att härför erforderligt belopp upptages i riksstaten för
budgetåret 1934/1935.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna I: 214 och I: 213.
De i här förevarande motioner gjorda framställningarna hava i första hand
motiverats med de svårigheter i befordringshänseende för den icke-ordinarie
lärarpersonalen vid folk- och småskolor, som uppkommit på grund av de
av statsmakterna under de senaste åren igångsatta rationaliseringsåtgärderna
på detta område. Utskottet har funnit dessa svårigheter behjärtansvärda
och anser visst fog föreligga för de gjorda framställningarna, särskilt vad
angår förslaget om rätt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna
viss tjänstgöring såsom icke ordinarie lärare. Såsom utskottet redan
under föregående punkt framhållit, saknas emellertid ännu tillräcklig erfarenhet
rörande verkningarna för lärarkåren av de företagna åtgärderna.
De i här förevarande motioner gjorda yrkandena äro vidare av en betydande
ekonomisk räckvidd, men någon närmare utredning härutinnan
har icke framlagts. Härtill kommer dessutom, att enligt utskottets uppfattning
en förändring av gällande avlöningsbestämmelser i en uti motionerna
avsedd utsträckning knappast lärer böra ske utan förutgången prövning
av Kungl. Maj:t. I detta hänseende vill utskottet erinra att, såsom i motionen
I: 213 upplysts, det i nämnda motion ävensom i motionen II: 406
gjorda yrkandet redan på grund av särskild framställning är beroende på
Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker
utskottet förevarande motioner.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå
a) herr Wagnssons och fru Eklunds motioner I: 214 och
II: 407;
b) samma motionärers motioner 1:213 och 11:406.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
135:o) Avlöningsförhöjning åt vissa manliga småskollärare m. fl.
I en inom första kammaren av herr B. Wagnsson väckt motion (I: 216) har
hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla att kungörelsen
angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor den 16 september
1918 måtte erhålla sådan lydelse, att avlöningen för manlig lärare
vid småskola, mindre folkskola samt manlig biträdande lärare vid folkskola
skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare tillhörande småskollärarkåren
i allmänhet åtnjuter.
Till stöd för berörda yrkande har anförts följande:
Enligt bestämmelserna i avlöningsreglementet för lärare vid folk- och
småskolor (Kungl. Maj:ts kungörelse den 16 september 1918, sv. förf. sami.
nr 760) åtnjuter manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom
manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den
1 januari 1919, ett tillägg till den för småskollärarinna utgående lönen med
200 kronor. De lärare, som däremot anställts efter den 1 januari 1919, ha
endast en grundlön på 1,200 kronor. Dessa lärare ha som bekant att av
sin lön utbetala familjepensionsavgift. Deras faktiska inkomst blir därför
cirka 70 kronor lägre per år än en kvinnlig lärares i samma lönegrad.
Flertalet av de manliga småskollärarna fingo anställning under en tid, då
det var stor brist på arbetskrafter. Somliga ha fått sin anställning på så
sätt att de fingo vikariera fastän oexaminerade. Sedermera sökte de och
fingo dispens till ordinarie tjänst. Andra åter ha gått igenom seminarium
under en tid då utbildningen endast pågick några månader. Samtliga dessa
åtnjuta det ovan omnämnda lönetillägget.
Énligt uppgift från skolöverstyrelsen finnas för närvarande anställda 31
manliga småskollärare. Endast några få av dessa ha fått sin anställning
efter 1919. Anledningen till den olika avlöningen torde vara den, att statsmakterna
icke önskade att några manliga småskollärare vidare utbildades.
Kontrollen häröver kan emellertid nu ske genom att lärarutbildningsanstalterna,
som ju äro förstatligade, icke mottaga manliga elever. Att det lilla
antal manliga lärare, som efter 1919 erhållit anställning, i löneavseende icke
får likställas med äldre lärare, synes orättvist också ur den synpunkten att
de lärare, som efter 1919 tillträtt sina befattningar, haft vissa i förhållande
till deras ekonomiska ställning icke obetydliga utbildningskostnader.
Utskottet har funnit starka skäl tala för ett bifall till det i motionen Utskottet,
framställda yrkandet. Detta avser, såsom av motionen framgår, en löneregleringsfråga
av jämförelsevis ringa ekonomisk räckvidd för det allmänna.
Emellertid anser sig utskottet icke kunna, utan föregående utredning rörande
olika frågan berörande omständigheter, tillstyrka förslaget. En sådan
utredning torde ankomma på Kungl. Majit, och utskottet vill fördenskull
förorda, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn en dylik
utredning. Denna utredning synes böra så bedrivas, att förslag i ämnet
kan föreläggas 1935 års riksdag.
I anslutning till vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av herr Wagnssons ovannämnda
motion (T: 216), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utekottet.
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning och för 1935
års riksdag framlägga förslag rörande lönetillägg för sådan
manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom
manlig biträdande lärare vid folkskola, som blivit anställd
efter utgången av år 1918.
136:o) Utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet.
Kungl. Majit har (punkt 151, sid. 210—211) föreslagit riksdagen
att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,660,000 kronor
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet anförts samt i enlighet med de närmare villkor och
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr jE. B. Andersson
m. fl. (I: 100) och den andra inom andra kammaren av herr G. Olsson i
Ramsta m. fl. (II: 192), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor,
att utgå med 200 kronor per läraravdelning och 5 kronor för varje barn.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen I: 100.
Enligt kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321) utgick ur här ifrågavarande
anslag bidrag till skoldistrikten med dels 5 kronor för varje barn, dels 200
kronor för varje läraravdelning, allt för läsår räknat.
Kungl. Majit föreslog sedermera 1933 års riksdag (punkten 179 i 1933
års åttonde huvudtitel), att anslaget måtte sänkas till 5,615,000 kronor. Samtidigt
förordade departementschefen sådan ändring i grunderna för statsbidragets
utgående, att endast bidraget med 200 kronor för varje läraravdelning
skulle utgå.
Emellertid beslöt riksdagen (riksdagens skrivelse den 16 maj 1933, nr
204), att statsbidraget skulle för senare halvåret 1933 utgå efter oförändrade
grunder och för förra halvåret 1934 i överensstämmelse med de av departementschefen
förordade grunderna. Anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret
1933/1934 med ett belopp av 7,207,500 kronor.
Departementschefen har nu anfört, att de för förra halvåret 1934 gällande
grunderna syntes böra gälla även under budgetåret 1934/1935.
Vid 1933 års riksdag företogs i besparingssyfte en omläggning av de
tidigare gällande grunderna för utgående av bidrag från här ifrågavarande
anslag. Det nu motionsvis framförda yrkandet avser en återgång till de
tidigare bidragsgrunderna. Med hänsyn till att frågan så nyligen prövats
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
av riksdagen och då vidare ett bifall till motionerna skulle medföra en ökad
belastning av riksstatens utgiftssida med icke mindre än 3,140,000 kronor,
har utskottet funnit sig böra avstyrka här förevarande motioner i vad de
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, mot vilket utskottet icke funnit något
att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr E. B. Anderssons m. fl. och herr
Olssons i Ramsta m. fl. ovannämnda motioner (I: 100 och
II: 192), i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
för beredande av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag
av 5,660,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934
under punkten 151 anförts samt i enlighet med de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
l37:o) Provisorisk aviöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 211—
212), vilket innebär en anslagsminskning med 245,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till beredande av provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor — däri inbegripna
även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och
småskolor och därmed jämförlig anstalt — bevilja för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 5,905,000
kronor.
138:o) Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 153, sid. 212—213)
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter,
nu 590,000 kronor, med 50,000 kronor till 640,000
kronor.
139:o) Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling. I enlig
het med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 213) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det
ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i
lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
samt i Överkalix församling, nu 79,000 kronor, med 3,000
kronor till 76,000 kronor.
140:o) Avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, sid. 213—214) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie
förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna
och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 35,000 kronor, med
14,000 kronor till 21,000 kronor.
141 :o) Anordnande av värmeledning i Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, sid. 214—216) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för anordnande av värmeledning i skolhuset
och byggnaden för lärarbostäder vid Skytteanska skolan
i Tärna för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 19,000 kronor.
142:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter. I förslaget till riksstat för budgetåret
1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln uppfört det
ordinarie reservationsanslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 548,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar P. Sandström och C. I. Asplund (I: 218) och den andra inom andra
kammaren av herr E. Hage m. fl. (II: 162), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta
fortast utreda, huruvida och efter vilka grunder ökade anslag till inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn må kunna beviljas skattetyngda
kommuner, vilka på grund av gles befolkning och stor utsträckning åsamkas
särskilt dryga utgifter för sitt skolväsende, så att åtminstone följderna
av en av statsmakterna gillad rationalisering och centralisering av skolväsendet
ej må kunna bli, att kommunerna för sin del få drygare ekonomiska
bördor att bära.
Vidare har i en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och
H. Hagberg i Luleå väckt motion (lii 402) föreslagits, att riksdagen må be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
sluta bevilja 8,000 kronor i statsbidrag till skolhemmen för vardera Arvidsjaurs
och Arjeplougs socknar, att statens bidrag till inackorderingskostnaderna
för de barn, vars föräldrar icke ha möjlighet att själva bidraga därtill,
må beräknas till 80 öre per barn och dag för Arjeploug och 90 öre
per barn och dag för Arvidsjaur, samt att statens inackorderingsbidrag
må beräknas även för de skolbarn som icke uppnått en ålder av 8 år
lika som för övriga barn som inackorderas.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna II: 162 och II: 402.
Den 29 december 1938 bemyndigade Kungl. Maj:t på därom gjord framställning
chefen för ecklesiastikdepartementet att, bland annat, tillkalla högst
fyra sakkunniga för att inom nämnda departement biträda med utredning
och avgiva förslag i vissa frågor angående folkskoleväsendet.
Enligt protokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag anförde departementschefen
— efter att hava erinrat örn skatteutjämningsberedningens
i december 1932 framlagda principbetänkande, som i fråga örn folkskoleväsendet
innefattade flera betydelsefulla reformförslag — bland annat;
För att kunna till en snar lösning föra fram de trängande frågorna om
åstadkommandet av en väsentlig lättnad i kommunernas utgifter för folkskoleväsendet
och en rationalisering av detta skolväsendes organisation syntes
det vara lämpligast att underkasta skatteutjämningsberedningens förslag en
bearbetning. Denna bearbetning borde ske med skyndsamhet och slutföras
i så god tid, att det kunde bliva möjligt att för 1935 års riksdag framlägga
ett förslag i ämnet. Men hänsyn härtill och på grund av den föreliggande
arbetsuppgiftens omfattande beskaffenhet vore det nödvändigt att
för ändamålet särskilda sakkunniga tillkallades.
Beträffande de sakkunnigas arbetsuppgifter anförde departementschefen
bland annat:
Även frågorna om statsbidrag i större utsträckning än hittills för skolskjutsar
och inackorderingsbidrag hade av skatteutjämningsberedningen upptagits.
Beredningen hade tänkt sig, att staten skulle svara för tre fjärdedelar
av dessa kostnader. Under ärendets remissbehandling hade krav framkommit
på väsentligt större bidrag i nämnda hänseende än beredningen
sålunda ifrågasatt, detta särskilt med tanke på de möjligheter, som erbjödes
att genom skolskjutsar och även genom inackordering åstadkomma
ökad koncentration och därmed ett förbilligande av skolväsendet. Otvivelaktigt
vore, att staten, därest den skulle i så stor utsträckning, som ifrågasatts,
övertaga folkskolekostnaderna, hade ett än starkare direkt ekonomiskt
intresse än hittills, att åtgärder, som möjliggjorde en dylik koncentration,
komme till stånd i alla de fall, där så lämpligen kunde ske. Det syntes
därför vara påkallat, att de sakkunniga ur denna synpunkt ytterligare utredde
frågorna om fördelningen av kostnaderna för skolskjutsar och inackordering.
