Statsutskottets utlåtande Nr 70.
7
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 10 april 1934 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare utvidgning av ängkraftstationen i
Västerås jämte en i ämnet väckt motion.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 9 mars 1934 avlåten proposition, nr 209, kar
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels till ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås för
budgetåret 1934/1935 under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,
D. Statens vattenfallsverk anvisa ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av kronor 750,000; dels ock höja den i förslaget till riksstat för
budgetåret 1934/1935 under rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomstposten
»Övriga lånemedel» med motsvarande belopp.
Herr B. Bengtsson i Kuller) har i en inom andra kammaren väckt motion,
nr 573, hemställt, att riksdagen måtte avslå propositionen.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.
»Föreliggande framställning avser utökning av Västerås ångkraftverk med
en tolfte ångpanna, varigenom ångpanneanläggningen skulle komma att ungefär
svara mot ångturbinanläggningens kapacitet, vid full belastning av
samtliga aggregat uppgående till omkring 110,000 kilowatt. Framställningen
är föranledd av de under den snart gångna vintern med dess vattenbrist
vunna erfarenheterna beträffande möjligheten för vattenfallsstyrelsen att tillgodose
de ökade anspråken på kraftleveranser. Förslaget bygger på en
kalkyl över det belastningstillskott, som under antagande av normal ökning
i kraftavsättningen och samtidig vattenbrist kan vara att förutse under
vintern 1935—1936, och syftar till att sätta statens vattenfallsverk i stånd
att fylla de anspråk, som under dylika omständigheter då kunna komma att
ställas på detsamma.
Aven örn dessa utgångspunkter kunna godtagas, har jag ansett önskvärt
att erhålla närmare uppgifter angående omfattningen av den genom ifrågavarande
reservanordningar producerade kraften i förhållande till det s. k.
centralblockets samlade energiproduktion. Av sålunda från vattenfallsstyrelsen
under hand lämnade uppgifter framgår att, oaktat ångkrafttillskottet tidvis
8
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
Utskottet.
varit betydande, antalet kilowattimmar, som alstras med ångkraft, dock belt
naturligt bliver relativt litet jämfört med antalet kilowattimmar, som åstadkommes
med vattenkraft. Under år 1933 var sålunda inom centralblocket
produktionen medelst vattenkraft 1,288.4 miljoner kilowattimmar och produktionen
medelst ångkraft 88. i miljoner kilowattimmar, sålunda endast
6.9 procent av den förra. För femårsperioden 1929 — 1933 utgjorde ångkrafttillskottet
endast 2 procent av vattenkraften.
Från vattenfallsstyrelsens sida bär vidare framhållits, att det kraftiga utnyttjandet
under nuvarande vattenbrist av Västeråsverket måst förekomma
i trots av vidtagna åtgärder för ernående av förbättrad vattenhushållning
och av det förhållandet att vattenfallsstyrelsen mottagit vid andra
än statliga anläggningar tillfälligtvis disponibelt överskott av vattenkraft.
Ytterligare har erinrats att, örn också årsregleringen av Vänern kommer
att i och för sig minska behovet av ångkraft —- den beräknas dock ej vara
fullbordad förrän mot slutet av 1930-talet -— så bliver dock ångkraftverket
behövligt icke blott såsom reserv vid mycket långvarig vattenbrist utan även
för att på ekonomiskt fördelaktigaste sätt kunna möta de kortvariga men
till sin effekt betydande belastningstoppar, som uppstå under höstens och
vinterns belastningstid, vartill kommer, att ångkraftverket anses bliva synnerligen
värdefullt som driftreserv för en framtida långväga kraftöverföring
från Norrland till mellersta Sverige.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag örn utbyggnad av vattenfallsstyrelsens
reservkraftstation vid Västerås med ännu en ångpanna, varigenom
därvarande ångpanneanläggning kommer att till storleken ungefärligen motsvara
ångturbinanläggningen. Byggnadskostnaderna hava beräknats till
1,250,000 kronor, vilket belopp skulle utgå av lånemedel och varav 750,000
kronor nu skulle anvisas för nästkommande budgetår. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer att för den nya ångpanneanläggningen tagas i anspråk
uteslutande inländskt material.
Beträffande det motionsvis framställda avslagsyrkandet vill utskottet endast
framhålla, att den planerade utvidgningen synes bliva räntabel även
örn man räknar med behoven av reservkraft för tillgodoseendet av enbart
vattenfallsstyrelsens egna kraftförbrukare. Vid tillfällen av allmän kraftbrist
bliver anläggningen dessutom till nytta som ett led i det då erforderliga
samarbetet mellan de statliga kraftverken och andra kraftverk.
Gentemot de i motionen anförda synpunkterna må anföras, att en sådan
utjämning av energitillgångarna allenast kan bidraga till en förbättrad förräntning
av anläggningen samt jämväl i övrigt lärer få anses för landet
gagnelig.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till förevarande proposition och
med avslag å motionen II: 573, må till ytterligare utvidgning
av ångkraftstationen i Västerås för budgetåret 1934/1935
under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,
D. Statens vattenfallsverk anvisa ett reservationsanslag av
750,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Statsutskottets utlåtande Nr 70.
9
Beträffande Kungl. Majda förslag om höjning av inkomstposten »Övriga
lånemedel» avgiver utskottet framdeles yttrande.
Stockholm den 10 april 1934.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 68.
Bihang till riksdagens protokoll lil34
6 sami. Nr 68—72.
737 34 2