De i här förevarande motioner berörda förhållandena äro enligt utskottets
förmenande behjärtansvärda. Frågan örn statsbidrag till inackordering av
Utskottet
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skolbarn befinner sig emellertid redan genom Kungl. Maj:ts försorg under
utredning i ett större sammanhang, och utskottet utgår från att vid denna
utredning jämväl de i motionerna framförda synpunkterna komma att
vinna beaktande. Med hänsyn härtill finner utskottet icke erforderligt, att
riksdagen nu hos Kungl. Majit hemställer örn utredning i ämnet, i
all synnerhet som i de för den nu pågående utredningen givna direktiven
ingår, att densamma skall slutföras i så god tid, att det kan hliva möjligt
att redan för 1935 års riksdag framlägga förslag i ämnet.
Beträffande de i motionen II: 402 gjorda yrkandena örn vissa särskilda
bidrag till Arjeplough och Arvidsjaurs skoldistrikt, vill utskottet vidare framhålla,
att det icke torde vara möjligt att införa särbestämmelser för vissa
skoldistrikt utan att känna, örn icke andra distrikt hava att dragas med ungefär
samma svårigheter. Ett bifall till motionen skulle annars kunna
medföra icke förutsebara ekonomiska konsekvenser.
Vad slutligen beträffar vad i motionerna anförts och yrkats rörande statsbidrag
för inackordering av skolbarn under åtta år, vill utskottet erinra örn
ett av statsutskottet vid 1933 års riksdag avgivet utlåtande i anledning av
en i detta ämne väckt motion. Utskottet framhöll därvid till en början, att
skolöverstyrelsen redan nu ägde rätt att — där särskilda omständigheter prövades
föreligga — medgiva, att inackorderingsbidrag finge utgå även för
barn under åtta år. De skäl, framhöll utskottet vidare, som i motionen
anförts till stöd för förslaget, hade emellertid synts utskottet beaktansvärda.
Dock torde det vara en fråga som — i likhet med vad som varit fallet
beträffande den nu gällande föreskriften — ankomme på Kungl. Majit att
i administrativ väg avgöra, sedan närmare utredning i ämnet förebragts.
Därest de i saken intresserade hos Kungl. Majit gjorde framställning örn en
ändring av angiven innebörd, torde Kungl. Majit icke underlåta att taga
spörsmålet under övervägande. Vid angivna förhållanden syntes det utskottet
ej erforderligt, att från riksdagens sida vidtoges någon åtgärd för ändamålet.
I anslutning till vad under denna punkt anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till inackorderingsbidrag
för vissa skölp liktiga barn inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 548,000
kronor;
b) att herrar Sandströms och Asplunds samt herr Hages
m. fl. ovannämnda motioner (I: 218 och lii 162) icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda;
c) att herrar Brädefors och Hagbergs i Luleå ovannämnda
motion (lii 402) icke må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
143:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i andra
delar av riket än de fyra nordligaste länen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 216—217), vilket innebär en anslagsökning
med 9,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn i andra delar av riket än de fyra nordligaste
länen för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 24,000 kronor.
144:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 217—218),
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till bidrag för anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn, nu 150,000 kronor, med 25,000 kronor
till 175,000 kronor.
145:o) Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 218—219), vilket innebär en
anslagsminskning med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1934/1935
ett extra förslagsanslag av 41,000 kronor.
146:o) Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola. Kungl. Maj:t har (punkt 160, sid. 219) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,
nu 2,632,000 kronor, med 1,052,000 kronor till 1,580,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson
(1:215) och den andra inom andra kammaren av herrar G. L. Johnsson i
Kalmar och D. Gustavson i Sala (11:160), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte besluta att lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning
i slöjd vid folkskola, mindre folkskola och särskild slöjdskola skall,
därest statsbidrag utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla minst 1 krona
20 öre för undervisningstimme ävensom att skoldistrikt, som i dylik läroanstalt
anordnat undervisning i slöjd, skall på av Kungl. Maj:t närmare
angivna villkor av statsmedel erhålla bidrag till lärares avlöning efter 1 krona
8 öre för undervisningstimme, dock högst med 146 kronor 88 öre för slöjdavdelning
under ett läsår; samt att de härav betingade höjningarna av det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av berörda undervisning måtte
av riksdagen beviljas.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
I här förevarande sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft
en inom första kammaren av herr W. Björck väckt motion (1:102), vari
hemställts, att av det å riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola må enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva, utgå bidrag jämväl till undervisning i slöjd, som
av barnhem, vilket av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag till avlönande av
lärare för vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, för sådana barn anordnas
i samband med nämnda statsunderstödda skolverksamhet.
Beträffande vad som anförts till stöd för det i förstnämnda båda motioner
framförda yrkandet hänvisar utskottet till motionen 1:215.
Till stöd för det i motionen 1:102 framförda yttrandet har anförts huvudsakligen
följande:
På grund av kungl, proposition till 1926 års riksdag (nr 89) medgav riksdagen,
att ur nu ifrågavarande anslag finge utgå bidrag jämväl till slöjd,
sorn av sjukvårdsanstalt, vilken av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag
till avlönande av lärare för vid anstalten intagna barn i skolåldern, för
sådana barn anordnas i samband med nämnda statsunderstödda skolverksamhet.
Föreskrift i sådant hänseende utfärdades därefter av Kungl.
Majit genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 311) angående statsbidrag
för undervisning i slöjd till sjukvårdsanstalter.
Sedermera har riksdagen medgivit, att statsbidrag måtte ur det särskilda
anslaget till avlönande av lärare vid sjukvårdsanstalternas skolor
få utgå även till avlönande av lärare vid sådana folk- och småskolor, som
äro anordnade vid vissa barnhem. Det gäller bland andra barnhem för
s. k. psykopatiska barn samt dispensärbarnhem. På grund av avfattningen
av ovannämnda kungörelse nr 311 den 18 juni 1926 torde dock icke statsbidrag
kunna erhållas till undervisning i slöjd vid skola, som inrättats
vid dylika barnhem. De skäl, som tidigare anförts för understödjande av
slöjdundervisningen vid sjukvårdsanstalternas skolor (se propositionen
nr 89/1926), synas emellertid i lika hög grad vara tillämpliga beträffande
slöjden vid barnhemsskolorna. Då dessa båda typer av skolor i övrigt blivit
av statsmakterna likställda med vanliga kommunala folkskolor i fråga
örn statens understödjande av desamma, bör enligt min mening genom en
författningsändring det formella hinder undanröjas, som nu för de statsunderstödda
barnhemsskolorna omöjliggör att erhålla bidrag till slöjdundervisningen.
Då dessa skolor endast äro åtta till antalet i hela riket,
synas några vittgående ekonomiska konsekvenser av ett bifall till motionen
icke vara att befara. I varje fall erfordras ingen höjning i det av
Kungl. Majit föreslagna förslagsanslaget till slöjdundervisningen.
För 1933 års riksdag framlade Kungl. Maj.:t förslag om en avsevärd
beskärning av här ifrågavarande anslag dels genom skärpning av villkoren
för statsbidrags åtnjutande, i vad angick lärjungeantalet, dels ock genom
nedsättning av den till lärarna utgående ersättningen. Riksdagen fann det
vara ett beklagligt förhållande, att åtgärderna för inskränkning av statsutgifterna
kommit att så hårt drabba detta anslag, enär enligt riksdagens mening
slöjden, särskilt vad de kvinnliga eleverna anginge, hörde till de mest
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
nyttiga och såsom uppfostringsmedel mest värdefulla bland skolämnena,
åtminstone för de lärjungar, som tillhörde det egentliga folkskolestadiet.
Vidare komme de föreslagna ändringarna otvivelaktigt att på många håll
medföra olägenheter av ekonomisk art för skoldistrikten. A andra sidan vore
det nödvändigt att under de rådande förhållandena tillmäta besparingssynpunkterna
synnerlig vikt. Riksdagen funne sig därför icke kunna motsätta
sig att inskränkningar gjordes även på detta område.
De skäl, som föranledde 1933 års riksdag att i huvudsak biträda Kungl.
Maj:ts då framlagda förslag, föreligga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande,
och med hänsyn härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka
motionerna 1:215 och 11:160.
De skäl, som i motionen 1:102 anförts till förmån för förslaget att bidrag
må utgå till undervisning i slöjd vid vissa barnhem, hava synts utskottet
övertygande. Då vidare ett bifall till denna motion endast kan komma
att medföra obetydliga ekonomiska konsekvenser, tillstyrker utskottet
vad i denna motion föreslagits.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Wagnsson samt herrar Johnssons i Kalmar och
Gustavsons i Sala ovannämnda motioner (1:215 och 11:160),
för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, nu 2,632,000 kronor, med 1,052,000 kronor
till 1,580,000;
b) med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (1:102)
medgiva, att av det å riksstateu under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd
i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola må
enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva, utgå bidrag jämväl till undervisning i slöjd,
som av barnhem, vilket av Kungl. Majit tillerkänts statsbidrag
till avlönande av lärare för vid barnhemmet intagna
barn i skolåldern, för sådana barn anordnas i samband med
nämnda statsunderstödda skolverksamhet.
147:o) Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 219)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av undervisning i
hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu 295,000 kronor,
med 118,000 kronor till 177,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 6 sami. Nr 8. 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
148:o) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 162, sid. 219—220) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1934/1935
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
149:o) Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,
samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna lämpligt fastställa.
150:o) Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit upptagit
det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor
med oförändrat belopp, 4,190,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson (I: 212) och den andra inom andra kammaren av fru
Vira Eklund (lii 405) har hemställts, att riksdagen måtte dels för budgetåret
1934/1935 fastställa arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola
för undervisningstimme i fortsättningsskola till minst 2 kronor
och 50 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola till minst 1 krona
och 50 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd
skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona och
75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona och 25
öre samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola
minst 2 kronor för undervisningstimme, ävensom att för undervisning i
ämnet arbetskunskap, i den mån undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål
ej ingår däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet
skall utgå med minst 3 kronor för undervisningstimme, samt att statsbidragen
till avlönande av dessa lärare måtte utgå med belopp, motsvarande
minimiarvodena; dels ock besluta den av ett bifall till detta yrkande betingade
höjningen av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av lärare
vid fortsättningsskolor.
I här förevarande sammanhang har utskottet vidare till behandling upptagit
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Sundberg (I: 194) och den andra inom andra kammaren av herr
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
F. Hansson i Hönö ra. fl. (II: 177), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
ville besluta att i arbetskunskap i yrkesbestämd fortsättningsskola i anslutning
till fiskerinäringen må få införas undervisning i engelska språket i den
ordning Kungl. Maj:t bestämmer.
Beträffande vad som anförts till stöd för det i förstnämnda båda motioner
framförda yrkandet hänvisar utskottet till motionen I: 212. Till stöd
för det i motionerna I: 194 och II-'' 177 framförda yrkandet har i motionen
I: 194 anförts bland annat följande:
Inom ramen av gällande bestämmelser för fortsättningsskolan har en anpassning
av dess anordning kunnat ske efter olika orters behov. Fördelarna
av en sådan anpassning ligga i öppen dag. De äro så betydande,
att möjligheterna därtill synas böra utvidgas, där detta skulle innebära
en verklig hjälp för en ortsbefolkning i allmänhet i dess arbete, även oro
den sålunda beredda möjligheten skulle tillgodose ett jämförelsevis ringa
antal fall.
Bland fiskarbefolkningen vid västkusten förefinnes en önskan, att i
fortsättningsskolan undervisning i engelska språket måtte meddelas.
Denna önskan härrör därav att kännedom om detta språk är oumbärlig
för yrkesutövningen, under vilken fiske i Nordsjön i allt större utsträckning
begynt idkas och fångsterna avsättas i brittiska hamnar.
I fisklägena har fortsättningsskolan allmänt anordnats såsom yrkesbetonad
med undervisning i navigation och fiskerilära. Denna undervisning
upptager hälften av de 180 timmar, som en årskurs omfattar, eller 90,
och övriga ämnen ha exempelvis: medborgarkunskap 37, modersmålet 38
och räkning 15 timmar.
Örn engelska språket skulle bli undervisningsämne i dessa fortsättningsskolor,
finge man träffa en sådan anordning, att ett tillräckligt timantal
vunnes, för att grund kunde läggas för en praktisk bekantskap med detta
språk i och med talövningar och ordförråd, som hör till affärsspråk m. m.
Örn härtill användas 40 timmar per årskurs, således sammanlagt cirka 80
timmar för båda årskurserna, kunna dessa timmar vinnas t. ex. genom utökning
av de 180 till 200, så att navigation m. m. får 90, medborgarkunskap
30, modersmålet 30, engelska 20 och räkning 10 under sex veckors
dagskola, samt därefter genom 20 timmars eftermiddagsundervisning i
engelska under de första dagarna av folkskolans vårtermin; eller i det
närmaste — med bibehållet antal av 180 timmar i årskursen, så att navigation
m. m. får 90 timmar, medborgarkunskap 25, modersmålet 30 och
engelska 35 timmar.
För att sådan undervisning skall kunna anordnas, erfordras lärare, vilkas
kompetens i vederbörlig ordning godkänts, i likhet med vad som gäller
för lärare i arbetskunskap; och dit torde undervisningen i engelska
också ur avlöningssynpunkt böra räknas. Bland de folkskollärare, som
tjänstgöra inom de distrikt, som härvidlag äro i fråga, lär det emellertid
finnas flera, som torde äga nämnda kompetens, och allteftersom nytillsättningar
äga rum, kan en successiv ökning av deras antal emotses.
För en fortsatt utbildning i engelska språket, på den genom här föreslagna
undervisning lagda grunden, må nämnas att Bohusläns havsfiskeförening
är verksam, i det att den lämnar bidrag till genomgående av korrespondenskurser
i ämnet. Till en nu beramad sådan kurs lära anmälningar
hava inkommit i stort antal.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
I huvudsaklig överensstämmelse med ett av Kungl. Majit för riksdagen
framlagt förslag vidtog 1933 års riksdag vissa nedsättningar i de tidigare
utgående arvodena till lärare vid fortsättningsskolor. Med hänsyn till att
denna fråga så nyligen prövats av Kungl. Majit och riksdag och då vidare
ett bifall till vad i motionerna I: 212 och lii 405 yrkats skulle medföra en
betydligt ökad belastning av riksstatens utgiftssida avstyrker utskottet dessa
motioner.
Det i motionerna I: 194 och lii 177 framförda yrkandet har synts utskottet
väl motiverat med hänsyn till de speciella förhållandena i de orter, där den
ifrågasatta undervisningen i engelska språket skulle medgivas. Ett bifall
till dessa motioner torde på grund härav ej kunna tagas till intäkt för
liknande framställningar från andra håll. Utskottet anser sig böra tillstyrka
här förevarande motioner, varvid det torde få ankomma på Kungl. Majit
att meddela erforderliga närmare villkor och bestämmelser.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med avslag å herr Wagnssons och fru Eklunds ovannämnda
motioner (Ii 212 och lii 405) i riksstaten för bud''
getåret 1934/1935 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor
med oförändrat belopp, 4,190,000 kronor;
b) med bifall till herr Sundbergs och herr Hanssons i
Hönö m. fl. ovannämnda motioner (I: 194 och lii 177), medgiva,
att i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola
i anslutning till fiskerinäringen må i enlighet
med de villkor och bestämmelser, som av Kungl. Majit
meddelas, införas undervisning i engelska språket.
151 :o) Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 164, sid. 221—223), vilket innebär
en anslagsminskning med 24,800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå enligt Kungl.
Majits bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.
152:o) Understöd åt högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 165, sid. 223—-225) hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslags -
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
anslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 915,000 kronor,
med 37,000 kronor till 878,000 kronor;
2) besluta,
a) att enahanda villkor, som för budgetåret 1933/1934
gälla ifråga örn statsbidrag till högre folkskolor, skola äga
tillämpning även under budgetåret 1934/1935;
b) att till sådana yrkesbestämda högre folkskolor, vilka
jämlikt 1933 års riksdags beslut försöksvis anordnas såsom
praktiska mellanskolor, statsbidrag skall utgå från förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor i enlighet med
de grunder, som äro eller varda bestämda beträffande yrkesbestämda
högre folkskolor.
153:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 225), vilket
innebär en anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring åt
lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder,
som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av
96,000 kronor.
154:o) Anordnande av slöjd i högre folkskolor. Kungl. Majit har
(punkt 167, sid. 225—226) föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1934/
1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre
folkskolor, nu 80,000 kronor, med 32,000 kronor till 48,000 kronor, dels
ock besluta, att under budgetåret 1934/1935 skola gälla enahanda grunder
ifråga om statsbidrag till anordnande av slöjd i högre folkskola, som äga
tillämpning för budgetåret 1933/1934.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 95), vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i de för undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd vid allmänna högre folkskolor fastställda
bidragsgrunderna, att statsbidrag till undervisning i manlig slöjd vid
ifrågavarande läroanstalter må utgå allenast i sådana fall, då den för undervisningen
anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 113:o) i det föregående
anfört avstyrker utskottet motionen I: 95 såvitt nu är ifråga.
Vad Kungl. Majit under här förevarande punkt föreslagit har, med den
ståndpunkt utskottet sålunda intagit, icke givit utskottet anledning till
erinran.
Utskottet.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Björcks ovannämnda motion (I: 95),
i vad densamma avser förevarande anslag och skiljer sig
från Kungl. Maj:ts förslag,
a) för budgetåret 1934/1935 sänka det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu
80,000 kronor, med 32,000 kronor till 48,000 kronor,
b) besluta, att under budgetåret 1934/1935 skola gälla
enahanda grunder ifråga örn statsbidrag till anordnande
av slöjd i högre folkskola, som äga tillämpning för budgetåret
1933/1934.
155:o) Understöd åt folkhögskolor. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 168) föreslagit riksdagen angående understöd åt folkhögskolor avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anm ales.
156:o) ökat understöd åt folkhögskolor. Provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 169 och 170) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 44,000 kronor;
b) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor,
att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen
beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret
1934/1935 ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.
157:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen angående stipendier åt elever vid folkhögskolor
ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena
inom första kammaren av herr B. Wagnsson m. fl. (I: 220) och den andra
inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. (II: 387), örn
höjning av stipendierna för elever vid folkhögskolor m. m., avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
158:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken
Estland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
159:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. Kungl. Majit, som i
förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,
165,000 kronor, har (punkt 173, sid. 230) föreslagit riksdagen att medgiva,
att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1934/1935 för anskaffande
av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Majit bestämmer,
utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. Sundberg m. fl. (I: 195) och den andra inom andra kammaren av
herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 100) har hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit göra det uttalandet, att riksdagen förväntar,
att ett förslag om statens övertagande av dövstumundervisningen framlägges
för 1935 års riksdag.
Till stöd för den i motionerna gjorda framställningen har i motionen
lii 100 — efter återgivande av en tablå rörande landstingsskatten inom olika
landstingsområden för vissa år — anförts bland annat följande:
Av denna tablå kan med avseende på den enligt 1933 års landstingsbeslut
fastställda uttaxeringen konstateras, att av rikets 25 landsting 22
sett sig nödsakade att höja skatten och endast 3 fastställt samma uttaxering
som förut.
Genom dessa från år till år ständigt skeende skattehöjningar har den
genomsnittliga uttaxeringen för landets samtliga landsting stigit på ett
synnerligen markant sätt — enligt uppgifter från Sveriges landstingsförbund
utgjorde den genomsnittliga förhöjningen av debiteringssatsen per
skattekrona en stegring från kronor 2: 22 år 1930 till kronor 2: 48 år 1932
samt till kronor 2: 68 år 1933.
Men därutöver kan förtjäna framhållas, att de särskilt skattetyngda
länen (främst Norrlandslänen) visa en ännu mycket större höjning av
skattebelastningen. Härtill kommer dessirtom, att även kommunerna i
många län till den övervägande delen utgöras av fattiga, synnerligen
skuld- och skattetyngda sådana, där arbetslösheten i allmänhet drabbat
befolkningen synnerligen hårt.
Med hänsyn till nu refererade omständigheter bör det ej kunna väcka
förvåning, örn undertecknade anse sig ha anledning att påminna örn nödvändigheten
av en avlastning från landstingens budget av vissa utgifter.
Denna avlastning bör kunna i första hand åstadkommas med avseende pä
utgifterna för dövstumundervisningen, eftersom denna avlastning sedan
flera år tillbaka ställts i utsikt genom uttalanden från riksdagens sida.
Vi vilja här endast erinra därom, att en utredning i nämnda fråga framlades
redan år 1921 samt att 1932 års riksdag på grund av en motion uttalade,
att riksdagen förväntade, att förslag i detta spörsmål framlades till
1933 års riksdag.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Det torde också på alla håll, där man sysslat med denna fråga, vara en
allmän uppfattning, att staten hör taga på sig utgifterna för detta slag av
undervisning — en sådan uppfattning har också framförts från de sakkunniga,
som sysslat med skatteutjämningsfrågan. Då härtill kommer, att
den allmänna tendensen i lagstiftningen under den senaste tiden varit den,
att landstingen i viss utsträckning pålagts betydande bördor, som överförts
från primärkommunerna, måste det anses som synnerligen önskligt.
att landstingen fortast erhålla en effektiv kompensation i form av något
minskade utgifter på andra områden. Ty det skedda avlyftandet av utgifterna
för småskoleseminarierna och veterinärväsendet har endast i
ringa grad inneburit en sådan utgiftsminskning.
Trots ovan nämnda uttalande från 1982 års riksdag har frågan, enligt
vad som framgår av statsverkspropositionen, ej forcerats på sådant sätt,
att den kunnat framläggas varken för 1933 eller för innevarande års riksdag,
trots att förstnämnda riksdag ytterligare underströk kravet. Då ej
heller några uttalanden göras i statsverkspropositionen, att regeringen
kommer att inrikta sig på att söka åstadkomma ett framförande av frågan
till nästa års riksdag, ha vi ansett det önskligt, att denna riksdag nu gör
ett uttalande därom, att riksdagen bestämt förväntar, att ett förslag i
frågan äntligen efter de många årens utredningar framlägges för 1935 års
riksdag — oavsett örn ett förslag i skatteutjämningsfrågan i sin helhet eller
med avseende på någon del framföres vid nämnda riksdag eller ej.
Som motiv för detta yrkande vilja vi -— utöver vad här ovan anförts —
även framhålla, att det här är fråga örn ej blott ett överflyttande av vissa
utgifter från landstingen till staten, utan även en omorganisation av verksamheten,
som torde kunna innebära en differentiering av undervisningen,
samt en rationalisering av densamma med ett bättre utnyttjande av de
anstalter, som nu ej äro fullt utnyttjade — eventuellt kanske ett nedläggande
av någon anstalt. Den nuvarande organisationen förhindrar tydligen
en sådan omläggning av verksamheten, vilket även påpekats av 1933
års statsrevisorer (Del 1, sid. 148), där det även sagts ifrån, att åtminstone
vid en av skolorna »utrymmena blivit synnerligen starkt tagna i anspråk:,
och att alltså en överflyttning av lärjungar skulle kunna ifrågasättas till
en annan skola, som ej är fullt utnyttjad.
Undertecknade motionärer lia alltså den uppfattningen, att ett statens
övertagande av anstalterna fortast möjligt även skulle kunna i någon mån
åstadkomma en bättre effekt av de anslagna medlen samt minska det allmännas
utgifter i sin helhet för verksamheten — till detta sistnämnda
resultat skulle åtminstone medverka att de nu i vissa fall utgående kostnaderna
för sammankomster mellan landstingens delegerade samt för revision
m. m. skulle komma bort.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad angår det i motionerna I: 195 och II: 100 framförda yrkandet vill
utskottet erinra, att riksdagen vid flera tillfällen uttalat önskvärdheten av
en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet. Starka skäl tala också
enligt utskottets förmenande för att denna fråga snarast bringas till sin lösning.
Förutom den av motionärerna anförda ekonomiska betydelsen för
landstingen av att ansvaret för dövstumundervisningsväsendet överflyttas
från landstingen på staten, vill utskottet särskilt understryka de fördelar
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
för själva undervisningen, som stå att vinna genom en omorganisation.
Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer, att förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet
om möjligt må föreläggas 1935 års riksdag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
med oförändrat belopp, 165,000 kronor;
b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1934/1935 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Majit bestämmer, utgå
ett belopp av högst 1,000 kronor;
c) i anledning av herr Sundbergs m. fl. och herr Bengtssons
i Norup m. fl. ovannämnda motioner (I: 195 och II:
100), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förslag till
omorganisation av dövstumundervisningsväsendet må örn
möjligt föreläggas 1935 års riksdag.
160:o) Tidning för dövstumma. Tysta skolan å Lidingön. Understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkterna 174—176) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till understöd för utgivande av Tidning för dövstumma
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna skäl meddela;
b) till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 5,000 kronor att
utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;
c)
till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl
anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
161 :o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och
förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 177, sid. 232—233) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till inslitutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 48,300 kronor;
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever
vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.
162:o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för
blinda i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av det ordinarie anslaget till
förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1934/1935
ett extra anslag av 4,700 kronor, därav 600 kronor till
hyresersättning åt en lärarinna vid nämnda skola, utan
rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.
163:o) Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, sid. 234—235) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn
för blinda för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra anslag av 8,600 kronor;
b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever,
vilka överflyttas till hantverksskolan från institutet för blinda
å Tomteboda, för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor;
c) till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som
från hantverksskolans materialdepå sändas blinda hantverkare,
anvisa för nämnda budgetår ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
164:o) Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte. Understöd åt
hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor. Understöd åt blindlärarelever.
Tryckning av blindskrifter. De blindas förening. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 180—184) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag
av 5,700 kronor;
b) till understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
91
kvinnor anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag
av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva;
c) till understöd åt blindlärarelever anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;
d) till tryckning av blindskrifter anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor;
e) till understöd åt De blindas förening anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå
på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.
Yrkesundervisningen.
165:o) Tekniska läroverk. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
185, sid. 238—239) hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk, nu 476,600 kronor, med 13,400 kronor
till 490,000 kronor.
166:o) Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i örebro.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186, sid. 239—240) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av en fjärde parallellavdelning
vid tekniska gymnasiet i Orebro anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 16,000 kronor.
167:o) Vissa anslag till tekniska läroverk. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkterna 187—190) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i
färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 1,600
kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma
ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;
b) av det till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel
vid tekniska elementarskolan i Norrköping av 1932
års riksdag beviljade beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret
1934/1935 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000
kronor;
c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 6,300 kronor;
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
d) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret 1934
1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att
utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.
lötbo) Förhöjt understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 191) hemställer utskottet.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
120,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.
169:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter
för yrkesundervisning m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 192)
föreslagit riksdagen ifråga örn anslag till understöd för avlöning av lärare
vid kommunala anstalter för yrkesundervisning ävensom vad angår anslag
till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
anslag till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter
för yrkesundervisning samt anslag till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka tre sistnämnda
anslag Kungl. Majit i förslaget till riksstat för budgetåret 1934/1935 uppfört
med oförändrade belopp, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
170:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 193) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena
inom första kammaren av herr N. S. Norling (I: 217) och den andra inom
andra kammaren av herr H. Hallén (lii 408), angående ökat anslag till
understöd åt elever vid vissa kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning,
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
171:o) Uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.
Kungl. Majit har (punkt 194, sid. 245—246) föreslagit riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under
villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.
För ifrågavarande ändamål utgår under innevarande budgetår ett statsanslag
med enahanda belopp.
Den år 1907 av Kungl. Majit tillsatta kommittén för den lägre tekniska
undervisningens ordnande föreslog i sitt år 1912 avgivna betänkande bland
annat, att maskin- och byggnadsyrkesskolorna vid tekniska skolan skulle
utbrytas och ombildas till tekniska fackskolor av närmare angiven typ. Av
Kungl. Majit år 1916 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående
vissa undervisningsfrågor uttalade i sitt. år 1917 avgivna betänkande sin
anslutning till syftet med förutberörda kommittés förslag men ansågo att
det borde uppdragas åt tekniska skolans styrelse eller ock åt särskilda sakkunniga
att ytterligare utreda frågan i samråd med den då föreslagna överstyrelsen
för yrkesundervisningen. Efter därom gjord framställning erhöll
skolöverstyrelsen år 1919 Kungl. Majits bemyndigande att för ändamålet
tillkalla särskilda sakkunniga. Såväl dessa sakkunniga som skolöverstyrelsen
kommo enhälligt till samma uppfattning som 1907 års tekniska kommitté,
nämligen att byggnadsyrkes- och maskinyrkesskolorna borde avskiljas och
omorganiseras till motsvarande tekniska fackskolor. Förslag i sådant avseende
framfördes av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920. Vid
anmälan inför Kungl. Majit den 11 mars 1921 av fråga om anslag till
tekniska skolan för år 1922 anförde föredragande departementschefen (proposition
nr 225) bland annat, att en förutsättning för genomförandet av
den föreslagna omorganisationen av tekniska skolan i Stockholm hade varit
den, att frågan om lokaler för de nya tekniska fackskolorna kunde erhålla
en nöjaktig lösning. Då emellertid Stockholms stad ansett sig förhindrad
att godtaga ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag och det i övrigt av
vad vid ärendets behandling förekommit synts departementschefen föga troligt,
att en för båda parterna, staten och Stockholms stad, tillfredsställande
överenskommelse rörande den ifrågasätta lokalupplåtelsen för det dåvarande
skulle kunna träffas, hade departementschefen nödgats avstå från att fullfölja
planen på omorganisationens genomförande.
Mot det av Kungl. Majit för här ifrågavarande ändamål för budgetåret
1934/1935 äskade anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Emellertid har utskottet uppmärksammat, att frågan örn tekniska skolans
i Stockholm omorganisation, som under de senaste nära trettio åren varit
underkastad upprepade utredningar, alltjämt väntar på sin lösning. Med
hänsyn till vikten av att de praktiska utbildningslinjerna tillrättaläggas på
ett ändamålsenligt sätt har utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke en omprövning
av denna organisationsfråga bör företagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten
vid ''tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under villkor att
Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att
480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
172:o) Bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 195) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del
av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som ej
täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl. Maj:t
att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda
anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;
b) såsom bidrag med 3/5 av kostnaderna för ersättning
åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas
nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag
av 8,050 kronor att utgå under förutsättning att återstoden
av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de
ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som
Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder
finner skäligt föreskriva.
173:o) Vävskolan i Borås. Kungl. Majit har (punkt 196, sid. 247—250)
föreslagit riksdagen att dels till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 16,250
kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som
statsrådsprotokollet angivits, dels ock till utrustning av ett textiltekniskt -
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor att utgå under villkor att bidrag för
samma ändamål lämnas av enskilda till värde, motsvarande minst samma
belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga lokaler
med möblering och inredning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.
(I: 103) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II:
187), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att till utrustning
av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå
under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas av enskilda till värde,
motsvarande minst samma belopp, samt att Borås stad tillhandahåller för
laboratoriet erforderliga lokaler med möblering och inredning.
För innevarande budgetår utgår ett extra anslag av 13,050 kronor till
uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås.
Skolans styrelse har anhållit om ett anslag för detta ändamål av 16,250
kronor. Som skäl för anslagsökningen har anförts, att en ny laboratoriebyggnad,
till vars uppförande och inredning Borås stadsfullmäktige anslagit
250,000 kronor, förväntades kunna tagas i bruk i början av år 1935. Den
årliga kostnaden för uppehållande av skolans verksamhet beräknades härigenom
komma att ökas med 9,600 kronor, av vilket belopp med tillämpning
av sedvanliga fördelningsgrunder 6,400 kronor skulle tillskjutas av
staten och återstoden av Älvsborgs läns landsting. Eftersom kostnadsökningen
icke skulle inträda förr än under senare hälften av budgetåret 1934/
1935, bomme ökningen av statsbidraget för detta budgetår att uppgå till
endast hälften av nyss angivna belopp, alltså till 3,200 kronor, vadan alltså
statsbidraget för sagda budgetår skulle behöva ökas till 16,250 kronor.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt detta förslag och därvid anfört bland annat:
Då det måhända ej vore alldeles visst, att den nya laboratoriebyggnaden
kunde tagas i bruk vid angiven tid, torde det vara lämpligt att dela på
anslaget så, att riksdagen anvisade dels samma belopp som föregående år,
13,050 kronor, till uppehållande av vävskolans verksamhet under hela budgetåret
1934/1935 i oförändrad omfattning och dels det belopp, 3,200 kronor,
som ytterligare skulle behövas, därest laboratoriebyggnaden kunde
tagas i bruk och den mera omfattande undervisningen komma i gång vid
början av år 1935.
Departementschefen har anfört: t
»I likhet med skolöverstyrelsen vill jag tillstyrka föreliggande framställning
om ökade medel till vävskolans verksamhet. Jag har intet att erinra mot
de av skolans styrelse i detta hänseende gjorda beräkningarna. Förevarande
anslag å 13,050 kronor synes sålunda böra ökas med 3,200 kronor till 16,250
kronor. Tillskott, motsvarande hälften av denna anslagshöjning, skulle så
-
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
som antytts lämnas av Älvsborgs läns landsting. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att vid anvisande av medel från anslaget meddela de närmare
villkor m. m., varunder anslaget skall utgå. Därvid torde även hänsyn böra
tagas till de omständigheter, som föranlett skolöverstyrelsen att hemställa
örn uppförande i riksstaten av ett särskilt anslag å nämnda belopp av
3,200 kronor.»
Samtidigt har skolans styrelse hemställt örn ett anslag av 100,000 kronor
för budgetåret 1934/1935 för anskaffande av maskinell utrustning m. m.
Styrelsen anför, att en förhållandevis stor laboratorieutrustning och maskinpark
vore behövlig för att kunna tillgodose den textiltekniska undervisningen
i en omfattning, som motsvarade den nutida textilindustriens behov.
Komplettering i betydande omfattning av skolans maskinella utrustning vore
nödvändig. I samråd med sakkunniga inom textilindustriella områden hade
utarbetats ett förslag till nyanskaffning av maskiner. Detta förslag slutade
på sammanlagt 333,580 kronor. Efter avdrag av ett belopp, som motsvarade
värdet av erbjudna gåvor och erhållna prisreduktioner återstode att
anskaffa 209,630 kronor. Vävskolan kunde icke på ett fullt tillfredsställande
sätt fylla sin viktiga uppgift i näringslivets tjänst, förrän hela denna maskinutrustning
erhållits. Emellertid ansåge sig styrelsen med hänsyn till det
statsfinansiella läget böra hemställa, att nämnda belopp måtte fördelas på
två budgetår och därav för nästa budgetår anvisas 100,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, örn icke, innan nyanskaffningen av maskiner
slutfördes, ytterligare bidrag skulle kunna erhållas från enskilda, eventuellt
även från de landsting, som tidigare lämnat understöd till vävskolan. Med
hänsyn härtill ansåge sig överstyrelsen icke nu böra förorda beviljandet av
hela det erforderliga beloppet, 200,000 kronor. Då det emellertid vore av
stor vikt, att nyanskaffningen redan från början bleve så pass fullständig,
att undervisningen kunde bedrivas utan allt för stora inskränkningar, ansåge
överstyrelsen angeläget, att det av skolans styrelse äskade beloppet, 100,000
kronor, beviljades för nästa budgetår.
Departementschefen har beträffande denna framställning anfört bland
annat följande:
»Den av skolans styrelse gjorda framställningen har övertygat mig örn
nödvändigheten av en förnyelse och komplettering av skolans maskinella
utrustning. Jag anser mig därför böra förorda anslag för detta ändamål.
Emellertid torde, såsom skolöverstyrelsen framhållit, eventuellt möjligheter
kunna yppa sig till ytterligare bidrag till ändamålet från enskilda eller från
de landsting, som tidigare lämnat understöd till vävskolan. Med hänsyn
härtill och jämväl till den statsfinansiella situationen synes anslaget för
nästkommande budgetår böra begränsas till 30,000 kronor.»
Till stöd för det motions vis framförda yrkandet har i motionen I: 103
anförts bland annat följande:
Tyvärr lär det för närvarande icke finnas några som helst möjligheter
att från annan än staten få erforderliga medel utöver de ganska betydan
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
de summor, uppgående sammanlagt till ungefär 120,000 kronor, vilka redan
erhållits, och som till betydande del bestå i utfästelser om rabatt å offererade
maskiner. Örn förutsättningarna i allo varit desamma nu som vid
tiden för anslagskravets tillkomst, skulle vi därför utan tvekan motionsledes
bragt under riksdagens prövning vävskolans anslagsbegäran åtminstone
i den omfattning, som skolöverstyrelsen tills vidare på utomordentligt
välgrundade skäl förordat.
Men så är icke förhållandet. Även vid den tidpunkt, då skolöverstyrelsen
avgav sitt yttrande kunde man hoppas, att byggnadskonflikten skulle vara
avvecklad före årsskiftet och att man därefter skulle hinna få laboratoriebyggnaden
färdig att tagas i bruk fr. o. m. vårterminen 1935. Men då
venna konflikt alltjämt är olöst, torde det ej vara uteslutet, att byggnadens
färdigställande kommer att fördröjas så avsevärt, att riksdagens
ståndpunktstagande till frågan örn vävskolans totala anslagsbehov utan
alltför stor olägenhet skulle kunna uppskjutas till nästa år.
De utfästelser, som vissa utländska firmor gjort angående betydliga
rabatter å eller fullständigt efterskänkande av begärt pris å behövliga
maskiner, äro av den art, att de synas böra utnyttjas snarast möjligt. En
sammanställning av erhållna anbud visar, att maskiner för ett sammanlagt
inköpsvärde av G6,000 kronor kunna fås alldeles gratis av vederbörande
leverantörer, under förutsättning, att vävskolan betalar tull, frakt o. d.
Kostnaderna för dessa maskiners hittransport och montage beräknas uppgå
till 19,400 kronor. Men för att kunna utnyttja dessa skänkta maskiner,
till övervägande del spinnmaskiner och vävstolar, måste man nödvändigtvis
förfoga över ett minimibestånd av maskiner för de stadier i tillverkningsproceduren,
vilka ligga före spinningen samt mellan spinning och
vävnad. Därjämte är en befuktningsanläggning för en kostnad av 10,000
kronor omedelbart behövlig för laboratorieundersökningar på olika textila
material. Det har beräknats, att man genom ett statsanslag i år på
minst 50,000 kronor skulle sättas i stånd att tillgodogöra sig gjorda utfästelser
av gåvor och, ifall byggnadskonflikten inom de närmaste månaderna
kan bliva bilagd, även utnyttja de erhållna maskinerna för undervisningen
redan under vårterminen nästa år.
Vi tro oss icke kunna bättre angiva värdet av ett dylikt anslag än genom
att citera vad en för vävskolans utveckling nitiskt verksam industriledare
skrivit i ett brev med anledning av Kungl. Maj:ts förslag: »men
jag är för min del övertygad örn. att ju förr vi kunna få denna skola komplett,
ju förr skola vi bliva i tillfälle att på ett effektivt sätt verka för att
giva ökade arbetstillfällen inom svensk textilindustri för arbetare och tekniker.
Vad de senare beträffar torde Du lätt genom Socialstyrelsen kunna
konstatera, att icke minst under de senare åren en hel del utländska tekniker
och förmän av industrien måst intagas».
Vad Kungl. Majit föreslagit rörande anslag till uppehållande av vävsko- utskottet,
lans verksamhet har icke givit utskottet anledning till erinran.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag finner utskottet vidare, att staten
bör bidraga till utrustning av ett textiltekniskt laboratorium vid vävskolan.
Vad i motionerna anförts synes emellertid utskottet giva vid handen, att
anslag för detta ändamål för nästkommande budgetår bör beräknas högre
än enligt Kungl. Maj:ts förslag. Såväl Borås stad som enskilda hava för
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 8. 7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ändamålet iklätt sig betydande uppoffringar. Det i motionerna föreslagna
statsbidraget skulle sätta vederbörande vid skolan i stånd att tillgodogöra
sig gjorda utfästelser av gåvor, och eventuellt skulle de erhållna maskinerna
kunna utnyttjas för undervisningen redan under vårterminen 1935. Med
hänsyn härtill anser sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen, på sätt i
motionerna yrkats, för ändamålet för nästkommande budgetår anvisar ett
belopp av 50,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) , med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra anslag av 16,250 kronor att utgå med
de belopp, till de ändamål och under de villkor, som i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1934 under punkten 196 angivits;
b) , i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till herr Björnssons m. fl. och herr Lofflers m. fl. ovannämnda
motioner (I: 103 och II: 187), till utrustning av ett
textiltekniskt laboratorium vid vävskolan i Borås anvisa för
samma budgetår ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor
att utgå under villkor att bidrag för samma ändamål lämnas
av enskilda till värde, motsvarande minst samma belopp,
samt att Borås stad tillhandahåller för laboratoriet erforderliga
lokaler med möblering och inredning.
174:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda
anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 197) föreslagit riksdagen i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning, avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anm ales.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
175:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I förslaget till riksstat för
budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet med oförändrat belopp, 800,000
kronor.
I en inom första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 33) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta att för nästa budgetår låta understödet
till Bokstugan utgå med samma belopp som det till övriga folkbildningstidskrifter
eller 3,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
Till stöd för det i motionen framställda yrkandet bar anförts bland annat
följande:
I samband med de vid 1931 års riksdag på grund av granskningsnämndens
uttalanden vidtagna besparingarna på folkbiblioteksanslaget sänktes
de sedvanliga understöden till de tre iolkbildningstidskrifterna. Alla
hade till dess åtnjutit statsanslag örn 4,000 kronor. Nu föreslogs i kungl,
propositionen och beslutades av riksdagen en beskärning av 1,000 kronor
för Biblioteksbladet och Studiekamraten, 2,000 kronor för Bokstugan.
Denna olikhet i behandlingen av de olika tidskrifterna motiverades uteslutande
med att Bokstugan skulle ha en starkare ekonomisk ställning
än de båda övriga, varför den under depressionstiden skulle kunna reda
sig med lägre statsunderstöd.
Till förra årets riksdag hade i samband med motion örn Bokstugans
jämställande med de övriga tidskrifterna till vederbörande avdelnings i
statsutskottet förfogande i god tid ställts handlingar som visade att
granskningsnämndens uttalande örn Bokstugans goda ekonomiska ställning
varit oriktig. Då statsutskottets utlåtande förelåg för kamrarna,
befanns det att vederbörande avdelning inte tagit del av det till förfogande
ställda materialet. Under debatten i första kammaren upplystes
att både avdelningens ordförande och en annan medlem av avdelningen,
som före diskussionen genomgått handlingarna, beklagat att de inte i
tillräcklig god tid fått tillfälle därtill, i vilket fall deras inställning
skolat bli en annan. Detta vitsordades senare under debatten av avdelningens
ordförande, men då det nu vore för sent att vidtaga några förändringar
i utskottets förslag, rådde ban motionären att återkomma med
sitt förslag, så att rättelse nästa riksdag kunde åstadkommas.
Bokstugan har under året kunnat hållas uppe endast genom att man
skurit ned omfånget med ungefär en fjärdedel mot föregående år, men
det är tydligt att den därigenom blivit mindre skickad att fylla sin uppgift
som allmän folklig kulturtidskrift för landets mest omfattande folkbildningsrörelse.
När riksdagen år 1933 hade att pröva Kungl. Maj:ts förslag om anslag utskottet,
till folkbiblioteksväsendet för innevarande budgetår, uttalade riksdagen bland
annat, att riksdagen av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra — bortsett
från vissa ändringar i fråga om anslagsposterna till arvoden åt extra personal
inom skolöverstyrelsen och till centralbiblioteken — göra någon annan
avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag än att det skulle få ankomma på
Kungl. Majit att pröva, huruvida understöd borde för budgetåret 1933/1934
utgå även till sådana bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit
statsbidrag.
De skäl, som lågo till grund för 1933 års riksdags omförmälda beslut,
föreligga enligt utskottets uppfattning allt fortfarande. Med hänsyn härtill
vill utskottet tillstyrka, att det må ankomma på Kungl. Majit att pröva,
huruvida understöd må för budgetåret 1934/1935 utgå även till sådana
bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit statsbidrag. Någon höjning
vid bifall till detta utskottets förslag av bär förevarande anslags belopp
finner utskottet icke påkallad.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Av vad i motionen I: 33 anförta ävensom av i övrigt av utskottet kända
förhållanden har utskottet funnit motiverat, att understödet till tidskriften
Bokstugan må för budgetåret 1934/1935 utgå med samma belopp som till
övriga folkbildningstidskrifter eller 3,000 kronor, vilket skulle innebära en
höjning av det nu utgående statsbidraget med 1,000 kronor. Ej heller av
denna anledning finner utskottet en höjning av förslagsanslagets belopp
bliva erforderlig.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Oscar Olssons ovannämnda motion
(I: 33), i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
med oförändrat belopp, 800,000 kronor, att i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som av 1933
års riksdag ävensom av utskottet i det föregående angivits,
utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit
må äga meddela.
176:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. I enlighet med Kungl. Majlis förslag
(punkt 198) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1934/1935 ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;
b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Majit fastställda villkor användas
högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen
i frågor rörande föreläsningsverksamheten,
högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för
förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,
högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,
högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och
föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare samt
det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt till understöd
för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten
;
c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1934—den 30 juni
1935 ej mindre det lägsta understöd, som av statsmedel må
utgå till lokal föreläsningsanstalt, skall utgöra 100 kronor
för helt budgetår räknat än även det minsta antal föreläs
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 101
ningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för budgetår
räknat anordnas av dylik anstalt, må utgöra 5;
d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att
under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja
de ytterligare lättnader i fråga om villkoren för understöds
åtnjutande, som må befinnas erforderliga.
177:o) Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser. Bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 199 och
200) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Majit äger bestämma;
b) såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande
av dess organisations- och administrationskostnader
ä anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 30,000
kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet
för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till
minst lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
178:o) Anslag till svenska landsbygdens studieförbund. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Anton
Pettersson och E. von Heland (I: 35) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Nyblom m.fl. (II: 14) har hemställts, att riksdagen måtte såsom
bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för bestridande av dess organisations-
och administrationskostnader anvisa för budgetåret 1934/1935 ett
extra anslag av 5,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för
ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst
lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda
skälen hänvisar utskottet till motionen lii 14.
Utskottet har funnit det ändamål, för vilket i här förevarande motioner
anslag begärts, behjärtansvärt. Ett beslut om statsunderstöd åt en sammanslutning
av här förevarande art lärer emellertid böra föregås av en undersökning
rörande icke blott sammanslutningens verksamhet och ekonomiska
förutsättningar härför utan även förefintliga möjligheter till samarbete eller
Utskottet.
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sammanslagning med andra på samma område verksamma, eventuellt redan
med statsbidrag i en eller annan form utrustade organisationer. En sådan
undersökning synes lämpligast kunna utföras av Kungl. Maj:t. Med hänsyn
härtill synas här förevarande motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Anton Petterssons och von Helands samt herr
Nybloms m. fl. ovannämnda motioner (I: 35 och II: 14) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
179:o) Anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med
Kungl. Majlis förslag (punkt 201) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.
180:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 202, sid. 256—261) föreslagit
riksdagen att till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag
av 239,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen angivna
belopp.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr J. Bergman m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr
C. O. Johanson i Huskvarna m. fl. (II: 202), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande m. m. (se punkten nr 3 å sid. 258 i bilagan till årets
statsverksproposition, åttonde huvudtiteln) anslå det av skolöverstyrelsen
tillstyrkta beloppet 95,000 kronor samt att vid bifall till detta förslag öka
det av Kungl. Maj:t äskade extra reservationsanslaget å 239,000 kronor för
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande
med 45,000 kronor till 284,000 kronor;
dels och två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr A. Bärg m. fl. (I: 48) och den andra inom andra kammaren av herr
A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 94), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att för budgetåret 1934/1935 anvisa 95,000 kronor till föreläsnings- och
instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande samt att vid bifall till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
detta förslag öka det av Kungl. Maj:t äskade extra reservationsanslaget å
239.000 kronor för undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för
nykterhetens främjande med 45,000 kronor till 284,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet, i den mån redogörelse ej lämnas här nedan, till
motionerna I: 47 och I: 48.
Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
utgår för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 281,000 kronor.
Anslaget täckes av avkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Skolöverstyrelsen har, då överstyrelsen ansåge det utsiktslöst att få anslaget
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
uppbringat till det belopp å 140,000 kronor, varmed det av centralförbundet
för nykterhetsundervisning föreslagits böra utgå, förordat det belopp
å 95,000 kronor, som riksdagen beviljat för innevarande budgetår.
Departementschefen har — under hänvisning till en i statsrådsprotokollet
intagen tabell rörande till förevarande ändamål under vart och ett av budgetåren
1933/1934 utgående anslagsbelopp m. m. — anfört bland annat
följande:
»Jag saknar anledning att förorda ändring av de i förevarande anslag ingående
poster, sådana desamma bestämts av 1933 års riksdag, utom i två
fall. I likhet med skolöverstyrelsen förordar jag en höjning av anslaget
till motorförarnas helnykterhetsförbund med 3,000 kronor till 18,000 kronor.
Med hänsyn till önskvärdheten att begränsa den totala anslagssumman vill
jag vidare föreslå en sänkning av anslagsbeloppet till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande å 95,000 kronor med 45,000
kronor till 50,000 kronor. Jag vill erinra, att den s. k. granskningsnämnden
på sin tid föreslog, att för budgetåret 1933/1934 anslag för ändamålet
antingen icke måtte beräknas eller bestämmas till högst 50,000 kronor.
Anslaget i sin helhet skulle alltså böra uppföras med (281,000 + 3,000 —
45.000 =) 239,000 kronor.
Ifrågavarande anslag bör liksom för innevarande budgetår täckas av avkastningen
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.»
I motionerna I: 47 och II: 202 har yrkats den ändring i jämförelse med
Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande icke ytterligare nedsättes utöver de starka
nedsättningar, som successivt ägt rum de bägge senaste åren.
Till stöd för det i motionerna I: 48 och II: 94 framförda yrkandet rörande
samma anslagspost har i motionen 1:48 anförts i huvudsak följande:
Det ifrågavarande anslaget användes visserligen delvis till anordnande
av spridda föreläsningar, som vanligen rekvireras av nykterhetsföre
-
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningar, men otta också av andra organisationer, exempelvis för anordnande
av föreläsningar vid lärarmöten, präst- och predikantmöten, av
nykterhetsnämnder, nykterhetsnämndssammanslutningar o. s. v. Men även
en del av dessa enstaka föreläsningar liro av det slag oell förekomma i
sådana sammanhang, att de icke utan större rubbningar av nykterhetsarbetet
kunde avvaras. Det finns också en hel råd av återkommande årsmöten
och konferenser, som pläga förses med föredrag med tillhjälp av
detta anslag: årsmöten med nykterhetsorganisationer, med nykterhetsnämndssammanslutningar,
länskonferenser anordnade av rikskommittén
mot den olagliga rusdryckshanteringen, av motorförarnas helnykterhetsförbund
etc. I stor utsträckning skulle detta nykterhetsarbete, som alltså
delvis är en kommunal verksamhet (nämligen genom nykterhetsnämnderna),
komma att avtaga, därest det nu utgående anslaget komme att
nedsättas så kraftigt, som i statsverkspropositionen blivit ifrågasatt.
Men det är icke endast så, att redan en inskränkning av de enstaka
statsunderstödda föreläsningarna i nykterhetsfrågan på många punkter
rubbar vad man vid närmare bedömande måste räkna som fasta traditioner
i svenskt nykterhetsarbete. I örn möjligt ännu högre grad måste rubbningen
göra sig gällande i fråga örn den del av anslaget, som använts
till nykterhetsarbete i former, som man även i rent yttre avseende omedelbart
måste räkna som institutioner eller hävdvunna och regelbundet
återkommande anordningar inom svensk nykterlietsverksamhet. Med användning
bland annat av medel från detta anslag har centralförbundet
för nykterhetsundervisning åstadkommit de allmänna upplysningskurser,
som förbundet årligen anordnat i skilda delar av landet. Och dessa kurser
ha som bekant i betydande utsträckning varit inriktade på att stödja den
av Kungl. Majit påbjudna nykterhetsundervisningen i skolorna. Dessutom
äro dessa kurser också anlagda på att främja nykterhetsnämndernas
verksamhet och andra myndigheters samt systembolagens arbete till upprätthållande
av föreskrifterna i alkohollagstiftningen. Likaså ha dessa
kurser stundom särskilt inriktats på att främja reformarbetet i fråga
örn alkoholbruk och trafiksäkerhet eller på att stödja kampen mot den
olagliga rusdryckshanteringen. Vid dessa kurser har man även sökt
främja hälsovårdssträvanden av annat slag eller velat stödja det fria
folkbildningsarbetet m. m. Representanter för länsstyrelser, nykterhetsnämnder
och systembolag, landsfiskaler etc. ha närvarit vid dessa kurser,
och helt visst har den i flera stycken väl ganska vanskliga tillämpningen
av vår nuvarande alkohollagstiftning haft stor fördel av det utbyte av
insikter och erfarenheter, som sålunda kunnat äga rum tack vare dessa
allmänna upplysningskurser.
Nykterhetsnämndssammanslutningarna ha även med bidrag från detta
anslag kunnat anordna hela serier eller turnéer med instruktionsföredrag
för nykterhetsnämnderna inom sina respektive verksamhetsområden.
Vidare må nämnas, att Sveriges lärares nykterhetsförbund och Sveriges
studerande ungdoms helnykterhetsförbund tack vare det ifrågavarande
statsanslaget kunnat termin efter termin anordna lektionsföredrag i skolorna,
och denna under årens lopp omsorgsfullt utbildade form av nykterhetsundervisning
har säkerligen åstadkommit en värdefull insats vid det
uppväxande släktets fostran.
I fråga örn nykterhetsundervisningen och lärarkårernas utbildning för
densamma må påpekas, att i statsverkspropositionen (sid. 258) helt ute
-
Statsutskottets utlåtande Nr (L
105
lämnats en av skolöverstyrelsen tillstyrkt, i viss mån gammal anslagspost
till anordnande av instruktionskurser för lärare beträffande nykterhetsundervisningen.
Men örn det anslaget helt slopas, blir det ju desto
mera angeläget att bär ifrågavarande anslag, som också använts försatt
stärka lärarkårernas intresse och kompetens för nykterhetsundervisning,
bibehålies vid storlek, som möjliggör att i någon mån användas för nyssnämnda
samhällsviktiga ändamål.
Örn statsanslaget i fråga skulle nedskäras i den omfattning som av
Kungl. Majit blivit ifrågasatt, uppstår frågan vilket av de ovan nämnda
eller antydda användningssätten bör drabbas av nedsättningen. Vid bedömandet
av den frågan framstår tydligare vikten av beloppets höjning,
så att en inskränkning av den nuvarande omfattningen icke behöver ske.
Man bör nämligen komma ihåg, att detta anslag tidigare undergått
kraftiga beskärningar, och samtliga de med anslaget främjade formerna
av nykterhetsarbete ha blivit lidande därpå. Men de ha dock kunnat
hållas vid liv, och den av centralförbundet och staten själv (huvudsakligen
genom kungl, skolöverstyrelsen) för detta anslags fördelning skapade
organisationsapparaten har kunnat bevaras. Centralförbundet utgav
också häromåret (1932) en ny av skolöverstyrelsen fastställd katalog för
hithörande föreläsningsverksamhet med detaljerade bestämmelser örn hur
ansökan örn föreläsare skall göras, hur mycket som i olika fall eventuellt
kan erhållas i statsbidrag, hur föreläsning bör anordnas etc. Hela denna
organisationsapparat med därtill hörande arbeten vedervågas genom en
nedsättning av anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Ett ytterligare skäl att nu låta anslaget få förbliva vid dess nuvarande
storlek är att chefen för ecklesiastikdepartementet har (statsverkspropositionen
sid. 260) ifrågasatt ett sammanförande av centralförbundet för nykterhetsundervisning
och Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrå, och han förebådar en utredning på denna punkt i
avsikt att förslag i ämnet må kunna föreläggas ett kommande års riksdag.
Det synes välbetänkt att avvakta denna utredning, innan rubbande
ändring företages i fråga örn anslaget.
Anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande m. m., som för budgetåret 1931/1932 utgick med 200,000 kronor
men för budgetåret 1932/1933 sänktes till 140,000 kronor och för innevarande
budgetår till 95,000 kronor, har nu föreslagits skola sänkas ytterligare
med 45,000 kronor till 50,000 kronor.
Av vad i motionerna anförts har utskottet funnit ådagalagt, att den nu
föreslagna sänkningen måste komma att medföra avsevärda svårigheter för
uppehållande av den verksamhet, som under en följd av år bedrivits med
stöd av här förevarande anslag. Med hänsyn härtill kan utskottet ej tillstyrka,
att anslagsposten nedsättes under det belopp, med vilket den utgår för innevarande
budgetår, d. v. s. 95,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså vad i
motionerna yrkats.
Härvid vill utskottet emellertid uttala den bestämda förväntan, att det av
skolöverstyrelsen och dess konsulent för nykterhetsundervisningen bedrivna
arbetet för höjande av kvaliteten hos de föreläsningar m. m., som anordnas
Utskottet.
106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
med stöd av här förevarande anslag, fullföljes och vinner förståelse bland
vederbörande organisationer.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran
skulle, vid bifall till vad sålunda föreslagits, här förevarande anslag för
budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 284,000 kronor eller 3,000
kronor mera än innevarande budgetår, vilken ökning faller på anslagsposten
. till motorförarnas helnykterhetsförbund. I den mån täckning för detta belopp
icke kan beredas av avkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
lärer — på sätt Kungl. Majit ifrågasatt beträffande ett anslag under
femte huvudtiteln — överskjutande belopp få bestridas av andra statsinkomster.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med bifall till herr Bergmans m. fl. och herr Johansons
i Huskvarna m. fl. ävensom herr Bärgs m. fl. och herr
Olssons i Gävle m. fl. ovannämnda motioner (1: 47 och II: 202
samt 1:48 och II: 94), till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra reservationsanslag av 284,000
kronor att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit
prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari
1934 under punkten 202 omförmälda ändamålen med högst
de av departementschefen angivna beloppen, dock med iakttagande
av den ändring härutinnan, som föranledes av vad
utskottet ovan tillstyrkt.
181 :o) Musikföreställningar för allmänheten. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 203) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god
orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra anslag å 56,500 kronor.
182:o) Folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 204) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en
minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1934/1935
bevilja för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 107
183:o) Statens biografbyrå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 205, sid. 263—264) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta sådan ändring i personalstaten för statens
biografbyrå, att i stället för en kassör med placering i lönegraden
B 8 uppföres en kassör med placering i lönegraden
B 11;
b) med anledning härav öka den i nuvarande ordinarie
stat för biografbyrån ingående anslagsposten avlöningar till
ordinarie tjänstemän, nu 28,000 kronor, med 600 kronor
till 28,600 kronor;
c) minska den i samma stat ingående anslagsposten bränsle
och diverse expenser m. m., nu 10,300 kronor, med 600
kronor till 9,700 kronor;
d) i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till statens biografbyrå med oförändrat
belopp, 61,000 kronor.
184:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med
biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som
av Kungl. Majit bestämmas.
185:o) Vissa kostnader för utdelning av statens studielån. I enlighet
med Kungl. Majis förslag (punkt 207) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1934/1935 anvisa
a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;
b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1935 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Åtgärder för fysisk utbildning.
186:o) Gymnastiska centralinstitutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 208) föreslagit riksdagen ifråga om vissa anslag till gymnastiska centralinstitutet
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
187:o) Understödjande av gymnastik och idrott. Kungl. Maj:t har
(punkt 209, sid. 266—267) föreslagit riksdagen att till understödjande av
gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
80.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr G. A. Björkman m. fl. (I: 104) och den andra inom andra kammaren
av herr N. Holmström m. fl. (II: 190), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att det under åttonde huvudtiteln, avd. L, punkt 2
(209) upptagna anslaget till understödjande av gymnastik och idrott måtte
för budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 90,000 kronor, varav
50.000 kronor till svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund;
dels ock en inom andra kammaren av herrar J. H. Brädefors och H.
Hagberg i Luleå väckt motion (II: 198), vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta om ett anslag till arbetarnas idrottsförbund på 10,000 kronor,
vilket anslag skulle av förbundet användas dels till bestridande av kostnader
för administrations- och instruktionsverksamhet, dels till bestridande av
kostnader för tävlingsrepresentation i utlandet samt dels till anslag åt förbundet
tillhörande föreningar, som under 1934—1935 byggde egna idrottsplatser.
Till understödjande av gymnastik och idrott utgick under ett vart av
budgetåren 1925/1928 ett anslag med 110,000 kronor, därav till svenska
gymnastikförbundet 55,000 kronor. Anslaget höjdes år 1928 till 120,000
kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, men sänktes
år 1933 till 80,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
40.000 kronor.
Genom beslut den 12 maj 1933 meddelade Kungl. Majit föreskrifter rörande
användningen av det för budgetåret 1933/1934 beviljade anslaget.
Därvid anvisades till svenska gymnastikförbundet för dess verksamhet 40,000
kronor, till Sveriges militära idrottsförbund högst 2,000 kronor, till understödjande
av skididrotten bland skolungdomen högst 4,000 kronor och till
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
109
Sveriges akademiska idrottsförbund högst 2,000 kronor, varjämte föreskrevs
att svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund skulle äga att av
anslaget åtnjuta högst 32,000 kronor.
Till stöd för det i motionerna I: 104 och II: 190 framförda yrkandet har
i motionen I: 104 anförts i huvudsak följande:
Den stora nedskärningen av anslaget till riksidrottsförbundet från
effektivt 57,000 kronor till endast 32,000 kronor har medfört, att en del
anslag för viktiga verksamhetsgrenar numera icke kunna utgå. Sålunda
har under budgetåret 1933/1934 dels anslaget till »instruktionskurser,
upplysnings- och propagandaverksamhet» måst nedsättas från 10,000 kronor
till 5,000 kronor, dels anslaget till »föreningars verksamhet», förut
5,000 kronor, måst helt indragas, dels ock »anslag till idrottsanläggningar»,
förut ung. 15,000 kronor, även måst indragas, vilket sammanlagt
utgör 25,000 kronor, eller en summa motsvarande minskningen av statsanslaget
från föregående till innevarande budgetår.
För administrationen av riksidrottsförhundets verksamhet, geografiskt
sett, finnas 22 s. k. distriktsförhund, vars verksamhetsområden i allmänhet
sammanfalla med landskapsgränserna. Dessa distriktsförhund åtnjuta för
sina förvaltningskostnader vissa anslag, vars storlek är beroende på antalet
anslutna föreningar, till en sammanlagd summa av 18,000 kronor.
Sålunda har Stockholms idrottsförbund med 355 föreningar erhållit 1,235
kronor och Gotlands idrottsförbund (det minsta distriktet) med 26 föreningar
erhållit endast 300 kronor, vilken summa är det fastställda
minimianslaget.
Man kan nog med fullt fog säga, att de sålunda anslagna medlen till
distriktsförhunden knappast täcka de nödvändigaste administrationskostnaderna,
såsom porton, trycksaker, telefon, ofrånkomliga resekostnader
och i vissa fall även en blygsam hyra för kansli. För så viktiga verksamhetsgrenar
som instruktionskurser, upplysningsverksamhet och inspektioner
saknas f. n. medel, vilka förut kunnat fördelas av riksidrottsförbundet,
innan statsanslaget så kraftigt beskurits.
Icke minst viktigt är det, att varje distrikt genom sakkunnig person
kan sättas i tillfälle att på ett effektivt sätt övervaka skötseln och vården
av de många idrottsanläggningar, som dels förut funnits och dels under
de senaste åren anlagts, huvudsakligen såsom statskommunala eller statliga
reservarbeten, samt därjämte kunna lämna vissa råd och anvisningar
vid nyanläggning, omändringar och förbättringar av äldre anläggningar.
Härför kan nämligen icke riksförbundets idrottsplatskommitté ensam
räcka till, särskilt som även anslaget för dess verksamhet är otillräckligt
och personalen härtill för knapp, utan verksamheten måste i viss män
decentraliseras — dock under kontroll och ledning av idrottsplatskommittén.
För att i nödvändigaste mån tillgodose de här nämnda behoven skulle
erfordras dels en höjning av anslaget till »instruktionskurser, upplysnings-
och propagandaverksamhet» med minst 5,000 kronor, dels ett anslag
— i viss mån en höjning av anslaget till idrottsplatskommitténs
verksamhet —- för »övervakandet och inspektion av idrottsanläggningar»
med minst 5,000 kronor. Tilldelningen per distrikt (22 st.) skulle då bliva
mellan 400 och 500 kronor, en visserligen ringa summa, men dock gott
bidrag för denna verksamhet.
Utskottet.
110 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Beträffande de skäl, som anförts till förmån för det i motionen II: 198
gjorda yrkandet, hänvisar utskottet till motionen.
Vid 1933 års riksdag vidtogs en betydande nedsättning i det tidigare för
här ifrågavarande ändamål utgående anslaget. Givet är, att denna nedsättning
kommit att för de olika förbunden medföra betydande svårigheter i
deras arbete. Särskilt hårt synas vissa för landet i dess helhet gagneliga
grenar av riksförbundets verksamhet hava drabbats av denna nedsättning;
i detta hänseende vill utskottet särskilt peka på förbundets arbete med
idrottsplatsanläggningar. Betydelsen för det uppväxande släktet av en sund
idrottsrörelse har av ingen förnekats, och det synes då ej vara mer än rimligt
att jämväl staten i ej alltför ringa omfattning lämnar denna rörelse
ekonomiskt stöd. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner sig utskottet
böra med anledning av vad i motionerna I: 104 och II: 190 hemställts tillstyrka,
att här förevarande anslag ökas med 5,000 kronor till 85,000 kronor,
varvid den sålunda förordade ökningen skall komma riksförbundet
till godo.
I anledning av vad i motionen II: 198 yrkats vill utskottet erinra om
det av statsutskottet vid 1933 års riksdag i anledning av då väckt
motion av samma innebörd som den nu föreliggande gjorda uttalandet, att
utskottet holle före, att statsunderstödd idrottsrörelse liksom hittills borde
vara organiserad utan hänsynstagande till klassynpunkter eller medlemmarnas
politiska åskådning. Under åberopande härav avstyrker utskottet här
förevarande motion.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Björkmans
m. fl. samt herr Holmströms m. fl. ovannämnda
motioner (I: 104 och II: 190), till understödjande av gymnastik
och idrott anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra
anslag av 85,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma;
b) avslå herrar Brädefors och Hagbergs i Luleå ovannämnda
motion (II: 198).
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
188:o) Förstärkande av reservationsanslaget till utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 210) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
189:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 268—269) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för nästföregående
treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli
1934—den 30 juni 1937 åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att
efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit fördelas
mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels
i form av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande
anslag för budgetåret 1934/1935 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
190:o) Ortnamnskommissionen. Bestridande av med landsmålsundersökningarna
i riket förenade kostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkterna 212 och 213) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till ortnamnskommissionen för bestridande av med ortnamnsundersökningarna
i riket förenade kostnader för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor
att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;
b) till bestridande av med landsmålsundersökningarna i
riket förenade kostnader för budgetåret 1934/1935 anvisa ett
extra anslag av 70,880 kronor att utgå i enlighet med den
närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.
191:o) Nusvensk ordbok. Kungl. Majit har (punkt 214, sid. 270—271)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1934/1935 anvisa dels såsom understöd
åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete »Nusvensk
ordbok» ett extra anslag av 8,000 kronor, dels ock för bestridande
av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning samt för böcker
och materiel ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Mot Kungl. Majits här förevarande förslag har utskottet icke funnit något
att invända.
Utskottet.
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet vill emellertid erinra, att med anledning av ett utav 1929 års
riksdag gjort uttalande för 1930 års riksdag framlades en plan för här
ifrågavarande arbetes fortsatta bedrivande, enligt vilken — örn intet oförutsett
inträffade samt under iakttagande av vissa tidsbesparande arbetsmetoder
— arbetet skulle kunna slutföras inom en tid av tio år, räknat från
och med den 1 juli 1930. Utskottet har ansett önskvärt att, därest anslag
för här förevarande ändamål skulle äskas jämväl för tid efter nästkommande
budgetår, för riksdagen må framläggas en översikt över arbetets hittillsvarande
fortskridande ävensom, därest så kan ske, en utredning rörande
möjligheterna att inom den år 1930 förutsatta tiden slutföra arbetet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt
utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa för
budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av 8,000 kronor;
b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiel anvisa för
samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor,
allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
bestämma.
192:o) Föreningen Pietas. Svenska naturskyddsföreningen. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkterna 215 och 216) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under
år 1934 anvisa för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag av
1,000 kronor under villkor att föreningen till statens historiska
museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål;
b) till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av
1,000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl.
Majit bestämmas.
193:o) Arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 217, sid. 272—273) hemställer utskottet,
att riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1934 av ett arbetsbord vid den zoolo
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
giska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400
kronor samt därav för budgetåret 1934/1935 anvisa ett belopp
av 1,800 kronor.
194:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande
av hans Rosa-forskningar. Kungl. Majit har (punkt 218, sid.
274) föreslagit riksdagen att till understöd åt kontraktsprosten L. P. R.
Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 3,675 kronor.
1929 års riksdag beviljade såsom understöd åt kontraktsprosten L. P. R.
Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av bans Rosa-forskningar
ett belopp av 24,000 kronor. Härav ha under berörda femårsperiod
anvisats sammanlagt 20,325 kronor, nämligen för vart och ett av budgetåren
1929/1931 4,800 kronor och för vart och ett av budgetåren 1931/1934
3,575 kronor, motsvarande i huvudsak de avdrag å lön, Matsson fått vidkännas
under tjänstledighet för bedrivande av ifrågavarande forskningsarbete.
I skrivelse till Kungl. Majit har Matsson hemställt örn fortsatt anslag
för ändamålet antingen för en ny femårsperiod med 3,575 kronor årligen
eller med det belopp, vartill avlöningen åt hans tjänstevikarie kunde komma
att bestämmas, eller ock, därest Kungl. Majit för närvarande icke ville ingå
på en prövning av anslagets utgående under så lång tid, för budgetaret
1934/1935 med 3,675 kronor, motsvarande vad som under innevarande femårsperiod
besparats av det ursprungligen för perioden beviljade anslaget.
Vetenskapsakademien har tillstyrkt anslag till understöd åt Matsson för
budgetåret 1934/1935 med 3,675 kronor.
Departementschefen anför:
»Jag anser önskvärt, att åt kontraktsprosten Matsson beredes fortsatt understöd,
för att han må kunna fullfölja sina Rosa-forskningar. Då det
torde vara vanskligt att avgöra, hur lång tid som skulle erfordras för forskningarnas
slutförande, synes mig lämpligt, att anslaget beviljas för ett år i
sänder. I likhet med vetenskapsakademien förordar jag bifall till Matssons
alternativa förslag örn ett anslag av 3,675 kronor för budgetåret 1934/1935.»
Mot det av Kungl. Majit för budgetåret 1934/1935 för här ifrågavarande
ändamål äskade anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.
Därest emellertid anslag för ändamålet skulle äskas jämväl för tid efter
nästkommande budgetår, förutsätter utskottet, att ett dylikt anslagsäskande
åtföljes av ej mindre en redogörelse för det hittills utförda arbetet än även
en utredning rörande den tid, som ytterligare kan bliva erforderlig för detsammas
slutförande.
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 0 sami. Nr 8.
Utskottet.
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt kontraktsprosten L. P.
R. Matsson för fullföljande av hans Rosa-forskningar för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 3,675 kronor.
195:o) Understöd åt doktor Paul Rosenius för hans arbete »Sveriges
fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
219) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, av det av 1931 års riksdag till understöd
åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren
1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»
beviljade beloppet av 24,000 kronor för budgetåret 1934/
1935 anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.
Diverse.
196:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220,
sid. 276) hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter, nu 70,000 kronor, med 30,000 kronor till 100,000
kronor.
197:o) Tryckningskostnader. På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt
221, sid. 277) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 67,689 kronor, med 22,600 kronor till
45,089 kronor; dock att i anslaget må göras den ändring,
som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
198:o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen. Provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för
lärare vid de allmänna läroverken m. fl. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkterna 222 och 223) föreslagit riksdagen angående anslag till ifrågavarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket
härmed
anmäles.
199:o) Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. Kungl.
Majit har (punkt 224, sid. 278—279) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befatt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
ningshavare för budgetåret 1934/1935 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
För budgetåret 1933/1934 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag
med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1934/1935.
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare har riksdagen med bifall till utskottets i dess utlåtande
nr 29 gjorda hemställan, såvitt angår dylika befattningshavare, tillhörande
institutioner under åttonde huvudtiteln, dels beslutat, att till ordinarie
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Orebro,
Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås
samt elektrotekniska fackskolan i Västerås skola under budgetåret 1934/
1935 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret
1933/1934, dels ock förklarat, att i fråga örn tillerkännande av
tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret
1934/1935 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1933/1934
beslutat.
I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag
uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Majit härför beräknade
beloppet, 4,600 kronor, har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av tillfälligt lönetillägg åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1934/1935 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
200:o) Provisoriskt dyrortstillägg och dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkterna 225—227) föreslagit riksdagen angående anslag till ifrågavarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtanden; vilket härmed
anmäles.
201:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl Majits
förslag (punkt 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reglering av vissa kursförluster för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 32,000
kronor.
Utskottet.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
202:o) övriga ordinarie anslag. I avseende å de i nu gällande riksstat
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,
har någon förändring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas med oförändrade
eller i förekommande fall utan angivna belopp.
Stockholm den 6 mars 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Lindblad, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Kvarnzelius,
Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Asplund, Thelin, Pålsson, Pauli
och Tham; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson, Persson i Falla, Svensson
i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Holmdahl, Norsell, Andersson i Ovanmyra,
Olsson i Staxäng, Woij ne och Danielsson,
med undantag därav att i behandlingen av
punkterna 1—25 deltagit herr Bergström i stället för herr Asplund;
punkterna 1—87 deltagit herr Walles i stället för herr Oscar Olsson;
punkt 87 deltagit herr Borell i stället för herr Thelin;
punkterna 160—202 deltagit herr Norling i stället för herr Jansson; samt
punkterna 175—202 deltagit herr Olof Olsson i stället för herr Pauli.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
Reservationer:
vid punkt 2:o) (riksarkivet) av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla,
Kvarnzelius, Thelin, Pauli, Tham, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i
Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna
delar hava följande lydelse:
»Av den — — ---------- 7
till del. Med hänsyn härtill finner utskottet ett bifall till det motionsvis
framförda yrkandet väl motiverat, samtidigt som ett dylikt bifall knappast
torde kunna tagas till intäkt för likartade framställningar i andra fall.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till
erinran.
Den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare bör alltså ökas från 27,100 kronor till 30,100
kronor, varigenom anälaget i sin helhet synes böra upptagas i riksstaten
med 167,800 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Sjödahls och herr Andersons i
Norrköping ovannämnda motioner (1:31 och II: 97), öka
den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu
27,100 kronor, med 3,000 kronor till 30,100 kronor samt
förty öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet, nu 164,800 kronor, med 3,000 kronor
till 167,800 kronor.»
vid punkt 53:o) (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i
Uppsala) av herrar Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra och Weijne.
vid punkt 59:o) (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i
Lund) av herrar Svensson i Grönvik, Andersson i Ovanmyra och Weijne.
vid punkt 72:o) (ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet)
av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Thelin, Pauli,
Tham, Persson i Falla, Holmdahl och Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Vad serafimerlasarettets direktion och motionärerna anfört synes utskottet
utvisa, att behovet av de föreslagna nya läkarbefattningarna är trängande.
För att i någon mån tillgodose detta behov synes en höjning av det utav
Kungl. Maj:t äskade anslaget ofrånkomlig.
118 Statsutskottets utlåtcmide Nr 8.
Utskottet har vid prövning av de olika motionsvis framförda önskemålen
icke ansett sig böra giva företräde åt något av dem utan funnit det ändamålsenligaste
vara, att här förevarande anslag ökas något utöver vad Kungl.
Majit föreslagit, varefter det torde få ankomma på Kungl. Majit att inom
den sålunda vidgade anslagsramen tillgodose de mest trängande behoven.
I anslutning härtill förordar utskottet, att här förevarande anslag ökas
med 5,000 kronor utöver vad Kungl. Majit föreslagit. Förbudgetåret 1934/
1935 skulle alltså anslaget utgå med ett belopp av 475,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
ävensom herr Sam Larssons m. fl., herrar Petréns och
Wagnsson samt fröken Wellins m. fl. ovannämnda motioner
(I: 87, I: 208 och lii 193), för budgetåret 1934/1935
anvisa ett extra anslag av 475,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.»
vid punkt 136:o) (utjämning av kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet)
av herrar Kvarnzelius och Danielsson, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.
vid punkt 180:o) (undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för
nykterhetens främjande)
dels av herr Lindblad, som ansett, att utskottet bort med avstyrkande av
de i ämnet väckta motionerna i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag
tillstyrka Kungl. Majits förslag i ämnet;
; dels ocIc av herrar Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Gränebo,
Thelm, Pålsson, Tham, Anderson i Råstock, Persson i Falla, Holmdahl och
Olsson i Staxäng, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Anslagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande m. m, som för budgetåret 1931/1932 utgick med 200,000 kronor
men för budgetåret 1932/1933 sänktes till 140,000 kronor och för innevarande
budgetår till 95,000 kronor, har nu föreslagits skola sänkas ytterligare
med 45,000 kronor till 50,000 kronor.
Av vad i motionerna anförts har utskottet funnit ådagalagt, att den nu
föreslagna sänkningen måste komma att medföra avsevärda svårigheter för
uppehållande av den verksamhet, som under en följd av år bedrivits med
stöd av här förevarande anslag. Med hänsyn härtill har utskottet funnit
sig böra tillstyrka, att för nästkommande budgetår ett belopp av 80,000
kronor eller 30,000 kronor mera än enligt Kungl. Majits förslag ställes till
förfogande för ändamålet.
Härvid vill utskottet emellertid uttala den bestämda förväntan, att det av
skolöverstyrelsen och dess konsulent för nykterhetsundervisningen bedrivna
Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 119
arbetet för höjande av kvaliteten hos de föreläsningar m. m., som anordnas
med stöd av här förevarande anslag, fullföljes och vinner förståelse bland
vederbörande organisationer.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran
skulle, vid bifall till vad sålunda föreslagits, här förevarande anslag för
budgetåret 1934/1935 utgå med ett belopp av 269,000 kronor. I den mån
täckning för detta belopp icke kan beredas av avkastningen av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, lärer — på sätt Kungl. Majit ifrågasatt beträffande
ett anslag under femte huvudtitéln — överskjutande belopp få bestridas av
andra statsinkomster.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag
samt herr Bergmans m. fl. och herr Johansons i Huskvarna
m. fl. ävensom herr Bärgs m. fl. och herr Olssons i Gävle
m. fl. ovannämnda motioner (1: 47 och II: 202 samt 1:48
och II: 94), till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1934/
1935 ett extra reservationsanslag av 269,000 kronor att utgå
under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,
samt till de av departementschefen i statsrådsprotollet över
ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkten
202 omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen
angivna beloppen, dock med iakttagande av den
ändring härutinnan, som föranledes av vad utskottet ovan
tillstyrkt.»